GLIMTAR från 2004
GLIMTAR ATT BLI FÖRÄLDER är för de flesta människor något av det största som kan hända i livet. Men när allt inte riktigt går enligt planerna är det tryggt att veta att den vård som erbjuds i NU-sjukvården är bland den bästa som går att få. Upprustningen av vår avdelning för barn som är sjuka vid födseln eller fötts för tidigt är en av flera satsningar för trygg och säker vård som gjordes under 2004. Ett gott bemötande, gedigen kunskap, en god omvårdnad och tillgång till modern teknologi är några av byggstenarna för att nå högsta kvalitet i vården. Under året som gått har vi lagt en bra grund för att kunna utveckla vår verksamhet till att bli ännu bättre. Flera satsningar har gjorts på modern teknik som förbättrar patientsäkerheten. Ett nytt övervakningssystem för de nyfödda är en, datorjournal på samtliga kliniker en annan. MEN DET SPELAR INGEN ROLL hur bra vård vi kan ge om inte så många som möjligt får tillgång till den. Därför har vi alla tillsammans i NU-sjukvården med god marginal lämnat så mycket vård som våra politiker beslutat att vi ska göra. Det är glädjande att vi samtidigt klarat att skapa en god ekonomi. Att allt detta lyckats beror på det goda arbete som alla medarbetare lagt ner under året. En personal som i större utsträckning än tidigare är vår egen. Styrelsen för NU-sjukvården har, tillsammans med ledningen, lagt fast en ny vision för NU-sjukvården som sätter ännu större fokus på patientens behov. Vi tror att ett av de behoven är att få mer av den vanligaste vården närmare sin hemkommun. SOM ETT STEG PÅ VÄGEN har vi satsat ytterligare resurser i vårt samarbete med kommuner och primärvård. Det är ett av många områden vi vill fortsätta att utveckla under 2005. NU-sjukvårdens direktörer Fakta NU-SJUKVÅRDEN NU-sjukvården är en av fem sjukhusförvaltningar i Västra Götalandsregionen. I förvaltningen ingår Uddevalla sjukhus, Näl (Norra Älvsborgs länssjukhus), Dalslands, Strömstads och Lysekils sjukhus. NU-sjukvården ger vård på sjukhus och mottagningar främst till invånarna i Bohuslän, Dalsland och Götaälvdalen. Näl, Uddevalla sjukhus och lokalsjukhusen är självständiga förvaltningar med egna chefer. Uddevalla sjukhus och Näl har både planerad vård och akutsjukvård. Lokalsjukhusen är inriktade på specialistöppenvård och dagsjukvård. Inom NU-sjukvården är över 80 procent av sjukhusvården akut. Totalt arbetar cirka 5 500 personer i NU-sjukvården. Budgeten för 2005 är cirka 3,3 miljarder kronor. GLIMTAR FRÅN 2004 Redaktör: Bettina Axelsson. Texter: Bettina Axelsson och Vivian Komstadius. Fotografer: Curt Warås, Joachim Nywall, Michael Malmborg och Bettina Axelsson. Grafisk form: Ord- & Formbyrån Väst. OMSLAGSBILDEN är från neonatalavdelningen och föreställer barnsjuksköterskan Katarina Patriksson som ser till lille Axel. Han kom till världen redan i vecka 27 och är här tre veckor gammal. Han ligger i en kuvös i det tysta rum som är tänkt att efterlikna livmodern. Foto: Curt Warås. 2
2004 NU-sjukvården hade god beredskap att ta emot patienter från de drabbade områdena. Bilden är från Krabiområdet före flodvågskatastrofen. Flexibilitet i vården efter flodvåg NU-sjukvården fick ta emot tolv patienter som skadats i samband med flodvågskatastrofen. Många personalkategorier blev involverade, både inom och utanför sjukhuset. Men tack vare en hög nivå på vardagssjukvården klarades situationen inom ordinarie verksamhet. Det var infektionskliniken i Uddevalla som fick ta emot de patienter som tillhörde NU-sjukvårdens upptagningsområde. De skadade hade lätta eller måttliga skador. Att de fick ligga på infektionskliniken berodde på att de kunde bära på resistenta bakterier som övriga sjukhuset måste skyddas från. Ortopeder, sjukgymnaster, kuratorer och annan personal kom därför till infektionskliniken för att sköta patienterna. NU-SJUKVÅRDENS BAKTERIOLOGISKA laboratorium hade extra öppet under nyårshelgen för att kunna ge snabba provsvar. Även kuratorerna var en grupp som hade extra beredskap dagarna efter katastrofen. Under nyårshelgen var vi två kuratorer som arbetade med patienter som drabbats av vågen, berättar Anna-Lena Andersson, chef för Kuratorsavdelningen i Uddevalla. De flesta av patienterna som lades in på grund av flodvågen har även fått uppföljande samtal. ANNA-LENA ANDERSSON tycker att kontakten med den här patientgruppen skiljer sig en hel del från