Årsberättelse

Transkript

1 Årsberättelse

2 Pärmbild: LUVY rf, Fiskvägen vid Huhmarforsen i Sjundeå å

3 Innehåll 1 Allmänt Föreningen och medlemskåren Föreningens medlemskår år Föreningens förvaltning och möten Föreningens vision och strategi Föreningens interna förvaltning Den ideella verksamheten Allmänt främjande av vatten- och övrigt miljöskydd Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf Skolning, information och övrigt samarbete Årets vatten- eller miljöskyddare år Forsknings- och affärsverksamhet Vattendragsforskning Samkontrollerna Övriga vattendragskontroller Grundvattenundersökningar Avloppsvattenkontroll Reningsverkskontrollen Laboratoriet Miljötjänster Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen Hiidenvesi restaureringsprojekt Svartån fiskvägar / Svartån LIFE IP -projektet Glesbygdens avloppsvatten LINKKI-projektet Jässi-projektet i Södra och Norra Karelen samt Österbotten Glesbygdsvattenrådet Village Waters KEHÄ-projektet Vattendragsrestaureringsnätverksprojektet Öringsprojektet i Sjundeå å NINA-projektet Övriga miljötjänster Ekonomin... 22

4 1 Allmänt Föreningen är en samarbetsorganisation, vars uppgift enligt stadgarna är, att främja vattenskyddet samt det närstående allmänna miljöskyddet och miljöhälsovården inom föreningens verksamhetsområde. Som stöd för den ideella verksamheten bedriver föreningen även affärsverksamhet utan att eftersträva ekonomisk vinst samtidigt, som man koordinerar regionalt viktiga samarbetsprojekt. Föreningens nya vision och strategi godkändes vid höstens medlemsmöte. Kärnan i föreningens verksamhet var som tidigare främjandet av vattenskyddet och forskningen. År 2016 var föreningens 41. verksamhetsår och för att hedra föreningens 40 åriga fortsatte serien av jubileumsseminarier med bl.a. seminarierna Häng med i Svidja slott och Tvärminne zoologiska station. Sammanställandet av föreningens historik inleddes av historikern Torsti Salonen och de första sammandragen publicerades på föreningens hemsidor i slutet av år Till föreningens medlemskår hör traditionellt områdets kommuner, flera av områdets mest betydelsefulla industrier samt en betydande mängd mindre företag och sammanslutningar. Medlemskåren stöder via sina medlemsavgifter det vattenskyddsarbete, som görs inom föreningens verksamhetsområde och medlemskåren beställer även en betydande del av de beställningsundersökningar som görs av föreningen. Föreningen gjorde under det gångna året traditionellt arbete genom, att bidra med rådgivning och genom att delta i olika evenemang, som arrangör och som föreläsare inom ramen för föreningens resurser. Under år 2016 fortsatte den aktiva informationsverksamheten om föreningens verksamhet och föreningen gav under året ut nästan 50 pressmeddelanden om aktuella saker. Alla meddelanden hittas på föreningens hemsidor under rubriken Nyheter. Föreningen gör dessutom ett nyhetsbrev, som skickas ut ca en gång per månad, och i det samlar man de mesta aktuella händelserna, som varit och som är på kommande. Man kan ansluta sig till läsare av nyhetsbrevet via föreningens websidor. Projekten har dessutom olika nyhetsbrev och meddelanden. Utöver föreningens huvudsida har föreningen separata hemsidor för projekten på adresserna och Dessutom upprätthåller föreningen skilda sidor gällande information om tillståndet i vattendragen på adressen och ett till skolelever riktat nätspel gällande restaurering av sjöar hittas på adressen Tillsamman med medlemmarna samarbetade man såsom tidigare genom, att arrangera olika sammankomster med de olika medlemsgrupperna. Föreningen är även aktivt med på de sociala medierna via Facebook-sidorna. Föreningen är med i Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland rf:s verksamhet. Inom förbundet var föreningens huvudansvarsområde glesbygdens avloppsvatten och föreningen koordinerade medlemsföreningarnas arbete gällande glesbygdens avloppsvatten. Artiklar om föreningens verksamhet publicerades i förbundets tidskrift Aquarius, vars spridning är landsomfattande. Utöver beställningsundersökningarna och laboratorietjänsterna har verksamheten, inom föreningens under de senaste åren på ett betydande sätt, utgjorts av olika regionalt viktiga vattenskyddsprojekt. Genom projekten försöker man stöda områdets vattenvårdsarbete. En betydande ny projektöppning fick man till stånd, då man tillsammans med kommunerna undertecknade ett avtal om, att återinföra laxfiskarna till Svartån och byggandet av fiskvägar under namnet Laxfiskarna till Svartån Vattendragsvisionen I början av året inleddes också det delvis EU-finansierade FRESHABIT-projektet, som ingår i ovannämnda vattendragsvision. Föreningen koordinerar projektet i västra Nyland och där ingår även en målsättning att rädda flodpärlmusslan och återinförandet av laxfiskarna till Svartån. Om byg- 5

