Ett forskarperspektiv på arbetsliv och hälsa - Samhällsomvandling och arbetsliv Konferensen Den goda arbetsplatsen - hållbart arbetsliv 12-13 november 2012 Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Uppläggning Förväntningar på arbetet nu och förr Empirisk studie av långtidsfriska Några viktiga begrepp för Det goda arbetet Framåtblick för förebyggande arbete
Synen på arbete fram till reformationen Antiken Arbetet något som stod i vägen för människans självförverkligande. Arbetet ett plågsamt medel att skaffa fram de materiella nödvändigheterna. Lyckan något som kan realiseras genom fritid Aristoteles) Gammaltestamentliga skrifterna tycks betrakta arbete som en förbannelse från Gud för att människan för för frestelsen och åt av kunskapens träd
Reformatörerna - Luther och Calvin Luther: människan skulle tjäna Gud genom sitt arbete och stanna livet igenom i det yrke hon fötts in i och den plats hon fått i den sociala hierarkin. Klassresor brott mot Guds auktoritet Calvin: alla måste arbeta, även de rika. Man skulle välja det yrke som gav mest pengar, Det var en religiös plikt att byta arbete om man på det sättet kunde tjäna mera pengar. Källa Lars Fr Svendsen
Sekulariseringen Det teologiska motiven för arbete bleknar bort men kvar blir den protestantiska arbetsetiken. Den unge Marx ser arbetet som människans väg till självförverkligande och ett mål i sig men då måste arbetet befrias från sin kapitalistiska form och underställas den enskilde individens fria vilja.
Inställningen till rörlighet -1800-tal Bönderna beklagade den stora rörligheten hos pigor och drängar och ville har mera fasta anställningsrelationer Agrara samhället stabilitet genom olika långa kontrakt Arrendatorer (långa kontrakt) Pigor och drängar (1-åriga) Daglönare
Inte bara behöva flytta industrisamhällets framväxt Framväxten av fackföreningsrörelsen stärkte de anställdas ställning. Det fanns hopp om förbättring av arbetskontraktet också utan att behöva flytta. Arbetarskyddslagstiftning
Mellankrigstiden Arbetskraftens trögrörlighet sågs som en orsak till arbetslösheten Efterkrigstiden 1945 - Arbetskraftens rörlighet en av de stora frågorna. Under efterkrigstidens expansion sågs flyttningen till städerna som överrörlighet med åtföljande sociala problem 50-talets symbolfigurer Hopp- Jerka Stann-Anders Skrå-Åke
Arbete från straff och förbannelse till livets mening
Hälsobegreppet
Hälsa i arbetslivet: kunskapsläge Nästan all forskning är inriktad på sjukdom och ohälsa fåtal studier om arbetsförhållanden som bidrar till hälsa. Svårare definiera hälsa - finns det universella värden? Lokala och kulturella olikheter? Utfallsmåtten i arbetsmiljöstudier är vanligen diagnoser och symptom inte positiva tillstånd Självskattad hälsa vanlig mätmetod Är det samma faktorer som bidrar till hög hälsa som bidrar till ohälsa? Är friskfaktorer bara en sorts omvända riskfaktorer? Föga forskning om det finns symmetriska och asymmetriska variabler i förhållande till hälsa och ohälsa?