de patienter som kurator i beredskap träffar i vanliga fall, personer som också råkat ut för svåra trauman. Det som är så speciellt för den här händelsen är det långa tidsförloppet för dem som skadades. Ljudet av vågen, kampen i vattnet, väntan på att bli räddad, ovissheten om hur det gått för anhöriga, sjukhusvistelse i Thailand, hemtransporten och ankomsten till sjukhuset, säger Anna-Lena. Därtill kommer exponeringen i teve, radio och tidningar med en ständig påminnelse om vad som hänt. Vi vet inte vilka reaktioner det kan ge i framtiden. För oss var det en annan typ av trauma än vad vi är vana att arbeta med. Det gav mycket ny kunskap och många nya frågor, säger Anna-Lena Andersson. Vidare var det positivt att samarbetet med vårdpersonalen på infektionskliniken fungerade så bra. Tre läkare och en sjuksköterska från NU-sjukvården fanns på plats i Thailand dagarna efter katastrofen för att bedöma vilka svenskar som var i skick att transporteras till sjukhus i Sverige. ETT 30-TAL STÖDPERSONER som ingår i psykosocial katastrofledning (PKL) vid Näl och Uddevalla sjukhus arbetade på Landvetters flygplats med att ta emot hemvändande och man har även hjälpt till med stödsamtal till personal. Näls växeltelefonister fick också rycka in när NU-sjukvården på nyårsafton blev ombedd att upprätta ett nationellt informationscentrum dit anhöriga kunde ringa för att få information om hemtransport av skadade. 3
GLIMTAR VRISS stoppar vårdrelaterade infektioner Kristina Ekeroth, sjuksköterska på avdelning nio, och verksamhetschef Åsa Brantervik kan nöjt konstatera att kurvan pekar åt rätt håll. Under en sjukhusvistelse finns alltid en liten risk att drabbas av en infektion. Men risken går att minska betydligt. Avdelningen för geriatrik och rehabilitering på Uddevalla sjukhus ingår i ett nationellt projekt som hittills visat goda resultat. Vårdrelaterade infektioner ska stoppas (VRISS) heter projektet, som drivs av Landstingsförbundet och landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Tjugotvå team från sjukhus runt om i Sverige ingår, varav ett från NU-sjukvården. Åsa Brantervik, verksamhetschef för klinken för geriatrik och rehabilitering i Uddevalla, leder teamet. Vårt mål är att minska vårdrelaterade infektioner med 50 procent fram till maj 2005 på de två avdelningar vi valt ut, berättar hon. En vårdrelaterad infektion kännetecknas av att den bryter ut 48 timmar eller senare efter ankomsten till sjukhuset. Den kan också finnas kvar sedan en tidigare sjukhusvistelse. I SVERIGE RÄKNAR MAN MED att i genomsnitt tio procent av patienterna infekteras på sjukhus. I allmänhet handlar det om helt okomplicerade och vanliga infektioner som urinvägsinfektion och sårinfektioner. Men de kan ändå orsaka obehag för patienterna som måste ta antibiotika, blir trötta och nästan alltid får en förlängd sjukhusvistelse. Äldre människor med nedsatt immunförsvar drabbas oftare än yngre. Vissa av de patienter som vårdas inom geriatrik och rehabilitering löper ex- 4
Genom att bara lägga om sår då det verkligen behövs minskar risken för att bakterier sprids. Undersköterskan Fia Olsson kontrollerar att Ulla Smits förband ser torrt och fint ut. tra hög risk. I Uddevalla har man därför valt att i projektet fokusera på patienter med akuta höftfrakturer (brott på lårbenshalsen) och patienter med urinvägskateter. NÄR FÖRSTA MÄTNINGEN gjordes i mitten av oktober 2004 hade 40 procent av patienterna med akut höftfraktur en vårdrelaterad infektion. Men redan i december var siffran nere i 15 procent. Det var verkligen fascinerade att se hur snabbt det hade gått ned. Det är tydligt att man får resultat bara av att börja mäta, säger Åsa Brantervik. Siffrorna för vårdrelaterade infektioner hos patienter med urinvägskateter har gått upp och ned under mätperioden men är överlag lägre än vid starten. Ett mål är att minska antalet dagar som patienten har en urinvägskateter. Ju snabbare man kan ta bort den desto mindre är risken för urinvägsinfektion. För att minska sårinfektioner vid akuta höftfrakturer har man börjat tvåla in patienterna två gånger vid varje duschtillfälle. Man har också sett över rutiner för såromläggning efteråt så att man inte byter rutinmässigt utan bara då det behövs. INFEKTIONSREGISTRERING vid ankomst, patientenkät, genomgång av hygienrutiner och kontroll av hur mycket handsprit som används är några exempel på andra åtgärder. Dessutom görs nu alltid en bakterieodling innan antibiotika sätts in. Allt handlar om att ta tillvara känd kunskap och använda sig av den. Vi har börjat i liten skala för att sedan kunna sprida goda resultat vidare, säger Åsa Brantervik. Teamet, som förutom Åsa består av två läkare och två sjuksköterskor, ser fram emot höstens nationella konferens. Då ska resultaten från alla team presenteras. Det handlar om vitt skilda områden men med det gemensamma målet att stoppa vårdrelaterade infektioner. Det pågående projektet är det första i sitt slag i världen. 5
