Severe traumatic brain injuryconsequences



Relevanta dokument
Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen Poul C Kongstad Neuro

Säker traumavård självvärderingsformulär

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Smidig vårdkedja vid stroke. Marco Brizzi Överläkare Verksamhetsområde Neurologi och Rehabilitering Skånes Universitetssjukhus

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet

Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger

AMBULANSHELIKOPTER VID ALLVARLIGT TRAUMA. Workshop Traumaprocessen SÖRS KMC Knut Taxbro Op-Iva Ryhov

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Organisation av traumaomhändertagandet i Sydöstra regionen

Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Syrgas efter hjärtstopp

Patientflöde. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

Våga Visa kultur- och musikskolor

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Statistik Lars Valter

Akut Geriatrik. Toralph Ruge Överläkare, akutsjukvård, Norrlands Universitetsjukhus (NUS), Umeå, Västerbottens läns landsting

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

Evidens för en ny era av strokebehandling

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008

Registercentrum Syd. Svenska Traumaregistret ÅRSRAPPORT

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Traumaomhändertagande

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Vårdande bedömning inom ambulanssjukvård. 10 högskolepoäng. Provmoment: Tentamen 5 (5 hp) Ladokkod: 62MV01 Tentamen ges för: Namn:

Akut astma magnesium och teofyllin

Medvetandegrad RLS och GCS

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne

Presentation av. Säker Traumavård

2. Dagens praxis i Sverige

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Akut omhändertagande av barn

Fantastiska medarbetare krävs för framgång, det har vi!


STROKE- vad är det? En kort översikt

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rapport The Third Championship in Medical Rescue Plock, June

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur?

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

Gäller fr o m: Gäller t o m: Utgåva: 2. BilevelPAP

Hemförlossningar i Sverige

Anders Vikström ST dag Lungcancer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Giltig t.om Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Dubbla laryngoskopblad, kitdump, kapnograf, koniotomi, reponera ansiktsfrakturerna, mental förberedelse, glad överraskning vid normal luftväg 2

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Bättre prognostisering av patienter nya DT-klassificeringssystem

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Meddelandeblad. Nr 11/02. Svensk ambulanssjukvård 2001

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Var finns barnen i forskningen?

Samverkan i gränsområde

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden

Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Buss i dike

Palliativ vård vid olika diagnoser

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

Transkript:

Severe traumatic brain injuryconsequences of early adverse events Camilla Brorsson Marie Rodling-Wahlström Magnus Olivecrona Lars-Owe Koskinen Silvana Naredi Acta Anaesthesiol Scand. 2011 May 16. doi: 10.1111/j.1399-6576.2011.02451.x. [Epub ahead of print] 1

Umeå Universitetssjukhus (NUS) servar norra regionen Befolkningsunderlag ca 1 miljon 2

11 övriga sjukhus i regionen Ambulanser 3 helikoptrar 1 fixed wing 3

Bakgrund Allvarlig hjärnskada är en vanlig orsak till död efter trauma. Cirka 50% av dödsfallen sker inom 2 h från olyckan Bakgrund Vid allvarlig hjärnskada rekommenderas direkt transport till det sjukhus som kan handlägga dessa skador, istället för närmaste sjukhus Brain Trauma Foundation. Guidelines for prehospital management of severe traumatic brain injury 2 nd edition. Prehosp Emerg care 2007; 12(suppl): 1-52 4

Bakgrund Förekomst av hypoxi, hyperventilation eller hypotension har i tidigare studier visat starkt samband med dåligt outcome Marmarou A, Anderson RL, Ward JD, Choi SC, Young HF. Impact of ICP instability and hypotension on outcome in patients with severe head trauma. J Neurosurg. Spec suppl 1991; 75: 59 66. Chesnut RM, Marshall LF, Klauber MR, Blunt BA, Baldwin N, Eisenberg HM, Jane JA, Marmarou A, Foulkes MA. The role of secondary brain injury in determining outcome from severe head injury. J Trauma 1993; 34: 216 22. McHugh GS, Engel DC, Butcher I, Steyerberg EW, Lu J, Mushkudiani N, Hern 疣 dez AV, Marmarou A, Maas AIR, Murray GD. Prognostic value of secondary insults in traumatic, brain injury: Results from the IMPACT study. J Neurotrauma 2007; 24: 287-93 Chi J, Knudson M, Vassar M, McCarthy M, Shapiro M, Mallet S, Holcroft J, Moncrief H, Noble J, Wisner D, Kaups K, Bennick L, Manley G. Prehospital hypoxia affects outcome in patients with traumatic brain injury: a prospective multicenter study. J Trauma 2006; 61: 1134-41. Warner KJ, Cuschieri J, Copass MK, Jurkovich GJ, Bulger EM. The impact of prehospital ventilation on outcome after severe traumatic brain injury. J Trauma 2007; 62: 1330-8 Denna studie undersökte vården av svårt skallskadade patienter innan ankomst till level-1-sjukhus. NUS är enda sjukhuset i regionen med neurokirurgi, vilket innebär att alla patienter med svår skallskada transporteras hit. 5

Syfte Att beskriva förekomst av hypoxi, hypotension, hyperventilation, >60 minuters prehospital tid samt förekomst av sekundärtransport och relatera detta till outcome Hypoxi=SaO 2 <95% Hypotension=SBT<90 mmhg Hyperventilation=ETCO2=<4.5 kpa Hypotes Hypoxi, hyperventilation, hypotension lång prehospital period samt sekundärtransport leder till sämre outcome 6

