Kirkkonummi KIRDno / Verksamhetsplan och budget för år 2019

Transkript

1 Kirkkonummi KIRDno / Verksamhetsplan och budget för år 2019 Styrelsens förslag

2 Bilder: LUVY ry I pärmbilden: Vattendragssakkunniga Tiina Asp kollar en ålryssja vid Hiidensalmi (Sini Pöytäniemi). En ål vid den gamla fiskodlingsanstalten i Porla LUVYs personal på rekreationsdag i Fiskars (Aki Mettinen). Dammen i Billnäs (Tiia Palm). Ombrytning: Tiia Palm Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry Västra Nylands vatten och miljö rf Länsi-Louhenkatu 31, PL 51, Lohja, Västra Louhigatan 31, PB 51, Lojo puh./tel. (019) , faksi/fax (019) Y-tunnus

3 Innehåll 1 Allmänt Föreningen och medlemskåren Visionen och strategin Administrationen och personalen Föreningens möten och administration Föreningens interna administration Personalen Den ideella verksamheten Det allmänna främjandet av vatten- och miljövården samt miljöhälsovården Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland r.f Utnämnandet av årets vatten- eller miljöskyddare De egna samt de utomstående projekten Forskningen rörande vattendrag och kustvatten Samkontrollerna De mindre vattendragskontrollerna De fiskeriekonomiska undersökningarna Forskningen rörande grundvatten och övriga sakkunniguppdrag Samkontrollerna Övriga grundvattenundersökningarna och grundvattentjänster Forskningen rörande avloppsvatten Kontrollen av reningsverkens funktion Skolnings- och utvecklingsarbetet Projekttjänster Behandlingen av glesbebyggelsens avloppsvatten VillageWaters Vatendragsvisionen Västra Nylands vattenrestaureringsnätverk Hola Lake -projektet Effekt i vattenvården via nätverk (Vyyhti) Ekonomin... 17

4

5 1 Allmänt Föreningen är ett samarbets- och expertorgan, vars uppgift är, att främja vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården inom sitt verksamhetsområde. Föreningen verkar genom att hjälpa och fungera som sakkunnig för sina medlemmar i ärenden, som gäller såväl vattendrag som hela levnadsmiljön. År 2019 är Västra Nylands vatten och miljö rf:s 44. verksamhetsår. Den mest betydande förändringen i verksamheten är beaktandet av bolagiseringen av föreningens laboratorieaffärsverksamhet från och med början av år Det nya bolaget LUVYLab Oy Ab ägs av såväl Lounais-Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy som av Västra Nylands vatten och miljö rf. Föreningen ansvarar fortsättningsvis fr den övriga affärsverksamheten inom forskningen dvs. föreningen säljer fortsättningsvis forskningstjänster såsom provtagning och rapportering och behövlig analytik skaffar man från det ovannämnda bolaget. Föreningens strategi uppdaterades under år 2016 och den är i kraft fram till år Enligt strategin är föreningens basuppgift att förverkliga ett nätverkslikt samarbete och tjänsteproduktion för att vattendragen skall uppnå och bibehålla en god kvalitet. Föreningens vision fram till år 2021 är: Föreningens verksamhet delas in i den ideella och i den affärsmässiga. Den ideella verksamheten omfattar exempelvis deltagandet i det regionala vatten- och miljöskyddsverksamhet i form av möten och arbetsgrupper. Under den ideella verksamheten stöder man också regionalt viktiga projekt. Under affärsverksamheten finns forskningsverksamheten och projektverksamheten. Föreningens centrala tyngdpunktsområden inom verksamheten under år 2019 är: Den ideella verksamheten Rådgivning i frågor, som hör ihop med föreningens bransch, inom ramen för föreningens resurser. Arrangerandet av olika diskussionstillfällen för medlemskårens olika grupper (miljöskyddet, miljöhälsovården, vatten- och avloppsverken/industrimedlemmarna). Främjandet av, att få till stånd projekt, som gynnar områdets vattenskydd, miljöskydd och miljöhälsovård. Sammanställandet av fakta om tillståndet i områdets vattendrag samt en fortsatt utveckling av det hela till en kunskapskälla för hela området, på bl.a. internetadressen och Sidorna förnyas under år En fortsättning på samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten, som ett gemensamt ideellt projekt mellan kommunerna. Övergångstiden tar slut under år Den egna finansieringsandelen från medlemsavgiftsmedlen för Hiidenvesi restaureringsprojektet , Freshabit Life IP-projektet , Västra Nylands vattendragsrestaureringsprojekt samt Vyyhtiprojektet. Under år 2019 uppbärs en förhöjd medlemsavgift från Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland rf. Den förhöjda medlemsavgiften fungerar som egenfinansiering i Förbundets VESY-Suomi projekt, vars målsättning är, att få nya regionala vattenskyddsföreningar till Finland. 5

