Årsberättelse 2017 26.4.2018
Pärmbild: LUVY rf, Tiina Asp.
Innehåll 1 Allmänt... 5 2 Föreningen och medlemskåren... 6 2.1 Föreningens medlemskår år 2017... 6 2.2 Föreningens förvaltning och möten... 7 2.3 Föreningens vision och strategi... 9 3 Föreningens interna förvaltning...9 4 Den ideella verksamheten... 10 4.1 Allmänt främjande av vatten- och övrigt miljöskydd... 10 4.2 Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf... 12 4.3 Skolning, information och övrigt samarbete... 12 4.4 Årets vatten- eller miljöskyddare år 2017... 12 5 Forsknings- och affärsverksamhet... 13 5.1 Vattendragsforskning... 13 5.2 Grundvattenundersökningar... 14 5.3 Avloppsvattenkontroll... 15 5.4 Laboratoriet... 15 6 Miljötjänster... 16 6.1 Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021... 16 6.2 Hiidenvesi restaureringsprojekt... 17 6.3 Svartån fiskvägar / Svartån LIFE IP-projektet... 18 6.4 Glesbygdens avloppsvatten LINKKI-projektet... 19 6.5 Jässi-projektet i Södra och Norra Karelen samt Österbotten... 20 6.6 Glesbygdsvattenrådet... 20 6.7 Village Waters....................................................... 21 6.8 KEHÄ-projektet... 21 6.9 Vattendragsrestaureringsnätverksprojektet... 21 6.10 NINA-projektet... 22 6.11 Övriga miljötjänster... 22 7 Ekonomin... 23
1 Allmänt Föreningen är en samarbetsorganisation, vars uppgift enligt stadgarna är, att främja vattenskyddet samt det närstående allmänna miljöskyddet och miljöhälsovården inom föreningens verksamhetsområde. Som stöd för den ideella verksamheten bedriver föreningen även affärsverksamhet utan att eftersträva ekonomisk vinst samtidigt, som man koordinerar regionalt viktiga samarbetsprojekt. Föreningens nya vision och strategi godkändes vid höstens medlemsmöte 2016 och den är i kraft till år 2021. Kärnan i föreningens verksamhet var som tidigare främjandet av vattenskyddet och forskningen. År 2017 var föreningens 42. verksamhetsår. Till föreningens medlemskår hör traditionellt områdets kommuner, flera av områdets mest betydelsefulla industrier samt en betydande mängd mindre företag och sammanslutningar. Medlemskåren stöder via sina medlemsavgifter det vattenskyddsarbete, som görs inom föreningens verksamhetsområde och medlemskåren beställer även en betydande del av de beställningsundersökningar, som görs av föreningen. Föreningen gjorde under det gångna året traditionellt arbete genom, att bidra med rådgivning och genom att delta i olika evenemang, som arrangör och som föreläsare inom ramen för föreningens resurser. Under år 2017 arrangerade eller deltog man som delarrangör i totalt 13 olika evenemang, där totalt över 1200 personer deltog. Det största evenemanget deltagarmässigt var Porla sjöäventyr-evenemanget. Under år 2017 fortsatte den aktiva informationsverksamheten om föreningens verksamhet och föreningen gav under året ut nästan 50 pressmeddelanden om aktuella saker. Alla meddelanden hittas på föreningens hemsidor www.luvy.fi under rubriken Nyheter. Föreningen gör dessutom ett nyhetsbrev, som skickas ut ca en gång per månad, och i det samlar man de mesta aktuella händelserna som varit och som är på kommande. Man kan ansluta somläsare av nyhetsbrevet via föreningens websidor. Projekten har dessutom olika nyhetsbrev och meddelanden. Utöver föreningens huvudsida www.luvy.fi har föreningen separata hemsidor för projekten på adresserna www.hiidenvesi.fi och www.glesbygdensvatten.fi. Dessutom upprätthåller föreningen skilda sidor gällande information om tillståndet i vattendragen på adressen www.vattnenskvalitet.fi och ett till skolelever riktat nätspel gällande restaurering av sjöar hittas på adressen www.pelastajarvi.fi. Tillsamman med medlemmarna samarbetade man såsom tidigare genom, att arrangera olika sammankomster med de olika medlemsgrupperna. Föreningen är även aktivt med på de sociala medierna via Facebook-sidorna. Föreningen är med i Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf:s verksamhet. Inom förbundet var föreningens huvudansvarsområde glesbygdens avloppsvatten och föreningen koordinerade medlemsföreningarnas arbete gällande glesbygdens avloppsvatten. Artiklar om föreningens verksamhet publicerades i förbundets tidskrift Aquarius, vars spridning är landsomfattande. Utöver beställningsundersökningarna och laboratorietjänsterna har verksamheten, inom föreningens under de senaste åren på ett betydande sätt, utgjorts av olika regionalt viktiga vattenskyddsprojekt. Genom projekten försöker man stöda områdets vattenvårdsarbete. En betydande ny projektöppning fick man till stånd år 2015, då man tillsammans med kommunerna undertecknade ett avtal om, att återinföra laxfiskarna till Svartån och byggandet av fiskvägar under namnet Laxfiskarna till Svartån Vattendragsvisionen 2021. I början av år 2016 inleddes också det delvis EU-finansierade FRESHABITprojektet, som ingår i ovannämnda vattendragsvision och som pågår fram till våren 2022. Föreningen koordinerar projektet i västra Nyland och där ingår även en målsättning att rädda flodpärlmusslan och återinförandet av laxfiskarna i Svartån. Som en del av vattendragsvisionen fortsätter även Hiidenvesiprojektet under åren 2016-2021. Projektet glesbygdens avloppsvatten, som tillsammans med kommunerna, inleddes år 2004 och fortsatte i form av ett LINKKI-projekt, som finansieras av miljöministeriet och kommunerna. Utöver i dessa koordinerade man ett flertal andra projekt. 5