5 gandet av fiskvägar i Svartån har man drömt om i årtionden och byggandet av fiskvägarna vid de två nedersta kraftverken fick finansiering under år 2016, då även staten beslöt att bevilja en betydande summa via spetsprojektfinansiering. Som en del av vattendragsvisionen fick man även kommunernas godkännande för en fortsättning på Hiidenvesiprojektet under de kommande 6 åren Projektet glesbygdens avloppsvatten, som tillsammans med kommunerna, inleddes år 2004 och fortsatte i form av ett LINKKI-projekt, som finansieras av Miljöministeriet och kommunerna. Utöver i dessa deltog föreningen i samt koordinerade ett flertal mindre projekt samt fick finansiering för nya projekt, såsom Village Waters-, Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk- och KEHÄ-projektet, som alla fick sina finansieringsbeslut under år Uppföljningen av tillståndet i regionalt viktiga vattendrag fortsatte i form av omfattande samkontroller. I flera samkontroller har man föreslagit för myndigheterna, att kontrollprogrammen bantas ner till följd av att belastningen och de kontrollskyldigas antal har minskat. Också på kommunal och lokal nivå fortsatte den aktiva uppföljningen av situationen i viktiga vattendrag och grundvattenområden inom såväl ramen för deras obligationer som genom helt frivilliga undersökningar på uppdrag av kommunerna och övriga operatörer. Kontrollen av reningsverken och rådgivningen när det gäller driften fortsatte, som ett tätt samarbete mellan kunderna och föreningen. Dessutom har man utfört olika utredningar och reningsverkens miljötillståndsansökningar. Målsättningen var, som under tidigare år, att hjälpa till att driva reningsverken så bra som möjligt ur vattenskyddets synvinkel sett samt, att genom undersökning konstatera, att tillståndsvillkoren uppfylls. Under år 2016 beställde föreningen en omfattande förnyelse av föreningens IT-system och i bruk tagningsprocessen vars mål är bl.a., att bättre kunna administrera kundförhållandena, effektivering av processerna samt en effektivering av projekten samt deras lönsamhet. De nya systemen togs delvis i bruk från början av år 2017 och i bruk tagandet fortsätter ännu under år Under år 2016 var föreningens resultat positivt. Affärsverksamhetens inkomster växte med ca 5 % jämfört med året innan. 2 Föreningen och medlemskåren 2.1 Föreningens medlemskår år 2016 Föreningens medlemsantal uppgick år 2016 till totalt 61 medlemmar: 8 kommuner, 15 industrianläggningar eller större företag och 36 småföretag, lokala skyddsföreningar eller grupper, som företräder användningen av något vattendrag samt två hedersmedlemmar. Det sammanlagda antalet röster och samtidigt antalet grundavgiftsenheter var i slutet av år 2016, då de ett år tidigare var Till hedersmedlemmar utnämndes föreningens tidigare och mångåriga styrelseordförande Tvärminne zoologiska stations före detta amanuens Kalevi Keynäs samt föreningens första verksamhetsledare Stig Lönnqvist. I början av år 2016 avgick Rasmin Oy Ab, Ekenäs. Från början av år 2017 meddelade följande om att de avgår från föreningen. Dessa var Tarkeelanjärven ja Niemilammen hoitoyhdistys ry, Mondi Lohja Oy och Componenta Finland Oy. Föreningens medlemskårs lokalisering inom verksamhetsområdet framgår ur bild 1. I några medlemmars fall finns företagets huvudverksamhetspunkt på annat håll än i västra Nyland. 6

6 Bild 1. Föreningens medlemmar år Fördelningen av föreningens röstantal presenteras i bild 2. Grundavgiftsenhetens pris var 32,50 år Föreningens medlemskår i slutet av år 2016 jämte röstantal finns presenterad i bilaga 1. Kommunmedlem Företagsmedlem Föreningsmedlem 5 % 35 % 60 % Bild 2. Fördelningen av röstantal per medlemsgrupp. 7

7 2.2 Föreningens förvaltning och möten I enlighet med föreningens stadgar arrangeras årliga vår- och höstmöten, där man behandlar de stadgeenliga ärendena. Föreningen har en styrelse, som består av 12 medlemmar jämte personliga ersättare. Styrelsen kan internt utse ett arbetsutskott, som bereder ärenden för styrelsen. Dessutom kan man enligt stadgarna grunda en valkommitté för att bereda besättandet av styrelseplatserna och valet av revisorer. Föreningens vårmöte hölls i Finska Sockers utrymmen. Vid mötet godkändes årsberättelsen för år 2015 samt beviljades ansvarsfrihet. I samband med mötet offentliggjordes årets vattenskyddare år Vid mötet valdes en valkommitté, som bereder förslag bl.a. gällande fördelningen av de styrelseplatser, som blir lediga. Till valkommittén valdes Jussi Savela från Lojo, Kirsi Hiillos från Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, Sanna Varjus från Hangö, Veera Komulainen från Oy Forcit Ab samt Ilkka Kalatie från Hiidenvesi fiskeområde. Föreningens vårmöte godkände inkasserandet av en frivillig extra medlemsavgift från kommunerna, för samarbetet inom glesbygdens avloppsvatten år En separat framställning gjordes till kommunerna. Föreningens höstmöte hölls i Lojo i Juhlaserviisis utrymmen på adressen Västra Louhigatan 31. Vid mötet godkändes verksamhetsplanen och budgeten för år Vid mötet hölls en presentation av Pekka Kansanen om verksamheten inom Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf samt Jaana Pönnis presentation av aktuella ärenden inom föreningen. Efter mötet gjordes en rundvandring i föreningens utrymmen. Föreningens styrelse sammankom 5 gånger under år 2016 och föreningens arbetsutskott, som bildats av medlemmar i styrelsen, sammankom 4 gånger. Till arbetsutskottet hörde styrelsemedlemmarna Jussi Savela, Jenni Kukkonen, Veera Komulainen och Mikko Mäkelä samt som ersättare Veli-Pekka Vuorilehto och Sanna Varjus. 8

8 Västra Nylands vatten och miljö rf:s styrelsemedlemmar jämte ersättare år 2016: 2.3 Föreningens vision och strategi Föreningens vision och strategi som godkänts år 2012 uppdaterades och en ny vision och strategi godkändes på föreningens höstmöte. 9

