Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar



Relevanta dokument
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

2 Analyser och omvärld

Markanvändning och bebyggelseutveckling

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

Naturvårdens intressen

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Behovsbedömning för planer och program

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

Gällande planer m.m.

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Miljökonsekvensbeskrivning

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad Reviderad -

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

P L A N B E S K R I V N I N G

Detaljplan för Gällö samhälle

Monarken. Planbeskrivning

DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM

Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

9. Säkerhet och riskbedömningar

Bedömning om planens miljöpåverkan - Sammanfattning Kv PUMPEN m fl

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

REDOGÖRELSE FÖR PROGRAMSAMRÅD

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

ÖVERSIKTSPLAN BOXHOLMS KOMMUN. Miljökonsekvenser

LIS. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN

SAMMANFATTNING AV INKOMNA SYNPUNKTER

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011.

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation

M I L J Ö REDOVISNING

Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Miljökonsekvensbeskrivning

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

Friluftsliv och rekreation

Utan synpunkter. Med synpunkter. Utlåtande. Detaljplan PEPPARROTEN 1, Sandsbro, Växjö kommun. Dnr 2014BN0191 Dpl 214

Verksamhetsområden - Bostäder

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar

För ett bättre Svedala

Detaljplan för del av SÄTILA 2:34. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. Laga kraft Diarienummer PBN

Detaljplan för delar av fastigheten Aspenäs 2:25, Aspenäs herrgård i Lerums kommun

Boendeplan för Skellefteå kommun

Transkript:

30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser och ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvensbeskrivning Kommunen arbetar mot en hållbar utveckling som framgår av del 3 avsnitt 2.1. och 2.2. Kommunen kommer senare att bryta ner de centrala och regionala miljömålen till den lokala nivån. De i planförslaget föreslagna åtgärderna och rekommendationerna har översiktligt bedömts vara acceptabla ur miljösynpunkt. Fördjupade miljökonsekvenser ska genomförs i samband med projektering och genomförandet i de fall detta erfordras. Här redovisas miljökonsekvenser vad gäller natur- och kulturvärden, landskapsbildsfrågor mm. Riksintresseområden Exploatering har föreslagits inom riksintresseområdet Örlendalen/ Mölltorpsplatån både vad gäller för bostäder, verksamheter och en eventuell golfbana. Det är angeläget att man för varje projekt tar fram en miljökonsekvensbeskrivning och att där kan redogöra för konsekvenserna för riksintresset och även vidta åtgärder för att skydda intresset. Det är för tidigt att i dagsläget göra dess ingående analyser eftersom vi inte är säkra på om och när exploateringen kommer att genomföras. I övrigt synes de rekommendationer som angetts i planförslaget del 3 tillräckliga för att skydda riksintresset. Strandskydd En översyn av strandskyddet i syfte att öka skyddet för växt- och djurlivet i strandområdet genomförs, se tidigare avsnitt. Ett ökat skydd innebär inte att tillgängligheten till stranden påverkas negativt. Stor del av stranden inom tätorten har privatiserats. Det är därför angeläget att kvarvarande strandavsnitt bevaras för allmänhetens intressen att nå fram till vatten och bad. Skyddszon för vattentäkt Fagersanna vattentäkt är belägen inne i Fagersanna tätort. Detta innebär att täkten är utsatt för risker från de befintliga verksamheterna inom området men även från installationer av bergvärme. Utbyggnad och skötsel av golfbana söder om tätorten kan också komma att påverka vattentäkten. Täkten bör kunna skyddas om man tar hänsyn till detta vid planering och projektering av banan samt i eventuella skötselanvisningar. Skötselplaner För Prästberget gäller en områdesplan med tillhörande skötselplaner. Det bör övervägas att även upprätta skötselplaner för övriga områden med natur- och kulturvärden som kommunen äger. Det är naturligtvis angeläget att natur- och kulturvärdena också bevaras inom markområden ägda av enskilda. Detta är upp till markägaren att agera. I vissa fall kan bidrag sökas.

