Kommunal vuxenutbildning VUXENUTBILDNINGEN

Kommunal vuxenutbildning VUXENUTBILDNINGEN

Kommunal vuxenutbildning

Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm telefon: 08-690 95 76 telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se Beställningsnr: 14:1413 ISBN: 978-91-7559-118-6 Omslagsfoto: Johnér Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Danagårds Litho AB Upplaga: 1 000 ex September 2014

Innehåll Förord 4 1. Utbildningens syfte och mål 5 Syfte och mål 5 Dokument som styr vuxenutbildningen 6 Systematiskt kvalitetsarbete 8 2. Utbildningens utformning 8 Huvudmannens och rektorns roll 9 Bedömning och betygssättning 15 Samverkan 18 3. Eleven i utbildningen 21 Individuell studieplan samt studie- och yrkesvägledning 21 Livslångt lärande 22 Vem får gå i kommunal vuxenutbildning? 23 Urval 25

Förord Syftet med detta informationsmaterial är att ge översiktlig information om vad som gäller för skolformen kommunal vuxenutbildning. Materialet vänder sig till dig om vill ha övergripande kunskap om kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Texterna tar sin utgångspunkt i flera av de dokument som reglerar vuxenutbildningen, men även stödmaterial som Skolverket har publicerat. 4 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

1. Utbildningens syfte och mål Kommunal vuxenutbildning är en skolform inom skolväsendet. Tillsammans med särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare utgör kommunal vuxenutbildning vuxenutbildningens skolformer inom skolväsendet. VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning Grundläggande nivå Gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna Grundläggande nivå Gymnasial nivå Utbildning i svenska för invandrare Syfte och mål Utgångspunkten för kommunal vuxenutbildning ska vara den enskildes behov och förutsättningar och utformningen av innehållet i utbildningen ska anpassas därefter. KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 5

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. 1 12 Kommunal vuxenutbildning motsvarar den utbildning 3 som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Kommunal vuxenutbildning finns på grundläggande och gymnasial nivå. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå vänder sig till vuxna som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan. Utbildningen syftar till att ge kunskaper som vuxna behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att främja personlig utveckling och möjliggöra fortsatta studier. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som uppnås i gymnasieskolan. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vänder sig först och främst till den som saknar hela eller delar av en gymnasial utbildning. Även den som redan har slutfört en gymnasieutbildning kan delta i utbildningen. Målet kan då vara att läsa någon kurs som inte ingick i den tidigare utbildningen om man t.ex. vill byta yrkesinriktning eller söka in till högskolan. Dokument som styr vuxenutbildningen Det finns flera bestämmelser som reglerar kommunal vuxenutbildning. Huvudmannen ska se till att lärare och annan personal [ ] har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 4 Här nedan återfinns några av dem. Dessa utgör dock inte all reglering. På Skolverkets webbplats finns mer information om de dokument som styr utbildningen. Dokumenten nedan skapar en struktur och en systematik. De kan användas självständigt men reglerar gemensamt förutsättningarna och målen för verksamheten. Skollagen är överordnad de andra styrdokumenten. 1. 20 kap. 2 skollagen (2010:800) 2. 20 kap. 2 skollagen (2010:800) 3. I skollagen definieras undervisning och utbildning. Undervisning är sådana målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Utbildning är den verksamhet inom vilken undervisningen sker utifrån bestämda mål. 1 kap. 3 skollagen. 4. 2 kap. 34 skollagen 6 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

