Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2014 och plan

Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2014 och plan 2015-2016 Ärendet I budget för 2013 och plan 2014-2015 är nämndernas kostnader uppräknade utifrån volymförändringar och justerade för löner samt priser. Utifrån dessa ramförändringar, prognostiserade skatteintäkter och finansnetto budgeteras kommunens årliga resultat till 3,7 mnkr (reviderad budget 2013), 1,0 mnkr 2014 samt 4,6 mnkr 2015. s bedömning är att kommande period innebär en viss osäkerhet beträffande det ekonomiska läget varför kommande budgetarbete bör präglas av en viss återhållsamhet. Kommunens beräknade skatteintäkter i budget 2013 och plan 2014 2015, som beslutades av fullmäktige i november 2012, har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2012. Den senaste prognosen från SKL presenterades i februari 2013. Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2012 och februari 2013 inneburit en ökning med cirka 0,9 mnkr för 2013, 8,5 mnkr för 2014 och oförändrade intäkter 2015. Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Kommunstyrelsen kompletterade 2011 budgetprocessen genom att ge samtliga nämnder i uppdrag att göra en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under den kommande budgetperioden. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål som fullmäktige beslutat. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2014 och 2015-2016. Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen. Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. s förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen fastställer planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2014 samt mål och direktiv för budgetarbetet. 1

Bakgrund Danderyds kommun har idag väl inarbetade rutiner för genomförande av budgetprocessen. Kommunen har en god ekonomi och goda resultat enligt både interna och externa kvalitetsredovisningar. Med få undantag har nämnderna klarat alla sina åtaganden både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Den i kommunen etablerade målmodellen har varit ett bra sätt att systematiskt få en bild av verksamheternas status. Budgetprocessen i kommunen påbörjas under första kvartalet året före budgetåret. Nämndernas verksamhetsberättelser i årsredovisningen är en av de viktigaste ingående parametrarna i budgetarbetet. Bokslutet visar om verksamheterna klarat sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget, om inte görs en analys av eventuellt över- eller underskott. Verksamhetsberättelsen innehåller även ett avsnitt om utmaningar för framtiden. Det är viktigt att stor hänsyn tas till föregående års bokslut och att krav ställs på analys av bokslutet för att underlätta möjligheten att resursfördelningen i budget till olika verksamhetsområden bättre svarar mot framtida behov. Danderyds kommun följer strikt kommunallagens krav på ettårig budget och plan för två år. Fokus på år ett är ett måste då förutsättningarna snabbt kan ändras. Det krävs en flexibilitet hos verksamheterna att snabbt kunna anpassa sig och ställa om. Förändringar kan komma dels på intäktssidan i form av förändrade skatteintäkter, ökat/minskat antal barn, elever eller brukare dels på kostnadssidan genom oförutsedda händelser. Kommunstyrelsen fastställer preliminära ramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Föregående år, liksom innevarande år, har kommunstyrelsens arbetsutskott haft överläggningar med nämnderna inför att ramarna skulle sättas. Det är väsentligt att ramarna sätts utifrån en föregående analys. Inför kommunstyrelsens angivande av ramar för budget 2014 och planperioden 2015-2016 får nämnderna i uppdrag att bedöma att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna kopplar till ambitionsnivåerna i inriktningsmålen. Detta innebär att ramarna för olika verksamheter både kan öka eller minska beroende på förändrade omständigheter. Utgångsläget är att nämndernas budgetutrymme är begränsat. Om ett överskidande måste ske ska det särskilt motiveras. 2

Planeringsförutsättningar för budget 2014, med plan 2015-2016 Den ekonomiska utvecklingen i riket Danderyds kommun är, liksom övriga kommuner, beroende av den nationella och globala konjunkturen. Den påverkar skatteunderlaget, lönebildningen, inflationen och arbetsmarknaden som i sin tur påverkar kommunens intäkter och kostnader. Sveriges kommuner och landsting SKL har i sin februariprognos 2013 gjort följande bedömning av nyckletalen i svensk ekonomi framöver. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 Sysselsättning, timmar* 0,4 0,1 0,6 1,2 1,3 Öppen arbetslöshet, nivå 7,7 8,1 7,8 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,1 2,8 3,1 3,5 3,9 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,9 2,7 3,3 3,9 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,8 1,3 1,5 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,6 1,4 2,1 2,6 Realt skatteunderlag** 2,0 1,3 1,1 1,4 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Källa: Cirkulär 13:6, Sveriges Kommuner och Landsting. Efter påföljande två år från konjunkturnedgången 2008-09 har tillväxten i riket har varit mycket stark med en BNP-ökning om 4 till 6 procent. BNP har därefter under 2012 ökat med måttliga 1,2 procent. Det visar dock att svensk ekonomi kunnat stå emot avmattningen i den internationella konjunkturen och då framför allt nedgången i Europa. Förväntningarna framöver för Sveriges del är en fortsatt låg tillväxt 2013 men som successivt förbättras 2014-2016. För perioden beräknas skatteunderlagets reala tillväxt överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som förväntas ske på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger för närvarande på cirka 8 procent och sysselsättningen i arbetade timmar beräknas minska under 2013. Från och med 2014 förväntas sysselsättningen stiga och arbetslösheten pressas tillbaka. Tillväxten 2014-2016 är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna väntas växa snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Ovanstående förutsättningar innebär att priser och löner förväntas öka långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löne- och prisökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med närmare 4 procent år 2016. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,8 till 1,8 procent. 3

Jämfört med SKL:s decemberprognos avseende skatteunderlagets tillväxt bedöms 2013 något bättre, från 3,1 procent till 3,3 procent. Prognosen för 2015 och 2016 ser däremot något sämre ut med en lägre tillväxt i den senare bedömningen. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2012-2016 SKL, feb 2013 4,1 3,3 3,3 4,1 4,7 (2012-2017) 21,0 SKL, dec 2012 3,9 3,1 3,2 4,3 4,8 (2011-2016) 20,8 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Skatteintäkterna i Danderyds kommun Danderyds kommuns beräknade skatteintäkter i budget 2013 och plan 2014 15, som beslutades av kommunfullmäktige i november 2012, har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2012. Den senaste prognosen från SKL presenterades i februari 2013. Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2012 och februari 2013 inneburit en ökning med cirka 8,5 mnkr 2014 och oförändrade intäkter 2015. 2016 fanns inte med i prognosen 2012. Finansdepartementet har i en remiss givit förslag på ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi2012/4726). För Danderyds kommun innebär förslaget lägre skatteintäkter om 215 kronor per invånare, totalt cirka 7 mnkr. Då förslaget grundar sig på beräkningar från tidigare skatteunderlagsprognoser är beloppet dock osäkert. Tabell 3. Utfall i hela kommunala utjämningen (Fi2012/4726) Tillägg/avdrag kronor per invånare år 2012 Nuvarande Förslag Förändring Inkomstutjämning (mnkr) -20 148-19 194 964 Kostnadsutjämning (mnkr) 7 169 6 104-1 065 Strukturbidrag (mnkr) 65 0-65 Regleringsbidrag(+)/avgift(-)(mnkr) 492 453-39 Utfall (kr/inv) -12 422-12 637-215 Utfall (mnkr) -395-402 -7 Invånarantal 1.11 2011 31 800 Regeringens budgetproposition I regeringens budgetproposition för perioden 2013 2016, presenterad i september 2012, finns förslag på satsningar vilka sker dels inom ramen för kostnadsutjämningen, dels genom riktade statsbidrag. Under 2013 och 2014 4

