Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat
Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt
Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp av kol till atmosfären Frigör inte lagrat kol Frigör bara kol som kan återinlagras
Problemet Lösningen Ekosystemtjänst För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol Kolsänka, kollagring (carbon sink/storage) För höga utsläpp av kol till atmosfären Frigör inte lagrat kol Frigör bara kol som kan återinlagras Kollager/förråd (carbon stock) Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol
Skogslandskapet FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) KOL Till atmosfären Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären
Skogslandskapet FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) KOL Till atmosfären Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären Kolförråd
Skogslandskapet KOL Till atmosfären Kolförråd
Skogslandskapet Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Skogsstyrelsens klimatpolicy
Skogslandskapet Skogsstyrelsens klimatpolicy Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år
Skogslandskapet KOL Kolsänka Inlagring (snabb, hög) KOL Inlagring (långsam, låg)
Kolutsläpp Kolkälla Tid Kolsänka Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka? Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Kolförråd Kolinlagring
Skogslandskapet (Kolsänka) (Kolsänka) (Liten kolsänka) Måttl. kolförråd Stort kolförråd
Skogslandskapet (Kolsänka) (Kolsänka) Liten kolsänka Måttl. kolförråd Ekonomisk betydelse av skogsbruk Stort kolförråd Ekologisk betydelse
Skogslandskapet Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Skogsstyrelsens klimatpolicy
Skogslandskapet Skogsstyrelsens klimatpolicy Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år
Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Skogsstyrelsens klimatpolicy Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år
Kolutsläpp Fossilt kol Tid Kolinlagring
Kolutsläpp Fossilt kol Tid Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Kolinlagring
Kolutsläpp Fossilt kol Tid Kolinlagring
Kolutsläpp Tid Kolinlagring
Skogslandskapet KOL Återinlagring Substituerar fossilt kol
Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Ger uttag av biobränsle substitution av fossilt kol? KOL Återinlagring Substituerar fossilt kol
Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Ger uttag av biobränsle substitution av fossilt kol? KOL Återinlagring Sker återinlagringen tillräckligt snabbt? Substituerar fossilt kol
Kolutsläpp Tid Kolinlagring
Kolutsläpp Skogsstyrelsen bedömer därför att sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollager blir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv Skogsstyrelsens klimatpolicy Tid Kolinlagring
Kolutsläpp Skogsstyrelsen bedömer därför att sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollager blir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv Skogsstyrelsens klimatpolicy Tid Kyoto: Mål för emission till 2020, vision till 2050 Kolinlagring
Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Tidsperspektivet avgörande! KOL Återinlagring Substituerar fossilt kol
Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Tidsperspektivet avgörande! KOL Återinlagring Om Kyotos tidsperspektiv: Vi måste hitta biobränslekällor med snabbare återinlagring än boreal skog Substituerar fossilt kol
Våtmarksgräs (årlig skörd)
Kolutsläpp Våtmarksgräs (årlig skörd) Tid 1 år Kolinlagring
Skottskjutande träd och buskar
Kolutsläpp Skottskjutande träd & buskar (skörd vart 5-15 år) Tid 5-15 år Kolinlagring
Avverkning Figur och källa: Anders Lindroth, Lunds Universitet
Skottskjutande träd och buskar
Skottskjutande träd och buskar
Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Tidsperspektivet avgörande! KOL Återinlagring Om Kyotos tidsperspektiv: Vi måste hitta biobränslekällor med snabbare återinlagring än boreal skog Substituerar fossilt kol Men: Användning av biobränsle vi får på köpet (GROT, stubbar, röjningsavfall)
Skogslandskapet FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) KOL Till atmosfären Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären
Skogslandskapet Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Skogsstyrelsens klimatpolicy
Forskning Observationer/ erfarenheter antaganden Så bör vi agera för att motverka klimatförändringar och anpassa oss till dem Politik, lobbying
Problemet Lösningen Ekosystemtjänst För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol Kolsänka, kollagring (carbon sink/storage) För höga utsläpp av kol till atmosfären Frigör inte lagrat kol Frigör bara kol som kan återinlagras Kollager/förråd (carbon stock) Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Var medveten om konflikter mellan olika klimatmål, mellan klimatrelaterade ekosystemtjänster Var medveten om intressen och lobbying Hitta biobränslen/metoder som överbrygger konflikter