Verksamheten ska följa målen i kurs- och ämnesplanerna liksom de övergripande målen i skollagen, förordningen om vuxenutbildning och läroplanen. Därmed behöver varje dokument läsas och förstås som delar av en helhet. Skollagen (2010:800) Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer och grundläggande bestämmelser om de olika skolformerna. I 20 kap. behandlas särskilt kommunal vuxenutbildning. Riksdagen beslutar om skollagen. Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Förordningen om vuxenutbildning innehåller bestämmelser för samtliga skolformer inom vuxenutbildningen och konkretiserar skollagens bestämmelser. Regeringen beslutar om förordningen. Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Läroplanen beskriver verksamheternas uppdrag och värdegrund samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet rörande kunskaper, utbildningsval, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. Läroplanen gäller för vuxenutbildningen inom skolväsendet. Regeringen beslutar om förordningen om läroplan för vuxenutbildningen. Kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (SKOLFS 2012:18) Kursplanerna för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå anger vilka ämnesspecifika kunskaper eleven ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i de olika kurserna. Kursplanerna innehåller kursens syfte samt centralt innehåll och kunskapskrav. Skolverket fastställer kursplanerna. Ämnesplaner för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Ämnesplaner som gäller för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är i huvudsak gemensamma med gymnasieskolan. Ämnesplanerna anger vilka ämnesspecifika kunskaper eleven ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen. Ämnesplanerna innehåller ämnets syfte samt centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs i ämnet. Regeringen fattar beslut om ämnesplaner KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 7

för de gymnasiegemensamma ämnena i gymnasieskolan. 5 Skolverket beslutar om övriga ämnesplaner. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att utbildningen ska uppfylla de nationella målen. 6 Kravet innebär att huvudmän och skolenheter 7 systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet är en grund för huvudmannen i arbetet med att definiera de utvecklingsbehov som finns för att utbildningen ska hålla god kvalitet och uppfylla kraven i författningarna Enligt skollagen ska en systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling ske av utbildningen på såväl huvudmanna- som skolenhetsnivå. På enhetsnivå är det rektorn som ansvarar för detta kvalitetsarbete 8. Rektorn får delegera arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. 9 Som stöd i detta arbete har Skolverket tagit fram allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. 10 De allmänna råden bör följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Även i läroplanen för vuxenutbildningen finns krav på kvalitetsarbete. I läroplanen tas det systematiska kvalitetsarbetet upp i avsnittet Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter. Kvalitetsarbetet tas även upp under avsnittet Rektors ansvar i läroplanen. 5. Gymnasiegemensamma ämnen i gymnasieskolan är: engelska, historia, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. 6. 4 kap. 5 skollagen 7. Se Skolverkets PM om Förskolechefen och rektorn där begreppet skolenhet förtydligas 8. 4 kap. 3 och 4 skollagen 9. 2 kap. 10 skollagen, se även Skolinspektionen (2012): Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation, s. 5, informationsblad. 10. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 8 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

2. Utbildningens utformning Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform. 11 Av läroplanen för vuxenutbildningen framgår: En likvärdig utbildning innebär inte att undervisning ska utformas på samma sätt överallt eller att verksamheternas resurser ska fördelas lika mellan eleverna. Hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. 12 Detta förutsätter flexibilitet när det gäller utbildningen och undervisningen. Enligt läroplanen ska flexibilitet alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. 13 Med utvecklad flexibilitet kan utbildningen möta varje individ och möjliggöra för den vuxne att kombinera sina studier med andra åtagande som arbete eller studier inom någon annan skolform. Centralt är möjligheten att kunskaper och kompetenser som den vuxne har med sig ska kunna synliggöras, erkännas, och tillgodoräknas, i syfte att förkorta studietiden. Huvudmannens och rektorns roll Kommunernas skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning Av skollagen framgår att kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning och att den ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial 11. 1 kap. 9 skollagen 12. Läroplanen för vuxenutbildningen, avsnitt 1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund 13. Läroplanen för vuxenutbildningen, avsnitt 1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 9