Uppföljningen av tillståndet i regionalt viktiga vattendrag fortsatte i form av omfattande samkontroller. I flera samkontroller har man föreslagit för myndigheterna, att kontrollprogrammen bantas ner till följd av att belastningen och de kontrollskyldigas antal har minskat. Också på kommunal och lokal nivå fortsatte den aktiva uppföljningen av situationen i viktiga vattendrag och grundvattenområden inom såväl ramen för deras obligationer som genom helt frivilliga undersökningar på uppdrag av kommunerna och övriga operatörer. Kontrollen av reningsverken och rådgivningen när det gäller driften fortsatte, som ett tätt samarbete mellan kunderna och föreningen. Dessutom har man gjort olika utredningar och reningsverkens miljötillståndsansökningar. Målsättningen var, som under tidigare år, att hjälpa till att driva reningsverken så bra som möjligt ur vattenskyddets synvinkel sett samt, att genom undersökning konstatera, att tillståndsvillkoren uppfylls. Den år 2016 beställda omfattande förnyelsen av föreningens IT-system och i bruk tagningsprocessen av detta fortsatte under år 2017 med målsättningen att bl.a. bättre kunna administrera kundförhållandena, effektivering av processerna samt en effektivering av projekten samt deras lönsamhet. De nya systemen fullskaliga i bruk tagande skedde på hösten 2017.Under år 2017 var föreningens resultat positivt. Affärsverksamhetens intäkter växte med ca 3,7 % jämfört med året innan. 2 Föreningen och medlemskåren 2.1 Föreningens medlemskår år 2017 Föreningens medlemsantal uppgick år 2017 till totalt 59 medlemmar: 8 kommuner, 13 industrianläggningar eller större företag och 36 småföretag, lokala skyddsföreningar eller grupper, som företräder användningen av något vattendrag samt två hedersmedlemmar. Det sammanlagda antalet röster och samtidigt antalet grundavgiftsenheter var 1 711 i slutet av år 2017, då de ett år tidigare var 1 1794. Till hedersmedlemmar har utnämnts föreningens tidigare och mångåriga styrelseordförande, Tvärminne zoologiska stations före detta amanuens, Kalevi Keynäs samt föreningens första verksamhetsledare Stig Lönnqvist. I början av år 2017 avgick Tarkeelanjärven ja Niemilammen hoitoyhdistys ry, Mondi Lohja Oy och Componenta Finland Oy. Föreningens medlemskårs lokalisering inom verksamhetsområdet framgår ur bild 1. I några medlemmars fall finns företagets huvudverksamhetspunkt på annat håll än i västra Nyland. Fördelningen av föreningens röstantal presenteras i bild 2. Grundavgiftsenhetens pris var 32,50 år 2016. Föreningens medlemskår i slutet av år 2017 jämte röstantal finns presenterad i bilaga 1. 6
Bild 1. Föreningens medlemmar år 2017. Kommunmedlem Företagsmedlem Föreningsmedlem 5 % 32 % 63 % Bild 2. Fördelningen av röstantal per medlemsgrupp. 2.2 Föreningens förvaltning och möten I enlighet med föreningens stadgar arrangeras årliga vår- och höstmöten, där man behandlar de stadgeenliga ärendena. Föreningen har en styrelse, som består av 12 medlemmar jämte personliga ersättare. Styrelsen kan internt utse ett arbetsutskott, som bereder ärenden för styrelsen. Dessutom kan man enligt stadgarna grunda en valkommitté för att bereda besättandet av styrelseplatserna och valet av revisorer. 7
Föreningens vårmöte hölls 26.4.2017 i Högfors stads utrymmen. Vid mötet godkändes årsberättelsen för år 2016 samt beviljades ansvarsfrihet. I samband med mötet offentliggjordes årets vattenskyddare år 2017. Vid mötet valdes en valkommitté, som bereder förslag bl.a. gällande fördelningen av de styrelseplatser, som blir lediga. Till valkommittén valdes Eero Soinio från Lojo, Kirsi Hiillos från Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, Sanna Varjus från Hangö, Veera Komulainen från Oy Forcit Ab samt Ilkka Kalatie från Hiidenvesi fiskeområde. Föreningens vårmöte godkände inkasserandet av en frivillig extra medlemsavgift från kommunerna, för samarbetet inom glesbygdens avloppsvatten år 2018. En separat framställning gjordes till kommunerna. Föreningens höstmöte hölls 23.11.2017 i Lojo i huvudbibliotekets utrymmen. Vid mötet godkändes verksamhetsplanen och budgeten för år 2018. Vid mötet höll Petri Puistosalo en presentation om aktuella saker i Lojo stad medan Raseborgs stads representant Piia Nordström berättade om fiskvägarna i Svartån. Föreningens styrelse sammankom 6 gånger under år 2017 och föreningens arbetsutskott, som bildats av medlemmar i styrelsen, sammankom en gång. Till arbetsutskottet hörde styrelsemedlemmarna Eero Soinio, Jenni Kukkonen, Veli-Pekka Vuorilehto, Juha-Pekka Isotupa och som ersättare Mikko Mäkelä och sanna Varjus. Västra Nylands vatten och miljö rf:s styrelsemedlemmar jämte ersättare år 2017: 8