Äta litet, dricka vatten Roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta, lägligt bo Stillhet någon stund på dagen Det är lagen, det är lagen För min hälsa och min ro Olof von Dalin (1708-1763) Hvar plåga har ett skri för sig men helsan tiger still Erik Gustaf Geijer (1783-1847)
Kvalitativ utarmning och kvantitativ överbelastning Psykologiska anti-krav mekaniskt styrd arbetstakt standardiserade arbetsmönster i detalj förutbestämda arbetsmetoder och arbetsredskap ständig upprepning av kortcykliga arbetsmoment höga krav på ytlig uppmärksamhet ianspråktagande av enbart eller i huvudsak motoriska funktioner hos individen kombination av ovanstående arbetsegenskaper med prestationslön snabba kast mellan under- och överstimulering nattarbete
Symmetriska och asymmetriska arbetsmiljövariabler Hälsa Ohälsa Variabel a,b,c,d + Dessutom: Olika slags insatser har olika hälsofrämjande effekter på sjuka och friska - Sjuka Friska Sjuka Friska Sjuka Friska
Utvecklings- och elimineringsspåren Generalitetsaspekten Differentieringsaspekten Eliminering Ex generella gränsvärden För exponering av fysiska skaderisker Ex olika tolerans mot skaderisker, ex belastningsskador bland kvinnor Utveckling Ex att tillgodose intellektuell problemlösning i arbetet Ex att tillgodose ungdomars krav på mening i arbetet
En studie av långtidsfriskhet
Studien Långtidsfriskas arbetsvillkor - Frågeställningar Vilka arbets- och privata förhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk? Hur skiljer sig olika yrken och branscher åt vad gäller långtidsfriskhet? Är det samma faktorer som predicerar långtidsfriskhet som predicerar ohälsa? Källa: Aronsson & Lindh. Långtidsfriskas arbetsvillkor; 2004
Samband mellan hälsa och frånvaro/-närvaro Sjuk Närvarande Sjuknärvaro Frisk och på jobbet Sjukfrånvaro Frisk men inte på jobbet Frånvarande Frisk
Hypotetisk modell för studier av sjuknärvaro och hälsa Privatlivsrelaterade närvarokrav: ekonomi, prestationsbaserad självkänsla Ohälsa, sjukdom, kapacitetsförlust Individens beslut och handlingsutrymme Arbetsrelaterade närvarokrav: egna, kollegor, klienter/patienter Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Arbetets nedbrytande faktorer Arbetets stärkande faktorer Åter i arbete Utslagning från arbetslivet Annat Effekter på hälsa? Effekter på hälsa?
Studiens definition av långtidsfriskhet Individer som under en tvåårsperiod har högst 1 tillfälle av sjuknärvaro per år och högst 1 tillfälle av sjukfrånvaro per år och då under som mest 5 dagar. Alltså en typ av definition som först fokuserar på en intressant hälsonivå full hälsa/långtidsfrisk och sedan specificerar villkoren
Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Chefer (n= 102) 32 Sjuksköterskor/special sköterskor (n=90) 27 Undersköt.(n=104) 16 Vårdbiträden (n=58) 22 Gymnasielärare (n=43) 26 Grundskollärare, andra lärare (n=71) 13 Förskollärare, fritidspedagoger (n=64) 11 Barnskötare (n= 52) 21 Civil- o andra ingenjörer (n=124) 34 Dataspecialister (n=52) 44 Andra tekniker (n=49) 18 Bygg, anläggningsarb (n=99) 24 Svetsare o plåtslagare (n=82) 28 Maskinoperatörer, montering (n=145) 21 Transport o maskinförare (n=79) 33
Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Ekonomer, personaltjänstemän (n=68) 37 Företagsförsäljning. (n=92) 30 Redov. ekon (n=46) 30 Övrig kontorspers. (n=74) 38 Försäljare, fack o detaljhandel (n=70) 27 Sekreterare (n=41) 37 Lagerarb. (n=45) 29 Alla övriga mindre yrkesgrupper (n=629) 30 Totalt (n=2279) 28
Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Tvungen dra in på luncher, arbeta över, ta med jobb hem Ställs inför svårförenliga krav Nöjd med kvaliteten på egna arbetet Resurser finns för att utföra arbetsuppgifterna bra Möjlighet få stöd från chef(er) när arbetet känns besvärligt >3/4 av tiden 16 ibland 26 <1/4 av tiden 33 >3/4 av tiden 15 ibland 22 <1/4 av tiden 34 Aldrig 12 Oftast inte 28 För det mesta 36 Aldrig 12 Oftast inte 30 För det mesta 39 Aldrig 20 Oftast inte 30 För det mesta 42
Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Indragen i konflikt på jobbet Anser att målen är tydliga I önskat yrke och på önskad arbetsplats Relationer till närstående Kontantmarginal Ja 15 Nej 30 Ja 30 Nej 19 Ja 35 Nej 19 Bra 33 Ganska bra 22 Varierat -dåliga 20 Ja 31 Nej 15
Oddskvoter för friskhet bland kvinnor och män univariat analys Kvinnor Män Resurser Aldrig 1 1 för att göra Oftast inte 3.1 (1.9 4.8) 3.3 (2.0-5.4) ett bra jobb Alltid 6.9 (4.0-11.9) 3.4 (1.9-6.0) Nöjd med Aldrig 1 1 kvalitet Oftast inte 3.8 (1.9-7.3) 2.0 (1.1 3.9) Alltid 7.0 (3.4-14.5) 2.2 (1.1 4.4) Stöd från Aldrig 1 1 Chef Oftast inte 1.8 (1.3-2.4) 1.8 (1.4 2.5) Alltid 4.3 (2.9-6.4) 2.0 (1.3 3.1) Tydliga mål Nej 1 1 Ja 2.8 (1.8-4.7) 1.2 (0.9 1.8)
Hur en normativ modell om arbetsåtagandet Medborgarnas förväntningar Beslut på strategisk och politisk nivå. Implementering Arbetsledare på operativ nivå, uttolkare av mål Arbetsmiljöns balanser - Mål-resurser - Krav-kontroll - Ansträngningbelöning - Kvantitetkvalitet - Jobb-vila Individens hälsa och utvecklingsmöjligheter, otillräcklighet eller yrkesstolthet uppdragsdialogen uppdragsdialogen Social stöd, erkännande
Hållbart arbete resursperspektiv på hälsa Hälsa kan i ett hållbarhetsperspektiv ses som en resurs där hållbarhet innebär att individen kan möta kraven i arbetet utan att sätta framtida resurser på spel, dvs att krav i det långa loppet står i balans med tillgängliga resurser. Resurser är kontextuella genom att förhållanden som i en viss situation utgör ett hinder kan vara resurser i ett annat sammanhang, eller åtminstone inte utgöra ett hinder - hälsoproblem som utgör hinder i ett visst arbete behöver inte vara det i en annan typ av arbete.
Anpassningsåtgärder: arbetsintensitet, arbetstid Ja Nej Typ av arbete Samma Annat, nytt Temporärt bra - 1 upprätthåller arbetslivsanknytning men tveksamt om långsiktigt hållbart Långsiktigt 3 hållbart, återskapar arbetsförmåga. Ger utrymme för nya konstruktiva handlingsstrategier Ej hållbart, 2 ytterligare reversibel eller irreversibel nedbrytning av hälsa och arbetsförmåga Långsiktigt 4 hållbart, tidigare hälsoproblem irrelevanta Figur 1. Typfall i analys av arbetsbyten, anpassningsåtgärder och hållbarhet.
Framtiden några nyckelbegrepp och infallsvinklar Kontroll i olika aspekter Tillit Gränsarbete gränssättningskompetens Resilience och besläktade begrepp Omvärldsanalys
Ett utvidgat kontrollbegrepp Kontroll i Kontroll över kontrollförlust
Kontroll i och kontroll över M akroekonom iska strukturer och processer, variabler - arbetslöshetsnivå - sektor i ekonom in (periferi, kärna, off. sektor) - facklig styrka och m edlem sskap - institutionella förhållanden Jobbstrukturer - kontroll - krav - socialt stöd Stress och hälsoutfall
Kontrollförlust fallet inlåsning Från början i rätt yrke. Förändringar i organiseringen av arbetet med ökade krav och mindre resurser reducerar möjligheterna att utföra arbetet tillfredsställande - kontrollförlust i arbetet Kvar i ett arbete som man av arbetsmiljöskäl inte kan stanna i, tex vid nedsatt fysisk förmåga i kombination med bristande möjligheter att anpassa arbetsuppgifterna. Kommit fel i yrkes/ arbetsplatsval, eller utvecklats bort ifrån det val man en gång gjorde. Svårt att bryta upp pga av arbetsmarknadsläge. Upplever sig ha förlorat kontroll över sin arbetsmarknads situation.