nivå. I vissa fall, kan kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå även tillhandahållas av ett landsting. Anordnaren av utbildningen kan antingen vara kommunen själv eller en enskild anordnare på uppdrag av kommunen, men det är kommunen som har huvudmannaskapet, det vill säga det formella ansvaret. 14 Aktiv rekrytering till kommunal vuxenutbildning Det är kommunens ansvar att de som har rätt till utbildning på grundläggande nivå också får möjlighet att delta. Kommunen ska aktivt verka för att nå dessa personer och samtidigt motivera dem att delta i utbildningen. På gymnasial nivå ska kommunen sträva efter att möta den efterfrågan och de behov som finns. Kommunen ska informera om möjligheterna till utbildning och aktivt verka för att vuxna i kommunen ska delta i sådan utbildning 15. Huvudmannens och rektors ansvar Det är huvudmannen som beslutar vilka nationella kurser som ska ges. 16 Rektorn beslutar om vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta. Vidare beslutar rektorn om vilka individuella kurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng dessa ska omfatta. Det är också rektorn som beslutar om nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta. 17 Grundläggande nivå Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och orienteringskurser. De nationella kurserna kan delas in i delkurser. 14. 20 kap. 3, 10, 16 och 18 samt 23 kap. skollagen 15. Se vidare s.14 om behörighet och rättighet 16. 2 kap. 9 förordningen om vuxenutbildning 17. 2 kap. 10 förordningen om vuxenutbildning 10 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

Det finns tolv nationella kurser: biologi engelska fysik geografi hem-och konsumentkunskap historia kemi matematik religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk. För varje nationell kurs finns det en kursplan och kursernas omfattning betecknas med fastställda verksamhetspoäng. Av kursplanen framgår följande: kursens syfte, kursens centrala innehåll, antalet verksamhetspoäng som kursen omfattar, och kunskapskraven för kursen. 18 kursplanens OLIKA DELAR Kursens syfte Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A 18. 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 11

Utbildning på ett annat språk än svenska i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Språkets roll för kunskapsutvecklingen betonas allt mer och det finns forskning som pekar på att ett välutvecklat modersmål stöder lärandeprocesser i andra sammanhang. 19 Av skollagen framgår att om en elev på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket får utbildningen ges på elevens modersmål, eller något annat språk som eleven behärskar. Utbildningen ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. 20 Språkets betydelse för elevens lärande lyfts även fram i kursplanerna där ett språkperspektiv är tydligt framskrivet. Språket är en förutsättning för lärande och måluppfyllelse och att arbeta med språkliga aspekter av ett ämne, till exempel ämnets specifika ordförråd, är något som gynnar såväl elever med svenska som modersmål som elever med annat modersmål. 21 Gymnasial nivå Utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bedrivs i form av kurser och gymnasiearbetet. 22 Kurser kan ges i form av nationella kurser, som även kan delas upp i delkurser samt orienteringskurser och individuella kurser. På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng. För varje ämne finns det en ämnesplan. I ämnes planen finns dels beskrivningar av ämnet som helhet, dels beskrivningar av varje kurs som ingår i ämnet. Benämningen ämnesplaner ska visa att kurserna ingår i en större helhet. Av ämnesplanen framgår följande: ämnets syfte, varje kurs som ingår i ämnet, det centrala innehållet för varje kurs, antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven för varje kurs. 23 19. Se Skolverket (2012.) Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 12:1267 och Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012 20. 20 kap. 12 skollagen 21. Skolverket (2012). Få syn på språket Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. 22. 20 kap. 5 och 6 skollagen 23. 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning 12 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

ÄMNESPLANENS STRUKTUR Ämnets namn Ämnets syfte Kurser Kursens namn Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A Regeringen beslutar om de gymnasiegemensamma ämnesplanerna medan Skolverket beslutar om övriga ämnesplaner. Gymnasiearbete Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå kan gymnasiearbetet genomföras. Gymnasiearbetet, som omfattar 100 gymnasiepoäng, ska ingå i en gymnasieexamen. Gymnasiearbetet är ett eget arbete och ska inte genomföras inom ramen för någon kurs. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i den individuella studieplanen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. 24 Gymnasiearbete ska då genomföras inom ramen för examensmålet för detta program. 25 Formulerade mål för gymnasiearbetet återfinns i examensmålen för gymnasieprogrammen i gymnasieskolan med en egen rubrik: Mål för gymnasiearbetet. Enligt målen för gymnasiearbetet på yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska gymnasiearbetet visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Vidare ska gymnasiearbetet pröva elevens 24. 2 kap. 16 förordningen om vuxenutbildning 25. 2 kap. 3 förordningen om vuxenutbildning KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 13

f örmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet och dessa ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Det framkommer även av målen att gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer. 26 När det gäller gymnasiearbetet för vuxenstuderande som siktar på en högskoleförberedande examen ska gymnasiearbetet göras inom ramen för examensmålen för det program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar 27. Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto på att eleven är förberedd på högskolestudier. Av examensmålen för högskoleförberedande program framgår att gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Vidare ska gymnasiearbetet redovisas i skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska även presentera och diskutera sitt arbete muntligt samt ge respons på andra gymnasiearbeten. På Skolverkets webbplats finns mer information om gymnasiearbetet. Delkurser En nationell kurs inom kommunal vuxenutbildning får delas upp i delkurser. Vilka delkurser som ska finnas och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta beslutas av rektorn. Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs. För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. 28 Orienteringskurser En orienteringskurs ska ha ett eller flera av följande fyra syften; den ska medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval, ge ökade studietekniska färdigheter, utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden. eller ge tillfälle till validering. 29 En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs och får inte överstiga 200 verksamhetspoäng. 30 Det är rektorn 26. Examensmål för gymnasieskolans nationella program, U2010/1974/G m.fl. 27. 2 kap. 3 förordningen om vuxenutbildning 28. 4 kap. 6 förordningen om vuxenutbildning 29 2 kap. 3-6 förordningen om vuxenutbildning 30. 2 kap. 6 förordningen om vuxenutbildning 14 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

som beslutar om vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje orienteringskurs ska 31, 32 omfatta. Individuell kurs När en elev har behov av utbildning som inte kan tillgodoses genom en nationell kurs på gymnasial nivå kan rektorn skapa en kurs som är unik för henne eller honom. En individuell kurs ska möta individuella kunskapsbehov hos en elev om de inte kan tillgodoses genom nationella kurser eller orienteringskurser. Det finns ingen kursplan för individuella kurser. Rektorn beslutar även om hur många verksamhetspoäng varje individuell kurs ska omfatta. 33 Bedömning och betygssättning Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningen hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla lärande, synliggöra praktiska kunskaper och lägga en grund för att utvärdera undervisningen. Nationella prov Syftet med nationella prov är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på lokal nivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå I kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska lärare använda nationella prov inför betygssättning i: 1. svenska, kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3, 2. engelska, kurserna 5 och 6, och 3. matematik, kurserna 1 4. 34 Utöver de nationella prov som ska användas på gymnasial nivå bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Resultaten från proven på gymnasial nivå 31. 2 kap. 10 förordningen om vuxenutbildning 32. För information om kurskoder se Skolverkets webbplats, PM Förklaring om Skolverkets kodsystem 33. 2 kap. 7, 10 och 15 förordningen om vuxenutbildning 34. 4 kap. 10 förordningen om vuxenutbildning, se även Skolverkets årligen framtagna föreskrifter om nationella kursprov i kommunal vuxenutbildning. KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 15

