Ha koll på vattnet häng med och återinför laxfiskarna i Svartån

Transkript

1 Ha koll på vattnet häng med och återinför laxfiskarna i Svartån LUVY:s 40-års jubileumsseminarium , Svartå Slott

2 Bild: Aki Janatuinen

3 Program Ha koll på vattnet häng med och återinför laxfiskarna i Svartån! kl , Svartå Slott Kaffe och förfriskningar samt anmälan Seminariet öppnas av Raseborgs stadsstyrelsens ordförande Anders Walls Svartåns vattenkraft och kulturhistoria, forskare Torsti Salonen Svartåns fiskerihistoria, ordförande Esa Lehtinen, Virtavesienhoitoyhdistys (VIRHO) Ha koll på vattnet Svartån förr och nu i vattendragsforskarens ögon, forskarna Eeva Ranta och Ralf Holmberg, Västra Nylands vatten och miljö rf Laxfiskarna i Svartåns vattendrag, forskare Ari Saura, Naturresursinstitutet Paus Flodpärlmusslan i Finland och i Svartån, forskare Panu Oulasvirta, Alleco Oy Freshabit LIFE IP -projektet och presentation av Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021, verksamhetsledare Jaana Pönni och projektchef Juha- Pekka Vähä, Västra Nylands vatten och miljö rf Alla kan delta i möjliggörandet av fiskvägarna fiskvägsel och övriga möjligheter att delta i finansieringen av fiskvägarna, direktör Riku Eskelinen, EKOenergi och projektchef Maija Venäläinen, Västra Nylands vatten och miljö rf Stödandet av vatten- och fiskeriekonomiska projekt, fiskeriöverinspektör Jouni Tammi, Jord- och skogsbruksministeriet Evenemangets slutord, stadsstyrelsens ordförande Anders Walls, Raseborgs stad Samvaro runt buffébordet Bild: Aki Janatuinen

4 Öppnandet av seminariet Anders Walls Fiskvägsprojektet betyder arbete för lokala företag i byggnadsskedet samt i förlängningen turisminkomster. Den viktigaste orsaken att satsa är emellertid naturen. Vattenkraftens och kulturens historia i Svartån Torsti Salonen Svartåns vattendrag bildades ca år f.kr., då Lojo sjö och Hiidenvesi sjö bildades till följd av landhöjningen. Vattendraget rann sannolikt via såväl Svartån som Sjundeå å ända fram till 1600-talet, då muddringen av Svartåforsen ledde till, att allt vatten började rinna via Svartån. Vattendraget har allt sedan järnåldern varit en viktig handelsled från Tavastland till kusten, där Sjundby i Sjundeå, Tuna nära Raseborg samt Skuru fungerade som handelsplatser. Svartån var en av de viktigaste laxåarna vid Finska vikens kust. Skavistadsforsens fiskerätt innehades från år 1335 av Padis kloster och Svartåforsens motsvarande rätt innehades av biskopssätet i Åbo. Av Svartåns forsar fanns Svartå, Skavstad (Billnäs) redan under järnåldern. Åminnefors (Lillfors) bildades till följd av landhöjningen först under medeltiden. Det första omnämnandet om utnyttjandet av vattenkraft finns från år 1384, då det fanns en vattenkvarn i Lojo. Svartåforsens kvarn omnämns år 1457 och i Skavstad fanns det kvarnar under det därpå följande seklet. Åminnefors kvarn byggdes år Vattenkraft utnyttjades också för att såga timmer. En vattensåg verkade i Svartå från år Till Åminnefors kom en såg år 1745 och den fungerade ända fram till senare hälften av 1800-talet. Med början på 1860-talet utvecklades Lojos träförädlingsindustri med sina sågar och cellulosafabriker. Träförädlingen gjorde vattendraget till en flottningsled. Flottningen upphörde år Svartåns vattenkraft användes i järnförädling med början år 1560, då landets första järnbruk grundades i Svartå. Billnäs bruk grundades år Malmen till bägge bruken hämtades huvudsakligen sjövägen från gruvorna vid Lojosjöns stränder, främst Ojamo. Svartåns tredje bruk byggdes i Åminnefors år Svartå bruk förnyades i början av 1900-talet. Metallförädlingen upphörde och år 1902, då man istället började producera slipmassa och den verksamheten fortsatte ända fram till medlet av 1960-talet. I samma skede byggde man tre kraftverk för elproduktion och forsarna dämdes helt. Från år 1952 har kraftverken varit två till antalet.