Tillit
Tillit svårdefinierat men tillit har släktingar Kontroll TilliT Förtroende Godtrogenhet Tvivel Skepticism Misstänksamhet Misstro Paranoia 37
Sagt om TilliT Humanitet, hederlighet och förtroende vore goda dygder om människan vore god Machiavelli Tilliten är en vild planta som bara blommar spontant José Luiz Ramirez Tillit är en satsning på andras framtida möjliga handlingar 38
Tre perspektiv på tillit Psykologiskt - individuella skillnader i beredskap för tillit och de omständigheter - individuella och sociala, som skapar denna beredskap Sociologiskt och ekonomiskt - tillit som något som kan tillskrivas institutioner Socialpsykologiskt, mellanmänskliga processer och utbyten som skapar eller förstör tillit Kramer & Tyler Trust in organizations. Frontiers of theory and research, Sage 1995 40
Hög- och lågtillitsarbetsplatser Ékonomiska system, managementsystem och produktionstekniska lösningar bestämmer individens kontroll i sin arbetssituation Ju mera detaljerade, desto mindre kontroll överlämnas till den enskilde och/eller kollektivet. Detaljerade styr- och kontrollsystem signalerar misstroende eller brist på tillit. Tillit och misstro finns sålunda inbyggda i en organisations belönings-, informations- och kontrollsystem och i systemen för beslutsfattande. Om kontrollsystem tar stora resurser i anspråk undergrävs tilliten och misstron främjas och får fäste. 43
Tillitsbrist självtillit, tilltron till att av egen förmåga klara av livets besvärligheter förhållandet till medmänniskor, närstående och andra och till samhällets politiska och sociala institutioner förmågan att finna godtagbara svar på grundläggande existensiella frågor 44
Tillitsohälsa Psykologiska, emotionella, sociala och somatiska tillstånd, som hänger samman med gränserna för människors förmåga att hantera risker och osäkerhet i tillvaron 45
Att konstruera och hantera gränser
Arbete/familj gränsteori: centrala begrepp Källa Campbell Clark S. Human relations, 2000; 5, 747
Gränsbegrepp, -egenskaper Genomtränglighet (permeability) Flexibilitet Vag, suddig, oklar (blending) Gränsens styrka (genomtränglighet + flexibilitet) Källa: Sue Campbell Clark Work/Family Border Theory: A New Theory of Work/Family Balance. Human Relations, 2000; 53; 747 48
Gränsbegrepp arbete hem/fritid Gränsarbete (Nippert Eng, 1996; Clark, 2000; Kreiner m fl 2009) Segmentering (segmenterare) Integrering (integrerare) Gränsöverskridande Gränssättning/strategier Gränskonflikter Gränsöverträdelser Gränskränkningar Gränsförhandlingar 49
(In)kongruens Matchningen mellan individens konstruerade gränspreferenser och familjemedlemmar - närståendes överordnade underordnades klienters yrkesrollen Litteratur: Kreiner,Hollensbe, Sheep.(2009) Balancing borders and bridges: Negotiating the Work home interface via boundary work tactics, Acad of Management Journal, nr 4. 50
Hantering och effekter av inkongruenser Man tar med hemsysslor till jobbet (barn, telefonsamtal) Överordnade - ofta samkonstruerade gränser Ideella organisationer vanligt jobb kontra ett kall Brandväggar, röda lampor, stängda dörrar Klienter - präst som exempel, livsstil Yrkesrollen vissa yrken fyllda med förväntningar, etik och koder 51