6 Under våren framlade man Västra Nylands vattenskyddsamarbetets vision och strategi till kommunerna för godkännande. Etableringen av visionen och strategin sker under år 2019, som en del av Vyyhti-projektet. För kommunerna inom Sjundeå å vattendraget har man föreslagit, att man förbinder sig till den sexåriga visionen för Sjundeå å:s restaureringsarbete En livskraftig och hinderfri Sjundeå å Kommunernas beslutsfattande är ännu på hälft och ifråga varande projekt har inte ännu inkluderats i föreningens budget. Affärsverksamheten Föreningens laboratorieaffärsverksamhet bolagiseras till ett separat bolag från början av år Till det nya bolaget LUVYLab Oy Ab kom, som andra ägare Lounais-Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy, som äger 50,01 % av bolaget medan föreningen äger resten. Föreningen producerar fortsättningsvis sakkunnigtjänster, som sammanhänger med miljöskyddet, vattenskyddet och miljöhälsovården och skaffar behövliga analystjänster från bolaget, som man delvis äger. Förverkligandet av uppföljningen av situationen i de regionalt viktiga vattendragen och grundvattenområdena i form av omfattande samkontroller och utvecklandet av undersökningarna i de mindre vattendragen och grundvattenområdena med beaktande av utvecklingen inom branschen och kundernas behov. Fortsatta reningsverkskontroller med målsättningen, att reningsverken fungerar bra och att tillståndsvillkoren uppfylls. Koordineringen av flera regionalt viktiga projekt, av vilka de mest betydande är Freshabit EU-Life IP- och Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt samt utvecklandet och ansökan om finansiering för nya vattenskyddsmässigt viktiga projekt. Verksamheten år 2019 kommer uppskattningsvis, vad beträffar omsättningen, att vara mindre än under år 2018, närmast till följd bolagiseringen av laboratorieverksamheten. 2 Föreningen och medlemskåren Föreningens uppgift är, att främja vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården inom sitt verksamhetsområde. Föreningen är till sin natur en samarbets- och expertorganisation, som för att uppnå sitt syfte, samlar dem, som är intresserade av branschen, till ett centraliserat och enhetligt miljövårdsarbete. Föreningens medlemskår i oktober 2018 var: Kommuner 8 andel av röstmängden 65 % Industri % Övriga medlemmar 36 6 % Hedersmedlem 2 Totalt % Grunderna för samarbetet mellan föreningen och medlemskåren kan gestaltas på bland annat följande sätt: Den kommunala förvaltningen har totalansvaret för, att det egna området i alla avseenden utvecklas. I detta ansvar ingår bland annat kontrollen av vattendragen och den övriga miljön samt miljöhälsovården samt att verkställa de förordningar och bestämmelser, som gäller skyddet av miljön och miljöhälsovården. 6

7 Industrin är skyldig, att känna till effekterna av sin egen miljöbelastning och svarar även för uppföljandet av verksamhetens miljö- och hälsoeffekter. En välskött miljövård är en viktig konkurrensfaktor för industrin. De lokala skyddsföreningarna och fiskerisammanslutningarna samt övriga mindre aktörer och det miljövårdsarbete som de utför, är mycket viktigt och givande, eftersom området, som vårdas, ofta är det egna vattendraget. På det lokala planet är samhällets och myndigheternas verksamhetsmöjligheter ganska begränsade, och därför hör ansvaret för vattendragets skick till dessa delar till vattendragets användare. 3 Visionen och strategin En uppdaterad version av föreningens vision och strategi godkändes vid föreningens höstmöte i november Föreningens vision och strategi fram till år 2021 Tyngdpunkter för år 2019 Utnyttjandet av CRM-systemet vid beräknandet av projektens självkostnadspris, uppföljningen av lönsamheten samt eliminerandet av kostnader. Uppgörandet av föreningens marknadsföringsplan, förnyande av material samt satsning på försäljningsarbetet. Detta har delvis flyttats från år 2018 till år 2019 på grund av arrangemangen med bolagiseringen. Påbörjandet av strategiarbetet för utvecklandet av verksamheten 4 Administrationen och personalen 4.1 Föreningens möten och administration Föreningens ordinarie möte hålls två gånger per år. Vårmötet, som hålls i mars-april, besluter om godkännandet av det föregående årets verksamhet och höstmötet i oktober-november fattar beslut om det kommande årets verksamhet och ekonomi samt de kommande årens riktlinjer. Föreningens medlemsmöten har traditionellt hållits i medlemmarnas lokaliteter på det sättet, att man samtidigt har haft möjlighet, att bekanta sig med verksamheten. Föreningens styrelse leder föreningens verksamhet och stöder för sin del personalens arbete. Styrelsen består av en ordförande, viceordförande och 10 medlemmar jämte personliga ersättare. Varje styrelsemedlem väljs för tre år i taget. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en viceordförande. 7