5 I Billnäs startade ett litet elkraftverk år 1906, men först år 1921, då man byggde ett nytt kraftverk dämdes forsen helt. I Åminnefors startade ett elkraftverk år 1911 och det utvidgades i medlet av 1950-talet. Det ledde till att Svartån dämdes upp genast vid mynningen, vilket betydde, att det var slut på fiskens vandring upp i ån. Det första kanalprojektet i Svartån var den sägenomspunna Grabbes kanal vid sekelskiftet Man försökte förena Svartån med Läppträsket. I medlet av 1700-talet planerade man en slusskanal för malmtransporter förbi Lillfors och Billnäs till Svartå, men planen förverkligades inte med undantag av slussen vid Åkerfors. Svartåns fiskerihistoria Esa Lehtinen Vattendragen var förr ett livsvillkor för människorna som levde ute och de första tecknen på bosättningar har också hittats intill vattendragen. Fisken gav välkommen variation i maten och skinnen läder för kläder. Svartån var i tiderna en betydande å när det gäller vandringsfisk. Man vet att man fiskade lax, havsöring, ål och sik samt vimba i ån redan på 1300-talet. Laxen och havsöringen steg längs Svartån till Lojo sjö och till vattendragen ovanför. Som lekplatser har fungerat utöver Svartån även de strömmande platserna ovanför Lojo sjö (t.ex. strömmen i Karnais). Svartåns lax- och öringsstammar förstördes slutligen, då dammen i Åminnefors förnyades år Då förstördes antagligen också laxens och havsöringens sista reproduktionsområden nedanför dammen. Enligt dokument från och 1600-talen var notfiske i Lojo sjö den vanligaste fångstmetoden. Med not fiskades många fiskarter (nors, mörtfiskar, gädda, gös, siklöja) året om. Förutom not har man i områdets stora sjöar redan tidigt använt många olika fångstredskap såsom nät, ryssjor, mjärdar, katsor, långrev och krokredskap. I Svartåns vattendrag lever eller har påträffats nuförtiden åtminstone 35 olika fiskarter och två kräftarter. Ha koll på vattnet vattendragsforskarens Svartå förr och nu Eeva Ranta och Ralf Holmberg Ytvattnets kvalitet i Svartåns vattendrag har blivit bättre. Som exempel kan nämnas Lojo sjö, vars ekologiska status numera till största delen är bra. Ännu på 1980-talet klassades den till största delen som tillfredsställande. Mest konkret syns förbättringen i de djupaste delarnas förbättrade syresituation.

6 Punktbelastarnas antal inom Svartåns vattendragsområde har under perioden sjunkit med över 70 %, samtidigt som reningsverkens effekt har höjts betydligt. Den diffusa belastningens betydelse har kommit fram mer och mer och den står tydligare än tidigare för huvuddelen av vattendragens belastning. För att bekämpa den diffusa belastningen har man tagit i bruk nya metoder inom tillrinningsområdena (t.ex. våtmarker som hör ihop med restaurering samt rådgivning gällande glesbygdens avloppsvatten). Svartåns vatten strömmar till Pojoviken och viken lider av belastningen (eutrofiering, syreproblem). De åtgärder, som görs i åarna och tillrinningsområdet gynnar även havet. Under talen upplevde man det viktigt att undersöka vattendragens försurning. Nu har vattenkvaliteten i dessa små vattendrag förändrats. De största förändringarna utöver den minskade surhetsgraden är, att inverkan av humus har ökat och konduktiviteten minskat. Laxfiskarna i Svartåns vattendrag Ari Saura Fram till det, att kraftverken byggdes, fanns det i Svartån vandrande stammar av lax och havsöring. Nuförtiden påträffas inte varken lax eller havsvandrande öring i ån. De öringsstammar, som förökar sig i vattendraget är huvudsakligen stationära och de lever i biflödena ovanför Lojo sjö. På basen av de genetiska uppbyggnaden har stammarna separerat från varandra. I vattendragets nedre del, Svartån, har man rett ut möjligheterna, att återinföra laxfiskarna genom, att kartlägga de strömmande platserna i Svartåns huvudfåra jämte biflöden. Återinförandet av laxfiskarna skulle främja även det ålderstigna beståndet av flodpärlmussla, som lever i området. Man har uppgjort en restaureringsplan och vattenkvaliteten har kontrollerats i de bäckavsnitt, som kunde lämpa sig för öringens fortplantning. På basen av resultateten skulle det vara möjligt, att återinför vattenområdets egna öringsstammar i bäckarna, som rinner till Svartån. Det skulle vara att föredra, att man använder egna öringsstammar vi utplanteringarna. Även återinförandet samt en småskalig reproduktion av lax är möjlig i Svartå-området under förutsättningar att naturenliga fiskvägar byggs vid kraftverksdammarna. Flodpärlmusslan i Finland och i Svartån Panu Oulasvirta Över 90 % av flodpärlmusselpopulationerna i Europa har försvunnit.