31 Kulturmiljö och fornlämningar Särskild hänsyn ska tas till de byar, enskilda hus och fornlämningar som är belägna inom området i det fortsatta planarbetet. Näringsliv Industri, handel och tjänsteverksamhet De flesta verksamheter avses lokaliseras till Tibro tätort. Etablering av miljöstörande verksamhet kommer inte att ske i Fagersanna. De idag etablerade industrierna kan medföra störningar i form av buller och luftföroreningar vilket är särskilt känsligt för den industri som ligger mitt i samhället. Verksamheter som är belägna inom befintliga bostadsområden får ur miljösynpunkt inte vara störande för omgivningen. Företagen förutsätts dock följa gällande regler vad gäller miljöstörningar. Om järnvägen byggs om till en gång- och cykelväg kommer emissioner och bullerstörningar för boende att minska samtidigt som området runt banvallen kan förskönas. Järnvägen har enligt Riksantikvarieämbetet bedöms ha ett kulturhistoriskt intresse. Detta intresse bör kunna tas till vara även om banvallen byggs om till en gång- och cykelled. Påverkan på landskapsbilden och byggnadsmiljöer Vid en utbyggnad av bostadsområden på Levinsgården söder om riksväg 49 krävs det en större infrastruktursatsning av kommunen. På grund av detta är det angeläget att utbyggnadsområdet blir relativt stort. En större utbyggnad kommer naturligtvis att påverka landskapsbilen. Det är därför angeläget att tillkommande bebyggelse placeras naturligt i landskapet. Kompletterande bebyggelse i Fagersanna by bör kunna tillåtas men lokalisering och utformning ska ske med beaktande av att byns karaktär bevaras. Natur- och kulturvärden Prästberget och Rane kulle är områden med särskilda natur- och kulturvärden som kommunen vill slå vakt om. Dessutom ska områdena vara tillgängligt för friluftsliv och kulturella arrangemang på sätt som sker idag. Området bedöms idag klara detta slitage utan att natur- och kulturvärdena förstörs. Från miljösynpunkt är det viktigt att värna och utveckla kommunens grönstruktur, värdefulla områden, grönytor och parker. Särskild hänsyn kommer att tas till de utpekade natur- och kulturområdena i den fortsatta planeringen. Miljö- och riskfaktorer Då den befintliga radonutredningen ifrågasätts ska en ny radonutredning genomföras för att klarlägga vilka eventuella risker som föreligger. Hänsyn tas redan nu till radon vid nybyggnation. Konsekvenser ur hälso-, säkerhets- och riskaspekter Här redovisas de hälsoaspekter som rör risker för ohälsa men också förutsättningar för människors välbefinnande. Natur- och grönområden är exempelvis ett berikande inslag i vardagsmiljön och tillgängligheten är av betydelse för att tillgodose behoven av rekreation och friluftsliv. Hälsofrågor hänger även samman med sociala aspekter. Det som är bra ur miljösynpunkt är också bra ur hälsosynpunkt.