9 Om föreningens strategi har man uppgjort ett separat dokument. Föreningens godkända vision fram till år 2021 är följande: TILLSAMMANS LYCKAS VI Föreningen är den ledande erbjudaren av tjänster inom sin bransch och den mest eftertraktade samarbetspartnern i Västra Nyland, som modigt förnyar sina verksamhetsformer och -tjänster enligt kundens behov För att förverkliga föreningens vision har man separat fastställt kritiska datum och dessutom uppgör man årligen åtgärdsprogram för att uppnå målsättningarna. 3 Föreningens interna förvaltning Föreningens organisation utgörs av två avdelningar: laboratoriet och forskningen/miljötjänsterna. Som stöd för dessa finns förvaltningen, där den kanslipersonalen och stödtjänsterna arbetar. Föreningens egentliga verksamhet, främjandet av vatten-, miljöskyddet och miljöhälsovården gjordes planenligt med hjälp av föreningens personal. Resurserna, som användes för detta, följdes med separat och de kostnader, som uppstod, sattes som utgifter för den ideella verksamheten. Vid ledandet av föreningen fortsatte man enligt tidigare praxis och verksamheten utvecklades ytterligare. Utöver ledningsgruppen hölls möten för hela personalen. Föreningens olika avdelningar sammankom likaså regelbundet. För att främja arbetsskyddet jobbar en arbetsskyddskommitté inom föreningen. Inom föreningen följer man systematiskt med nära ögat situationer. Föreningen ordnar årligen en vårutfärd för personalen och målet för denna var år 2016 Nurmijärvi Golfcenter. Bild 3. Personalens vårutfärd till Nurmijärvi Golfcenter. 10

10 Inom IT- och ekonomiförvaltningen fortsatte det omfattande utvecklingsarbetet med målet, att utveckla systemen och processerna så, att de blir mera funktionella. Utvecklandet av systemen fortsatte tillsammans i samarbete med olika kumpaner. Föreningens personalstyrka under de senaste åren har varit kring 35 personarbetsår. Föreningens personalplan uppdaterades i slutet av år Föreningen erbjuder i mån av möjlighet årligen praktikantplatser för branschens studerande. 4 Den ideella verksamheten 4.1 Allmänt främjande av vatten- och övrigt miljöskydd Syftet med föreningens verksamhet är, att främja vattenskyddet, miljöskyddet och miljöhälsovården i Västra Nyland. Den ideella verksamheten finansieras med hjälp av medlemsavgifterna, vars andel av föreningens totala intäkter är ca 2 %. Utöver den ideella verksamheten idkar föreningen affärsverksamhet, som stöder arbetet med att främja miljöskyddet, dock utan att eftersträva ekonomisk vinst. Utan ideell affärsverksamhet skulle det inte vara möjligt att upprätthålla verksamheten i sin nuvarande omfattning och då skulle man kunna erbjuda endast ett betydligt snävare sortiment av sakkunnighet. Affärsverksamheten Medlemsavgifter Medlemsavgif ter; 2 % Affärsverksa mheten; 98 % Bild 4. Fördelningen av föreningens intäkter. Man har under det gångna året idkat vatten-, allmänt miljöskydd samt miljöhälsovård genom att ge information via telefon, genom att hålla föredrag vid olika föreläsnings- och skolningstillfällen på olika håll inom verksamhetsområdet samt genom, att delta i en del skyddsföreningars möten. Även genom, att delta i olika diskussions- och uppföljningsgruppers arbete, har man främjat vattenskyddet. Den ideella verksamheten ordnas delvis enligt stadgarna genom, att arrangera träffar med bl.a. områdets vatten och avloppsverk/industrin samt med tjänstemännen inom miljöskyddet. Vid tillfällena diskuterar man aktuella ämnen samt vidareutvecklar samarbetet. Man har i egenskap av sakkunnig deltagit i projekt, samt i beredningen av projekt som främjat vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården främst genom verksamhetsledarens arbetsinsatser eller så har man riktat egenfinansiering till dem från medlemsavgiftsmedlen. Dylika projekt under år 2016 var Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt, FRESHABIT-projektet samt vattendragsrestaureringsnätverksprojektet. 11

11 Arbetet med vattenvårdsplanering Föreningen har aktivt deltagit i planeringsarbetet för uppgörandet av vattenvårdsplanen för Kymmeneälvs-Finskavikens område, som hänger samman med verkställandet av det vattenpolitiska ramdirektivet. Gruppen besökte föreningen på hösten 2016 och förutom presentationen av föreningens verksamhet presenterades Laxfiskarna till Svartån - vattendragsvisionen. Dessutom gjorde man sig bekant med projektet genom besök vid Åkerfors och Svartå kraftverksdammar. Samkontrollarbetsgrupperna De omfattande vattendragsundersökningarna, som förverkligas som samkontroller, är en väsentlig del av uppföljning av tillståndet i vattendragen. En del av punktbelastarna har en kontrollskyldighet av tillståndet i vattendraget och inom samma vattendrag har kontrollerna utförts som samkontroller. I några samkontroller deltar även kommunernas miljömyndigheter, som ansvarar för kommunernas skyldighet att följa med tillståndet i miljön. Förverkligandet av samkontrollerna har beställts från föreningen. De olika samkontrollerna leds av arbetsgrupper, som bildats av de deltagande parterna och där föreningen ingår som sakkunnig beträffande utförandet och utvecklandet av kontrollerna. Under det gångna året koordinerade föreningen totalt åtta samkontroller. 4.2 Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf Som verksamhetsledare för Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf fortsatte år 2016 Pekka Kansanen och som stödförening Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf. Det praktiska arbetet sköttes såsom tidigare via förbundets arbetsgrupper. Vår förening fungerar som ansvarig förening, då det gäller förbundets verksamhet gällande glesbygdens avloppsvatten. Förbundets skolningsdagar arrangerades i Österbotten vid Kuortane idrottsinstitut. Skolningsdagarna arrangeras alltid med två års intervaller på de olika föreningarnas verksamhetsområden. Skolningsdagarna är ett betydande skolnings- nätverksbildningsevenemang för de olika föreningarnas sakkunniga. 4.3 Skolning, information och övrigt samarbete Under året har föreningens personal deltagit både som sakkunniga och som föredragshållare i skolnings- och andra aktuella tillfällen, vilka huvudsakligen har varit olika slag av seminarier och diskussionsdagar. Föreningens informationsverksamhet har skötts förutom via kontakter på det personliga planet även via föreningens hemsidor. Föreningen informerade aktivt om sin verksamhet genom att utkomma med nästan 50 olika infomeddelanden och utöver detta har även projekten kommit med dina egna meddelanden. Föreningen har utöver de egentliga hemsidorna även egna hemsidor för de olika projekten på adresserna samt då det gäller Nylands sjöcenter även Dessutom upprätthålls information om vattnens tillstånd på sidorna och ett spel, som handlar om sjörestaurering och som riktar sig till skolelever, publicerades på adressen Föreningen är aktivt med även på de sociala medierna. 4.4 Årets vatten- eller miljöskyddare år 2016 Till årets vattenskyddare utsågs på föreningens vårmöte lantbruksföretagaren Risto Kivistö från Vihtijärvi. Motiveringen till valet var hans arbete för Vichtis vattendrags bästa i årtionden. Risto Kivistö har i över 50 år varit ordförande för Vichtis fiskelag samt många år även ordförande för Hiidenvesi fiskeområde. Kivistö har även främjat byggandet av våtmarker i de åfåror, som rinner till Lappoonjärvi sjö för 12