7 I dag finns i Finland 120 kända åar med flodpärlmussla. I början av 1900-talet handlade det om hundratals. Flodpärlmusslan är skyddad såväl nationellt som på EU nivå. Dess klassificering är mycket utrotningshotad. Flodpärlmusslan har höga krav på sin livsmiljö. Många andra arter gynnas av att flodpärlmusslan skyddas såsom dess värdfiskar laxen och havsöringen. Svartån är Finlands sydligaste flodpärlmusselå. Som sammanfattning på de undersökningar, som klargjort flodpärlmusslans tillstånd, kan man konstatera, att den inte förökar sig i Svartån. En hållbar lösning för att rädda musselbeståndet är, att ån samt dess tillrinningsområde restaureras samt att laxfiskarnas vandringsmöjligheter säkerställs genom att man bygger fiskvägar. Som första hjälp kan man använda sig av konstgjord musselodling samt utplantering i ån. Freshabit LIFE IP -projektet och Laxfiskarna till Svartån vattadragsvision 2021 Jaana Pönni Föreningen fyllde 40 år i augusti Jubileumsåret till ära ordnar föreningen tre seminarier/evenemang inom sitt verksamhetsområde i västra Nyland. Det första evenemanget är seminariet, som behandlar Svartåns vattendrag. Under år 2016 ordnar man evenemang, som behandlar Sjundeå å samt kustvattnen. För att kunna uppnå och bibehålla de västnyländska vattendragens goda tillstånd krävs samarbete mellan samtliga operatörer. Utan att alla har en gemensam målsättning samt förbinder sig till målsättningen, kan vi inte få utomstående finansiering och stöd för att förbättra situationen. Syftet med dessa evenemang är, att skapa en gemensam bild av situationen samt att utstaka målen. I Svartån håller den gemensamma visionen gällande återinförandet av laxfiskarna på att få en stark förbindelse från vattendragsområdets kommuner och den vägen även finansiering från EU, vilket är en otroligt fin sak. Den mycket gamla drömmen om förverkligande av fiskvägar i Svartån är nu närmare än någonsin. Det känns naturligt att Västra Nylands vatten och miljö fungerar som koordinator för ett dylikt projekt, eftersom områdets kommuner, de större industrierna samt en betydande mängd olika små företag och andra operatörer redan är med i föreningens verksamhet Juha-Pekka Vähä Laxfiskarna till Svartån vattendragsvision 2021 är en mångsidig projektportfölj, vars målsättning är ett bra ekologiskt tillstånd i vattendraget. Att vattendraget är i gott skick är en ekonomisk och social resurs, som tjänar områdets image samt utvecklingen av näringslivet. En central målsättning inom visionen är, att få fiskvä-

8 garna vid dammarna i Svartån byggda samt, att på det sättet återinföra laxfiskarna i Svartåns vattendrag samt att möjliggöra flodpärlmusslans naturliga livscykel. Man har försökt få till stånd fiskvägsprojekt i Svartån redan i 30 år, men nu är ett förverkligande närmare än någonsin. Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen går framåt, som en av Västra Nylands vatten och miljö koordinerad regional projekthelhet i vars finansiering utöver kommunerna även kraftbolaget har förbundit sig. Byggandet av fiskvägarna har även ett politiskt stöd på riksplanet, eftersom regeringen har utsett fiskvägsstrategins förverkligande till ett av sina topprojekt och Svartån är en av de toppobjekt, som ingår i den av statsrådet godkända fiskvägsstrategin. Västra Nylands vatten och miljö rf, Raseborgs stad samt Lojo stad och Koskienergia är även med i Freshabit EU -projektet, som inleds i början av år I projektet ingår, att bygga den första fiskvägen av de totalt fyra planerade. Inom projektet vidtar man också åtgärder för att rädda Finlands sydligaste population av flodpärlmussla genom, att bl.a. odla musslor i anläggning, iståndsätta levnadsmiljöer, förbättra vattenkvaliteten samt genom att utplantera lax och havsöring vid de restaurerade områdena. Alla kan delta i möjliggörandet av fiskvägarna Riku Eskelinen EKOenergi är ett europeiskt miljömärke för el som föddes på initiativ av Finlands naturskyddsförbund år Av märket känner du igen elavtalet, som har en positiv inverkan på miljön. Därför uppmanar vi att konkurrensutsätta elen på miljöbasis på vår hemsida Fiskvägsel är på väg ut på marknaden på vårt initiativ år På de gamla marknaderna, avgör inget annat än elens pris. Att låta bli att bygga fiskvägar är det mest lönsamma för elbolagen. Vi vill inte leva med de gamla marknaderna utan vi vill skapa någonting nytt. På de nya marknaderna är en grupp elkonsumenter redo att delta i fiskvägarnas kostnader och väljer till sitt elbolag det, som bäst främjar fiskvägarna. För Svartåns del har vi på försök marknadsfört en sk. fiskvägsel, där man utöver elräkningen betalar en fiskvägsavgift på 10 /mån för att möjliggöra byggandet av fiskvägar i Svartån. Maija Venäläinen De uppskattade kostnaderna för förverkligandet av fiskvägarna i Svartån är ca. 4 miljoner euro. I finansieringen har områdets kommuner och kraftbolaget Koskienergia förbundit sig, vilket täcker ca 23 % av finansieringsbehovet.

9 EU (Freshabit) -finansieringen står för 9 % och man hoppas, att staten deltar med en mycket betydande insats. Övrig finansiering kommer närmast via privat finansiering, som man kommer att skaffa bl.a. genom olika stödkampanjer, från såväl företag som privatpersoner. Stödandet av vatten- och fiskeriekonomiska projekt Jouni Tammi *** Evenmangets slutord Anders Walls *** Tack för Ert deltagande i LUVY:s jubileumsseminarium!