2.3 Föreningens vision och strategi Föreningens vision fram till år 2021, som godkändes vid höstmötet år 2016 är följande: TILLSAMMANS LYCKAS VI Föreningen är i Västra Nyland den ledande leverantören av tjänster och den mest önskade samarbetspartnern inom sin bransch, som modigt förnyar sina verksamhetsformer och -tjänster baserat på kundernas behov. För att förverkliga föreningens vision har man separat fastställt kritiska målsättningar och dessutom uppgör man årligen åtgärdsprogram för att uppnå målsättningarna. För år 2017 definierade man följande strategiska tyngdpunkter: utredningar gällande verksamhetens lönsamhet och samarbetet ett fullskaligt i bruk tagande av föreningens CRM-system uppbyggandet av ett nytt GIS-system samt publikationssystem inledande av uppgörandet av föreningens marknadsföringsplan förnyandet av föreningens organisation för att motsvara de nya behoven och verksamheten utredningar gällande de inre kostnaderna samt en minskning av kostnaderna De strategiskt viktiga ärendena avancerade enligt planerna. Endast inledandet av marknadsföringsplanen sköts fram till år 2018 och utredningen av de inre kostnaderna fortsätter under år 2018. 3 Föreningens interna förvaltning Föreningens organisation förnyades år 2017 på det sättet, att man för forskningen och miljö/projekttjänsterna utnämnde nya förmän. Till följd av det, har föreningen nu tre avdelningar: laboratoriet, forskningstjänsterna och projekttjänsterna. Som stöd för dessa finns förvaltningen, där kanslipersonalen och stödtjänsterna arbetar. Föreningens egentliga verksamhet, främjandet av vatten-, miljöskyddet och miljöhälsovården gjordes planenligt med hjälp av föreningens personal. Resurserna, som användes för detta, följdes med separat och de kostnader, som uppstod, sattes som utgifter för den ideella verksamheten. Utredningar gällande verksamhetens lönsamhet gjordes systematiskt och dessutom redde man ut hur de inre kostnaderna uppstår samt förnyade praxis när det gäller arbetstidsbokföringen. Vid ledandet av föreningen fortsatte man enligt tidigare praxis och verksamheten utvecklades ytterligare. Utöver ledningsgruppen hölls möten för hela personalen. Föreningens olika avdelningar sammankom likaså regelbundet. För att främja arbetsskyddet jobbar en arbetsskyddskommitté inom föreningen. Inom föreningen följer man systematiskt med nära ögat situationer. Föreningen ordnar årligen en lillajulfest och den hölls 1.12.2017. 9
Bild 3. Personalens lillajulfest på upplevelsegården Kettukallio (bild: LUVY, Jaana Pönni). Inom IT- och ekonomiförvaltningen fortsatte det omfattande utvecklingsarbetet med målet, att utveckla systemen och processerna så, att de blir mera funktionella. Utvecklandet av systemen fortsatte tillsammans i samarbete med olika kumpaner. Föreningens nya CRM-system togs fullskaligt i bruk under år 2017. Inom GIS-systemet övergick man att i huvudsak använda QGIS-systemet. Föreningens personalstyrka har under de senaste åren stabiliserats kring 35 personarbetsår. Föreningens personalplan uppdaterades i slutet av år 2017. Föreningen erbjuder i mån av möjlighet årligen praktikantplatser för branschens studerande. 4 Den ideella verksamheten 4.1 Allmänt främjande av vatten- och övrigt miljöskydd Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet, miljöskyddet och miljöhälsovården i Västra Nyland. Den ideella verksamheten finansieras med hjälp av medlemsavgifterna, vars andel av föreningens totala intäkter är ca 2 %. Utöver den ideella verksamheten idkar föreningen affärsverksamhet, som stöder arbetet med att främja miljöskyddet, dock utan att eftersträva ekonomisk vinst. Utan ideell affärsverksamhet skulle det inte vara möjligt att upprätthålla verksamheten i sin nuvarande omfattning och då skulle man kunna erbjuda endast ett betydligt snävare sortiment av sakkunnighet. 10
Bild 4. Fördelningen av föreningens intäkter. Man har under det gångna året idkat vatten-, allmänt miljöskydd samt miljöhälsovård genom att ge information via telefon, genom att hålla föredrag vid olika föreläsnings- och skolningstillfällen på olika håll inom verksamhetsområdet samt genom, att delta i en del skyddsföreningars möten. Även genom, att delta i olika diskussions- och uppföljningsgruppers arbete, har man främjat vattenskyddet. Den ideella verksamheten ordnas delvis enligt stadgarna genom, att arrangera träffar med bl.a. områdets vatten och avloppsverk/industrin samt med tjänstemännen inom miljöskyddet. Vid tillfällena diskuterar man aktuella ämnen samt vidareutvecklar samarbetet. Man har i egenskap av sakkunnig deltagit i projekt, samt i beredningen av projekt, som främjat vattenoch miljöskyddet samt miljöhälsovården, främst genom verksamhetsledarens arbetsinsatser eller så har man riktat egenfinansiering till dem från medlemsavgiftsmedlen. Dylika projekt under år 2017 var Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt, FRESHABIT-projektet samt vattendragsrestaureringsnätverksprojektet. Arbetet med vattenvårdsplanering Föreningen har aktivt deltagit i planeringsarbetet för uppgörandet av vattenvårdsplanen för Kymmeneälvs-Finskavikens område, som hänger samman med verkställandet av det vattenpolitiska ramdirektivet. Samkontrollarbetsgrupperna De omfattande vattendragsundersökningarna, som förverkligas som samkontroller, är en väsentlig del av uppföljning av tillståndet i vattendragen. En del av punktbelastarna har en kontrollskyldighet av tillståndet i vattendraget och inom samma vattendrag har kontrollerna utförts som samkontroller. I några samkontroller deltar även kommunernas miljömyndigheter, som ansvarar för kommunernas skyldighet att följa med tillståndet i miljön. Förverkligandet av samkontrollerna har beställts från föreningen. De olika samkontrollerna leds av arbetsgrupper, som bildats av de deltagande parterna och där föreningen ingår som sakkunnig beträffande utförandet och utvecklandet av kontrollerna. Under det gångna året koordinerade föreningen totalt åtta samkontroller. I takt med att punktbelastarna minskar till antal håller man på, att vid rapporteringen övergå till större helheter. Pickalavikens och Sjundeå å:s samkontrollrapportering förenas på våren 2018 och Pojovikens och Lojo sjös sammankontrollrapporter sammanslås på hösten 2018. 11