beräknas statsbidragen öka till följd av riktade satsningar inom framför allt utbildnings- samt hälso- och sjukvårdsområdena. År 2015 minskar statsbidragen med cirka 2 miljarder kronor, vilket till största delen förklaras av att beslut om vissa specialdestinerade statsbidrag bara har fattats fram till 2014. Satsningarna nedan är de som kommer kommunerna tillgodo 2012-2016, beloppen avser riket. Ytterligare information om förändringar i nuvarande förslag för åren 2014 och framåt presenterades i regeringens vårproposition den 15 april. Tabell 4. Specificering av vissa statsbidrag m.m. (mnkr) 2013 2014 2015 2016 Totalt enligt vårpropositionen 2012 58 620 58 405 57 835 57 835 Tillskott/Indragningar 0 0 0 0 Regleringar enligt finansieringsprincipen Nya gymnasiesärskolan 9 14 18 17 Nationella prov Komvux 15 30 30 30 Stärkt stöd och skydd för barn och unga 65 65 65 65 Sekretess i skolväsendet 0,4 0,4 0,4 Utökad målgrupp för nyanlända 40 40 40 40 Övriga regleringar Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) 717 717 717 717 Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal 86 86 86 86 Högre krav nya gymnasieskolan 895 Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter 550 550 550 550 Överföring till UO9 anhörigstöd 2 2 Totalt enligt höstpropositionen 60 998 59 907 59 344 59 343 Ekonomiska förutsättningar Bokslut 2012 Årets resultat 2012 är 44,8 mnkr och resultatet avstämt mot balanskravet är 71,9 mnkr. Resultatet är 45,4 mnkr bättre än budget. Avvikelsen beror främst på högre skatteintäkter och återbetalning av kollektiva sjukförsäkringspremier från AFA. Finansnettot blev närmare 16 mnkr bättre än budget. Nämnderna har visat en positiv avvikelse mot budget med 9,3 mnkr, exklusive produktionsstyrelsen. Underskottet för produktionsstyrelsen blev 13,6 mnkr. Totalt uppgick verksamhetens kostnader till 1 418,0 mnkr, vilket var 6,7 mnkr lägre än budget. Investeringsnivån har inte nått upp till budgeterad nivå, trots att ett antal större investeringsprojekt genomförts under året. Avvikelsen blev 85 mnkr, varav merparten är ombudgeterade 2013. 5

Tabell 5. Resultaträkning 2012 Verksamheten 2012 (mnkr) Rev Budget Bokslut Avvikelse 2012 2012 mnkr Kommunstyrelsen -55,7-57,1-1,4 Revision -0,9-0,8 0,1 Överförmyndarnämnden -2,1-1,4 0,7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -3,8-4,2-0,4 Byggnadsnämnden -7,7-8,9-1,2 VA-verksamhet -3,8-0,8 3,0 Tekniska nämnden -72,6-79,0-6,4 Fastighetsnämnden -15,9-16,8-0,9 Kultur- och fritidsnämnden -73,6-72,0 1,6 Barn- och utbildningsnämnden -730,3-730,1 0,2 Socialnämnden -514,0-498,5 15,5 Nämndernas nettokostnader drift inkl. avskrivningar -1 480,4-1 469,6 10,8 Avgår internränta 57,0 55,5-1,5 Delsumma -1 423,4-1 414,1 9,3 Pensioner, PO m.m. -29,3-26,4 2,9 Semesterlöneskuld inkl. PO 0,0 3,9 3,9 Realisationsvinster, exploatering 26,5 17,6-8,9 Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 0,0-5,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Återbetalning AFA premie 2007 och 2008 0,0 18,0 18,0 Produktionens resultat -3,5-17,1-13,6 Verksamhetens nettokostnader -1 424,7-1 418,0 6,7 Skatteintäkter och utjämning 1 441,3 1 464,1 22,8 Extern medelsförvaltning 0,0 5,2 5,2 Finansnetto -17,2-6,5 10,7 Resultat -0,6 44,8 45,4 Balanskravskorrigeringar 28,1 27,1-1,0 Resultat enligt balanskravet 27,5 71,9 44,4 Kommunen bedöms ha uppnått målet om god ekonomisk hushållning 2012. Bedömningen baseras på nämndernas måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål avseende kostnadseffektivitet, på kommunens ekonomiska resultat jämfört med mål samt på olika nationella jämförelser. Jämförelser med andra kommuner ingår i bedömningen för att komplettera övriga områden där måluppfyllelse bedöms mot kommunens egna ambitionsnivåer. I bedömningen har också vägts in kommunens skattesats samt uppnådda resultat för de finansiella målen. Av nio nämnder inklusive kommunstyrelsen visar fem positiva avvikelser mot budget, tre negativa avvikelser samt barn- och utbildningsnämnden i nivå med budget. Socialnämnden redovisar det största överskottet, 15,5 mnkr vilket motsvarar 3 procent av nämndens budget. Tekniska nämndens underskott på 6,4 mnkr motsvarar 8,8 procent av nämndens budget. För tek- 6