8 Till valkommitténs uppgifter hör, att komma med förslag till nya styrelsemedlemmar i stället för dem, som är i tur att avgå, samt att komma med förslag gällande val av revisorer. Medlemmarna i valkommittén väljs bland medlemmarna vid vårmötet. Arbetsutskottet utses årligen inom styrelsen för att hjälpa till vid beredningen och skötseln av styrelsens ärenden. Arbetsutskottets medlemsantal har varit fyra; styrelsens ordförande, viceordförande samt ytterligare två medlemmar. Revisionen sköts av två revisorer eller deras ersättare, som valts av föreningens höstmöte. Arbetsgrupper och sektioner tillsätts vid behov för att bereda aktuella ärenden. Enligt föreningens stadgar kan styrelsen delegera sin beslutanderätt till arbetsutskottet och verksamhetsledaren genom föreningens verksamhetsstadga. Föreningens verksamhetsstadga godkändes vid styrelsens möte i december Föreningens interna administration Föreningens verksamhet indelas i en ideell och en affärsekonomisk verksamhet. Den affärsekonomiska verksamheten indelas från början av 2019 i två avdelningar: forskningstjänsterna och projekttjänsterna. Kostnaderna och inkomsterna styrs på basen av de verkliga kostnaderna och tidsåtgången till det rätta uppföljningsobjektet. Föreningens administration och de i bruk varande systemen stöder produktionen av tjänster lönsamt genom, att producera uppgifter om bl.a. självkostnadspriserna samt projektens lönsamhet. De inre kostnaderna följs upp via inre projekt. Målsättningen är att få kundförhållandena och projekten mera lönsamma. Laboratoriebolaget verkar fortsättningsvis i de nuvarande hyreslokaliteterna och skaffar administrationstjänsterna från föreningen via ett tjänsteavtal. Föreningen har en ledningsgrupp, i vilken ingår förutom förmännen, förtroendemannen och en förtroendefullmäktig. Med vissa intervaller hålls möten med hela personalen samt dessutom möten med de olika avdelningarna samt vid behov andra grupper och team. För främjande av arbetarskyddet sammankommer en arbetarskyddskommitté. Grupperna förnyas vid behov. Förmännen för utvecklingssamtal med personalen åtminstone en gång per år, då man bl.a. går igenom ansvarsbeskrivningarnas tidsenlighet samt diskuterar huruvida arbetsprestationen motsvarar förväntningarna. På basen av utvecklingssamtalen besluter man även om de personliga tilläggen inom ramen för de tillgängliga resurserna samt om utvecklandet av kompetensen. Den under år 2018 förnyade arbetsvälmåendeförfrågan förverkligas i fortsättningen årligen. Som vår målsättning har vi, att sköta våra kunders beställningar som helheter. I och med i bruk tagandet av det nya CRM-systemet, kommer kundernas samtliga uppdrag, att finnas centraliserade på samma plats. 4.3 Personalen Personalen omfattar i början av år 2019 totalt 17 fast anställda och två tidsbundna. En del av de tidsbundna, som anställs under året, jobbar endast en del av året. Den ordinarie personalens arbetsinsats är 9,2 personårsverken mindre än i budgeten för år 2018, vilket är en följd av bolagiseringen. Användningen av tidsbunden personalen är 3,1 personårsverken mindre än i budgeten för år Användningen av tidsbunden- och projektpersonal fortsätter under år Kortvariga tidsbundna anställningar används i allmänhet i bl.a. i projekten och som semestervikarier samt dessutom vid plockandet av bottendjur. 8

9 Den ordinarie och tidsbundna personalens fördelning enligt avdelning samt deras arbetsinsatser i början av år 2019: Personalen avdelningsvis Ordinarie ADMINISTRATION Verksamhetsledare Ekonomi/förvaltningschef Byråsekreterare ADMINISTRATION Tillsammans FORSKNING Forskningschef Vattendragssakkunnig Reningsverksingenjör Grundvattensakkunnig Miljösakkunnig Fältmästare FORSKNING Tillsammans Projektchef PROJEKT Projektplanerare PROJEKT Tillsammans TILLSAMMANS påv påv2 1,00 1,00 2,00 4,00 1,00 3,60 1,00 1,00 1,00 2,00 9,60 2,00 0,70 2,70 16,30 0,00 0,00 1,40 1,40 1,40 Målsättningen beträffande personalen är, att föreningens nyckeluppgifter sköts av egna sakkunniga. Då det gäller nyckeluppgifterna strävar man till, att man under semestrar och övriga undantagssituationer, så långt som möjligt, klarar av skötseln av de olika uppgifterna genom interna arrangemang. När det gäller övriga uppgifter än de så kallade nyckeluppgifterna, kommer man, att på ett så effektivt sätt som möjligt, använda utomstående experter inom olika specialområden, för att säkerställa betjäningen av föreningens kunder. Föreningens IT-system upprätthålls och utvecklas på det sättet, att det motsvarar de krav, som uppdragen och utvecklandet av föreningen förutsätter. Bild. LUVYs personal på rekreationsdag i Fiskars (Aki Mettinen). 9

10 5 Den ideella verksamheten 5.1 Det allmänna främjandet av vatten- och miljövården samt miljöhälsovården Målsättningen för det ideella arbetet är det allmänna främjandet av vatten- och det övriga miljöskyddet samt miljöhälsovården inom föreningens verksamhetsområde. Utgångspunkten är, att rikta föreningens verksamhet och resurser på ett sådant sätt, att verksamheten främjar vatten- och miljöskyddet samt miljöhälsovården i västra Nyland. Det ideella arbetet och den affärsmässiga verksamhet, som föreningen idkar, sammanhänger med varandra så, att affärsverksamheten stöder det ideella arbetets målsättning ekonomiskt och å andra sidan är föreningen tack vare den ideella verksamheten väl medveten om vattendragens tillstånd samt övriga ärenden gällande miljöskyddet inom sitt verksamhetsområde. Ända sedan föreningen grundades har det viktigaste tyngdpunktsområdet varit främjandet av vattenskyddet. Föreningen bär tillsammans med medlemskåren det gemensamma ansvaret för tillståndet i områdets vattendrag. Föreningens målsättning inom ramen för den ideella verksamheten är, att främja tillgången på tillräcklig information gällande vattendragens tillstånd, samt att samla områdets aktörer till en diskussion om främjandet av vattenvården och vilka åtgärder som krävs. För att förverkliga detta krävs det tillräcklig kännedom om områdets vattendrag samt tidsenliga kontrollprogram. Tillsammans med medlemskommunerna försöker man främja insamlandet av uppgifter gällande även de små vattendragen. På den år 2010 öppnade webbsidan presenteras insamlade uppgifter om vattendragen i området. Hemsidan förnyas under år 2019 och den utvecklas och upprätthålls tillsammans med områdets kommuner. Man försöker främja föreningens ideella verksamhet genom, att starta olika utomstående projekt, vars avsikt är, att förbättra vattendragens tillstånd och beredningsarbetet finansieras med små satsningar med medlemsavgiftsmedel. Dessutom utgörs egenfinansieringen i samband med de betydande utomstående projekten inom området med medel från medlemsavgifterna. Dylika projekt är Hiidenvesi-projektet, Freshabit-projektet, Vyyhti-projektet samt Västra Nylands vattenrestaureringsnätverksprojektet. Föreningen koordinerar dessa projekt och de ingår i budgeten på den affärsmässiga sidan, som verksamhet underställd mervärdesskatt. För att utveckla medlemsverksamheten hålls utvecklingspalavrar tillsammans med föreningens olika medlemsgrupper. Föreningen deltar dessutom aktivt i planeringsarbetet gällande vattenförvaltningsområdena inom ramen för de arbetsgrupper som dras av Nylands NTM-central. Bild. Enäjärvi sjö i Vichtis (Tiina Asp). 10