Säkrare med ultraljud Att undersöka levern med hjälp av kontrastförstärkt ultraljud fungerar idag lika bra som datortomografi och magnetröntgen. Under 2004 började metoden användas på Näl. Det går snabbare och är både bekvämare och säkrare för patienten, säger röntgenläkaren Lars Rostgård Christensen. För att upptäcka tumörer i levern används datortomografi och magnetröntgen. Ibland krävs också att man tar vävnadsprov för att säkerställa om den förändring man ser är godartad eller farlig. Både datortomografi och magnetröntgen är mycket dyra undersökningar, ofta med lång väntetid. Den kontrastvätska som används vid datortomografi innehåller jod som en del patienter kan vara överkänsliga mot och som kan skada njurarna. ULTRALJUDSUNDERSÖKNINGAR AV levern utan kontrast är ibland en osäker metod, eftersom förändringarna inte alltid syns tillräckligt bra. Men utvecklingen har nu kommit så långt att det finns ett kontrastmedel som både fungerar bra och inte ger några som helst biverkningar. Det som sprutas in kan beskrivas som mycket små gasbubblor. De är något mindre än röda blodkroppar och fastnar i den friska vävnaden i levern. Däremot fäster de inte i tumörer som då träder fram som mörka fläckar, förklarar Lars Rostgård Christensen. När gasbubblorna gjort sitt jobb, vilket tar ungefär två till tre minuter, försvinner de ur kroppen med utandningsluften. Efter fem minuter är de borta utan att patienten märkt någonting. SEDAN JANUARI 2004 har ultraljudsteamet på Näl undersökt 65 patienter med metoden. De har sluppit jodhaltigt kontrastmedel, att bli utsatta för röntgenstrålning och att ta vävnadsprov. Dessutom har de sluppit oron eftersom de kunnat få sin diagnos direkt, säger Vanja Dahlöf, sjuksköterska och funktionsansvarig. Metoden har provats ut vid regionsjukhuset i Linköping och används numera vid alla större sjukhus i Sverige och på flera håll i Västra Götaland. Det är vår uppgift som röntgenavdelning att se till så att vi strålar lagom mycket och istället hittar alternativa undersökningar som är lika bra, säger Lars Rostgård Christensen. Förutom alla fördelar för patienten är bubbelmetoden också ekonomiskt lönsam. En ultraljudsundersökning med kontrast kostar drygt 1 000 kronor (kontrasten 400 kr), att jämföras med en magnetröntgen som kostar 8 000 kronor. Fakta LEVERUNDERSÖKNING Leverundersökningar är en viktig del av sjukvården eftersom flera cancerformer kan ge metastaser i levern och cancer i sig är den näst vanligaste dödsorsaken. Levermetastaser är idag möjliga att behandla med exempelvis leverkirurgi. Primär levercancer är vanlig i Asien men mindre vanlig i Sverige. Godartade förändringar är däremot mycket vanliga. Exempelvis har tio procent födelsemärken i levern. 6
2004 Nära till psykiatrisk hjälp De dalslänningar som sökte akut psykiatrisk vård på kvällar och helger var tidigare hänvisade till akuten på Näl. Sedan hösten 2004 kan de få hjälp på närmare håll av ett akutteam som utgår från Dalslands sjukhus. Eftersom psykiatrin numera har sin bas i öppenvården finns sedan tidigare psykiatriska akutteam runt om i NU-sjukvårdens område. Nu har även patienterna med längst väg till den psykiatriska akutvården fått samma service. I oktober 2004 startade ett psykiatriskt akutteam på Dalslands sjukhus som servar Bengtsfors, Dals Ed och Åmåls kommuner. Satsningen har blivit möjlig genom omfördelning av resurser inom psykkliniken. Tre av de fyra anställda i teamet kommer från den nedlagda vårdavdelningen på Dalslands sjukhus. Teamet minskar behovet av att lägga in patienter. En del kan gå tidigare på permission och bli utskrivna tidigare nu när de kan få stöd hemma, säger enhetschefen Tommy Carlsson. Det mobila akutteamet arbetar från klockan tre på eftermiddagen till klockan ett på natten sju dagar i veckan