4.2 Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf Som verksamhetsledare för Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf fortsatte år 2017 Pekka Kansanen och som stödförening Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf. Det praktiska arbetet sköttes såsom tidigare via förbundets arbetsgrupper. Vår förening fungerar som ansvarig förening, då det gäller förbundets verksamhet gällande glesbygdens avloppsvatten. 4.3 Skolning, information och övrigt samarbete Under året har föreningens personal deltagit både som sakkunniga och som föredragshållare i skolnings- och andra aktuella tillfällen, vilka huvudsakligen har varit olika slag av seminarier och diskussionsdagar. Föreningens informationsverksamhet har skötts förutom via kontakter på det personliga planet även via föreningens hemsidor. Föreningen informerade aktivt om sin verksamhet genom att utkomma med nästan 50 olika infomeddelanden och utöver detta har även projekten kommit med dina egna meddelanden. Föreningen har utöver de egentliga hemsidorna www.luvy.fi även egna hemsidor för de olika projekten på adresserna www.hiidenvesi.fi, www.glesbygdensvatten.fi samt då det gäller Nylands sjöcenter även www.porla.fi. Dessutom upprätthålls information om vattnens tillstånd på sidorna www.vattnenskvalitet.fi. och ett spel, som handlar om sjörestaurering och som riktar sig till skolelever, publicerades på adressen www.pelastajarvi.fi. Föreningen är aktivt med även på de sociala medierna. 4.4 Årets vatten- eller miljöskyddare år 2017 Till årets vattenskyddare utsågs på föreningens vårmöte Veli-Matti Halsti. Motiveringen till valet var hans årtionden långa arbete för Lojo och Hiidenvesi sjöarnas bästa. Han har tidigare för Helsingfors stad, numera för Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster skött regleringen av Hiidenvesis källsjöar med beaktande av miljöeffekterna och på hans initiativ har man tagit bort ett flertal vandringshinder för fisken ss. Väänte fiskväg och båtsluss samt fiskvägarna vid Keritty, Sakara och Punelia. Bild 5. Årets vattenskyddare 2017 Veli-Matti Halsti och verksamhetsledare Jaana Pönni. 12
5 Forsknings- och affärsverksamhet Föreningens forsknings- och affärsverksamhet producerar på basen av olika kunduppdrag olika laboratorieundersökningar, yt- och grundvattenkontrolltjänster samt reningsverkskontroller. 5.1 Vattendragsforskning Tillståndet i de regionalt viktiga vattendraghelheterna kontrollerades med hjälp av åtta samkontroller. Samkontrollernas årsrapporter publiceras i regel i föreningens publikationsserie. De nyaste publikationerna hittas även som PDF-dokument på föreningens hemsidor. Utöver de årliga fysikalisk-kemiska analyserna görs det med vissa års intervaller mera ingående biologiska undersökningar, som omfattar bl. a. plankton, bottendjur och vattenvegetation. Under de senaste åren har även de fiskeriekonomiska undersökningarna förenats med den biologiska kontrollen. Övriga vattendragskontroller och utredningar med anknytning till ytvattnen, utfördes vid flera tiotal objekt utgående från de beställningar vi fått. En betydande del av kontrollerna baserade sig på miljötillståndsåligganden (t.ex. avloppsvattenreningsverkens kontroller, soptipparnas och deponiområdenas kontroller, golfbanornas och trädgårdarnas kontroller). Utöver dess utfördes en mängd olika mindre utredningar åt de lokala skyddsföreningarna, delägarlagen och andra motsvarande sammanslutningar. Kommunerna följer även med tillståndet i ytvattnen och den uppföljningen baserar sig på kommunernas lagstadgade skyldighet. En stor del av resultaten från dessa sätts också ut på föreningens hemsidor till förfogande för de av vattendragen intresserade på adressen www.vattnenskvalitet.fi. Bild 6. Med kanot på Kerklampi 18.10.2017 (bild: LUVY, Arto Muttilainen). 13
Bild 7. Provtagning från en flytring i de små sjöarna i Strömfors i augusti 2017 (bild: LUVY, Arto Muttilainen). 5.2 Grundvattenundersökningar Uppdragen gällande grundvattenundersökningar har etablerats, som en del av föreningens verksamhet. Undersökningsobjekten är ofta bl.a. i samband med marktäkt eller bergsbrytning, vattentäkter, avloppsvattenreningsverk, soptippar, vägunderhåll samt olika industrianläggningar. För utöver de enskilda grundvattenundersökningarna ansvarade vi även för förverkligandet av två grundvattensamkontroller. Som en del av VEDET-projektet, fortsatte det år 2014 inledda utvecklingsprojektet gällande grundvattenkontrollerna, där vi år 2017 deltog tillsammans med Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsnejden. Utöver grundvattenundersökningar uppgjorde man kontrollprogram för grundvattnet samt utredningar, som hör ihop med miljötillståndsansökningar samt expertutlåtanden. Bild 8. Förpumpning av grundvatten innan provtagningen (bild: LUVY, Johan Lindholm). 14