11 Föreningens vårmöte godkände principen, att finansieringen och kostnadsfördelningen för medlemmarnas gemensamma projekt alltid framläggs på vårmötet. Vårmötet 2018 gav fullmakt åt föreningen, att för kommunmedlemmarna föreslå en reservering av projektfinansiering i form av en frivillig tilläggsmedlemsavgift för verkställandet av strategin för samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten. Majoriteten av kommunmedlemmarna har godkänt föreningens förslag och samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten har inkluderats i föreningens budget, som verksamhet underställd mervärdesskatt. Dessutom har man föreslagit för kommunerna att de skulle förbinda sig till Västra Nylands vattenvårds vision och strategi, som målmedvetet strävar till att förbättra tillståndet i vattnen inom vårt område bl.a. genom att starta projekt. Till det ideella arbetet räknas följande helheter: Rådgivning inom verksamhetsområdet gällande vatten-, miljöskydd samt miljöhälsovård. Verksamhet inom olika möten och arbetsgrupper gällande främjandet av verksamheten samt deltagande i arbetsgrupper och ledningsgrupper, som tillsatts av de offentliga instanserna. Deltagande i rimlig mån i av medlemmar ordnade möten och evenemang gällande vatten- och miljöskydd samt miljöhälsovård samt övriga mässor och utställningar samt i informationsverksamhet gällande vattenvård i skolor och läroinrättningar. Rimlig mängd av verksamhet, som krävs för att få igång och upprätthålla olika utomstående projekt, som tillkommit på eget initiativ såsom restaurering av vattendrag, olika projekt som främjar vattendraget och projekt som främjar miljöhälsovården samt stödande av de lokala vatten- eller miljövårdsföreningarnas verksamhet. Föreningens administration och till den hörande möten jämte förberedelser. En fortsättning av samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten, som ett ideellt projekt (projektets innehåll behandlas noggrannare i kapitel 7.1). Utvecklandet och underhållet av webbsidorna Förbundet för Vattenskyddsföreningarna i Finland r.f. Västra Nylands vatten och miljö rf tillhör vattenskyddsföreningarnas takorganisation, Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland r.f., vars huvuduppgift är medlemsföreningarnas intressebevakning på riksnivå samt främjandet av vattenskyddet på nationell nivå. Förbundets praktiska arbete sköts huvudsakligen genom olika arbetsgrupper, där föreningen deltar i de flesta grupperna. Genom förbundet kan Västra Nylands vatten och miljö r.f. på riksplanet främja de vatten- och miljöskyddsprojekt, som man har konstaterat vara bra. Medlemsavgiften för år 2019 har höjts för att säkerställa förbundets egenfinansiering. Målsättningen med förbundets projekt är att utvidga de regionala vattenskyddsföreningarnas verksamhet i Finland. 5.3 Utnämnandet av årets vatten- eller miljöskyddare Föreningen utnämner årligen Årets vattenskyddare eller alternativt Årets miljöskyddare. En förutsättning för utnämningen är, att den utnämnda personen, föreningen eller organisationen har idkat betydelsefullt miljövårdsarbete eller -verksamhet inom västra Nyland. 11

