Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Patienten skall ha en stark ställning
Ur hälso- och sjukvårdnämndens verksamhetsplan för 2010 God och förbättrad hälsa Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Goda möjligheter att ta ansvar för den egna hälsan Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Patienten skall ha en stark ställning God delaktighet för östgöten, som medborgare och patient Stor valfrihet för patienten
Ur landstingsledningens verksamhetsplan för 2010 Aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Nyckelindikator: Andel produktionsenheter som på ett tillfredsställande sätt arbetar med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Mål 100% Goda möjligheter att ta ansvar för den egna hälsan Nyckelindikator : Andel primärvårdspatienter som genomgår egenvård via Fysisk aktivitet på recept. Mål : Ska öka (från 1172 2008) Nyckelindikator: Andel personer >65 år som vaccinerats för influensa skall öka Mål: 70% 2009/2010 75% 2010/2011 (från 54%2008)
Uppdrag och prioritering Åtagande Behovsanalys Avtal Uppföljning
Ur behovsanalys nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Diagnostik Det är ofta svårt att diagnostisera hjärtsvikt om bara sjukdomshistoria och klinisk undersökning används. På grund av det missar sjukvården många hjärtsviktspatienter som därför inte får en riktig behandling. Ett hjärthormon BNP kan ge viktig vägledning. För att ställa rätt diagnos behövs ofta också en ultraljudsundersökning (ekokardiografi). Hos stabila patienter med en svag misstanke om hjärtsviktssjukdom bör ultraljud däremot inte användas som en första diagnostisk metod för hjärtsvikt. För vissa patienter med svår, kronisk hjärtsvikt finns en ganska ny metod, biventrikulär pacemaker (CRT), som genom att samordna stimulering av hjärtmuskeln och dess pumparbete förbättrar hjärtats pumpförmåga. Diagnosen skall vara väl underbyggd, oftast med hjälp av ekokardiografi eller liknande undersökning där hjärtfunktionen kan värderas. Denna kunskap om diagnostik är viktig att föra ut i primärvården eftersom det visat sig att andelen patienter med hjärt-svikt som är korrekt diagnostiserad endast är 30 procent.
Ur Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i Landstinget 2010 Patienter med hjärtsjukdom skall erbjudas: Tidigt insatta åtgärder för att ge patienten - kunskap om sin sjukdom - redskap att påverka sina levnadsvanor och sin livsstil - möjlighet att hitta ändamålsenliga sätt att hantera sin sjukdom Vård på rätt vårdnivå likvärdigt över länet En väl fungerande vårdprocess Palliativ vård/hemsjukvård efter behov Utvecklingsområden i avtal 2010 beslut oktober 2009 - jämförelser av vården av hjärsjuka i länet - vårdprocessprogrammet för hjärtsvikt skall uppdateras och implementeras, aktuella kvalitetsindikatorer skall följas upp - andelen hjärtsviktspatienter med säkerställd (korrekt diagnostiserad) hjärtsviktsdiagnos skall öka
Ur Överenskommelser 2010 Hjärtcentrum Särskilda uppgifter: Leverantören skall ansvara för framtagande och uppdatering av vårdprogram och motsvarande för de områden som ligger i uppdraget. Leverantören skall ha samråd med de privata aktörer som utför delar av uppdraget. Från särskilda utvecklingsområden : Leverantören skall i samverkan med närsjukvård och primärvård verka för att tillhandahålla en likvärdig vård i hela länet till patienter med hjärtsjukdom (likalydande för överenskommelser med Närsjukvården)