32 Bostäder Markradon bedöms inte vara något större problem i Fagersanna. Eventuell markradon kan ledas bort i samband med nybyggnation. Radon i byggnader på grund av byggnadsmaterial ska åtgärdas av fastighetsägarna. Näringsliv industri Industrin kan medföra störningar i form av buller och luftföroreningar. Företagen förutsätts dock följa gällande regler vad gäller miljöstörningar. Verksamheter som är belägna inom befintliga bostadsområden får inte vara störande för omgivningen. Nyetablering av miljöstörande industri bedömts inte ske i Fagersanna. Planerat område är lokaliserat i östra delen av samhället, d.v.s. i vindriktningen från tätorten. Friluftsliv, fritid och turism Fagersanna har goda möjligheter till rekreation. För rekreation utnyttjas tillgängliga områden vid Örlen och på åsarna såväl norr (Bjurbacken, Prästberget, Rane kulle) som söder (Levinsgården) om riksväg 49. Inom Fagersanna-området finns t.ex. elljusspår, idrottsplats, tennisbana, skjutbana, kanotuthyrning, fiske och bad. I framtiden kan även golfbanan komma att byggas ut. Även från hälsosynpunkt är det viktigt att värna och utveckla kommunens grönstruktur för närrekreation. För Fagersannas del, med tillgång till stora och tätortsnära grönområden och med ett begränsat bebyggelsetryck innebär förslaget bara förbättringar vad gäller bevarande och tillgänglighet. Kommunen arbetar för ökad trafiksäkerhet både på de kommunala och statliga vägnäten. Planförslaget innebär inga genomgripande förändringar av kommunikationsstrukturen. En ny dragning av Spethultsvägen föreslås för att öka trafiksäkerheten på Sågvägen. Dessutom föreslås punktvisa men angelägna förbättringar gällande trafiksäkerheten på riksväg 49. Kommunen satsar också på att bygga ut separata gång- och cykelvägnät både inom och utanför tätorterna. En cykelväg till Fagersanna är välbehövlig. Om banvallen byggs om till en gång- och cykelväg skulle detta underlätt kommunikationerna inom den långsmala tätorten Fagersanna. Via järnvägen når man trafiksäkert i stort sett alla målpunkter i tätorten som skola, förskola, butik och friluftsanläggningar. Dessutom får man möjlighet att trafiksäkert ta sig till arbetsplatser i Tibro. Kommunens satsningar på cykelvägnätet och kollektivtrafiken är positivt ur miljöoch hälsosynpunkt. Miljö- och riksfaktorer Risker för en plötslig händelse som kan medföra negativ påverkan på miljö, människor och egendom är få. En olycka med farligt gods skulle sannolikt få de största konsekvenserna om den sker inom skyddszon för Fagersanna vattentäkt. Risker med transporter av farligt gods har behandlats i den kommunala riksanalysen. Därutöver kan två industrier i Fagersanna och en bensinstation vara ett riskobjekt. Industriverksamheten alstrar ett visst buller men är i övrigt inte störande för de boende. Vissa åtgärder har vidtagits för att minska riskerna gällande bensinstationen. Kommunen har dock tillsyn över dessa riskobjekt. Risken för radon beaktas vid nybyggnation. Radonutredning kommer att genomföras som beskriver risken för markradon i Fagersannaområdet.

33 Vid beaktande av de skyddsavstånd och intresseområde som redovisas i avsnitten särskilda miljöproblem bör risken ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter minimeras. Social konsekvensbeskrivning Sociala aspekter bör uppmärksammas i översiktsplanen om förutsättningarna förändras vad gäller bebyggelsestrukturen (bostäder och arbetsplatser), servicestrukturen, trafiken eller friluftslivet. En satsning på Fagersanna kan öka attraktionskraften och därmed öka antalet inflyttande till Fagersanna. Strandstaden är ett exempel på ett bostadsområde som attraherat flera långväga inflyttare till Tibro kommun. Fler boende leder till en ännu bättre kommunal ekonomi, ett bättre serviceutbud mm. Bostäder Den måttliga, förväntade utbyggnadsnivån beträffande bostäder innebär att nuvarande goda sociala förhållanden kommer att bestå. Byggnation på Levinsgården kommer på grund av sitt läge sannolikt att öka Tibro kommuns attraktionsvärde som boendeort. Service En god kommersiell service (handel) är en förutsättning för en god livsmiljö och en attraktiv boendeort. Om inte servicen upprätthålls kommer Fagersannas attraktionskraft för åretruntboende sannolikt att minska. Handeln bör därför stödjas enligt gällande regler. Även en god offentlig service är en förutsättning för en god livsmiljö för alla boende men i synnerhet för ungdomar och äldre. Friluftsliv, fritid och turism Friluftslivet och fritidsanläggningar är väl utbyggt i kommunen i förhållande till kommunens storlek. I Fagersanna finns flera badplatser, en campingplats, en idrottsplats, elljusspår mm. Därutöver kommer man att satsa på utbyggnad av vandringsstigar längs Örlens strand och uppe på åsen med utsikt över Örlen. En satsning på turismen i Fagersanna innebär att sysselsättningen ökar och ger därmed också ett bättre serviceutbud och ett större utbud av friluftsaktiviteter. En god kollektivtrafik är väsentlig ur social synpunkt. Detta har behandlats i kommunplanen Boken om Tibro kommun. Natur- och kulturmiljö Från social synpunkt är det viktigt att värna om natur- och kulturmiljön. Förståelsen av den historiska utvecklingen ger en god livskvalitet. Det är ur social synpunkt också angeläget med tillgång till sjöar för bad, kanot och fiske samt vattenspeglar för skönhetsupplevelser i landskapet. För Fagersannas del är dessa värden väl tillgodosedda. Miljö - Utformning Kommunen kommer successivt att göra Fagersanna tätort attraktivare och trivsammare. En vacker och trivsam ort har en stor social betydelse för de boendes stolthet och identitet.