Några resultat intergrerare/segmenterare Studien gjordes på en arbetsplats med stora möjligheter till eller krav på ett gränslöst arbetssätt. Ändå väljer en stor majoritet segmenteringsstrategin. Andelen som upplevde att de lyckades med sin strategi var högre bland segmenterare än integrerare. Detta var dock könsrelaterat andelen män (segmenterare) som upplevde att de lyckades var högre än andelen kvinnor. För de som valde integrering och lyckades med integrering så upplevde en hög andel, särskilt kvinnor, god balans i livet. Källa :Mellner, Aronsson, Kecklund: Segmentering och integrering om mäns och kvinnors gränsättningsstrategier i högkvlaificerat arbete. Arbete och hälsa 2012; 46(4) 52
Utveckling av regleringsformer och strategier- Extern reglering: rum, tid, befattning, anställningskontrakt lagar, avtal, teknik, bestämmelser, etc Moderna styrningstekniker: målstyrning, uppföljning, urvalsprocedurer, individuella avtal, utvecklingssamtal, etc Stabiliserande lokal kollektiv normbildning t ex mellan gränslösa och stationära, kring arbetstider Individuella segmenteringsoch integrationsstrategier i skärningen arbete och fritid 53
Ytterligare begrepp för det goda arbetet Resilience (förmåga att överleva en tung stressor) Conservation of resources, (att bevara resurser under påfrestning och inte ackumulera stress), Hardiness (belastning som leder till ökad motståndskraft) Rättvisa
Resilience förmåga att komma tillbaka efter motgångar till och med starkare än tidigare Funktions nivå Tid
Omvärldsanalys
G Aronsson, Omvärldsanaly s Pågående och framtida Sociala förändringar Ny teknik Ekonomisk strukturt ex nya organisations- t ex datorer, omvandling, modeller, invandrare robotar, in- t ex internationai arbetslivet, lagstift- formations- lisering, globalining, minskad offent- system, sering lig sektor internet etc Risker och möjligheter Arbetsmiljö/arbetsinnehåll i olika branscher och yrken Arbetstillfällen i olika branscher och yrken
Hur kan man spana? Nyckeltrender viktiga trender inom för organisationen centrala områden Nyckelfenomen nya fenomen som kan få ett genomgripande inflytande på sikt Nyckelscenarier tänkbara framtids-scenarier Lindgren och Jegers. Forma framtiden, 1993, sid 7 G Aronsson, Omvärldsanalys
Omvärldsförändringar Variation = tillfällig förändring kring normalläge, bemöts med befintlig handlingsrepertoar Strukturförändring = permanent avvikelse från normalläge, bemöts med intern strukturförändring Paradigmatisk = omvärlden så förändrad att det behövs helt nya föreställningar för att hantera den - befintlig handlingsrepertoar eller strukturell förändring otillräcklig Från Bjerke, 1989
Framtidsstudiers inriktning Det sannolika prognoser och trendframskrivningar Det möjliga alternativanalyser, scenarier Det önskvärda skiss av ett önskvärt scenario, som man sedan arbetar för att förverkliga
Vetbara utgångspunkter för framtidsstudier Wendell Bell och Jeffrey K. Olick (Ds 1994:116) Människors nuvarande föreställningar om en möjlig framtid förväntningar på en trolig framtid preferenser för olika framtidsalternativ nuvarande avsikter att handla i en bestämd riktning, t.ex. hur de tänker rösta, investera etc. skyldigheter och åtaganden gentemot varandra historia, traditioner, erfarenheter och deras tidigare beslut i en speciell fråga Trendanalyser av tidsseriedata
Utbildning Forskarstöd i utvecklingsprocesser Förändringsdimensionen Kunskapsobjektets aggregeringsnivå E r g o n o m i O r g a n i s a t i o n s l ä r a A r b e t s r ä t t T e k n i k National- Företagsekonomi Psykologi Kemi ekonomi Statsvetenskap Sociologi Fysiologi V ä l f ä r d s f o r s k n i n g M e d i c i n Begreppsutveckling och grundforskning om förändring och omvandling Arbetslivsforskningens kraftfält