och kompletterar därmed öppenvårdsmottagningarna som har öppet på kontorstid. ÅNGESTEN KOMMER OFTA när det är dags att lägga sig. Att sent på kvällen få tag på taxi eller sjukresa för att ta sig från exempelvis Åmål till Näl och sätta sig på en stökig akutmottagning och vänta är inte den bästa lösningen. Nu kan mottagningarna hänvisa till teamet och tala om att det går bra att ringa dit om man behöver hjälp under kvällen. Det verkar som om bara vetskapen om att vi finns och att någon bryr sig gör att många känner sig lugnare, säger Ralf, sjuksköterska i teamet. Oftast räcker det med ett telefonsamtal för att ångest och självmordstankar ska ge med sig. Men fyra till fem hembesök per arbetspass är inte ovanligt. Det blir många mil på vägarna säger Elsy-Maj, skötare i teamet. Hon arbetade tidigare tillsammans med Gun och Rita på vårdavdelningen som lades ned minskar våren 2004. Jag tycker för min del att det löste sig bra till slut även om det här arbetet är väldigt annorlunda, säger Elsy-Maj. En god arbetsgemenskap i teamet uppväger att jobbet ibland kan vara ganska tufft. Vi har blivit väl mottagna av både kollegor och patienter. Vi får ofta höra att det är tur att vi finns. Sedan teamet kom till har trycket lättat på Näls psykakut då personer inte behövts läggas in utan istället kunnat få hjälp hemma. Teamet behovet av att lägga in patienter Respektfullt bemötande gav etikpris BENGT LUNDSTRÖM, överläkare vid allmänpsykiatriska mottagningen i Henån, fick under 2004 ta emot Svenska Läkaresällskapets pris för etik i klinisk verksamhet. Bengt Lundström fick priset för att han på ett föredömligt och unikt sätt visat respekt för psykiskt sjuka patienters självständighet. Bengt Lundström anser att man som läkare aldrig behöver visa sin makt och position. Patienten sätter sig alltid själv i underläge. Makten man har i och med att någon söker ens hjälp ska inte förstärkas. Genom hyggligt bemötande och uppmuntran ökar möjligheterna till kommunikation, säger han. Bengt Lindström på psykiatriska mottagningen i Henån fick pris för sitt sätt att visa respekt för patienternas självständighet. 7
Lugn och ro övervakning i Enormt duktig personal hade vi redan tidigare. Nu har vi också supermoderna lokaler och mycket bra utrustning. Sophie Kilebrant, chef för NUsjukvårdens neonatalavdelning, där för tidigt födda och sjuka spädbarn vårdas, visar runt på avdelningen som byggdes om och rustades upp under 2004. Möjligheten att vårda barnen tillsammans med föräldrarna är nu större och säkerheten har ökat med det utbyggda övervakningssystemet. På NU-sjukvårdens neonatalavdelning vårdas barn som fötts för tidigt eller behöver vård av någon annan anledning. Den undre gränsen går vid graviditetsvecka 27 och den övre vid tre månaders ålder. Det betyder att vistelsen på avdelningen för vissa föräldrar och barn kan bli längre än tre månader. De nio föräldrarummen har därför en central funktion på avdelningen. I ett av dem finner vi Melvin, tre veckor, med sin mamma Åsa Bengtsson. Melvin har precis blivit av med sin övervakningsutrustning och det tycker Åsa känns lite pirrigt. Men Melvin är en stark liten kille och om allt går enligt planerna ska han snart få åka hem till pappa och storasyster. Det har fungerat jättebra att bo här. Rummen har faktiskt lite hemkänsla och jag tycker att det är himla mysigt. Eftersom man bor här rätt länge så 8
I de nyrenoverade lokalerna på neonatalavdelningen sköter Åsa Bengtsson om sonen Melvin, som just har blivit av med sin övervakningsutrustning. I solariet, som hjälper mot nyföddhetsgulsot, ligger Melvin Nisén. Pappa Daniel Andersson tittar till sin son Axel. i dämpad miljö på avdelning för de allra minsta är det viktigt att man trivs, säger Åsa Bengtsson. I samband med ombyggnaden fick fem av föräldrarummen uttag för syrgas och luft samt möjlighet till central övervakning. Det innebär att barnen kan få vara tillsammans med sina föräldrar mycket tidigare än förut. Små, omogna barn behöver ständig övervakning. Samtidigt behöver familjen få vara tillsammans. Det är en oerhörd chock att få ett för tidigt fött eller sjukt barn och då är det viktigt för föräldrarna att kunna knyta an till barnet och vara delaktiga i vården, säger Sophie Kilebrant. Genom omfördelning inom lokalerna har man också kunnat skilja barn med olika behov åt. Tidigare vårdades de allra tidigast födda