niska nämnden och fastighetsnämnden har utfallet för vinterkostnader, 12,5 respektive 8,8 mnkr, inneburit stora överskridanden gentemot budgeterade 7 respektive 3 mnkr. Reviderad budget och prognos 1 för 2013 Årets första prognos innebär ett resultat om 2,7 mnkr. Med hänsyn till balanskravet uppgår resultatet till 35,4 mnkr. Det ska jämföras med budgeterat resultat om 6,2 mnkr respektive 36,9 mnkr enligt balanskravet. Tabell 6. Reviderad resultatbudget 2013 (mnkr) Rev. Budget Prognos 1 Avvikelse Kommunstyrelsen -59,4-59,4 0,0 Revision -0,9-0,9 0,0 Överförmyndarnämnden -2,4-2,4 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -4,6-4,6 0,0 Byggnadsnämnden -8,0-8,0 0,0 VA-verk och Avfall -7,7-7,7 0,0 Teknisk nämnd, övrigt -84,8-84,8 0,0 Fastighetsnämnden -28,4-28,4 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -78,9-78,2 0,7 Barn- och utbildningsnämnden -761,9-763,5-1,6 Socialnämnden -535,2-535,2 0,0 Nämndernas nettokostn. Inkl. avskrivningar -1 572,2-1 573,2-1,0 Avgår internränta 57,0 57,0 0,0 Delsumma -1 515,2-1 516,2-1,0 Pensioner, PO-diff m.m. -30,0-30,0 0,0 Realisationsvinster, exploatering 50,0 50,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 5,0 0,0 Produktionens resultat -5,7-5,7 0,0 Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar -1 495,9-1 496,9-1,0 Skatteintäkter och utjämning 1 519,4 1 519,4 0,0 Extern medelsförvaltning 0,0 0,0 0,0 Finansnetto -19,8-19,8 0,0 Resultat 3,7 2,7-1,0 Balanskravskorrigeringar 32,7 32,7 0,0 Balanskravsmässigt utfall 36,4 35,4-1,0 Resultatförändringen förklaras av revidering av driftsbudget på nämndnivå med 2,6 mnkr. Kommunstyrelsens budget ökas med 550 tkr för webredaktör. Intäkterna för VA-kollektivet justeras ned med 2 mnkr då taxehöjning inte planeras till 2013. Eventuella kostnadsökningar ska istället täckas genom att medel ur VA-fonden tas i anspråk. Prognosen jämfört med reviderad budget innebär en försämring med 1 miljon kronor. Kultur- och fri- 7

tidsnämnden kommer förbruka 0,7 mnkr mindre än budget och barn- och utbildningsnämnden 1,6 mnkr mer än budget. Produktionsstyrelsen prognostiserar ett utfall om 5,7 mnkr vilket är i enlighet med budget. Det finns dock en stor risk för att kommunalt drivna Hemtjänst Danderyd inte kommer att kunna nå en ekonomi i balans. Övriga ingående poster i resultaträkningen som korrigerats i samband med reviderad budget ligger kvar oförändrade i prognos 1 för 2013. Prognosen för skatteintäkter är osäker. SKL:s skatteprognos per februari visar på en för Danderyd oförändrad totalbild. Kommunens kommunalskatteintäkter har ökat, men slutavräkningarna för 2012 och 2013 visar sammantaget ett negativt belopp om 7,4 mnkr (2012 + 2,4/2013 9,8). SKL:s nästa prognos presenteras i slutet av april. Prognosen ger indikationer på något försämrade ekonomiska förutsättningar under 2013. För året måste därför en beredskap finnas för att klara en något högre kostnadsnivå än budgeterat. Planeringen måste även för 2014 och perioden 2015-2016 ske utifrån förutsättningar som medger ett begränsat utrymme till verksamhets- och kostnadsökningar. Detta innebär att nämnderna ansvarar för att vid behov omprioritera inom respektive ram. Eventuella verksamhetsförändringar som medför utökade resurser kommer troligtvis att ställa krav på rationaliseringar och minskade resurser i annan verksamhet. Gemensamma utgångspunkter i budget 2014 Följande gemensamma antaganden gäller för arbetet med budget 2014. Planen för 2015 och 2016 skall beräknas i 2014 års priser så att enbart volymoch verksamhetsförändringar påverkar respektive nämnd. Antaganden Budget 2014 Prisökning 2,0 % Interna kostnader KLK 1,0 % Löneökningar 2,5 % PO-pålägg 38,46 % Internränta 2,5 % Internhyra 1,5 % Avtal med index enligt nämnd Prisökningar Konsumentprisindex inklusive bolåneräntor ligger på cirka 1,7 % 2013-2016. Då flera av kommunens verksamheter är bundna av avtal som är indexreglerade är 2,0 % ett rimligt avvägt antagande om inflationen 2014. Interna kostnader Kommunstyrelsen har under 2013 i uppdrag att göra en översyn av kommunens interna prislista, dvs. den prislista som gäller tjänster utförda av kommunledningskontoret. Arbetet med detta kommer att pågå under sommaren och hösten. Fram till idag har KLK s administrativa kostnader generellt räknats upp med 1 procent. 8

Löneökningar Antaganden beträffande löneökningar i 2014 års budget grundar sig på löneökningarna 2011-12, lönerörelsen 2013 samt SKL:s prognos för timlöner. Löneökningarna i riket uppgick 2011 till ca 2,2 %. För 2012 innebar löneökningarna inom industrin på årsbasis 2,6 %. Inom Danderyds kommun blev det totala utfallet 2012 drygt 3,5 %. Överenskommelsen mellan parterna avseende läraravtalet innebar löneökningar om lägst 4,2 % och för flertalet övriga förbund lägst 2,6 %. Överenskommelsen med Kommunal innebar löneökningar på 2,99 %. Medellönerna ökade totalt mellan 2011 till 2012 med 3,6 %. I de olika yrkesgrupperna var ökningen följande: gymnasielärarna 4,79 %, tidigare - lärare grundskola 4,2 %, senare -lärare grundskola 4,0 % samt förskollärare 5,8 %. Inom Kommunal ökade medellönen för undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden i genomsnitt med 2,9 %. Lönekostnaderna ökade mellan 2011 och 2012 med 4,3 % eller 27,3 mnkr inklusive löneglidning. Övertidsersättningen uppgick till 13,9 mnkr 2012, en ökning med 13 % från 2011. Avtalsrörelsen för flertalet fackförbund pågår avseende 2013 års löner. Industriförbundet är klara med avtalen för tjänstemän och arbetare inom industrin. Avtalsvärdet slutade på 6,8 procent vilket innebär utrymme för löneökningar fördelat på tre år om 2,0 % 2013; 2,1 % 2014 och 2,2 % 2015. Övriga förbund brukar följa det s.k. märket som industrin sätter. Enligt nationella beräkningar förväntas timlönerna öka med 3,1 % 2014, vilket är högre jämfört med 2012 då ökningen var 2,8 %. gör bedömningen att löneuppräkningen för 2014 i planeringsförutsättningarna ska ligga kvar på samma nivå som 2013, det vill säga 2,5 %. Personalomkostnadspålägget Personalomkostnadspålägget, 38,46 %, följer SKL:s nuvarande rekommendation för 2014. Internränta Internräntan följer den rekommendation som lämnats av SKL, vilken i sin tur baseras på förväntningar på den långa statsobligationsräntan. För 2014 föreslås en internränta om 2,5 %. 2013 ligger den rekommenderade internräntan på 2,9 %. Internhyra På grund av ökade kapitalkostnader som uppstår som en konsekvens av fastighetsverksamhetens omfattande utbyggnadsprogram beträffande nya förskole- och skolfastigheter behöver hyresintäkterna totalt öka med cirka 3,3 9