12 6 De egna samt de utomstående projekten Till föreningens egna projekt hör de mest centrala delarna av forskningsverksamheten, som utgörs av undersökningarna av yt- och grundvattnen samt kustvattnens kvalitet, fisk-, bottendjurs-, -växtplankton och vegetationsundersökningarna samt avloppsvattenundersökningarna. Föreningen utför för sina kunder även andra uppdrag såsom förnyande av kontrollprogram, uppgörande av tillståndsansökningar, olika planeringsuppdrag samt skolningstjänster. 6.1 Forskningen rörande vattendrag och kustvatten Samkontrollerna Syftet med undersökningarna, som utförs som samkontroller är, att skaffa uppgifter om vattendragets tillstånd, samt att utreda effekterna av belastningen. Samkontrollerna täcker omfattande vattendragshelheter och de baserar sig oftast på kontrollskyldigheter. Genom att delta i samkontrollerna får vattendragets belastare tillgång till mera information och oftast till en lägre kostnad, än om var och en separat skulle uppfylla sin kontrollskyldighet. Genom samkontrollerna får alla parter en bättre helhetsbild av vattendragets tillstånd. Arbetet i de olika samkontrollerna leds av samkontrollarbetsgrupperna, i vilka ingår representanter för belastarna, vattenmyndigheter samt föreningens representanter. Som en del av samkontrollerna utförs med vissa intervaller även biologiska undersökningar såsom fiskeriundersökningar, bottendjursundersökningar eller vegetationskarteringar. Föreningen eftersträvar fortsättningsvis, att sköta kontrollerna inom verksamhetsområdet, samt att utveckla kontrollerna i enlighet med de nya kraven. För närvarande pågår en uppdatering av flera samkontrollprogram så, att de motsvarar den förändrade belastningssituationen. Undersökningspunkter slopas då belastarna och belastningen minskar, och samtidigt håller man på att sammanslå till större helheter. Först slog man ihop samkontrollerna i Pickala och Sjundeå å, vars samkontrollrapport för hela området blev klar i slutet av år Man har även föreslagit, att kontrollerna av Lojo sjö, Svartån och Pojoviken skulle sammanslås och den första gemensamma rapporten blir klar i slutet av år Fagervikens samkontroll upphörde då Ingå kraftverks verksamhet upphörde De mindre vattendragskontrollerna Genom de mindre vattendragskontrollerna reder man ut situationen i mindre och mera begränsade delar av vattendrag eller endast en belastares inverkan på vattendraget. De mindre vattendragskontrollerna sammanhänger ofta med kontrollen av belastningen från någon enskild belastningskälla, såsom soptippar, stängda soptippar, muddringar, marktäktsområden, handelsträdgårdar, torvmossar eller fyllnadsområden. Största delen av dessa baserar sig på obligationer, men även kontrollerna, som görs på frivillig basis, är betydande och har ökat hela tiden. Många av västra Nylands kommuner låter utreda vattenkvaliteten och det ekologiska tillståndet t.ex. enligt uppföljningsprogram som gjorts för tio år. I visionen och strategin för vattenvården i västra Nyland har man för de små kommunerna föreslagit en uppföljning av de små vattendragen i form av samkontroll till de delar, som undersökningspunkterna inte redan ingår i någon samkontroll. Föreningen strävar fortsättningsvis till, att främja det kommunvisa insamlandet av uppgifter om vattendragen, att utföra undersökningar och att uppgöra kommunvisa uppföljningsprogram De fiskeriekonomiska undersökningarna De fiskeriekonomiska kontrollerna, som görs vissa år, betjänar den allmänna biologiska kontrollen av vattendragen och på basen av dessa kan man uppskatta belastningens inverkan på fiskbestånden och fisket. 12

13 De baserar sig huvudsakligen på fiskeriekonomiska skyldigheter och de görs enligt program, som godkänts av myndigheterna. Föreningen strävar till, att förstärka den mångsidiga fiskeriundersökningsverksamheten samt, att utöka undersökningsberedskapen inom verksamhetsområdet. Fiskeriundersökningarna fortsätter i föreningens regi såsom under tidigare år. Bild. Vattendragssakkunnig Jorma Valjus kartlägger gäddyngel i Enäjärvi sjö i Vichtis (Tiina Asp). 6.2 Forskningen rörande grundvatten och övriga sakkunniguppdrag Betydelsen av skyddet av grundvattnet samt riskhanteringen växer fortfarande. För att skaffa sig en helhetssyn gällande grundvattnets tillstånd behövs det samkontroller i likhet med vad som är fallet, då det gäller vattendragskontrollerna. För att kunna behärska detta krävs sakkunskap speciellt inom västra Nyland, där det finns betydande grundvattenförekomster och rikligt med verksamhet, som medför risker inom grundvattenområdena. De grundvattensakkunnigas kunnande utnyttjas även då man utvecklar nya tjänster i enlighet med kundernas behov Samkontrollerna Avsikten med de grundvattenkontroller, som utförs som samkontroller är, att skaffa information om grundvattnets tillstånd och om förändringar i grundvattnet. Genom samkontrollerna försöker man följa med förändringarna i större grundvattenhelheter. I västra Nyland finns många aktörer, som har skyldighet att kontrollera vattenkvaliteten och grundvattennivån. Dessutom har kommunernas vattentäkter skyldigheter, att följa med råvattnets och bruksvattnets kvalitet samt vattentäktens inverkan på den. Genom att delta i samkontrollerna, får de kontrollskyldiga med gemensamma krafter, mera information och ofta till en lägre kostnad än om de ensamma skulle uppfylla kontrollskyldigheten. Genom samkontrollen får alla parter en bättre helhetsbild av grundvattensituationen. Dessutom är det viktigt för att trygga råvattnets kvalitet, att man kontrollerar och följer med vattenkvaliteten på grundvattenområden i förebyggande syfte. Föreningen har ansvarat för samkontrollen av Lojoåsens grundvattenområde, som inleddes år 2005, och man strävar till, att främja samkontrolltänkandet även vid kontrollen av övriga grundvattenområden inom verksamhetsområdet. I Hangö utförs en samkontroll av grundvattnet mellan några industrianläggningar. Samkontrollen utvidgades år 2017 då grundvattenkontrollen av Hangö stads iståndsatta slamavstjälpningsplats anslöts. Föreningen är aktivt med i startandet och koordineringen av samkontroller inom andra områden. Under år 2017 inleddes en grundvattensamkontroll omfattande två ur vattentäktssynvinkel viktiga riskgrundvattenområden i Raseborg och den fortsätter och utvidgas under år Övriga grundvattenundersökningarna och grundvattentjänster Uppföljning av kvaliteten och grundvattennivåns höjd görs även åt enskilda operatörer bl.a. i enlighet med tillsståndsskyldigheterna. Genom dessa utreder man allmänt mindre enskilda operatörers inverkan på grundvattenkvaliteten. Grundvattenkontrollerna kan hänga ihop med t.ex. uppföljningen av grundvatteneffekterna vid vattentäkt, marktäkt, industri, soptippar och jorddeponeringsområden. De enskilda uppdragen gällande mindre grundvattenkontroller förväntas hållas på samma nivå som tidigare. 13