och sköraste barnen tillsammans med de övriga intensivvårdsbarnen i skrik och starkt ljus. Nu har de riktigt små barnen ett eget rum där de vårdas i en miljö som ska likna livmoderns så mycket som möjligt. Skärmväggar gör att föräldrarna kan umgås med sina barn avskilt och ljudnivån är dämpad. Neonatalvården har utvecklats enormt sedan den här avdelningen kom till. Dessutom har antalet nyfödda här på Näl ökat stort i och med att vi tog över patienterna från Bohuslän, och att BB i Lidköping stängde. Vi får också en hel del från Göteborgsområdet som väljer NU-sjukvårdens förlossningsavdelning på grund av dess goda rykte, säger Sophie Kilebrant. NU-sjukvården har en stor förlossningsklinik med 3 000 födslar per år, 15 procent av dem kommer till neonatalavdelningen som ligger vägg i vägg. Lokalerna har inte utökats utan omdisponerats för att bli mer ändamålsenliga. På så sätt har man skapat ett bättre flöde där varje barn kan vårdas efter sina individuella förutsättningar och behov. 9
GLIMTAR Snabba svarstider vid NU-sjukvårdens patologklinik En jämförelse mellan patologkliniker i Sverige visar att NUsjukvårdens patologklinik utmärker sig genom sina snabba svarstider, trots en relativt låg bemanning. Därmed skapas förutsättningar för ett snabbt beslut om behandling och snabb information till patienten om ett eventuellt sjukdomstillstånd. Det är Patolog- och cytologföreningarnas gemensamma kvalitets- och standardiseringskommitté (KVAST), som genomfört studien över svarstider vid olika patologkliniker i Att ha en landet. Dessa föreningar är speci- snabb service alistföreningar är en prioriterad inom Svenska Läkaresällskapet. Studien fråga för oss visar bland annat andelen prover som besvaras inom den av KVAST rekommenderade tiden. Resultatet pekar på NU-sjukvårdens mycket snabba svarstider när det gäller vävnadsprover och cellprover. KVAST rekommenderar när det gäller vävnadsprover att minst 90 procent av proverna ska vara besvarade inom tio arbetsdagar. Det klarar färre än hälften av de kliniker som deltagit i undersökningen. FÖR NU-SJUKVÅRDENS DEL är mer än 90 procent av proverna besvarade redan inom fem arbetsdagar. När det gäller cellprover är KVAST-rekommendationen att 99 procent av proverna ska vara besvarade inom 20 arbetsdagar, ett mål NU-sjukvården uppnår redan inom fem arbetsdagar. Näl utmärker sig på ett klart positivt sätt i den här studien, när det gäller korta svarstider, menar Lennart Mellblom, sammankallande i KVAST. Detta trots att man inte har någon överkapacitet när det gäller personal. ATT HA EN SNABB SERVICE är en prioriterad fråga för oss, det är ett av skälen till att vi lyckas hålla så korta svarstider, säger Torkel Wahlin, verksamhetschef Fakta PATOLOGI Patologi betyder läran om sjukliga förändringar i kroppen. På patologkliniker studeras cell- och vävnadsprover från olika organ för att upptäcka till exempel cancertumörer. Det är oftast läkare och sjuksköterskor på andra kliniker som tar proverna och skickar dessa vidare till patologen för ett utlåtande. Där förbereds proverna av biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker och lämnas därefter till specialistläkare på patologen som bedömer vävnads- och cellförändringar samt ställer diagnos. NU-sjukvårdens patologklinik var Sveriges första utanför universitetssjukhusen, när den startade vid Vänersborgs lasarett 1957. Idag arbetar 36 personer vid kliniken som är placerad på Näl. på patologkliniken i NU-sjukvården. Ett annat är det goda samarbetet vi har mellan olika arbetsgrupper på kliniken och att vi har tydliga system för återkoppling genom kundenkäter och svarstidsuppföljningar. Årets idé en spoldosa Det är inte första gången Birgitta Olsson gått och klurat på en idé. Men det var NU-sjukvårdens förslagsverksamhet som till slut fick henne att komma till skott. VAD ÄR DET DU HAR UPPFUNNIT? En spoldosa som kan minska risken för att bakterier som orsakar att legionärssjuka och pontiakfeber sprids i samband med duschning av patienter. HUR KOM DU PÅ IDÉN? När jag var hygienombud fick vi information om hur viktigt det är att spola igenom duscharna. Ibland blir de stående oanvända i flera dagar och då förökar sig bakterierna snabbt. Det tar ganska mycket tid att springa fram och tillbaka för att sätta på och stänga av duschar som ska spolas igenom. Det här spar arbetstid samtidigt som vi själva slipper