12 att förbättra sjöns vattenkvalitet. Dessutom har Risto Kivistös insats, när det gäller främjandet av restaureringen av Hiidenvesi sjö, varit mycket betydande. Dessutom delade man ut årets vattengärning -utmärkelsen till filmen Joen lumo,som skildrar Sjundeå å. Kuva 5. Årets vattenskyddare 2016 Risto Kivistö (i mitten), verksamhetsledare Jaana Pönni på bilden till vönster och styrelsens ordförande Jussi Savela. Bild 6. På bilden till höger filmen Joen Lumos regissör Antti Rahikka samt verksamhetsledare Jaana Pönni 5 Forsknings- och affärsverksamhet Föreningens forsknings- och affärsverksamhet producerar olika laboratorieundersökningar, uppföljningar av yt- och grundvatten samt reningsverksundersökningar på basen kundernas beställningar. 5.1 Vattendragsforskning Föreningens forskningsverksamhet baserar sig på beställningar av kunderna. En betydande del av beställningarna av undersökningar kommer från föreningens medlemmar, men beställningar kommer också från andra kunder Samkontrollerna Tillståndet i de regionalt viktiga vattendraghelheterna kontrollerades med hjälp av åtta samkontroller. Samkontrollernas årsrapporter publiceras i regel i föreningens publikationsserie. De nyaste publikationerna hittas även som PDF-dokument på föreningens hemsidor. 13

13 Bild 7. Växtplanktonprovtagning i Pojoviken. Utöver de årliga fysikalisk-kemiska analyserna görs det med vissa års intervaller mera ingående biologiska undersökningar, som omfattar bl. a. plankton, bottendjur och vattenvegetation. Under de senaste åren har även de fiskeriekonomiska undersökningarna förenats med den biologiska kontrollen Övriga vattendragskontroller Övriga vattendragskontroller utfördes under år 2016 vid tiotals olika vattendrag utgående från erhållna beställningar. En betydande del av kontrollerna baserade sig på miljötillståndsåligganden (t.ex. avloppsvattenreningsverkens kontroller, soptipparnas och deponiområdenas kontroller, golfbanornas och trädgårdarnas kontroller). Utöver dess utfördes en mängd olika mindre utredningar åt de lokala skyddsföreningarna, delägarlagen och andra motsvarande sammanslutningar. Kommunerna följer även med tillståndet i ytvattnen och den uppföljningen baserar sig på kommunernas lagstadgade skyldighet. En stor del av resultaten från dessa sätts också ut på föreningens hemsidor till förfogande för de av vattendragen intresserade på adressen 14

14 Bild 8. Elfiske vid Sågarsfors i Sjundeå å. 5.2 Grundvattenundersökningar Uppdragen gällande grundvattenundersökningar har etablerats, som en del av föreningens verksamhet. Undersökningsobjekten är ofta bl.a. i samband med marktäkt eller bergsbrytning, vattentäkter, avloppsvattenreningsverk, soptippar, vägunderhåll samt olika industrianläggningar. För utöver de enskilda grundvattenundersökningarna ansvarade vi även för förverkligandet av samkontrollen av Lojoåsens grundvatten. Som en del av VEDET-projektet, fortsatte det år 2014 inledda utvecklingsprojektet gällande grundvattenkontrollerna, där vi deltog tillsammans med Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsnejden. Utöver grundvattenundersökningar uppgjorde man kontrollprogram för grundvattnet samt utredningar, som hör ihop med miljötillståndsansökningar samt expertutlåtanden. Bild 9. Ett grundvattenobservationsrör intill Åbo-Helsingfors motorvägen. 15