mnkr utöver de 3,6 mnkr som ligger i fastighetsnämndens ram 2014. Kommunen har tidigare tecknat hyresavtal med privata utövare där avtalen successivt kommer omförhandlas eller fasas ut. För att bibehålla konkurrensneutraliteten mellan privata och kommunala utövare kommer kommunen att anpassa pengnivån från och med år 2015, då samtliga avtal ska vara omförhandlade. VA-verksamheten Avgiftsfinansierad verksamhet för VA-verket skall tillämpa en ränteberäkning som utgår från kommunens genomsnittliga ränta på sin upplåning. I budgeten kommer kommunledningskontoret att anvisa en nivå motsvarande internräntan vilken förväntas motsvara prognos för upplåningen 2014. Justering får därefter göras för faktiskt utfall 2013 vilket förslagsvis regleras i december 2013 baserat på utfall till och med november och prognos för december. Redovisningsprinciper för datorer 2012 ändrades redovisningsprinciperna för anskaffning av datorer. För att anpassa redovisningsprinciperna till nu rådande användning av datorer bedöms livslängden till < 3 år. Större datorer med högre anskaffningsvärde, som exempelvis servrar och smartboard, ska däremot fortfarande redovisas som investering. Volymantaganden Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer. Tabell 7. Volymer Barnomsorg Ram 2014 Budget Utfall 2013 2012 Förskola/familjedaghem 1-2 år 615 619 616 Förskola/familjedaghem 3-5 år 1 378 1 421 1 426 Fritidshem förskoleklass 489 501 523 Fritidshem år 1-3 1 494 1 487 1 477 Fritidshem år 4-6 512 483 552 Fritidshem, barn till föräldralediga 70 70 70 Skola Förskoleklass 526 512 507 Grundskola år 1-6 3 211 3 118 2 972 Grundskola år 7-9 1 346 1 339 1 343 Gymnasieskola 1 381 1 396 1 366 Äldreomsorg Hemtjänsttimmar 290 000 280 000 238 547 Särskilda boenden, platser 320 320 319 - Korttidsboenden 30 29 18 Summa boendeplatser inkl. korttidsboende 350 349 337 Funktionsnedsättning 10

Gruppboende vuxna, helårsplatser 58 58 49 Daglig verksamhet, helårsplatser 86 85 84 LASS, antal personer 42 42 40 Socialpsykiatri Boende, antal vårddygn 17 16 16 Befolkningsutveckling En uppdaterad befolkningsprognos beräknas föreligga i slutet av april 2013. Kommunens befolkning beräknas öka under kommande år och kommer enligt senaste befolkningsprognosen (april 2012) att uppgå till 33 187 personer år 2016. Uppdelat per åldersgrupp är prognosen enligt följande tabell. Prognosen visar att kommunens befolkning beräknas öka med totalt 5,7 % eller 1 802 personer mellan åren 2011 till 2016. Åldersgrupper 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utfall Utfall Prognognognos Pro- Pro- Prognos Förändr. % 0-6 år 3 081 2 993 2 965 2 928 2 891 2 874 207-6,7 7-12 år 2 943 3 021 3 186 3 236 3 284 3 271 328 11, 1 13-15 år 1 351 1 342 1 322 1 370 1 428 1 516 165 12, 2 16-18 år 1 400 1 375 1 390 1 372 1 376 1 350-50 -3,6 19-64 år 16 16 17 213 17 365 17 623 17 732 934 5,6 798 903 65-79 år 4 197 4 311 4 404 4 445 4 447 4 471 274 6,5 80 år- 2 029 2 015 1 965 1 952 1 958 1 973-56 -2,8 TOTALT 31 799 31 960 32 445 32 668 33 007 33 187 1 802 5,7 Som framgår av tabellen ovan beräknas den största procentuella ökningen ske i åldersgruppen 6-12 år samt 65-79 år. Under den kommande femårsperioden prognostiseras en kraftig ökning av antalet barn i grundskoleåldern. Samtidigt visar prognosen en stark nedåtgående trend inom barnomsorgsåldrarna. Prognosen bygger på ett antagande om totalt 701 färdigställda bostäder i kommunen under prognosperioden. Det är ungefär 265 fler än antagandet i 2011 års prognos. Antalet bostäder i flerbostadshus beräknas bli större än antalet nya småhus. Styckebyggen är fördelade på de områden där småhus är planerade enligt prognosen. Tillskottet av flerbostadshus vid Eneby torg fram till 2012 har i beräkningen delats lika mellan flerbostadshus och småhus, eftersom man gör antagandet att häften av bostadstillskottet kommer att frigöras som småhus på grund av flyttkedjor. 11

Tabellen nedan redovisar antagandet per delområde, år och typ av bostad. I det befintliga bostadsbeståndet antas en förtätning om 0,4 procent under 2012 följt av 0,3 procent för året därefter. För de två följande åren antas en förtätning om 0,2 samt 0,1 procent. Resen av prognosperioden antas ingen förtätning ske i det befintliga bostadsbeståndet. Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag förväntas sammantaget öka med 2,5 % 2014, 1,9 % 2015 samt 3,1 % 2016. Kommunalskatteintäkterna minus inkomstutjämningen ökar med cirka 3,9 % under perioden. Bidraget i kostnadsutjämningen minskar med 2,2 %, medan regleringsbidraget successivt minskar och övriga poster i utjämningssystemet och fastighetsavgiften i stort är oförändrade. Tabell 8. Skatter, utjämning och statsbidrag 2012 2016 Skatter, utjämning och Bokslut Rev. Budget Budget Plan Statsbidrag (mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Not * ** ** ** Befolkning 1/11 året före 31 800 32 016 32 447 32 667 33 008 Utdebitering 17,20 17,35 17,35 17,35 17,35 Preliminär kommunalskatt 1 828,3 1 877,7 1 983,6 2 063,6 2 169,9 Slutavräkning 14,6 Inkomstutjämning -640,7-625,3-693,2-723,0-763,5 Kostnadsutjämning 228,0 239,4 240,5 230,1 223,9 LSS-utjämning -30,5-30,0-30,4-30,6-30,9 Fastighetsavgift 47,1 47,3 48,2 48,2 48,2 Regleringsavgift/-bidrag 15,6 8,1 6,3-3,4-12,8 Strukturbidrag 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Nettointäkter 1 464,1 1 519,4 1 557,1 1 587,0 1 636,8 Förändring % 5,19 % 3,75 % 2,48 % 1,92 % 3,14 % 12