bli utsatta. Birgitta Olsson blev årets idépristagare. HUR FUNGERAR DEN? När man placerar duschmunstycket i dosan och sätter på vattnet så rinner det ner i ett rör mot golvet. Genom att stänga in duschstrålen bildas ingen vattendimma när man spolar igenom duschen. Samtidigt kan man ställa in rätt temperatur och göra i ordning patienten. VAD HÄNDER MED DIN IDÉ NU? Jag har fått den mönsterskyddad och har en prototyp som är testad i liten skala med gott resultat. HAR DU NÅGOT RÅD TILL DEM SOM GÅR OCH FUNDERAR PÅ NÅGON IDÉ? Gå vidare till NU-déon som kan ge stöd och uppmuntran. Det är ju vi som jobbar på golvet som ser det patientnära och kan förändra sånt som vi kanske irriterar oss på varje dag. Man kan få bakslag under tiden man utvecklar sin idé men man får också otroligt mycket kunskap. 10
2004 Ridning rehabiliterar Kan en häst hjälpa en strokepatient att gå bättre? Javisst kan den det, och mycket mer därtill. På Uddevalla sjukhus används därför ridterapi som behandlingsmetod. På avdelning 20 vid Uddevalla sjukhus arbetar man med rehabilitering av unga människor som drabbats av exempelvis stroke, ryggmärgsskador, multitrauma, MS och andra neurologiska sjukdomar. Vi använder ridterapi som behandlingsmetod och kommer hit med våra patienter för att träna en gång i veckan, berättar sjukgymnast Maria Ridell. RIDTERAPI ÄR INTE RIDNING i vanlig bemärkelse och går alltså inte ut på att man ska bli en duktig ryttare. Istället tränas specifika förmågor utifrån ryttarens funktionsnedsättning/-ar. Stroke och MS är dokumenterade Åsa Sandblom på hästen Ivan, Katarina Strandberg på Zandor och Linda Heimdahl på Faxe pustar ut efter ridpasset. Sjukgymnast Maria Ridell ger Inger Jacklin på hästen Domino en hjälpande hand. Bilden togs hösten 2004 under en dag då personal vid Uddevalla sjukhus fick tillfälle att prova på ridterapi. bra exempel på då ridterapi kan ge mycket goda resultat. Hästens rytmiska rörelsemönster i skritt fortplantas till människan och stimulerar vårt gångmönster så att gångfunktion och balans kan förbättras, berättar Maria Ridell. FÖRUTOM BALANS, koordination och motorik, utvecklar ridningen också kroppskännedom och fysisk uthållighet och stimulerar vakenhet, motivation och rörelseglädje. Den ger också möjlighet att träna kognitiva funktioner som koncentration, minne och planering. För patienter med spasticitet i benen kan ridningen ge en positiv effekt i form av minskad muskelspänning. Att våga vara nära och kunna hantera ett så stort djur ger en omedelbar feedback genom ökat självförtroende och social samvaro, säger Maria Ridell. Hon tycker att det är väldigt stimulerande att se patienterna före, under och efter ridterapin. Enda nackdelen med ridterapin är att den är resurskrävande. De flesta behöver en ledsagare. En del behöver flera, så det är bristen på assistenter som är begränsningen. Under inskrivningstiden betalas ridterapin av avdelning 20 eftersom den är en del i behandlingen. Avdelningens personal fungerar då som ledsagare och man betalar ordinarie lektionspris. Vi ser att ridterapin kan ge en snabbare utskrivning, plus att man kan få ett intresse att fortsätta med efteråt, berättar Maria Ridell. 11
GLIMTAR Mindre smärtor med ny metod för operationer Med modifierad narkos och ett utvecklat omhändertagande på avdelningen har kvinnor som opererar bort livmodern via buken fått mindre smärtor och illamående. Samtidigt har vårdtider och sjukskrivningsperioder kortats kraftigt. Det var Lars Kroon, läkare på kvinnokliniken, som hämtade hem metoden från Danmark. Under 2004 introducerade man som första klinik i Sverige metoden inom gynekologisk kirurgi. METODEN INNEBÄR att man vid operationen använder sig av ryggbedövning i kombination med lättare narkos. Dessutom arbetar man mer aktivt i omhändertagandet på avdelningen för att få patienten att komma igång. Tillsammans med bland andra Ulla-Beth Kroon, läkare på kvinnokliniken, Michael Rådström, läkare på Op/IVA, Anna-Karin Lyxell och Carin Hjelte, sjuksköterskor på kvinnokliniken, har Lars Kroon genomfört en pilotstudie på nio patienter. RESULTATET VAR mycket lovande och en större studie med sammanlagt 50 kvinnor som behöver avlägsna livmodern via bukoperation har pågått under 2004. Resultatet av pilotstudien visar att den nya metoden minskar smärtor och illamående betydligt och att kvinnans återhämtning sker snabbare. Vårdtiden