14 Utgående från kundernas behov erbjuder man övriga tjänster, som sammanhänger med riskhantering i samband med grundvatten såsom riskkarteringar, uppgörande av grundvatten- och markutredningar för miljötillståndsansökningar samt uppgörande av utlåtanden. 6.3 Forskningen rörande avloppsvatten Målsättningen med avloppsvattenreningsverkens belastningskontroller är, att konstatera huruvida tillståndsvillkoren uppfylls samt att hjälpa medlemskåren, att driva reningsverken så bra som möjligt ur vattenvårdens synvinkel. Ett så bra reningsresultat som möjligt ur vattendragets synvinkel sett, har fastställts till ett grundkrav även i utsläppstillstånden. Denna målsättning har ytterligare fastställts i de internationella vattenskyddsavtal som Finland ingått: BAT användandet av bästa tillgängliga teknik och BEP efterlevande av bästa miljöpraxis. De ökade reningskraven medför också ekonomiska motiv för ett ytterligare utvecklande av reningsverken. Inbesparingar uppnås, då man lyckas uppfylla de nya kraven eller delar av dem genom effektiverad användning av befintliga anläggningar. Föreningen fortsätter reningsverkssamarbetet på samma sätt som under tidigare år Kontrollen av reningsverkens funktion Kontrollen utförs, som ett samarbete mellan reningsverken och föreningen. Som basmaterial fungerar de dagliga driftsmätningar, som reningsverken gör, samt de vattenkontroller, som föreningen gör med överenskomna intervaller. Kontrollerna är till största delen obligationskontroller, som utsläppstillståndens tillståndsvillkor förutsätter. Till arbetet, hör dessutom utvecklingsarbete gällande processregleringen och förmedlandet av erfarenheter reningsverken emellan. I den av föreningen utförda kontrollen av funktionen i reningsverken deltar nästan alla kommunala reningsverk inom verksamhetsområdet, golbanornas, skolningcentrens och dylika reningsverk samt en del industrireningsverk. Under år 2019 ingår totalt 30 objekt. Avloppsvattenbehandlingens centralisering har medfört, att reningsverken, som kontrolleras har minskat i antal Skolnings- och utvecklingsarbetet Reningsverksskötarnas skolnings- och diskussionsdagar arrangerades senast år 2017 och skolningsdagarna arrangeras nästa gång år 2019 tillsammans med systerföreningen. 7 Projekttjänster Genom föreningens projektverksamhet strävar man till att förbättra tillståndet i vattendragen i västra Nyland tillsammans med andra aktörer. Såsom det sägs i föreningens vision och strategi tillsammans lyckas vi. 7.1 Behandlingen av glesbebyggelsens avloppsvatten Förordning gällande glesbebyggelsens avloppsvattenbehandling sysselsätter föreningen även under år Föreningens målsättning är, att fungera på det sättet, att avloppsvattenbehandlingen inom glest bebyggda områden i västra Nyland skulle vara så enhetlig som möjligt i de olika kommunerna och, att den uppfyller vattenvårdens målsättningar så bra som möjligt. Samarbetet gällande glesbygdens avloppsvatten har fortgått tillsammans med kommunerna sedan år Under åren har man för den fastighetsvisa rådgivningsverksamheten utöver finansieringen från kommunerna även fått bidrag av staten. Projektet 2018 fortsätter till maj 2019 och det är beaktat i budgetförslaget. 14