34 Ekonomisk konsekvensbeskrivning Här redovisas vissa ekonomiska konsekvenser främst de kommunalekonomiska konsekvenserna av förändringar i planförslaget. Bostäder Fagersanna är en attraktiv boendeort som mycket väl kan utvecklas. Attraktiviteten kan innebära att kommunen även blir attraktiv för näringslivet och att antalet boende i kommunen ökar. Detta innebär i sin tur att kommunens ekonomiska underlag förbättras och möjligheterna att bibehålla eller öka serviceutbudet underlättas. Utbyggnad av främst ett större bostadsområde på Levinsgården innebär stora kommunala investeringar vad gäller vägar, vatten- och avloppsnät om inte kommunen kan överlåta byggnationen till en exploatör. Huvudmannen för utbyggnad av bostäder inom Ramsbergs Prästbol kan vara enskild person eller kommunen. Om kommunen är huvudman kan detta innebära kostnader för kommunen dock inte så höga som för Levinsgården. Friluftsliv, fritid och turism Fagersanna bör kunna utvecklas turistiskt. En ökad turism kan få ekonomiskt positiva effekter för de areella näringarna och handeln inom kommunen samt ytterst även Tibro kommun. Kommunen föreslår punktvisa förbättringar (t.ex. vänstersvängande filer) på riksväg 49 för trafiksäkerhetens skull. Ombyggnationer rörande riksväg 49 bekostas i normalfallet av Vägverket. Kostnader föranledda av förändrad planering eller verksamhet får till del bekostas av kommunen. Kommunen har också för avsikt att bygga om banvallen mellan i första hand Tibro och Fagersanna för en välbehövlig cykelväg. Därefter kommer en fortsatt utbyggnad till Karlsborg att bli aktuell. Banverket som äger banvallen har för avsikt att sälja marken till kommunen efter det att nedläggningsbeslutet har fattats. Utbyggnad, omstrukturering och miljöupprustning av infrastrukturen medför stora kommunala investeringar. Kommunen kommer att bekosta en del av projektet men kommer även att söka andra medfinansiärer. Teknisk försörjning Utbyggnad och säkerställande av de tekniska försörjningssystemen innebär normalt stora kommunala investeringar. Inom främst västra delen av Fagersanna har många områden anslutits till kommunens avloppsreningsverk genom egna va-nät. Detta gäller även vattenförsörjningen då flera fastighetsägare gått samman om enskilda vattentäkter. Även gatunätet har byggts ut gemensamt av fastighetsägarna i denna del av tätorten. Strukturen vad gäller vatten och avloppsfrågorna i Fagersanna bör klarläggas. Utbyggnad och säkerställande av de tekniska försörjningssystemen medför normalt stora kommunala investeringar. Samhällets sårbarhet Att bygga ett robust och uthålligt samhälle medför i normalfallet inga negativa konsekvenser. Med förutseende planering kan målet nås utan större extra kostnader.

35 Vattentäkten mitt i Fagersanna skulle om olyckan är framme kunna förorenas vilket innebär att kommunen snabbt måste lösa vattenförsörjningen i Fagersanna på annat sätt. En lösning kan då vara att dra en ledning från vattenverket i Rankås, vilket sannolikt är den mest ekonomiska lösningen. Natur- och kulturmiljöer Bevarandet av natur- och kulturmiljövärden ger en god livskvalitet. Bevarandet av kulturmiljön kan medföra kommunala investeringar men kostnader för bevarande av naturmiljön behöver dock inte bli så höga om man väljer naturnära lösningar. Miljö - Utformning Iordningställande av offentliga platser och försköna tätorten kan initialt medföra kostnader både vad gäller investeringar och drift. Områden med särskilda miljöproblem Återställande av förorenade områden, begränsa buller och minska radon i byggnader ska bekostas av verksamhetsutövaren, fastighetsägaren eller exploatören.