15 5.3 Avloppsvattenkontroll Reningsverkskontrollen Målet är, att hjälpa till, att driva reningsverken så bra som möjligt ur vattenvårdens synvinkel samt, att konstatera huruvida tillståndsvillkoren uppfylls. Kontrollen baserar sig på miljötillståndens tillståndsvillkor. Det praktiska arbetet utförs, som ett samarbete mellan föreningen och reningsverken. Deltagandet i utvecklandet av reningsverksverksamheten var en central arbetsform även under år Reningsverksskötarnas diskussions- och skolningsdagar ordnades i samarbete med Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen besökte man Forssa och Somero reningsverk och vid dagens slut förflyttade man sig till Västra hamnen i Helsingfors, varifrån man åkte på en 22 timmars kryssning i riktning mot Tallinn. Under den andra dagen bjöds man på föredrag ombord på fartyget. 5.4 Laboratoriet Västra Nylands vatten och miljö rf:s laboratorium är ett av FINAS ackrediteringstjänst ackrediterat testningslaboratorium T147, ackrediteringskrav SFS-EN ISO/IEC 17025: Den verksamhet, som inkluderas i det ackrediterade kompetensområdet finns på websidorna För att följa med kvaliteten på laboratorieresultaten deltar laboratoriet årligen i jämförelsetester och verksamhetssystemet auditeras regelbundet. FINAS utförde en visstidsgranskning av det ackrediterade laboratoriet i november Laboratoriets verksamhet baserar sig på kundbeställningar och ca hälften av beställningarna inkluderar även provtagning och rapportering av resultaten. 6 Miljötjänster Miljötjänster omfattade närmast koordineringen av olika projekt. Projektens syfte är att främja en förbättring av tillståndet i vattendrag i västra Nyland. Sådana projekt var under år 2016 Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2012 koordineringen av restaureringsprojektet vid Hiidenvesi sjö jämte därtill hörande projekt FRESHABIT-projektet (2) glesbebyggelsens avloppsvattenhanteringsprojekt LINKKI, som ett samarbetsprojekt mellan kommunerna samt HARA-projektet Village Waters-projektet öringsprojektet i Sjundeå å Västra Nylands vattendragsnätverksprojektet KEHÄ-projektet i ringa omfattning övriga tjänster. Finansieringen av projekten baserar sig på anskaffad projektfinansiering. Projekten är lokala, regionala eller internationella. 16

16 6.1 Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021 Kommunerna inom Svartåns vattendrag (Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppi) undertecknade tillsammans ett Laxfiskarna till Svartån vattendrags -dokument. Avtalet täcker åren och innehåller en fortsättning på Hiidenvesi sjösrestaureringsprojekt, Freshabit Life IP -projektets koordinering samt koordineringen av övrig verksamhet inom vattendragsvisionen. Som en del av vattendragsvisionen startade man under ledning av Nylands NTM-central en granskning av utvecklandet av regleringen av Svartån. Granskningen beställdes av SYKE (Finlands miljöcentral) och resultaten blir klara under år Dessutom fick man, som ett resultat av målmedvetet arbete ett euros statligt finansieringsbeslut för byggandet av fiskvägar. Finansieringen styrs till Raseborgs stad, som svarar för byggandet av fiskvägarna. Man har för avsikt att börja bygga fiskvägarna år 2017 efter det, att man fått tillståndsbesluten. 6.2 Hiidenvesi restaureringsprojekt År 2016 inleddes en ny sexårsperiod i Hiidenvesiprojektet som en del av Laxfiskarna till Svartån-vattendragsvisionen. Hiidenvesi projektets fyraårsperiod avslutades i slutet av år Projektet, som redan pågått i årtionden fick finansiärernas förbindelser för en längre tid, då avtalet om projektets finansiering undertecknades för perioden Föreningens egenfinansiering i projektet täcks med medlemsavgiftsmedel. Projektet fick år 2016 medel från Nylands NTM-central för byggande av våtmarker och projektet fortsatte år 2016 med åtgärder för att förbättra laxfiskarnas och flodpärlmusslans levnadsbetingelser inom Hiidenvesi tillrinningsområde. Medel för detta erhölls från Miljöministeriet. Föreningen är med i Hiidenvesi restaureringsprojekt som samarbetspartner och finansiär samt fungerar som projektets koordinator. I projektet jobbade år 2016 på deltid en projektchef och en -koordinator och dessutom jobbade övrig deltidsanställd personal. Enligt Hiidenvesi sjös skötsel- och restaureringsplan riktar projektet sina resurser till att minska den yttre belastningen. Direkta åtgärder direkt i vattendraget kommer i tur sedan, då den kritiska belastningen fåtts ned till ca hälften av den nuvarande. Enligt verksamhetsplanen försökte man minska belastningen med fast substans och närsalter under år 2016 inom tillrinningsområdet bl.a. genom den gårdsvisa rådgivningen, genom att anlägga våtmarker samt genom att ge rådgivning gällande glesbygdens avloppsvatten. Målsättningen är, att man skall få tillräckligt med fakta om de faktorer, som inverkar på Hiidenvesi sjös tillstånd för, att kunna rikta restaureringsåtgärderna rätt samt, att följa med åtgärdernas inverkan på sjön. Uppföljningsprogrammet beaktar såväl de långtidsmål, som uppställts i restaurerings- och skötselplanen för Hiidenvesi, som behovet av kontroll. Under år 2016 följde man tillsammans med Naturresursinstitutet med tillståndet i sjön fiskbestånd och tillsammans med Helsingfors universitet kontrollerade man tofsmygglarvernas täthet. Dessutom fortsatte man uppföljningen av vattenkvaliteten i samband med Hiidenvesi sjös samkontroll på områdena Isotaloselkä, Sirkoonselkä och Retlahti. År 2016 blev också resultaten från den paleolimnologiska undersökning, som klargjorde sjöns eutrofieringshistoria, klara. 17

17 Bild 10. Sedimentprov och en tofsmyggehuvudkapsel (foto: Tomi Luoto) Verksamheten inom Hiidenvesi projektet gjordes känd genom publik- och informationsevenemang samt genom praktiska restaureringsåtgärder. På det sättet gjorde man tröskeln möjligast låg för att delta i skötseln av Hiidenvesi sjö och dess tillrinningsområde. Hiidenvesiprojektet var med bl.a. vid odlarkvällar, vid flera bassängföreningars evenemang, åkerrenstillfällen, Porla sjönaturäventyr samt vid den traditionella Hiidenvesikvällen Bild 11. Inom Hiidenvesi restaureringsprojektet satte man upp skyltar i terrängen för att förbättra synligheten 18