15 Finansieringsförslaget för den fastighetsvisa rådgivningsverksamheten år 2019 är i detta nu under behandling i kommunerna och en del kommuner har redan godkänt den fortsatta finansieringen. Bidragen för rådgivningen år 2019 antas bli möjliga att ansöka om på hösten 2018 och i föreningens budget har man reserverat medel i samma utsträckning som nu för en fortsättning av rådgivningsverksamheten inom det egna verksamhetsområdet samt i samarbete med förbunden i några andra områden i Finland. Glesbygdens avloppsvatten har egna hemsidor på adressen Glesbygdsvattenförordningens övergångstid löper ut i september 2019 och man antar att den statliga finansieringen av rådgivningsverksamhet upphör efter det. 7.2 VillageWaters VillageWaters-projektets mål är, att söka efter och dela med sig erfarenheter gällande de bästa avloppsvattenlösningarna gällande glesbygdens avloppsvatten inom Östersjöländerna. Inom projektet utvecklar man en digital tjänst, som hjälper invånare och byasamhällen att hitta den mest lämpliga lösningen för renandet av sitt avloppsvatten. För tjänsten kartlägger och utvärderar man inom projektet de lösningar, som finns på marknaden, samt deras lämplighet för olika förhållanden. Kunskap och praktisk erfarenhet får man från olika pilotbyar. Finlands pilotby är Gennarby i Raseborg, där invånarna organiserat sig till ett andelslag och ansluter sina fastigheter till den kommunala vattentjänsten. Genom, att med hjälp av såväl automatisk som manuell provtagning i såväl sjön som grundvattnet, följer man med vattenkvalitetens eventuella inverkan på miljön. Projektet räcker tre år ( ) och de huvudsakliga åtgärderna på området inföll under perioden Projektet är internationellt (Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen) och det leds av Naturresursinstitutet. Övriga inhemska partners är Sykli och Novago. Projektet avslutas i början av år Vatendragsvisionen Kommunerna inom Svartåns vattendrag (Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppi) undertecknade ett avtal, Laxfiskarna tillbaka till Svartån vattendragsvisionen dokumentet. Avtalet täcker åren och inkluderar en fortsättning på restaureringen av Hiidenvesi sjö. Life IP Freshabit -projektets koordinering samt koordinering av övrig verksamhet, som ingår i vattendragsvisionen. Restaureringen av Hiidenvesi sjö Om en fortsättning på Hiidenvesi restaureringsprojekt gjorde man ett avtal med finansiärerna för åren Verksamheten för år 2019 har budgeterats i enlighet med de förslag, som presenterats för finansiärerna. Föreningen deltar i förutom koordineringsarbetet även genom att reservera en arbetsinsats motsvarande drygt euro per år närmast i form av verksamhetsledarens arbetsinsats. Egenfinansieringen täcks med medlemsavgiftsmedel. Hiidenvesiprojektets internetsidor hittas på adressen fi. På dessa sidor hittar man även länkar till de övriga projekten, som hänger ihop med detta. Freshabit-projektet Målsättningen med Freshabit-projektet ( ) är att säkerställa Natura-värdena i Svartån och då speciellt förbättrandet av levnadsbetingelserna för flodpärlmusslan med hjälp av olika metoder ss. byggandet av fiskvägar intill Svartåns dammar. Projektets huvudkoordinator i Finland är Forststyrelsen och i västra Nyland koordinerar vår förening projektet. Som kumpaner inom projektet fungerar Raseborgs stad och Jyväskylä universitet och som finansiärer utöver EU deltar Lojo stad och Koskienergia Oy. Projektet har budgeterats i föreningens budget på det sätt, som det finns presenterat i projektplanen. Föreningen deltar i projektet genom att rikta en arbetsinsats till projektet motsvarande ca euro per år närmast i form av verksamhetsledarens arbetsinsats. Egenfinansiering täcks med medlemsavgiftsmedel. 15

16 Övriga vattendragsvisionsåtgärder Som övriga vattendragsvisionsåtgärder samlar man in behövliga medel för byggandet av fiskvägarna samt främjar utvecklandet av regleringen av Svartån med beaktande av klimatförändringen. Staten beviljade spetsprojektfinansiering på totalt 1 milj. euro och byggandet av fiskvägarna kom igång på våren En ändring av regleringen av Svartån har beretts under ledning av Nylands NTM-central under år 2018, och tillståndsändringen anhängiggörs under inkommande vinter. 7.4 Västra Nylands vattenrestaureringsnätverk Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverksprojekt samlar regionala vattendragsaktörer samt upprätthåller ett effektivt utbyte av fakta och kunnande mellan de olika parterna. Projekts syfte är, att vara ett startskott, med vars hjälp olika aktörer erbjuds möjlighet att se, delta och pröva många slag av evenemang, sätt att verka samt att hitta det för den egna verksamheten bäst lämpade sättet att delta i nätverksverksamheten. Som en kärna i verksamheten utgör en för alla områdets vattenaktörer ämnat öppet forum, som förverkligar skolning, excursioner och aktiv kontakthållning. I projektets fem pilotområden gör man upp modeller för restaureringsprocessens gång samt förverkligar konkreta vattenskyddsåtgärder med hjälp av frivilliga krafter. Projektets totalbudget är euro och det förverkligas under perioden Projektet får delfinansiering från Finlands landsbygdsutvecklingsprogram via Leader-gruppen Ykkösakseli ry. 7.5 Hola Lake -projektet Västra Nyland Hola Lake är ett allmännyttigt utvecklings- och samarbetsprojekt för vattenvården. I projektet bekräftas de lokala operatörernas deltagande i sjörestaurering, användandet av inhemsk fisk, insamlar i uppgifter om den ifråga varande sjöns fiskbestånd och deras tillstånd. Som objektsjöar fungerar Hiidenvesi sjö, Lojo sjö och Enäjärvi sjö i Vichtis. Projektet förverkligas under åren och dess lokala samarbetspartner är Vihdin Enäjärven suojeluyhdistys Vesy ry. Projektet anknyter till ett internationellt samarbete, som förverkligas, som ett samarbete tillsammans med Päijät-Hämeen Vesijärvisäätiös, Pyhäjärvi-institutets Hola Lake -projekt samt Osby kommun i Sverige. För projektets egenfinansiering svarar Hiidenvesi sjös restaureringsprojekt. Bild. Ålundersökning i Porla Effekt i vattenvården via nätverk (Vyyhti) Målsättningen med projektet Effekt i vattenvården via nätverk, som förverkligas som ett spetsprojekt via miljöministeriets vatten- och havsskydd samt recirkulationsprojektet gällande näringsämnen (Raki 2), är att utveckla de regionala vattenvårdsnätverken, aktivera och stöda nätverk kring enskilda vattendrag samt utveckla vattenrestaurerarens karttjänst till ett verktyg och en informationskanal för vattenrestaureringsaktörerna. 16