Metod Prospektiv observationsstudie Studieperiod jan 2002-dec 2005 Delstudie i annan skallskadestudie Inklusionskriterier 15-70 år Trubbigt våld mot huvudet GCS 8 vid intubation Ankomst till NUS inom 24 h efter trauma CPP >10mmHg vid ankomst 7

Exklusionskriterier Graviditet Ammande kvinnor Etiskt tillstånd EPN i Umeå godkände studien Godkännande för deltagande i studien inhämtades av anhöriga vid ankomst till NUS 8

48 patienter inkluderade Medianålder 30 (15-65) år 35% kvinnor ISS (median) 29 (9-50) GCS (intubation) 6 (3-8) 64% motorfordonsolyckor 69% multipla skador Resultat - prehospitalt Läkare var på olycksplats i 27% (13/48) Mediantid om läkare 24 (5-60)min Mediantid om ej läkare 14 (3-71)min 9

Resultat- prehospitalt Om <60 minuter spenderades på olycksplats var median GCS 4 (3-8) Om >60 minuter spenderades på olycksplats var median GCS 6 (3-13) Non significant (ns) Resultat - prehospitalt Icke-intuberade patienter hade en mediantid på olycksplats på 12.5 (3-44) minuter intuberade patienter hade en mediantid på olycksplats på 34.5 (8-71)minuter p<0.0001 10

Resultat - prehospitalt Patienter som intuberades på olycksplats hade en mediantid på 35 (8-57) minuter till sjukhus Icke-intuberade patienter hade en mediantid på 10 (1-98) minuter till sjukhus p<0.0005 Resultat - prehospitalt PVK sattes på 33/48 (69%) av patienterna 26/48 (54%) fick intravenös vätska Ringer-Acetat 85% Natriumklorid, RescueFlow eller båda gavs till 15% 11

Resultat prehospitalt Av patienter med SBT<90 mmhg fick 40% vätska SBT>90 mmhg fick 68% vätska Av patienter med saturation <95% fick 88% syrgas saturation >95% fick 88% syrgas Tre patienter hade hjärtstopp på olycksplats. samtliga av dessa återfick cirkulationen och inkluderades senare i studien 12

Resultat - primärsjukhus Avståndet spelar roll för val av transportsätt Medianavstånd till NUS om man valde Ambulans 138(114-215) km Helikopter 321 (135-598)km Flyg 400 (265-598)km 13

Resultat - primärsjukhus Samtliga patienter undersöktes med CT Mediantid ankomst CT var 42.5 (10-201) min Resultat - primärsjukhus Mediantid på primärsjukhus var 224 (54-990) minuter (hos de patienter som sedan sekundärtransporterades) 14

Resultat -outcome Outcome evaluerades med Glasgow Outcome Scale (GOS) 3 mån efter trauma Resultat - outcome Bra outcome (GOS 4-5) 52% Vårdkrävande (GOS 2-3) 35% Mortalitet (GOS 1) 13% 15

Resultat - outcome GOS 1-3 vs GOS 4-5 >60 min prehosp ingen skillnad vätska prehosp ingen skillnad intuberad prehosp ingen skillnad Resultat outcome Ingen skillnad i outcome (GOS) om SBP <90 mmhg prehospitalt på primärsjukhus under sekundärtransport 16

Resultat outcome Ingen skillnad i outcome (GOS) om saturation <95% prehospitalt på primärsjukhus under sekundärtransport Resultat outcome Ingen skillnad i outcome (GOS) om HR>100 prehospitalt på primärsjukhus under sekundärtransport 17

Resultat outcome Ingen skillnad i outcome (GOS) om ETCO2<4.5 kpa prehospitalt på primärsjukhus under sekundärtransport Diskussion The golden hour (<60 min) var utan signifikans för patientens outcome i denna studien 50% av patienterna hade >60 min till sjukhus 18

Diskussion Hypoxi och hypotension påverkade ej outcome för patienterna i denna studie detta går stick i stäv med tidigare studier. Diskussion Sekundärtransport (ej direkttransport påverkade ej outcome för patienterna i denna studie 19

Diskussion Hyperventilation påverkade ej outcome för patienterna i denna studie Studiebegränsningar Litet antal patienter Enbart de som överlevde till NUS inkluderades 20

Det är troligt att vården på NUS påverkade outcome Patienterna kom snabbt under vård prehospitalt - åtgärder utfördes - och patienten kom snabbt till NUS Överlevnad och god neurologisk funktion är beroende av att alla delar i vårdkedjan fungerar optimalt och att alla gör det som kan göras på ett sätt de är vana att göra det! 21

Slutsats: Unfavourable outcome in severely traumatized TBI patients were not related to adverse events such as prolonged golden hour, secondary referral, hypoxia (SaO 2 <95%), hypotension(sbp<90%), hyperventilation(etco2<4.5kpa) or tachycardia (HR>100/min) at any time before arrival at a level 1 trauma centre in the trauma system studied. Hur gjorde vi? Informera och involvera ALLA i vårdkedjan Ambulanspersonal Personal på primärsjukhus Personal på universitetssjukhus 22

MAKE IT SIMPLE MAKE IT SHORT Vad skall göras Vem skall göra När skall det göras Hur skall det göras Var skall det göras och 23

Förklara VARFÖR det skall göras så här Vårdprogram Vårdprogram skall finnas för alla delar av vårdkedjan De skall vara kända och accepterade 24

Man måste arbeta som ett team Samma regler gäller ALLTID oavsett vem och när Tack! Datum 50 25