18 6.3 Svartån fiskvägar / Svartån LIFE IP -projektet EU:s beslut om FRESHABIT LIFE IP -projektets finansiering erhölls i slutet av år 2015 och projektet inleddes i början av år FRESHABIT-projektets ( ) målsättning är att säkerställa Naturavärdena i Svartån och speciellt förbättrandet av levnadsbetingelserna för flodpärlmusslan med hjälp av olika metoder bl.a. genom att bygga fiskvägar vid Svartåns dammar. Huvudkoordinator i Finland är Forststyrelsen och i västra Nyland koordineras projektet av vår förening. Svartådelprojektets andel av den totala potten är ca 1,3 miljoner euro. För den nationella delen av Svartå-projektet ansvarar städerna Raseborg och Lojo, Koskienergia Oy samt västra Nylands vatten och miljö rf. Projektets egenfinansiering för föreningens del täcks med medel från medlemsavgifterna. Målsättningen för det lokala Svartå projektet grundar sig på den uppgjorda Laxfiskarna till Svartån vattendragsvisionen 2021, vars centrala mål är att bygga fiskvägarna samt återinförandet av laxfiskarna, levnadsområdesrestaureringar med tanke på laxfiskarnas och flodpärlmusslans reproduktion samt förbättrandet av vattenkvaliteten. Under år 2016 redde man ut tillståndet i Svartåns flodpärlmusslepopulation och dessutom flyttade man vuxna musslor till anstaltsvård vid Konnevesi forskningsstation. Vad beträffar laxfiskarna utredde man inom projektet laxfisksituationen nedanför Åminnefors med hjälp av ett DIDSON-ekolod samt genom elfiske högre upp i vattendraget. För att förbättra vattenkvaliteten inleddes uppgörandet av Svartådalens våtmarksöversiktsplan och dessutom följde man med och kartlade vattenkvaliteten i Svartåns biflöden. Som en del av FRESHABIT-projektet svarar Raseborgs stad för, att planeringen av fiskvägarna och byggandet framskrider. Föreningen deltog aktivt i förutom ledningsgruppsarbetet även i tillståndsprocessen genom, ett bidra med sakkunnigutlåtanden om bl.a. inverkan på flodpärlmusslan och vattenkvaliteten samt genom, att ansöka om tilläggsfinansiering från statens spetsprojektsmedel. Bild 12. Ett dykarpar på väg att leta efter flodpärlmusslor nedanför Åminnefors i Svartån (foto: Jouni Taskinen). 6.4 Glesbygdens avloppsvatten LINKKI-projektet Det kommunala samarbetet Västra Nyland År 2016 fortsatte man med avloppsvattenprojektet gällande glesbebyggelsens avloppsvattenhantering, som inleddes år 2004, och vars målsättning är, att främja verkställandet av den nya lagstiftningen. Projektets framgång hänger på ett intensivt samarbete mellan kommunerna, där avsikten är, att man i de olika västnyländska kommunerna skall åstadkomma så likadana dokument och åtgärder som möjligt. En 19

19 viktig arbetsform i praktiken har varit information och skolning, med vilkas hjälp man hämtat förordningens centrala innehåll till de lokala myndigheternas och medborgarnas kännedom. Under år 2008 uppgjorde man en strategi till grund för glesbygdssamarbetet kommunerna emellan under perioden Strategin uppdaterades år 2013 och den nya strategin började tillämpas år Strategin gäller åren Under åren främjade man grundandet av avloppsvattenandelslag samt förbättrade avloppsvattenplanernas nivå med hjälp av finansiering från Nylands Förbund. För perioden fick man från Nylands förbund en finansiering för ett fortsatt projekt, som baserar sig på strategin, där tyngdpunkten är markplaneringen och ur vattenskyddssynvinkel speciella områden samt ett rådgivnings- och karteringsarbete, som sker i fält direkt vid fastigheterna. År 2011 fick man finansiering från Nylands förbund för LINKKI-projektet, inom vilket man gjorde bl.a. en responsförfrågan samt utförde kartläggningsoch rådgivningsbesök på fastigheterna. I slutet av år 2011 kunde man ansöka om statligt bidrag för den gårdsvisa rådgivningen även inom Nylands område och finansiering erhölls också för åren Under dessa år koncentrerade man sig på att förverkliga kartläggnings- och rådgivningsbesöken till områden som är känsliga för avloppsvatten. Kartläggnings. och rådgivningsbesökens antal var ca 1200 år Totalt har man under perioden gjort ca karterings- och rådgivningsbesök och man har på det sättet utrett avloppsvattenbehandlingens tillstånd på ca.150 områden. LINKKI projektet fortsätter ännu till våren Fortsatt finansiering söktes för ett nytt projekt för fortsatt rådgivning under år Bild 13. Vid karterings- och rådgivningsbesöken kartlägger man avloppssystemens nuläge tillsammans husets invånare. 6.5 Jässi-projektet i Södra och Norra Karelen samt Österbotten Den gårdsvisa rådgivningsmodell, som utarbetats i Västra Nyland, tillämpades även i Saimenområdet år 2011 i Jässi-avloppsvattenprojektet. Föreningen deltog via Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf i miljöministeriets pilotprojekt gällande rådgivning i Södra Karelen. Inspirerade av den goda framgången utvidgades verksamheten år 2012 till Österbotten, Norra Karelen och Imatra. Föreningens sakkunniga Minttu Peuraniemi fungerade i Jässi-projektet som kvalitetsansvarig och stod för förbundets andel i projektet. Jässi-projekten har fortsatt på dessa områden under åren i samarbete med de lokala systerföreningarna samt föreningen Byaverksamhet i Finland rf. Man har för avsikt att fortsätta Jässi-projektet under år 2017 ifall rådgivningsbidrag finns att få för dessa områden. Vår förenings andel i de övriga föreningarnas projekt förverkligas som köptjänst. 20