5.3 Avloppsvattenkontroll Målet är, att hjälpa till, att driva reningsverken så bra som möjligt ur vattenvårdens synvinkel samt, att konstatera huruvida tillståndsvillkoren uppfylls. Kontrollen baserar sig på miljötillståndens tillståndsvillkor. Det praktiska arbetet utförs, som ett samarbete mellan föreningen och reningsverken. Reningsverksskötarnas diskussions- och skolningsdagar ordnades år 2017 i samarbete med Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf samt Lounais-Suomen vesitutkimus Oy. 5.4 Laboratoriet Västra Nylands vatten och miljö rf:s laboratorium är ett av FINAS ackrediteringstjänst ackrediterat testningslaboratorium T147, ackrediteringskrav SFS-EN ISO/IEC 17025: 2005. Den verksamhet, som inkluderas i det ackrediterade kompetensområdet, finns till påseende på websidorna www.finas.fi För att följa med kvaliteten på laboratorieresultaten deltar laboratoriet årligen i jämförelsetester och verksamhetssystemet auditeras regelbundet. FINAS utförde en visstidsgranskning av det ackrediterade laboratoriet i november 2017. Laboratoriets verksamhet baserar sig på kundbeställningar och ca hälften av beställningarna inkluderar även provtagning och rapportering av resultaten. Bild 9. En vattenmikrobiologisk grundanalys (bild: LUVY). 15
6 Miljötjänster Miljötjänster omfattade närmast koordineringen av olika projekt. Projektens syfte är att främja en förbättring av tillståndet i vattendrag i västra Nyland. Centrala projekt var under år 2017: Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021 koordineringen av restaureringsprojektet vid Hiidenvesi sjö 2016 2021 jämte därtill hörande projekt FRESHABIT-projektet 2016-2021(2) glesbebyggelsens avloppsvattenhanteringsprojekt LINKKI, som ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Village Waters-projektet västra Nylands vattendragsnätverksprojektet KEHÄ-projektet Finansieringen av projekten baserar sig på anskaffad projektfinansiering. Projekten är lokala, regionala eller internationella. 6.1 Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021 Kommunerna inom Svartåns vattendrag (Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppi) undertecknade tillsammans ett Laxfiskarna till Svartån vattendragsvision 20121-dokument. Avtalet täcker åren 2016-2021 och innehåller en fortsättning på Hiidenvesi sjösrestaureringsprojekt, Freshabit Life IP-projektets koordinering samt koordineringen av övrig verksamhet inom vattendragsvisionen. Som en del av vattendragsvisionen startade man under ledning av Nylands NTM-central en granskning av utvecklandet av regleringen av Svartån. Granskningen beställdes av SYKE (Finlands miljöcentral) och resultaten blev klara under år 2017. Utvecklingsarbetet gällande regleringen fortsätter under år 2018. Byggandet av fiskvägarna konkurrensutsattes av Raseborgs stad i slutet av år 2017 och byggnadsarbetena är planerade att inledas på våren 2018. Bild 10. Inom Freshabit-projektet grundades med talkokrafter nya grusbäddar för lek vid Pitkäforsen (bild: LUVY, Juha-Pekka Vähä). 16
6.2 Hiidenvesi restaureringsprojekt År 2016 inleddes en ny sexårsperiod i Hiidenvesiprojektet 2016 2021 som en del av Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvisionen. Projektet, som redan pågått i årtionden fick finansiärernas förbindelser för en längre tid, då avtalet om projektets finansiering undertecknades för perioden 2016 2021. Föreningens egenfinansiering i projektet täcks med medlemsavgiftsmedel. Projektet fick år 2017 medel från Nylands NTM-central för byggande av våtmarker och projektet fortsatte med hjälp av separat finansiering från miljöministeriet 2016 med åtgärder för att förbättra laxfiskarnas och flodpärlmusslans levnadsbetingelser inom Hiidenvesi tillrinningsområde. Föreningen är med i Hiidenvesi restaureringsprojekt som samarbetspartner och finansiär samt fungerar som projektets koordinator. I projektet jobbade år 2017 på deltid en projektchef och en -koordinator och dessutom jobbade övrig deltidsanställd personal. Enligt Hiidenvesi sjös skötsel- och restaureringsplan riktar projektet sina resurser till att minska den yttre belastningen. Direkta åtgärder direkt i vattendraget kommer i tur sedan, då den kritiska belastningen fåtts ned till ca hälften av den nuvarande. Enligt verksamhetsplanen försökte man minska belastningen med fast substans och närsalter inom tillrinningsområdet bl.a. genom den gårdsvisa rådgivningen, genom att anlägga våtmarker samt genom att ge rådgivning gällande glesbygdens avloppsvatten. Under år 2017 främjade man inom projektet byggandet av våtmarker inom områdena med stor belastning av fast substans samt genom restaurering av fåror för att utöka levnads- och fortplanningsområdena för öringen. Dessutom kartlade man förekomsten av flodpärlmussla med hjälp av elfiske, i de områden, som skulle restaureras undersökte man de naturliga förhållandena samt kompletterade uppgifterna om öringens utbredning. Projektet har uppgjort en separat slutrapport. Målsättningen med uppföljningsprogrammet för Hiidenvesi sjö är, att man skall få tillräckligt med fakta om de faktorer, som inverkar på Hiidenvesi sjös tillstånd för at på det sättet kunna rikta restaureringsåtgärderna rätt samt, att följa med åtgärdernas inverkan på sjön. Uppföljningsprogrammet beaktar såväl de långtidsmål, som uppställts i restaurerings- och skötselplanen för Hiidenvesi, som behovet av kontroll. Under år 2017 följde man tillsammans med Helsingfors universitet med tätheten av tofsmygglarver i Hiidenvesi sjö. Dessutom fortsatte man uppföljningen av vattenkvaliteten inom ramen för samkontrollen av Hiidenvesi sjö på Isontaloselkä, Sirkkoonselkä och Retlahti. Under år 2017 fortsatte man med att uppskatta våtmarkernas inverkan samt inledde uppgörandet av belastningsutredningar inom olika delområden inom Vihtijärvi tillrinningsområde. Bild 11. Inom Hiidenvesi restaureringsprojekt följer man med vattenkvaliteteten såväl inom tillrinningsområdet som i de rinnande vattnen. På bilden ses Juha-Pekka Vähä som mäter vattenkvaliteten i Vihtijärvi sjö (bild: Soile Petrell). 17