minskades också kraftigt liksom antalet sjukskrivningsdagar. Visar den pågående studien samma positiva resultat som pilotstudien, kan denna metod användas som rutin för de kvinnor som behöver genomgå en livmoderoperation via buken, säger överläkaren Lars Kroon. Kortare kö till ÖNH I början av 2004 kunde patienter få vänta upp till tre år för att få träffa en läkare på öron-, näsoch halskliniken, ÖNH, i NU-sjukvården. Genom ett målmedvetet arbete av alla anställda, är köerna nu som mest fyra månader. I många år har köerna varit besvärliga på öron-, näs- och halskliniken i NU-sjukvården, framför allt naturligtvis för patienterna som ofta fått gå länge i väntan på bedömning och behandling. Köerna blev till slut också en arbetsmiljöfråga för personalen som mådde dåligt av att inte kunna hjälpa patienter som ville träffa en läkare. Ett antal satsningar har gjorts genom åren för att förbättra kösituationen, men alltid med kortvarigt resultat. Ett mer systematiskt arbete inleddes 2002 där flera åtgärder i små steg har lett till ett mycket bra och framför allt hållbart resultat. I ett första steg gjordes en ordentlig genomgång av väntelistorna. DÄREFTER FÖRÄNDRADES rutiner för återbesök så att patienten själv fick ringa och boka återbesökstid eller höra av sig vid behov. På så sätt minskade antalet återbesök, och läkarna kunde träffa fler nya patienter. Samtliga läkare på kliniken genomförde också varsin extra mottagningsdag i månaden för att beta av den långa kön. Samtidigt har mottagningsverksamheten effektiviserats något, så att läkarna hinner träffa fler patienter på en dag. Det känns jätteroligt att äntligen kunna erbjuda läkarbesök inom rimlig tid. Inte accepterar man att behöva Strömstad har fått en egen Hösten 2004 fick kvinnor i norra Bohuslän tillgång till gynmottagning i Strömstad. Sjukhuset i Strömstad har inte haft någon gynmottagning på flera år. Kvinnorna har istället hänvisats till Uddevalla sjukhus och Näl. För dem som vill är det nu slut på långa resor för besök hos gynekologen. Sedan början av november hålls gynmottagningen öppen varje tisdag. Läkare är Anders Majs. Sjuksköterskorna Ann Berg och Yvonne Berget turas om att hålla i mottagningen. Vi har fått väldigt många positiva reaktioner från kvinnor som tycker det är skönt att slippa resa, berättar de. 12
Nu behöver inte patienterna vänta lika länge på att få träffa en läkare på öron- näs och halskliniken. vänta i flera år för att få reda på varför bilen krånglar. Varför ska man då göra det när det gäller den egna hälsan, undrar Ulf Almqvist, verksamhetschef på kliniken. Även köerna till logoped och hörcentral har arbetats ned under året. Logopederna, som bland annat arbetar med personer med talsvårigheter, har lyckats minska köerna för barn från 84 veckor i början av året till åtta veckor i slutet av 2004. Men kliniken slår sig inte till ro med detta. Nya mål är satta för 2005 för att fortsätta utveckla servicen till patienterna. gynekologmottagning Det som erbjuds är vanlig mottagningsverksamhett, alltså inga hälsokontroller eller polikliniska operationer. Patienter kan komma på remiss från vårdcentralen, efter att ha ringt själva eller genom överflyttning från andra gynmottagningar. Eftersom det är en nystartad verksamhet är väntetiden än så länge ganska kort, under två månader för de flesta. Målsättningen för 2005 är 500 besök. Gynmottagningen på Lysekils sjukhus stängde våren 2004. Det fanns inte resurser att ha mottagning både i Lysekil och Strömstad och eftersom resvägen är kortare från Lysekil till Uddevalla öppnades mottagningen i Strömstad istället. Anders Majs, läkare och sjuksköterskorna Yvonne Berget och Ann Berg tar emot patienter varje tisdag. 13
GLIMTAR Snart är alla höga travar med pappersjournaler inom NU-sjukvården borta. Det gemensamma, digitala journaldatasystemet Melior ger både bättre service och högre patientsäkerhet. Mindre papper med Melior Som första sjukhus i Västra Götaland har NU-sjukvården infört datorjournal på alla kliniker. Digitala journaler ger både ökad service och högre patientsäkerhet. Höga travar av pappersjournaler är snart ett minne blott. Man måste Under 2004 fick samtliga kliniker ha särskild på NU-sjukvårdens fem sjukhus tillgång till behörighet för ett gemensamt att komma åt journaldatasystem Melior. journalen Det betyder att behörig personal kan ta del av