20 6.6 Glesbygdsvattenrådet GLESBYGDSVATTENRÅDET är ett koordineringsprojekt för södra Finlands glesbygdsvattenkunnande (HARA-projektet). Projektets mål är, att utveckla samspelet mellan aktörer med olika bakgrund inom glesbygdens avloppsvattensamarbete och på det sättet ta ett behärskat grepp om branschens utmaningar. Under projektets första år 2015 grundades ett nätdiskussionsforum för att förbättra de sakkunnigas möjligheter till samspel. För att kunna lösa även knepigare frågor, kallade man in en toppexpertgrupp GLESBYGDSVATTENRÅDET. Under år 2016 fortsatte projektet med att utreda, vilka behov som finns och vilka möjligheterna är för ett fortsatt samarbete. Projektet får sitt beslut under år 2017 då man tar i bruk ett nytt nätforum samt arrangerar ett fartygsseminarium i samarbete med Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energifrågor, Valonia. Projektet finansieras av Nylands Förbund samt kommunerna i västra Nyland. 6.7 Village Waters Målsättningen med Village Waters projektet är, att leta efter och dela med sig av erfarenheter av de bästa lösningarna när det gäller glesbygdens avloppsvatten inom Östersjöländerna. Inom projektet utvecklar man en digital tjänst, som hjälper invånarna och byasamhällena att välja den mest lämpliga lösningen för att behandla avloppsvattnen. För tjänstens behov kartlägger man och utvärderar olika lösningar, som finns på marknaden och huruvida de lämpar sig för olika förhållanden. Uppgifter och erfarenheter får man från pilotbyarna. Finlands pilotby är Gennarby i Raseborg, där invånarna genom att organisera sig till ett andelslag, anslöt sina fastigheter till den kommunala vattentjänsten. Med hjälp av automatisk vattenkvalitetsmätning samt genom vattenprovtagning såväl från grundvattnet som vattendraget följer man med förnyelsens eventuella effekter på miljön. Projektet är treårigt ( ) och de huvudsakliga aktiviteterna på vårt område sker under åren Projektet är internationellt (Finland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Polen) och det leds av Naturresursinstitutet. Övriga inhemska partners är Sykli och Novago. Under projektets första verksamhetsår inledde LUVY vattenkvalitetsmätningarna i Gennarbyträsket såväl genom provtagningar som med hjälp av automatiska mätare. Vattenprover togs även från hushållsvattenbrunnar samt från en sedimentationsbrunn. LUVY avlönade en tidsbunden projektplanerare för att koordinera pilotbyns invånares arbete för bildandet av ett vattenandelslag och för förverkligandet av byggnadsarbetena. Byggnadsarbetets första skede blev klart under hösten 2016 och det andra skedet blir enligt planerna färdigt under våren LUVYs vattedragskontroll fortgår under hela projektet. 6.8 KEHÄ-projektet Projektet gällande de nya möjligheterna till återvinningen av energi och närsalter inom vattenförsörjningen (Kehä-projektet) är två-årigt ( ) och det omfattar flera landskap (Nyland och Egentliga Tavastland) och det dras av Hämeen ammattikorkeakoulu. Projektet inleddes Projektets huvudmålsättning är, att effektivera recirkulationen av bindandet av energi och/eller närsalter för användning på nytt i den kommunala och lantbrukets vattenhushållning och även ytterligare inom vattenaffärsverksamheten på ett sätt som sparar naturen. Som samarbetspartners fungerar Aalto universitetet, yrkeshögskolan Laurea samt Sykli. LUVYs uppgift i projektet är pilotering av vattendataförvaltingen inom sitt verksamhetsområde. Projektet stöder de västnyländska kommunernas glesbygdsvattensamarbetsstrategi. LUVY inledde projektet för sin del genom att göra en informationsinventering, där man försökte skapa sig en uppfattning om det behov av information som finns inom glesbygdens vattenhushållning och var 21

21 informationen finns. Informationsinventeringen utgör grunden för byggandet av en data-administrationsmodell, som man piloterar genom att för avloppsvattenrådgivningen bygga upp ett elektroniskt datainsamlingssystem samt en anslutning via vilken man kan se det insamlade materialet. 6.9 Vattendragsrestaureringsnätverksprojektet Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverksprojekt inleddes år I och med projektet inleddes byggandet av en Västnyländsk verksamhetsmodell för förverkligandet av vattendragsrestaureringar, nätverksinformationsspridning och utbyte av kunnande. Målsättningen är, att samla alla lokala vattendragsoperatörer och göra en modell för hur en vattendragsrestaurering sker allt från det inledande utredningsskedet fram till de konkreta åtgärderna och valet av restaureringsåtgärder samt ansökandet av finansiering samt upprätthållandet av ett effektivt utbyte av kunskap och kunnande mellan de olika operatörerna med syftet att förverkliga restaureringsåtgärderna. I projektets fem pilotområden gör man upp en modell för restaureringsarbetet och de förverkligas med frivilliga krafter. Projektet förverkligas under åren Öringsprojektet i Sjundeå å Sjundeå ås havsöringsprojekt, som inleddes år 2015 fortsatte under år 2016 med hjälp av finansiering från egentliga Finlands NTM-central. På basen av den skötselrekommendation, som baserade sig på resultatet från det första årets resultat, inledde man flyttningsutplanteringar till nya levnadsområden för att på det sättet återuppliva öringsstammen. För att hitta nya lämpliga levnadsområden kartlade man vattenkvaliteten samt bottenfaunan. Dessutom fortsatte man med elfisket för att försöka kartlägga öringens utbredning. De bästa tomma områdena hittade man i fors området i Palojoki samt i Sågarsforsen i Kvarnbybäcken, dit man flyttade unga öringar från huvudfåran och från Kyrksjöns förgrening. Om resurserna medger fortsätter flyttningsutplanteringarna under år NINA-projektet Samarbetsprojektet med Norges naturforskningsinstitut (NINA) fortsatte genom finansiering från Norges vetenskapsakademi, där man undersöker Barents områdets och speciellt Tana älvs laxstammar. Projektet köper föreningens arbetsinsats som köptjänst. Inom projektet drar man nytta av genetiska verktyg för att klargöra laxarnas ursprung, laxstammarnas vandringsbeteende samt dödligheten genom fiske samt söker fakta för att sköta de nordliga laxstammarna. Utöver Norska naturundersökningsinstitutet och föreningen deltar även forskare från Naturresursinstitutet i projektet. Projektet fortsätter till slutet av år Övriga miljötjänster Föreningen ansvarade ännu under år 2016 för koordineringen av Lojonejdens miljöklusterverksamhet. Dessutom har man underhållit förbundets avloppsvattensidas ( sökmotor. Med hjälp av sökmotorn underhåller föreningen kommunernas uppgifter och företagens uppgifter som en avgiftsbelagd tjänst. 7 Ekonomin Västra Nylands vatten och miljö rf:s ekonomiska resultat för år 2016 var positivt. Föreningens omsättning år 2016 var Jämfört med året innan steg omsättningen med ca 5 %. Efter de lagstad- 22