ska utgöra ett stöd vid betygssättning tillsammans med all tillgänglig information läraren har om elevens kunskaper 35. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns inte bestämda provdatum. De nationella proven kan istället användas under perioden från det datum då provet genomförs i gymnasieskolan till och med datumet för nästa kursprov. Se Skolverkets webbplats för mer information om nationella prov inom kommunal vuxenutbildning. Betyg Betyg ska sättas efter varje avslutad kurs och delkurs 36. Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F, där A-E står för godkända resultat och F står för icke godkänt resultat. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs, på grund av att eleven inte har deltagit i kursen i tillräcklig grad, ska betyg inte sättas på kursen. 37 Det finns utförligare information om betygsskalan på Skolverkets webbplats. Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska betyg också sättas på genomfört gymnasiearbete. 38 Som betyg på gymnasiearbetet ska läraren använda någon av beteckningarna E eller F. Som stöd i arbetet med bedömningsfrågor har Skolverket tagit fram allmänna råd om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen 39. De allmänna råden bör följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. 35. Läroplanen för vuxenutbildningen, avsnitt 2.3 Bedömning och betyg 36. 20 kap. 25 skollagen och 4 kap. 6 förordningen om vuxenutbildning 37. 20 kap. 26 och 29 skollagen 38. 20 kap. 25 skollagen 39. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:187) om bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen. 16 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

REVIDERAD 2013-10-29 Validering Vuxna har kunskaper och kompetenser inom olika områden genom erfarenheter av olika slag. Lärandet kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv eller vardagsliv. Validering innebär ett erkännande och en dokumentation av elevens tidigare kunskaper. Valideringen kan resultera i att ett intyg skrivs. Skollagen definierar validering på följande sätt: Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 40 Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens 41 förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen. 42 Läs mer om validering i Skolverkets stödmaterial Validering inom vuxenutbildningen. 43 Betygssättning efter en validering sker genom prövning. STÖDMATERIAL Validering inom vuxenutbildning Prövning Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på, liksom gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. Prövning eller när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. Prövning i en kurs innebär en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner. 44 Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg gäller i tillämpliga delar även vid prövning. 45 40. 20 kap. 32 skollagen 41. Definition av elev: den som deltar i kommunal vuxenutbildning 42. 2 kap. 8 förordningen om vuxenutbildning 43. Skolverket (2013) Validering inom vuxenutbildningen 44. 20 kap. 30 skollagen 45. 4 kap. 24 förordningen om vuxenutbildning. KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 17

Avgift får inte tas ut för elev som fått betyget F på den kurs prövningen gäller, eller elev inom kommunal vuxenutbildning som inom ramen för en kurs går igenom prövning efter validering. 46 Intyg Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få sina kunskaper dokumenterade i ett intyg och det är rektorn som utfärdar intyg. 47 Intyg kan vara ett komplement till ett betyg och även vara aktuellt efter en validering. Betyg ska dock alltid sättas när bedömningsunderlag finns. Efter en orienteringskurs eller en individuell kurs ska intyg alltid utfärdas. 48 Samverkan Samverkan mellan skolformer Utbildningen inom kommunal vuxenutbildning ska utformas så att den enskilde elevens studier kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer, det vill säga utbildning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. 49 Samverkan med arbetslivet Läroplanen lyfter fram betydelsen av samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter när det gäller yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. 50 Arbetsplatsförlagt lärande (apl) Med arbetsplatsförlagt lärande avses lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. 51 Detta är möjligt inom samtliga skolformer inom vuxenutbildningen. Utgångspunkten för utbildningen ska vara individens behov och. Hela eller delar av kurser kan genomföras på en arbetsplats. Rektor beslutar om att hela eller delar av studierna kan förläggas till en arbetsplats. 52 Hur stor del av studierna som arbetsplatsförläggs är 46. 1 förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet 47. 20 kap. 34 och 35 skollagen 48. 4 kap. 25 förordningen om vuxenutbildning 49. 1 kap. 3 förordningen om vuxenutbildning och Läroplanen för vuxenutbildningen, avsnitt 2.2 Utbildningsval arbete och samhällsliv 50. Läroplanen för vuxenutbildningen, avsnitt 1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund 51. 2 kap. 26 förordningen om vuxenutbildning 52. 2 kap. 27 förordningen om vuxenutbildning 18 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

individuellt inom vuxenutbildningen. Det viktiga är att lärande som sker på arbetsplatsen utgår från den kurs eller de kurser som eleven studerar. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen, men det är läraren som sätter betyg på kursen. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan arbetsplats och vuxenutbildning. Tydlighet kring vilka delar av kursen som fokus ligger på och vilka förmågor som eleven förväntas att utveckla under perioden för det arbetsplatsförlagda lärandet är av stor vikt för samtliga parter, dvs. eleven, arbetsplatsen och vuxenutbildningen. Handledaren i sin tur behöver löpande kommunicera elevens kunskapsutveckling till läraren. Arbetsplatsförlagt lärande behandlas mer ingående i andra stödmaterial som återfinns på Skolverkets webbplats KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 19