journalanteckningar från andra personalgrupper och andra klinker inom NU-sjukvården där patienten vårdats. Har patienten exempelvis vårdats på Uddevalla sjukhus medicinklinik och senare kommer in till kirurgkliniken på Näl, kan personalen där läsa om vad som hänt tidigare och anteckna vidare i journalen. Säkerheten är högre eftersom journalen inte kan komma på villovägar och den kan heller inte läsas av obehöriga. Man måste ha särskild behörighet för att komma åt journalen och det går att spåra vilka som varit inne och läst i den, säger Maria Bertilsson, en av de ansvariga för journalsystemet. EN ANNAN FÖRDEL med datorjournalen är att när patienten ringer till sjukhuset för att fråga om någonting går det snabbt att hitta de uppgifter man söker. Patienten slipper vänta medan personalen springer till arkivet och letar efter journaler, säger Maria Bertilsson. SEDAN DATORJOURNALEN INFÖRDES förs alla nya uppgifter in där. Pappersjournalerna med alla äldre uppgifter finns naturligtvis kvar. Under en övergångsperiod används alltså både pappers- och datorjournal. När nu alla kliniker har grundjournalen på data återstår att föra över även labbsvar, läkemedelslistor och röntgenbilder innan man helt kan slopa pappershanteringen. DEN TEKNISKA SÄKERHETEN är mycket hög eftersom journalerna lagras på två servrar. Om nätverket skulle sluta fungera går det ändå alltid att läsa journalerna. Man för då in nya uppgifter senare. 14
2004 Ända till födelsen Datajournalen följer med genom graviditet och förlossning Att kunna följa sin graviditet och förlossning i en och samma datajournal kan tyckas självklart för dagens blivande föräldrar. Men faktum är att NU-sjukvården är först i Västra Götaland med en fullt utbyggd datajournal för hela vårdkedjan. På förlossningen och BB var det flera år sedan man slopade pappersjournalen. Istället används datajournalen Obstetrix för både smidig hantering och patientsäkerhet. Under 2004 fick även samtliga mödravårdscentraler inom NU-sjukvårdens område tillgång till journalsystemet. NU-sjukvården har under året utbildat ett 60-tal barnmorskor och ett 15-tal undersköterskor från primärvården i Obstetrix. Nu finns våra drygt 3 000 patienter i en sluten vårdkedja från att de skrivs in av barnmorskan på mödravårdscentralen tills de har fött sina barn här hos oss, berättar Ullabritt Fredriksson, barnmorska och projektledare. Nu finns inte längre risken att något papper från journalen hamnar på avvägar eller att den blivande mamman mitt i all uppståndelse glömmer sin journal hemma. Tack vare den gemensamma datajournalen kan barnmorskan på förlossningen följa allt som hänt under graviditeten och behöver inte i onödan fråga kvinnan som med all säkerhet har annat att tänka på. garanterat finns i journalen samt att bara personal med särskild behörighet har tillgång till den. Skulle det bli ett datastopp, vilket är mycket sällsynt, går det ändå alltid att läsa journalen. Anteckningar får då föras in senare. Efter ett beslut i Västra Götalandsregionen införs Obstetrix successivt i alla sjukhusgrupper i regionen. NU-sjukvården var det sjukhus som tidigast införde systemet och har som första sjukhus i regionen anslutit samtliga mödravårdscentraler. Lilian Olsson-Fors, avdelningschef på förlossningen, samordningsbarnmorska Lisbeth Lennartsson, förlossningsöverläkare Elisabeth Almström och projektledare Ullabritt Fredriksson är mycket nöjda med den gemensamma datajournalen. Nu används samma datajournal för hela graviditeten. Tack vare den vet barnmorskan på förlossningen vad som har hänt under graviditeten. NÄR BARNET ÄR FÖTT kan barnmorskan på hemorten följa upp hur förlossningen förlöpte vilket kan vara en viktig återkoppling. Höjd kvalitet och ökad säkerhet är den största vinsten med vår gemensamma journal men den sparar också mycket arbete. Tidigare skrev vi av primärvårdens pappersjournal för att få in den i vårt journalsystem och gjorde därmed ett onödigt dubbelarbete, säger Lilian Olsson Fors, avdelningschef för förlossningen. Säkerheten består i att alla uppgifter
V ision NU-sjukvården skall erbjuda sjukvård av högsta kvalitet så att alla invånare känner trygghet. Vi skall erbjuda högsta kvalitet och bästa omhändertagande i varje patientmöte. Det uppnår vi genom att all personal oavsett uppgift samarbetar och stödjer det kliniska arbetet samt deltar i utvecklingen av NU-sjukvården.