17 I västra Nyland uppgör man kommunvis åtgärdsprogram, som baserar sig på kommunernas miljösektorer där man tillsammans med andra aktörer uppgjort en vattendragsvision för Nyland, i vilken ingår uppföljning av vattendragens tillstånd, en på behoven baserad tidtabell för planeringen av restaureringsåtgärderna och finansieringen av åtgärderna. Som projektets koordinator och huvudsakliga verkställare fungerar ProAgria Oulu Oy, som delvis förverkligande instans deltar utöver Västra Nylands vatten och miljö rf dessutom Norra Österbottens NTM-central/vattendragsenheten samt Finlands miljöcentrals Infocentral. 8 Ekonomin Föreningens ekonomi består av den ideella verksamheten (främjandet av vatten- och det övriga miljöskyddet samt miljöhälsovården) och det härtill hörande forsknings- och affärsverksamheten. Den ideella verksamheten finansieras med medlemsavgifterna, medan forsknings- och affärsverksamheten finansieras enligt självkostnadsprincipen på det sättet, att de allmänna-, driftsutgifterna samt utgifterna för utvecklandet av verksamheten och investeringskostnaderna blir täckta. Västra Nylands vatten och miljö rf:s affärsverksamhet är underställd inkomstbeskattningen. I praktiken innebär detta, att beskattaren årligen fastställer antingen den vinst eller den förlust, som framgår ur föreningens bokslut. Föreningens vinst beskattas i enlighet med samfundsbeskattningen. Vid uppgörandet av budgeten för år 2019 har man försökt förverkliga föreningens strategi och vision. Budgeten för år 2019 är uppgjord på bl.a. följande grunder: Personalen omfattar i början av år 2019 totalt 17 ordinarie anställda och två tidsbundna anställda samt sommararbetare / praktikanter. Grundavgiftsenheternas antal granskas och enhetens pris bibehålls oförändrad på 33 euro. Grundavgiftsenhetens pris höjdes senast år Timdebiteringstaxorna höjs med 2 % för år IT-projektets projektkostnader samt programlicensernas leasinghyror är inkluderade i budgeten för år Projektkostnaderna för IT-systemet behandlas i budgeten för år 2019 som en långtidsverkande utgift, som avskrivs som jämna avskrivningar under fem år ( ). I föreningens budgetförslag föreslås, att man höjer försäljningstarifferna med i medeltal två procent. Taxorna för laboratorietjänsterna, som köps som underleverans, bibehålls huvudsakligen oförändrade. Lönekostnaderna har budgeterats med en förhöjning på 1,6 procent samt övriga kostnader som hyran för utrymmena med 2 %. Föreningens orderstock på forskningssidan antas bli något större än under år Vad beträffar verksamhetens lönsamhet, är den föremål för kontinuerlig uppföljning och man strävar till, att effektivera verksamheten ytterligare samt att höja lönsamheten. Administrationens kostnader inklusive hyran för de nya utrymmena fördelas i kostnadsuppföljningen i de interna beräkningarna mellan de olika verksamhetssektorerna. Vad beträffar de utomstående projektens inre kostnader behandlar man dem på ett sätt, som projektfinansiären godkänner. Under år 2019 kommer verksamhetens tonvikt, att utöver grundverksamheten, ligga på utvecklandet av försäljningen och marknadsföringen samt utnyttjandet av de möjligheter, som i bruk tagandet av det nya ITsystemet möjliggör, dvs. vid uppskattningen av självkostnadspriserna samt uppföljningen av lönsamhet samt att reducera de inre kostnaderna. 17

18 Västra Nylands vatten och miljö rf Budget Bilaga 1 Resultaträkning Förverkligat Budget Budget RESULTATRÄKNING FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN Den egentliga verksamhetens inkomster Medlemsavgifter Inkomster totalt Den egentliga verksamhetens kostnader Löner och personalsidokostnader Övriga kostnader Kostnader totalt DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS RESULTAT AFFÄRSVERKSAMHETENS RESULTAT Inkomster Laboratoriet Forskningen Miljötjänsterna Administrationen Inkomster totalt Utgifter De egentliga forskningsutgifterna Anskaffningar av tillbehör Utomstående tjänster Totalt Personalkostnader Löner Personalsidokostnader Totalt Kostnader för lokaliteter och utrustning Hyror för lokaliteter Apparatur- och utrustningskostnader Totalt Övriga utgifter Frivilliga pers. kostnader Resekostnader Fordonskostnader It-kostnader Kostnader för försäljning och marknadsföring Administrativa tjänster Administrationskostnader Affärsverksamhetens övriga kostnader Totalt Utgifter totalt AFFÄRSVERKSAMHETENS RESULTAT PLACERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHETENS RESULTAT FÖRENINGENS RESULTAT AVSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT RÄKENSKAPSPERIODENS SKATTER RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT INVESTERINGAR Förverkligat Budget Budget Anskaffning av redskap och forskningsutrustning IT-program