* SKL: s prognos aug 2012 **SKL: s prognos feb 2013 Verksamhetsmål Kommunfullmäktige fastställer de övergripande målen och inriktningsmål för nämnderna. Kommunen har totalt åtta övergripande mål. Sju av dessa antogs av kommunfullmäktige i november 2007. Det åttonde målet beslutades av fullmäktige i samband med budgetbeslutet i november 2010. Detta reviderades inför 2012 till följande lydelse: Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Danderyd skall vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. Danderyds kommun ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling I bokslutet för 2012 framgår att kommunen når eller överträffar sina ambitionsnivåer avseende samtliga övergripande mål. Målet om god ekonomisk hushållning uppnås Den sammanvägda bedömningen är att målet om god ekonomisk hushållning uppfylls. Detta har bedömts utifrån de tre områdena resultat i förhållande till mål, kommunens ekonomiska resultat i förhållande till mål samt jämförelser med andra kommuner. I bedömningen har också vägts in kommunens skattesats samt uppnådda resultat för de finansiella målen. Totalt har kommunfullmäktige antagit 57 inriktningsmål för nämnderna och som är kopplade till sju av kommunens åtta övergripande mål. Målet om låg kommunalskatt har inga inriktningsmål på nämndnivå. Generellt är måluppfyllelsen god. Antalet inriktningsmål är fler dels beroende på att miljö- och hälsoskyddsnämnen har tillkommit och att samtliga nämnder har fyra obligatoriska inriktningsmål om miljön. Nämndernas inriktningsmål är totalt 87 varav 17 överträffas, 66 uppnås och 4 bedöms ej vara uppnådda. Totalt har nämnderna dock 91 inriktningsmål inklusive gemensamma inriktningsmål. Barn- och utbildningsnämnden har ej bedömt tre av inriktningsmålen för miljö, med hänvisning till dels att ansvaret ligger på utförarna för två av målen, dels att ett inriktningsmål inte följts upp under 2012. 13

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ej bedömt ett inriktningsmål om livsmedel då underlag för detta samlas under 2012 för bedömning 2013. I verksamhetsberättelserna för 2012 har alla nämnder bedömt måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål. Bedömningen framgår av följande tabell. Nämnd Antal bedömda inriktningsmål Grön Gul Röd Barn- och utbildningsnämnden 13* 6 7 Socialnämnden 10 1 8 1 Tekniska nämnden 13 1 12 Fastighetsnämnden 8 1 6 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 11** 5 6 Byggnadsnämnden 8 2 5 1 Kultur- och fritidsnämnden 14 1 13 Kommunstyrelsen 10 9 1 Totalt per 2012-12-31 87 17 66 4 * Antal inriktningsmål för barn- och utbildningsnämnden är exklusive tre av inriktningsmålen som är kopplade till det övergripande målet om miljö, då dessa inte är bedömda ** Ett inriktningsmål om livsmedel är exkluderat då detta ej är utvärderat för 2012 De fyra inriktningsmål som inte bedöms vara uppnådda 2012 avser följande - socialnämndens mål om äldreomsorgens kvalitet i nationell jämförelse - fastighetsnämndens mål om långsiktig planering av underhållet och bibehållande av värdet på kommunens realkapital - byggnadsnämndens mål om ändamålsenlig information, service och rådgivning - kommunstyrelsens mål om buller och luft Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksamheter inför 2014 som gott. God måluppfyllelse avseende nämndernas inriktningsmål samt goda resultat i externa jämförelser, med några undantag, visar på en i huvudsak stabil kvalitetsnivå i verksamheterna. Samma mål där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande tenderar dock att återkomma år från år. Det krävs därför en omarbetning av kommunens målmodell, dels beträffande målformuleringar dels beträffande definitioner om när ett mål ska anses vara uppfyllt. Varje nämnds underliggande mål måste bättre synkronisera med fullmäktiges övergripande mål. Nämnderna bör därför i arbetet med budget 2014 se över sina mål. 14

Gällande styrregler Kommunen tillämpar en styrmodell med mål- och uppdragsstyrning. Modellen innebär att kommunfullmäktige antar övergripande inriktningsmål för kommunens utveckling de kommande åren. Nämnderna har uppdraget att formulera ett begränsat antal inriktningsmål för sina olika verksamhetsområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet stödjer de övergripande inriktningsmålen. Inriktningsmålen fastställs av fullmäktige. Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde redovisa ett antal konkreta, mätbara resultatmål som anger vad nämnden räknar med att kunna uppnå med de resurser som har ställts till nämndens förfogande. Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Ramutrymmet begränsas av finansiella restriktioner i form av exempelvis beslutade mål för kommunens ekonomi och skattesats. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Vid konflikt mellan medel och mål skall nämnden i första hand söka prioritera inom anvisad ram och i andra hand motivera ytterligare medel från fullmäktige. Nämnden kan i sitt budgetförslag även föreslå en sänkt ambitionsnivå i verksamheten vilken skall analyseras och konsekvensbeskrivas ur ett verksamhets- och finansiellt perspektiv. Den tredje komponenten i planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen och fullmäktige i budgetdirektiven och senare i budgetbeslutet lämnar konkreta utrednings- eller utvecklingsuppdrag till nämnderna. Johan Haesert kommundirektör Cecilia von Sydow ekonomichef 15

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 Mål och direktiv för budgetarbetet Övergripande mål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande inriktningsmål för kommunens ekonomi och verksamhet. Ett åttonde mål beslutades av fullmäktige i samband med budgetbeslutet i november 2010. Detta reviderades inför 2012 till följande lydelse: Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. En positiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Ovan redovisade mål skall vara vägledande för det nu förestående arbetet för perioden 2014-2016. Till de övergripande målen har kopplats en rad styrdokument som exempelvis miljöprogrammet, tillgänglighetsplanen, trafikstrategin, IT-strategin m.m. Nämndernas inriktningsmål och resultatmål Av kommunfullmäktige beslutade inriktningsmål för nämndernas verksamheter skall gälla för budgetarbetet 2014. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen 16

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 vad avser nuläge samt ambitioner för 2014 och 2015-2016. Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt målnivåerna förankrats hos utförarna. Respektive nämnd ansvarar för att avgifter revideras löpande i syfte att säkerställa det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Detta innebär att grundregeln för det kommunala avgiftssystemet är att priset på en kommunal vara eller tjänst skall spegla kostnaden för resursutnyttjandet och/eller vara konkurrensneutral i förhållande till andra aktörer. Inriktningsmålet avseende kostnadseffektivitet ska bedömas för respektive verksamhetsområde. Av budgetförslaget skall även framgå nämndens slutsatser vad avser behov av omprioriteringar inom nämndens verksamhetsområde. Alla nämnder, inklusive överförmyndarnämnden, ska i framarbetandet av budgetförslag till 2014 (med plan 2015-2016) se över sina mål och målformuleringar. Driftbudgetramar och resultatplan Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Kommunstyrelsen har kompletterat budgetprocessen med att ge samtliga nämnder i uppdrag att göra en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under kommande planperiod 2014-2016. 17