Verksamheten inom Hiidenvesi projektet gjordes känd genom publik- och informationsevenemang samt genom praktiska restaureringsåtgärder. På det sättet gjorde man tröskeln möjligast låg för att delta i skötseln av Hiidenvesi sjö och dess tillrinningsområde. Hiidenvesiprojektet var med bl.a. vid odlarkvällar, vid flera bassängföreningars evenemang, åkerrenstillfällen, Porla sjönaturäventyr samt vid den traditionella Hiidenvesikvällen. 6.3 Svartån fiskvägar / Svartån LIFE IP-projektet EU:s beslut om FRESHABIT LIFE IP -projektets finansiering erhölls i slutet av år 2015 och projektet inleddes i början av år 2016. FRESHABIT-projektets (2016-2021) målsättning är att säkerställa Naturavärdena i Svartån och speciellt förbättrandet av levnadsbetingelserna för flodpärlmusslan med hjälp av olika metoder bl.a. genom att bygga fiskvägar vid Svartåns dammar. Huvudkoordinator i Finland är Forststyrelsen och i västra Nyland koordineras projektet av vår förening. Svartådelprojektets andel av den totala potten är ca 1,3 miljoner euro. För den nationella delen av Svartå-projektet ansvarar städerna Raseborg och Lojo, Koskienergia Oy samt västra Nylands vatten och miljö rf. Projektets egenfinansiering för föreningens del täcks med medel från medlemsavgifterna. Målsättningen för det lokala Svartå projektet grundar sig på den uppgjorda Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021, vars centrala mål är att bygga fiskvägarna samt att återinföra laxfiskarna, levnadsområdesrestaureringar med tanke på laxfiskarnas och flodpärlmusslans reproduktion samt förbättrandet av vattenkvaliteten. Under år gjorde man inom projektet en nedvandringsundersökning, vars mål var att klargöra behovet av olika nervandringslösningar vid Svartåns kraftverk. Inom projektet gjorde man även levnadsområdesrestaureringar i samarbete med Hiidenvesi restaureringsprojekt och WWF:s Freshabit-projekt. För att förbättra vattenkvaliteten gjorde man en översiktsplan över våtmarkerna i Svartådalen samt kartlade vattenkvaliteteten i Svartåns sidoflöden. Som en del av FRESHABITprojektet ansvarar Raseborgs stad för fiskvägsplaneringen samt främjandet av byggandet. Föreningen deltar aktivt i förutom ledningsgruppsarbetet även i tillståndsprocessen genom att leverera sakkunnigutlåtanden mm. om inverkan på flodpärlmusslan och vattenkvaliteteten samt genom att främja anhållandet av tilläggsfinansiering från statens spetsprojektpengar. Bild 12. Vid åfesten 26.8.2017 tackade LUVY:s projektchef Juha-Pekka Vähä minister Tiilikainen som hällt det första grusämbaret i Pitkälänkoski samtidigt som han överräckte ett eget ämbar för kommande skördebruk. (bild: Maija Venäläinen). 18
6.4 Glesbygdens avloppsvatten LINKKI-projektet Det kommunala samarbetet Västra Nyland År 2017 fortsatte man med avloppsvattenprojektet gällande glesbebyggelsens avloppsvattenhantering, som inleddes år 2004, och vars målsättning är, att främja verkställandet av den nya lagstiftningen. Projektets framgång hänger på ett intensivt samarbete mellan kommunerna, där avsikten är, att man i de olika västnyländska kommunerna skall åstadkomma så likadana dokument och åtgärder som möjligt. En viktig arbetsform i praktiken har varit information och skolning, med vilkas hjälp man hämtat förordningens centrala innehåll till de lokala myndigheternas och medborgarnas kännedom. Under år 2008 uppgjorde man en strategi till grund för glesbygdssamarbetet kommunerna emellan under perioden 2009 2013. Strategin uppdaterades år 2013 och den nya strategin började tillämpas år 2014. Strategin gäller åren 2014 2021. Under åren 2007 2008 främjade man grundandet av avloppsvattenandelslag samt förbättrade avloppsvattenplanernas nivå med hjälp av finansiering från Nylands förbund. För perioden 2009 2010 fick man från Nylands förbund en finansiering för ett fortsatt projekt, som baserar sig på strategin, där tyngdpunkten är markplaneringen och ur vattenskyddssynvinkel speciella områden samt ett rådgivnings- och karteringsarbete, som sker i fält direkt vid fastigheterna. År 2011 fick man finansiering från Nylands förbund för LINKKI-projektet, där man uppskattade och förbättrade verksamhetsmodellens inverkan samt utförde kartläggnings- och rådgivningsbesök på fastigheterna. I slutet av år 2011 kunde man ansöka om statligt bidrag för den gårdsvisa rådgivningen även inom Nylands område och finansiering erhölls också för åren 2012 2017. Under dessa år koncentrerade man sig på att förverkliga kartläggnings- och rådgivningsbesök inom områden, som är känsliga för avloppsvattenbelastning. Totalt gjordes 900 kartläggnings- och rådgivningsbesök under år 2017. Totalt har man under åren 2009-2017 gjort ca 7000 kartläggnings- och rådgivningsbesök och rett ut tillståndet i avloppsvattenhantering på 160 områden. LINKII 2017-projektet fortsätter ännu fram till våren 2018. Man har ansökt om en fortsatt finansiering inom ett nytt projekt för att kunna fortsätta med rådgivningsverksamheten. Bild 13. Vid karterings- och rådgivningsbesöken kartlägger man avloppssystemens nuläge tillsammans husets invånare (bild LUVY). 19