22 gade avskrivningarna och skatten blev föreningens resultat ,40, vilket samtidigt är räkenskapsperiodens överskott Omsättning Vinster/förluster Bild 14. Utvecklingen av föreningens omsättning och resultat under perioden

23 Jäsenet äänimäärineen Medlemmar jämte röstetalen Bilaga 1. Riviotsikot Summa / pmy/kpl jäsen 1794 Kunta ,92 % Hangon kaupunki, Hangö stad 90 Inkoon kunta, Ingå kommun 56 Karkkilan kaupunki, Högfors stad 90 Kirkkonummen kunta, Kyrkslätts kommun 170 Lohjan kaupunki, Lojo stad 244 Raaseporin kaupunki, Raseborgs stad 181 Siuntion kunta, Sjundeå kommun 62 Vihdin kunta, Vichtis kommun 182 Muut 94 5,24 % Averia-järven suojeluyhdistys ry, Vihti, Vichtis 2 Enäjärven Suojeluyhdistys ry, Sammatti 3 Folkhälsan Välfärd Ab 3 Hiidenveden Kalastusalue 3 Hiidenveden suojeluyhdistys ry, Vihti, Vichtis 2 Hormajärvi-yhdistys ry 3 Inkoon-Siuntion Ympäristöyhdistys ry, Ingå-Sjundeå Miljövårdsförening r.f. 3 Iso-Ruokjärven suojeluyhdistys ry 2 Karhujärven Suojeluyhdistys ry, Siuntio, Björnträsks Skyddsförening r.f., Sjundeå 2 Kirkkonummen Veikkolan vesiensuojeluyhdistys KIRVES ry 2 Kirmusjärven Suojeluyhdistys ry, Sammatti 2 Kisakallion Urheiluopisto, Lohja, Lojo 3 Krogarsin vesiensuojeluyhdistys ry, Hanko, Krogars vattenskyddsförening r.f., Hangö 3 Källträsk miljövårdsförening r.f., Lähdejärven ympäristönsuojeluyhdistys ry 2 Lohilammen kyläyhdistys ry 2 Lohjanjärven Kalastusalue 3 Lohjanjärven suojeluyhdistys ry 2 MilaPro Oy, Nuorisokoti Kotolampi 4 MTK-Uusimaa 4 ProAgria Etelä-Suomi ry, Uudenmaan aluetoimisto 4 Puujärven vesiensuojeluyhdistys ry, Karjalohja, Karislojo 3 Puutarha Tahvoset Oy, Pohja, Pojo 3 Päivölän Virkistyskoti, Nummela 2 Rahikkalan-Pipolan-Nummijärven vesiensuojeluyhdistys 2 Saarijärvi-Saloveden vesienhoitoyhdistys ry 2 Santalan kartano 3 Strömsön Vesi- ja Jätehuolto Oy, Helsinki 4 Tampajan-Särkijärven vesiensuojeluyhdistys ry 2 Tarkeelanjärven ja Niemilammen hoitoyhdistys ry, Nummi-Pusula 2 Tvärminnen eläintieteellinen asema (Helsingin yliopisto), Hanko, Hangö 2 Understödsföreningen för Västankvarn skolor rf 4 Urheiluopisto Kisakeskus (TUL:n Kisakeskussäätiö), Fiskars 3 Vapaan Kyläkoulun kannatusyhdistys ry, Sammatti 2 Vihdin Enäjärven Suojeluyhdistys ry 2 Vihdin Poikkipuoliaisen, Tervalammen ja Huhmarjärven vesiensuojeluyhdistys ry (PoTeHu) 2 34,84 % Vihtijärven-Lapoojärven Suojeluyhdistys ry 2 Teollisuus 625 Cembrit Production Oy, Lohja 30 Componenta Finland Oy Högfors, Karkkila 30 Forcit Oy Ab, Hanko, Hangö 50 Fortum Power and Heat Oy, Inkoon voimalaitos, Inkoo, Ingå 70 Hangon Puhdistamo Oy, Hanko 50 Helsingin seudun ympäristöpalvelut -kuntayhtymä 70 IDO Kylpyhuone Oy, Tammisaari, IDO Badrum Oy Ab, Ekenäs 30 Mondi Lohja Oy, Lohja 50 Nylands Brigad, Dragsvik 15 Rosk n Roll Oy Ab 30 Santalan Betoni Oy - Sandö Betong Ab, Hanko, Hangö 15 Sappi Finland Operations Oy, Kirkniemen tehdas 70 SSAB Europe Oy 15 Suomen Sokeri Oy, Kantvik 50 ViskoTeepak Oy Ab, Hanko, Hangö 50 Kunniajäsen Keynäs Kalevi Lönnqvist Stig 100,00 % Kaikki yhteensä 1794