3. Eleven i utbildningen Eleverna i utbildningen har olika livserfarenheter, kunskaper och kompetenser. Deras utbildningsbehov varierar, liksom deras behov av studieformer och innehåll. Varje individ har olika kortsiktiga och långsiktiga mål. Individuell studieplan samt studie- och yrkesvägledning En individuell studieplan ska upprättas för varje elev. Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 53 Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven och vara känd även av lärare och annan personal. Den individuella studieplanen kan vid behov revideras. Eleven ska också erbjudas studie- och yrkesvägledning 54 med information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Studie- och yrkesvägledning inom vuxenutbildningen avser att ge eleven ett underlag för att formulera mål och också STÖDMATERIAL Individuell studieplan inom vuxenutbildningen stöd för tillämpning inom kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare 53. 20 kap. 8 skollagen 54. Se Skolverket (2013) Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Arbete med studie- och yrkesvägledning. Best.nr 13:1393 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 21

få en bild av hur vägen till målet kan se ut. För att eleven ska nå sitt mål kan den individuella studieplanen behöva innehålla kurser från olika skolformer. I läroplanen för vuxenutbildningen uttrycks att eleverna behöver få information inför utbildningens start, en väl utformad introduktion i utbildningen och stöd att formulera mål med studierna 55. Skolverket har publicerat ett stödmaterial för arbetet med individuell studieplan. 56 Livslångt lärande Enligt skollagen ska utbildningen främja en livslång lust att lära. 57 Detta återkommer i läroplanen som även hänvisar till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande. 58 Nyckelkompetenserna definieras som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att kunna delta i det samhälle vi lever i, utnyttja sin personliga potential och ha en chans att lyckas på arbetsmarknaden. 59 Nyckelkompetenserna är: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer 55. Läroplanen för vuxenutbildningen (2012), avsnitt 2.4 Rektorns ansvar 56. Skolverket (2013) Individuell studieplan inom vuxenutbildningen. 57. 1 kap. 4 skollagen 58. Läroplanen för vuxenutbildningen, avsnitt 1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund 59. Europeiska kommissionen: Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En europeisk referensram, 2007. 22 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

Vem får gå i kommunal vuxenutbildning? Skollagen innehåller bland annat bestämmelser om vem som har rätt respektive är behörig till kommunal vuxenutbildning, hur ansökan ska behandlas samt vad som gäller vid beslut om mottagande och antagning. Bestämmelserna skiljer sig åt mellan de två nivåerna, bland annat när det gäller elevens rätt och behörighet till utbildningen. Grundläggande nivå Rätten till att delta i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå regleras i skollagen: En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 60 Det finns inga andra kriterier eller förkunskapskrav för att kunna påbörja studier inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Även den som är yngre än 20 år kan vara behörig om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden. 61 Det kan till exempel handla om ungdomar som redan bildat familj eller tagit andra avgörande steg in i vuxenvärlden. 62 Den vuxne måste också vara bosatt i landet för att vara behörig. Med bosatt i landet avser skollagen som grundregel den som är folkbokförd här enligt folkbokföringslagen. 63, 64 Skollagens kriterium att man ska sakna kunskaper som uppnås i grundskolan innebär att en sökande kan ha genomgått grundskolan eller motsvarande utbildning, men ändå saknar relevanta kunskaper och därmed har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå. Det kan också innebära att till exempel en vuxen som har kunskaper motsvarande högskoleutbildning, men saknar kunskaper på grundskolenivå, i någon av utbildningens kurser, kan ha rätt att studera denna kurs. 65 Ytterligare ett villkor är att den vuxne måste ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Villkoret innebär, enligt förarbetet till 60. 20 kap. 11 skollagen 61. 3 kap. 2 förordningen om vuxenutbildning 62. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen, s.486 63. Folkbokföringslagen (1991:481) 64. 29 kap. 2 och3 skollagen 65. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen, s.480 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 23