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 Tabell 1. Ram 2014 ordförandeförslag (mnkr) Rev Budget KF Budget Förändring Förslag Ramförslag Uppräkning Ramar 2013 2014 enligt till ram kommun- 2014 2014 (nov 2012) nämndernas enligt styrelsens Nämnder förslag nämnderna ordförande Kommunstyrelsen -59,4-58,6-0,8-59,4-56,8 1% -57,4 - valnämnden -1,0-1,0 Revision -0,9-0,9 0,0-0,9-0,9 1% -0,9 Överförmyndarnämnden -2,4-2,4 0,0-2,4-2,4 1% -2,4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -4,6-4,6 0,0-4,6-4,6 1% -4,7 Byggnadsnämnden -8,0-8,3 0,0-8,3-8,3 1% -8,4 VA-verk -7,7-3,7 0,0-3,7-3,7 1% -3,7 Teknisk nämnd, övrigt -84,8-86,1 0,0-86,1-86,1 1% -87,0 Fastighetsnämnden -28,4-27,9-10,0-37,9-27,9 1% -28,2 - Hyreskompensation till FN (utöver de 3,6 mnkr som ligger i ram) -3,3-3,3 Kultur- och fritidsnämnden -78,9-79,9 0,0-79,9-79,9 1% -80,7 Barn- och utbildningsnämnden -761,9-757,8-3,2-761,0-761,0 2% -776,1* Socialnämnden -535,2-537,7-4,6-542,3-542,3 2% -553,0* Summa -1 572,2-1 567,9-18,6-1 586,5-1 578,3-1 606,8 Avgår internränta 57,0 57,0 0,0 57,0 57,0 57,0 Nämndernas nettokostnader -1 515,2-1 510,9-18,6-1 529,5-1 521,3-1 549,8 Uppräkning ca 1 % -15,3 Pensioner, PO-diff m.m. -30,0-30,0-30,0 Realisationsvinster, exploatering 50,0 30,0 45,0 Försäljn. av anläggningstillgångar 5,0 5,0 5,0 Produktionens resultat -5,7-3,0-3,0 Verksamhetens nettokostnad -1 495,9-1 524,2-1 532,8 Skatteintäkter, utjämn & statsbidr. 1 519,4 1 548,6 1 557,1 Nya utjämningsförslaget -7,0 Extern medelsförvaltning 0,0 0,0 0,0 Finansnetto -19,8-23,4-12,1 Årets resultat 3,7 1,0 5,2 Balanskravskorrigering 32,7 28,7 28,7 Balanskravsmässigt utfall 36,4 29,7 33,9 * Den del av ramen som betalas ut till verksamheterna räknas upp med 2 % för att kompensera för pris-och löneökningar, och med 1 % för nämnd och administration. Av tabellen framgår följande kolumner. Budget 2013 (enligt beslut om reviderad budget 2013) Budget 2014 enligt beslut i kommunfullmäktige 2012-11-27 Förslag till förändringar i ram 2014 som nämnderna lämnat in 2013-02-20 Budget 2014 inklusive de förslag till förändringar som nämnderna inkommit med Förslag till ram, kommunstyrelsens ordförande Uppräkning 2014 för pris- och löneökningar Nämndernas budgetramar för 2014 enligt förslag från kommunstyrelsens ordförande 18

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 Ekonomiska utgångspunkter för budgetarbetet Budgetarbetet inför år 2014 präglas givetvis i hög grad av den allmänna ekonomiska osäkerheten i, framför allt, Europa. Den finansiella oron gör att utvecklingen framöver är svårbedömd vad gäller till exempel skatteintäkter. Resultatet av årets avtalsrörelse innebär också en osäkerhet, liksom huruvida förslaget om förändringar i skatteutjämningssystemet kommer att genomföras och i så fall hur införandet kommer att ske. Budgetarbetet måste därför präglas av viss försiktighet. I samband med att 2012 års budget antogs beslutades att höja utdebiteringen med 15 öre, från 17:20 kr till 17:35 kr. Ambitionen är att utdebiteringen inte ska höjas ytterligare under innevarande mandatperioden. De förändringar som föreslås per nämnd är enligt följande Kommunstyrelsen Budgetram 2014 enligt kommunfullmäktiges beslut uppgår till 58,6 mnkr. föreslår en sänkning av budgetramen till 56,8 mnkr. Anledningen är en sänkt årsavgift till Storstockholms Brandförsvarsförbund utifrån den nya förbundsordningen. s förslag till budget innehåller vidare vissa tillkommande kostnader för bland annat konsultstöd och medlemsavgift i regionalt samverkansorgan. Dessutom tillkommer ytterligare 1 mnkr till valnämnden med anledning av kommande val. Under 2014 kommer förutom de allmänna valen i september även att genomföras val till Europaparlamentet i maj-juni. Ordförandeförslag Förslag till ram för kommunstyrelsen 2014 är enligt kommunledningskontorets förslag. Förslaget innebär ingen utökning av verksamheten jämfört med innevarande år. Valnämnden tilldelas preliminärt en ram om 1 mnkr med anledning av kommande val. Kommunstyrelsens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för prisoch löneökningar. Byggnadsnämnden Nämndens förslag Nämndens ram förslås tills vidare vara på samma nivå som vid kommunfullmäktiges budgetbeslut. Med anledning av ej uppfyllda handläggningstider och försämring av kundnöjdhet har kontoret föreslagit att en genomlysning av bygglovverksamheten ska genomföras 2013. Resultatet av denna kan komma att påverka budgetramarna 2014. Ett nytt ärende- och verksamhetssystem för bygglovären- 19