6.5 Jässi-projektet i Södra och Norra Karelen samt Österbotten Den gårdsvisa rådgivningsmodell, som utarbetats i västra Nyland, tillämpades även i Saimenområdet år 2011 i Jässi-avloppsvattenprojektet. Föreningen deltog via Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf i miljöministeriets pilotprojekt gällande rådgivning i Södra Karelen. Inspirerade av den goda framgången utvidgades verksamheten år 2012 till Österbotten, Norra Karelen och Imatra. Föreningens sakkunniga Minttu Peuraniemi fungerade i Jässi-projektet som kvalitetsansvarig och stod för förbundets andel i projektet. Jässi-projekten har fortsatt på dessa områden ända sedan år 2013 i samarbete med de lokala systerföreningarna samt föreningen Byaverksamhet i Finland rf. Man har för avsikt att fortsätta Jässi-projektet ifall rådgivningsbidrag finns att få för dessa områden. Vår förenings andel i de övriga föreningarnas projekt förverkligas som köptjänst. 6.6 Glesbygdsvattenrådet GLESBYGDSVATTENRÅDET är ett koordineringsprojekt för södra Finlands glesbygdsvattenkunnande 2014 2016 (HARA-projektet). Projektets mål är, att utveckla samspelet mellan aktörer med olika bakgrund inom glesbygdens avloppsvattensamarbete och på det sättet ta ett kontrollerat grepp om branschens utmaningar. Under projektets första år 2015 grundades ett nätdiskussionsforum för att förbättra de sakkunnigas möjligheter till samspel. För att kunna lösa även knepigare frågor, kallade man in en toppexpertgrupp GLESBYGDSVATTENRÅDET. Under år 2016 fortsatte projektet med att utreda, vilka behov som finns och vilka möjligheterna är för ett fortsatt samarbete. Projektet avslutades år under år 2017, då man tog i bruk ett nytt nätforum samt som avslutning arrangerade ett fartygsseminarium i samarbete med Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energifrågor, Valonia. Projektet finansierades av Nylands förbund samt kommunerna i västra Nyland. Bild 14. Under HARA-projektets slutseminarium bekantade sig 70 sakkunniga med Utvecklingscentrum för Vatten:s verksamhet i Norrtälje (bild: Erkki Santala). 20
6.7 Village Waters Målsättningen med Village Waters projektet är, att leta efter och dela med sig av erfarenheter av de bästa lösningarna när det gäller glesbygdens avloppsvatten inom Östersjöländerna. Inom projektet utvecklar man en digital tjänst, som hjälper invånarna och byasamhällena att välja den mest lämpliga lösningen för att behandla avloppsvattnen. För tjänstens behov kartlägger man och utvärderar olika lösningar, som finns på marknaden och huruvida de lämpar sig för olika förhållanden. Uppgifter och erfarenheter får man från pilotbyarna. Finlands pilotby är Gennarby i Raseborg, där invånarna genom att organisera sig till ett andelslag, anslöt sina fastigheter till den kommunala vattentjänsten. Med hjälp av automatisk vattenkvalitetsmätning samt genom vattenprovtagning såväl från grundvattnet som vattendraget, följer man med förnyelsens eventuella effekter på miljön. Projektet är treårigt (2016-2019) och de huvudsakliga aktiviteterna på vårt område sker under åren 2016-2017. Projektet är internationellt (Finland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Polen) och det leds av Naturresursinstitutet. Övriga inhemska partners är Sykli och Novago. Under projektets första verksamhetsår inledde LUVY vattenkvalitetsmätningarna i Gennarbyträsket såväl genom provtagningar som med hjälp av automatiska mätare. Vattenprover togs även från hushållsvattenbrunnar samt från en sedimentationsbrunn. LUVY avlönade en tidsbunden projektplanerare för att koordinera pilotbyns invånares arbete för bildandet av ett vattenandelslag och för förverkligandet av byggnadsarbetena. Byggnadsarbetets första skede blev klart under hösten 2016 och det andra skedet blev klart under våren 2017. LUVY:s vattedragskontroll fortgår under hela projektet. 6.8 KEHÄ-projektet Projektet gällande de nya möjligheterna till återvinningen av energi och närsalter inom vattenförsörjningen (Kehä-projektet) är två-årigt (2016-2018) och det omfattar flera landskap (Nyland och Egentliga Tavastland) och det dras av Hämeen ammattikorkeakoulu. Projektets huvudmålsättning är, att effektivera recirkulationen av bindandet av energi och/eller närsalter för användning på nytt i den kommunala och lantbrukets vattenhushållning och även ytterligare inom vattenaffärsverksamheten på ett sätt, som sparar naturen. Som samarbetspartners fungerar Aalto universitetet, yrkeshögskolan Laurea samt Sykli. LUVY:s uppgift i projektet är pilotering av vattendataförvaltingen inom sitt verksamhetsområde. Projektet stöder de västnyländska kommunernas glesbygdsvattensamarbetsstrategi. LUVY inledde projektet för sin del genom att göra en informationsinventering, där man försökte skapa sig en uppfattning om det behov av information, som finns inom glesbygdens vattenhushållning och var informationen finns. Med informationsinventeringen som grund utvecklade man en för rådgivningsverksamheten lämplig elektronisk blankett för insamlande av fakta samt en plats där informationen lagras. Under år 2018 bygger man en anslutning för kommunerna via vilken de kan granska det insamlade materialet. 