skollagen, 66 att en kommun exempelvis inte behöver ta emot en sökande till en kurs som han eller hon nyligen genomgått, om kommunen bedömer att den sökande inte kommer att nå målen efter att återigen ha genomgått kursen. Det kan däremot finnas en rätt att delta om det gått en längre tid sedan den vuxne genomgått en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och saknar relevanta kunskaper. Gymnasial nivå I skollagen finns bestämmelser om vem som är behörig och vem som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå. Behörighet till utbildning på gymnasial nivå Varje kommuninvånare är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år enligt följande: En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå, från och med andra kalenderhalvåret det år hon eller han fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och 4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, om individen har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. 67 I förordningen om vuxenutbildning regleras även att behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning är den som är yngre än det som anges ovan om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållande finns särskilda skäl. 68 En sökande ska sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. Därför är den sökande normalt inte behörig, om han eller hon före utbildningens start har avslutat sin utbildning i gymnasieskolan, eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, med minst betyget E eller Godkänt på den sökta kursen. Personen kan dock genomgå prövning. För att genomgå prövning är det inte nödvändigt att vara antagen till en kurs. 69 För att vara 66. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen, s. 480 67. 20 kap. 20 skollagen 68. 3 kap. 2 förordningen om vuxenutbildning 69. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen, s. 845-846 24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING

behörig till utbildning på gymnasial nivå ska den sökande ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det senare är viktigt i samband med information om utbildningar och i samband med vägledningsinsatser av olika slag, men även under utbildningens gång. En utgångspunkt är att en bedömning ska göras utifrån varje enskild kurs om utbildningen består av flera kurser. 70 Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå och som efter ett yrkesprogram i gymnasieskolan har fått en examen utan att ha uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbildning i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå sådan behörighet. Om hemkommunen inte anordnar vuxenutbildning på gymnasial nivå som kan leda fram till grundläggande högskolebehörighet så har den som önskar en sådan utbildning, och uppfyller kraven i föregående stycke, rätt att delta i utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett annat landsting. I ett sådant fall blir hemkommunen skyldig att betala interkommunal ersättning för eleven. 71 Urval Urval tillämpas endast på gymnasial nivå, eftersom grundläggande nivå är en rättighet för den som är behörig. Om det är fler sökande än antalet platser till en utbildning ska ett urval göras. Vid urvalet ska den som har kort tidigare utbildning ges företräde och 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller 3. behöver utbildning för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. 72 Något urval ska dock inte göras för den sökande som har rätt till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, dvs. för den som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan och söker utbildning för att uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. I samband med särskilda statliga satsningar, till exempel statsbidrag, kan det finnas tillfälliga förordningar kopplade till sådana satsningar där urvals- och/ eller behörighetsreglerna kan se annorlunda ut än ovan. 70. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen, s. 846 71. 20 kap. 19 skollagen, Prop. 2009/165, Den nya skollagen, s.845 72. 3 kap. 7 förordningen om vuxenutbildning KOMMUNAL VUXENUTBILDNING 25

Detta material handlar om skolformen kommunal vuxenutbildning. Syftet med materialet är att ge översiktlig information om vad som gäller för skolformen kommunal vuxenutbildning. Texterna tar sin utgångspunkt i flera av de dokument som reglerar vuxenutbildningen, men även stödmaterial som Skolverket har publicerat. Materialet vänder sig till dig om vill ha övergripande kunskap om kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå www.skolverket.se