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 den ska upphandlas. Nuvarande system Byggreda kommer att avvecklas av leverantören då det är ett tekniskt sett föråldrat system. Till detta bedöms cirka 0,7 mnkr i investeringsmedel krävas och det kan även innebära en viss ökad driftkostnad. Upphandling beräknas genomföras 2014. Ordförandeförslag Byggnadsnämndens ram föreslås vara oförändrad jämfört med kommunfullmäktiges beslut för 2014. Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens förslag Nämndens ram 2014 förslås tills vidare vara på samma nivå som vid kommunfullmäktiges budgetbeslut. Kostnadssidan bedöms vara tillräcklig då nämnden erhållit kompensation för ytterligare en tjänst 2014. Osäkerheten ligger i om nivån på budgeterade intäkter är realistisk då intäkterna från början lades för högt och då det finns en eftersläpning på inspektionssidan. Verksamheten är ny och erfarenhet från ett normalår saknas. Under 2013 kommer detta tydliggöras. Ordförandeförslag Nämndens ram förslås tills vidare vara på samma nivå som vid kommunfullmäktiges budgetbeslut. Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar. Revision och Överförmyndarnämnd Ordförandeförslag Budgetramarna för revisionen och överförmyndarnämnden räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar. Fastighetsnämnden Nämndens förslag Utöver budgetram 2014 enligt kommunfullmäktiges beslut föreslår nämnden 10 mnkr i utökad ram att användas till planerat underhåll avseende mark och fastigheter. Det åldrande fastighetsbeståndet kommer att kräva ytterligare insatser vad gäller reinvesteringar, planerat underhåll samt åtgärder i form av reparationer. Kontoret bedömer att en risk finns för att värdet på kommunens realkapital inte kan bibehållas och att målet ändamålsenliga lokaler ej kan tillgodoses inom beslutad ram. Tekniska kontorets prognos gällande budgetram för år 2014 är 38 mnkr, för år 2015 är 45 mnkr samt för år 2016 50 mnkr. Detta för att klara både planerat underhåll och i kommande investeringspro- 20

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 jekt finansiera upplupet underhåll. Under kommande år finns prognostiserade medel för drift och underhåll av Fribergaskolan om 13 mnkr för år 2014 och av Kevingeskolan och Mörbyskolan 20 mnkr för år 2015. Budgeteringen av vinterkostnaderna beräknas till ett medianvärde under de senaste 5 åren, vilket påverkar budget. Vinterkostnadernas medianvärde för 2014 är 12,8 mnkr, för 2015 6,2 mnkr och för 2016 8,5 mnkr vilket man måste ta hänsyn till i kommande budgetramar. Ordförandeförslag Fastighetsnämndens ram föreslås ligga kvar enligt kommunfullmäktiges förslag för 2014 men med ytterligare kompensation för hyresökningar på grund av nybyggnation för grundskolor med 3,3 mnkr. I budget ingår redan kompensation för hyreshöjningar för förskolor med 3,6 mnkr. Budget för vinterkostnader ska enligt median ligga på 8,8 mnkr, det vill säga 4 mnkr lägre jämfört med nämndens förslag. Fastighetsnämndens plan för underhåll bör med budgetförslaget kunna omfatta en underhållsbudget om 13 mnkr för Fribergsskolan samt 28 mnkr i enlighet med riktmärket 150 kronor per kvm. Fastighetsnämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för prisoch löneökningar. Tekniska nämnden Nämndens förslag Nämndens ram 2014 förslås tills vidare vara på samma nivå som vid kommunfullmäktiges budgetbeslut. Risker- och osäkerheter 2014: Gata och trafik Kommunens åtagande för gatumiljö, torg och parkering i den kommande utbyggnaden av Mörby Centrum, kommer att medföra ökade driftkostnader. Tekniska kontoret ser även behov av medel för rekrytering av en projektledare. Flera års svåra vinterförhållanden har inneburit skador på vägnätet, bland annat stora potthål. Det kommer att medföra ökade kostnader för övrigt underhåll och beläggning. Även de direkta vinterkostnaderna, som enligt budgetmodellen beräknas med medianvärdet, för de senaste fem åren kommer att påverka kommande budgetramar. Vinterkostnadernas uppskattade medianvärde för år 2014 är 24,9 mnkr, för år 2015 16,6 mnkr och för år 2016 12,5 mnkr. Behov av IT-stöd för effektivisering av verksamhetsarbetet medför ökade kostnader för program och licenser. Vatten och avlopp /Avfall Budgetförslaget inför år 2014 kommer att behöva justeras utifrån de taxebeslut som fattas. En ny upphandling med nu okända kostnader för avfallsverksamheten, skall inrymmas i en ny avfallstaxa under år 2014. De taxefi- 21

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 nansierade verksamheternas kostnader och intäkter skall balanseras inom det egna området, och över åren ge ett nollresultat. Personalförstärkning på avfallssidan kommer att bli nödvändig med förväntad utveckling inom avfallshantering. Ordförandeförslag Förslag till ram för nämnden 2014 är enligt kommunfullmäktiges ram. Nämndens ram räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens förslag Nämndens ram förslås tills vidare vara på samma nivå som vid kommunfullmäktiges budgetbeslut. Risker- och osäkerheter 2014: Fritidsgårdar Osäkerhet råder beträffande hyresnivå samt tidpunkt för ny hyra efter renovering av Fribergagården. Nämnden har i budgetram för 2014 äskat 725 tkr i tillkommande hyreskostnad. Beloppet baseras på en preliminär hyreskalkyl från tekniska kontoret 2011-10-27. Renoveringen av Fribergagården består av två faser varav fas 1 slutfördes sommaren 2012. När Fribergagården vid halvårsskiftet 2013 förfogar över lokalen själv kommer ett hyrestillägg som preliminärt beräknats till 150 tkr per år att debiteras. Kulturskolan Kulturskolan verksamhet ligger under produktionsstyrelsen där också intäkterna från elevernas terminsavgifter bokförs och redovisas. Kultur- och fritidsnämnden i egenskap av beställare föreslår årligen kommunfullmäktige avgiftsnivå i samband med fastställande av budget. Ramarna för 2014 och 2015 utgår från att avgifterna justeras enligt de kommande nämndsgemensamma budgetförutsättningarna. Om så inte beslutas måste antingen ramen justeras motsvarande eller kulturskolan vidta motsvarande kostnadseffektivisering. Träffpunkt Enebyberg Osäkerhet råder beträffande utvecklingen av deltagarantalet i den inskrivna verksamheten fritidsträffen. Under första kvartalet 2013 har verksamheten endast tre deltagare. Prognosen för hösten 2013 tyder på två deltagare. Förvaltningen följer verksamheten och har i PM 2012-08-02 konstaterat att om gruppen blir för liten så bör man i god tid samråda med ungdomarna och deras vårdnadshavare för att undersöka möjligheterna att erbjuda korttidstillsyn genom andra kommunala eller privata utförare. 22