6.9 Vattendragsrestaureringsnätverksprojektet Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverksprojekt inleddes år 2016. I och med projektet inleddes byggandet av en Västnyländsk verksamhetsmodell för förverkligandet av vattendragsrestaureringar, nätverksinformationsspridning och utbyte av kunnande. Målsättningen är, att samla alla lokala vattendragsoperatörer och göra en modell för hur en vattendragsrestaurering sker allt från det inledande utredningsskedet fram till de konkreta åtgärderna och valet av restaureringsåtgärder samt ansökandet av finansiering samt upprätthållandet av ett effektivt utbyte av kunskap och kunnande mellan de olika operatörerna med syftet att förverkliga restaureringsåtgärderna. I projektets fem pilotområden gör man upp en modell för restaureringsarbetet och de förverkligas med frivilliga krafter. Projektet förverkligas under åren 2016-2019. 21
Bild 15. Det var livligt vid Nylands vattendragsnätverks projektets växtidentifieringspunkt på Sammatti sjödagar, som delfinansierats av de lokala Leader verksamhetsgrupperna Ykkösakseli och Pomoväst (bild Maija Venäläinen) 6.10 NINA-projektet Samarbetsprojektet med Norges naturforskningsinstitut (NINA) fortsatte genom finansiering från Norges vetenskapsakademi, där man undersöker Barents områdets och speciellt Tana älvs laxstammar. Projektet köper föreningens arbetsinsats som köptjänst. Inom projektet drar man nytta av genetiska verktyg för att klargöra laxarnas ursprung, laxstammarnas vandringsbeteende samt dödligheten genom fiske samt söker fakta för att sköta de nordliga laxstammarna. Utöver Norska naturundersökningsinstitutet och föreningen deltar även forskare från Naturresursinstitutet i projektet. Projektet fortsätter till våren 2018. 6.11 Övriga miljötjänster Föreningen ansvarade ännu under år 2017 för koordineringen av Lojonejdens miljöklusterverksamhet. Dessutom har man underhållit förbundets avloppsvattensidas (www.vesiensuojelu.fi/jatevesi) sökmotor. Med hjälp av sökmotorn underhåller föreningen kommunernas uppgifter och företagens uppgifter som en avgiftsbelagd tjänst. 22
7 Ekonomin Västra Nylands vatten och miljö rf:s ekonomiska resultat för år 2017 var positivt. Föreningens omsättning år 2017 var 2 954 661. Jämfört med året innan steg omsättningen med ca 3,7 %. Efter de lagstadgade avskrivningarna och skatten blev föreningens resultat 34 425,56, vilket samtidigt är räkenskapsperiodens överskott. Omsättning Vinster/förluster -53 370 101 052 47 227 35 165 34 425 2 509 658 2 662 842 2 712 516 2 850 310 2 954 661 2013 2014 2015 2016 2017 Bild 16. Utvecklingen av föreningens omsättning och resultat under perioden 2013-2017. 23
Jäsenet äänimäärineen 31.12.2017 Medlemmar jämte röstetalen 31.12.2017 Bilaga 1. Riviotsikot Summa / pmy/kpl jäsen 1711 Kunta 1071 62,59 % Hangon kaupunki, Hangö stad 89 Inkoon kunta, Ingå kommun 55 Karkkilan kaupunki, Högfors stad 90 Kirkkonummen kunta, Kyrkslätts kommun 171 Lohjan kaupunki, Lojo stad 243 Raaseporin kaupunki, Raseborgs stad 180 Siuntion kunta, Sjundeå kommun 62 Vihdin kunta, Vichtis kommun 181 Muut 95 5,55 % Averia-järven suojeluyhdistys ry, Vihti, Vichtis 2 Enäjärven Suojeluyhdistys ry, Sammatti 3 Folkhälsan Välfärd Ab 3 Hiidenveden Kalastusalue 3 Hiidenveden suojeluyhdistys ry, Vihti, Vichtis 2 Hormajärvi-yhdistys ry 3 Inkoon-Siuntion Ympäristöyhdistys ry, Ingå-Sjundeå Miljövårdsförening r.f. 3 Iso-Ruokjärven suojeluyhdistys ry 2 Karhujärven Suojeluyhdistys ry, Siuntio, Björnträsks Skyddsförening r.f., Sjundeå 2 Kirkkonummen Veikkolan vesiensuojeluyhdistys KIRVES ry 2 Kirmusjärven Suojeluyhdistys ry, Sammatti 2 Kisakallion Urheiluopisto, Lohja, Lojo 3 Krogarsin vesiensuojeluyhdistys ry, Hanko, Krogars vattenskyddsförening r.f., Hangö 3 Källträsk miljövårdsförening r.f., Lähdejärven ympäristönsuojeluyhdistys ry 2 Lohilammen kyläyhdistys ry 2 Lohjanjärven Kalastusalue 3 Lohjanjärven suojeluyhdistys ry 2 MilaPro Oy, Nuorisokoti Kotolampi 4 MTK-Uusimaa 4 ProAgria Etelä-Suomi ry, Uudenmaan aluetoimisto 4 Puujärven vesiensuojeluyhdistys ry, Karjalohja, Karislojo 3 Puutarha Tahvoset Oy, Pohja, Pojo 3 Päivölän Täysihoitola ja Virkistyskoti Oy, Nummela 2 Rahikkalan-Pipolan-Nummijärven vesiensuojeluyhdistys 2 Saarijärvi-Saloveden vesienhoitoyhdistys ry 2 Santalan kartano 3 Strömsön Vesi- ja Jätehuolto Oy, Helsinki 4 Tampajan-Särkijärven vesiensuojeluyhdistys ry 2 Tvärminnen eläintieteellinen asema (Helsingin yliopisto), Hanko, Hangö 2 Understödsföreningen för Västankvarn skolor rf 4 Urheiluopisto Kisakeskus (TUL:n Kisakeskussäätiö), Fiskars 3 Vapaan Kyläkoulun kannatusyhdistys ry, Sammatti 2 Vihdin Enäjärven Suojeluyhdistys ry 2 Vihdin Poikkipuoliaisen, Tervalammen ja Huhmarjärven vesiensuojeluyhdistys ry (PoTeHu) 2 Vihti Hill Side Golf & Country Club Oy 3 Vihtijärven-Lapoojärven Suojeluyhdistys ry 2 Teollisuus 545 31,85 % Cembrit Production Oy, Lohja 30 Forcit Oy Ab, Hanko, Hangö 50 Fortum Power and Heat Oy, Inkoon voimalaitos, Inkoo, Ingå 70 Hangon Puhdistamo Oy, Hanko 50 Helsingin seudun ympäristöpalvelut -kuntayhtymä 70 IDO Kylpyhuone, IDO Badrum (Geberit Production Oy), Tammisaari, Ekenäs 30 Nylands Brigad, Dragsvik 15 Rosk n Roll Oy Ab 30 Santalan Betoni Oy - Sandö Betong Ab, Hanko, Hangö 15 Sappi Finland Operations Oy, Kirkniemen tehdas 70 SSAB Europe Oy 15 Suomen Sokeri Oy, Kantvik 50 ViskoTeepak Oy Ab, Hanko, Hangö 50 Kunniajäsen Keynäs Kalevi Lönnqvist Stig Kaikki yhteensä 1711 100,00 %