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 Ordförandeförslag Förslag till ram för nämnden 2014 är enligt kommunfullmäktiges ram. Nämnden ska i sitt budgetförslag ta hänsyn till framtida hyreshöjningar som är att vänta de kommande åren. Budgetramen räknas upp med 1 % för att kompensera för pris- och löneökningar. Barn- och utbildningsnämnden Nämndens förslag Utöver budgetram 2014 enligt kommunfullmäktiges beslut äskar nämnden 3,2 mnkr i utökad ram. Ramökningen avser: Barnomsorg Pågående utvecklingsinsatser för att öka andelen förskollärare, 0,6 mnkr Förslag till tillkommande utvecklingsinsatser för att öka andelen förskollärare och fritidspedagoger, 0,8 mnkr Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolan, 0,3 mnkr Utökad tid på förskolan för syskon till nyfödda tvillingar, 0,1 mnkr Grundskolan Granskning och implementering av nationella reformer i skolan, 0,3 mnkr Gymnasieskolan Ökning av programpeng, minst 1,1 mnkr. En ökning av programpengen med 1 procent ökar kostnaderna med cirka 1,1 mnkr. Ordförandeförslag Förslag till ram 2014 omfattar förändringar om totalt 3,2 mnkr, och uppgår till 761,0 mnkr vilket är enligt nämndens äskanden. Nämndens förslag innehåller 3,2 mnkr för olika utvecklingsinsatser samt en ökning av programpengen för gymnasieskolan med 1 procent. KSL, Kommunförbundet Stockholms län, avser genomföra en översyn av den länsgemensamma prislistan inför år 2014. I ett meddelande från KSL daterat 2013-02-20 skrivs bland annat följande: 2011 beslutades att genomföra en översyn av nuvarande prislista under 2013 inför 2014. I uppdraget ingår att genomföra en avstämning av programpriset mot gymnasieskolans kostnader under början på 2013, baserat på det verkliga utfallet för 2012. Resultatet av denna avstämning kan leda till 23

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 justeringar av prislistan och påverka programpriserna fr.o.m. budgetåret 2014. Samtidigt som avstämningen genomförs kommer också en översyn göras av gällande principer för uppräkning. En viktig utgångspunkt i arbetet är att överenskomna principer ska vara stabila över tid. Uppdraget ska redovisas för KSL:s utbildningsberedning den 15 maj och för styrelsen den 5 juni. Beslut om en eventuell justering av basen för programpriserna och index fattas av respektive kommun efter en rekommendation av KSL:s styrelse. Med anledning av ovanstående får ramen för barn- och utbildningsnämnden i detta skede av budgetprocessen betraktas som preliminär. Nämnden uppmanas följa arbetet med översynen av prislistan och principerna för uppräkning och återkomma med eventuella budgetkonsekvenser som föranleds av eventuella ändringar som blir följden av översynen. Barn- och utbildningsförvaltningen budgetram avseende den del som betalas ut till verksamheterna räknas upp med 2 % och för nämnd och administration med 1 %. Socialnämnden Nämndens förslag Utöver budgetram 2014 enligt kommunfullmäktiges beslut äskar nämnden 4,6 mnkr i utökad ram. De långsiktiga förändringarna som påverkar socialnämndens budget är framför allt volymförändringar, lagförändringar och pris- och löneförändringar. Den största delen av socialnämndens budget baseras på personalkostnader i form av indexregleringar i avtal. Cirka 65 procent av socialnämndens kostnader är köpt extern verksamhet. Undantaget äldrepeng och hemtjänstcheck prisuppräknas köpt extern verksamhet i avtal med prisuppräkningsklausul. Pris- och löneuppräkningar bedöms kunna bli 2-3 procent under perioden. Volymförändringar Inom äldreomsorgen följer volymförändringar i hög grad befolkningsförändringen. Volymutvecklingen för hemtjänst och särskilt boende räknas upp enligt befolkningsprognosen. Ungefär 5 procent av Danderyds befolkning över 65 år bor i särskilt boende och cirka 10 procent har insats från hemtjänst. Det innebär för särskilt boende en ökning med 3 personer 2014. Kunder med hemtjänst ökar med cirka 10 stycken enligt befolkningsprognosen. Övriga verksamheter påverkas också av befolkningsförändringar men inte i samma grad som inom äldreomsorgen. De verksamheter som främst bedöms öka 2014 är ekonomiskt bistånd och verksamheter inom LSS. Förändringar 24

Kommunstyrelsens ordförande 2013-04-24 inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn gör att tidigare överskott försvinner. Fram till i mitten av 2012 har migrationsverkets intäkter varit högre än kostnaderna och medfört en nettointäkt. Risker- och osäkerheter 2014: Familjeavdelningen Volymökningen på familjeavdelningen gör att bemanningen kan behöva förstärkas för att handläggningstiderna ska kunna hållas. För närvarande råder viss osäkerhet om regeringens förslag att sänka ersättningen för familjehemsplacerade flyktingbarn. Vidare pågår diskussioner med Länsstyrelsen om huruvida Danderyds kommun ska öka antalet avtalade platser för ensamkommande flyktingbarn. Familjeavdelningen måste i så fall ompröva verksamheten väsentligt. Tidigare år har ett överskott budgeterats för verksamheten ensamkommande flyktingbarn, vilket inte längre är möjligt på grund av att placeringarna i större utsträckning är av annan typ. Vuxenavdelningen Kostnaderna för försörjningsstöd är svårbedömda, då omvärldsfaktorer styr och behoven snabbt kan förändras. Kostnaderna för försörjningsstöd beräknas öka för hela planperioden på grund av ökningar av riksnormen och konsumentprisindex (KPI). Äldreomsorg Kraven på kvalitet inom äldreomsorgen bedöms öka ytterligare i framtiden. För att nå målet med en äldreomsorg av hög nationell klass behöver kvaliteten höjas, vilket bland annat är beroende av kompetens och bemanning. Kvalitetssäkringen inom äldreomsorgen innebär att satsningar kan behöva göras avseende såväl kompetenshöjande insatser som utökad bemanning. Detta kan ställa krav på ytterligare resurstillskott. Personer med funktionsnedsättning Gruppboendet på Korsövägen för personer med funktionsnedsättning ska ersättas med ett nytt. Innan ett nytt boende står klart kan det uppstå platsbrist, som kan behöva tillgodoses utanför kommunen. Att bedöma budgetbehovet inom området funktionsnedsättning är mycket svårt då kostnaderna fördelat per person är de största inom nämndens område. Det innebär att om till exempel några enstaka personer med en funktionsnedsättning flyttar in i kommunen eller skadar sig kan detta få stor påverkan på budgeten. Ordförandeförslag Förslag till ram 2014 omfattar förändringar om totalt 4,6 mnkr, och uppgår till 542,3 mnkr vilket är enligt nämndens äskanden. Ökningen är i sin helhet volymrelaterad och avser förväntade volymökningar inom hemtjänsten och för särskilt boende. 25