handbok för mottagande av nyanlända elever
inledning Till Lerums kommun kommer nyanlända elever från världens alla hörn. Några anländer som flyktingar medan andra elever är anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Ytterligare andra kan vara svenska medborgare som bott utomlands i hela sina liv. Vissa elever har god skolvana, då de gått många år i skola, samtidigt som andra aldrig tidigare haft möjlighet att gå i skola. I Sverige har alla barn samma rättigheter i enlighet med Barnkonventionen, oberoende av barnets legala status. Några av de viktigaste rättigheterna att känna till är: Barnets rätt till skydd mot diskriminering. Barnets bästa ska alltid stå i centrum. Barnets rätt till liv och utveckling. Barnets åsikter ska respekteras. syfte och mål Syftet med denna handbok är att ge stöd till kommunens skolor i att skapa ett gott mottagande av nyanlända elever. Målet med handboken är att skapa en ökad förståelse för nyanlända familjers situation och att ge en ökad insikt i hur den kartläggning som har gjorts utifrån skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever, kan ligga till grund för planeringen av arbetet med de nyanlända eleverna. Målgruppen för detta material är personal på grundskolor och gymnasieskola i Lerums kommun. kommentar En digital version, som klickbar pdf, av denna handbok finns på Lerums kommuns intranät under Service och hjälp i jobbet/manualer/sektor lärande. 2.
information om nyanlända elever i lerums kommun Alla barn och ungdomar mellan 6 och 18 år har rätt till skolgång oavsett om de är svenska medborgare, har uppehållstillstånd, är asylsökande eller är papperslösa. Barn med uppehållstillstånd omfattas dessutom av skolplikten, precis som svenska medborgare. Asylsökande och papperslösa har rätt att påbörja en gymnasieutbildning fram till 18 års ålder. Övriga grupper fram till 20 års ålder. 3.
vem är nyanländ? Definitionen av en nyanländ varierar inom olika verksamheter. Vuxna brukar vanligen definieras som nyanlända under etableringsprogrammet som pågår de första två åren som följer efter att personen beviljats uppehållstillstånd. Inom skolan definieras eleven som nyanländ under elevens fyra första år, räknat från den dag eleven anlänt till Sverige. Med andra ord räknas även asylsökande elever som nyanlända. De viktiga delarna att ta hänsyn till är en eventuell flerspråkighet och den interkulturella aspekten. Tänk på att detta innebär att även barn som flyttat till Sverige och Lerums kommun från exempelvis ett annat europeiskt land räknas som nyanlänt. nyanlända elever med flyktingbakgrund En majoritet av de nyanlända eleverna som anländer till Lerums kommun idag har innan ankomsten till Sverige befunnit sig på flykt. De flesta anländer till Sverige tillsammans med sina föräldrar, men en del elever anländer utan sina vårdnadshavare så kallade ensamkommande barn. Ett ensamkommande barn anvisas direkt vid ankomst till en kommun, där ansvaret för barnets omvårdnad åläggs socialtjänsten. Alla kommuner i Sverige har ett lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd från Migrationsverkets anläggningsboenden. Vissa personer/familjer har ett permanent uppehållstillstånd (PUT), medan vissa har ett tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) enligt den tillfälliga utlänningslagen. Ett tillfälligt uppehållstillstånd varierar mellan 13 månader och 3 år, beroende på uppehållstillståndsstatus. 4.
några definitioner 1. Asylsökande: En asylsökande är en person som ansöker om skydd i ett annat land. Asylsökande barn har, precis som alla andra barn, rätt till skolgång eller 15 timmars förskola. 2. ABO: De flesta nyanlända i Lerums kommun har anvisats till kommunen av Migrationsverket efter att de beviljats uppehållstillstånd. Dessa personer/familjer har under sin asylprövningstid bott på olika former av anläggningsboenden (ABO) runt om i landet. Många har börjat etablera sig i det svenska samhället och ofta har barnen gått i förskola/skola innan de kommer till Lerums kommun. 3. EBO: En del asylsökande ordnar 3sitt eget boende (EBO) under asylprövningstiden. Vanligt är att man då bor hos exempelvis en vän eller en släkting. När de beviljas uppehållstillstånd bor de vanligtvis kvar i kommunen. 4. Kvotflykting: En person eller en familj som valts ut till vidarebosättning av UNHCR kallas kvotflykting. Personen eller familjen kommer då direkt till Sverige med flyg, ofta från ett flyktingläger någonstans i världen. Personen har redan innan ankomst beviljats ett permanent uppehållstillstånd. 5. Familjeåterförening: En del nyanlända ansöker om familjeåterförening efter att de beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Som regel är det bara kärnfamilj som beviljas familjeåterförening. Barn över 18 år beviljas sällan familjeåterförening. Med den tillfälliga utlänningslagen har rätten till familjeåterförening kraftigt begränsats. 6. EKB: Ett ensamkommande barn är ett barn som kommit till Sverige utan sina föräldrar. Socialtjänsten ansvarar för det ensamkommande barnets omsorg. Alla kommuner har ett ansvar i att ta emot ensamkommande barn redan under barnets asylprocess. 7. EKU: Individer som anlänt till Sverige som ensamkommande barn och därefter fyller 18 år benämns ofta som ensamkommande unga eller ensamkommande ungdomar (EKU). 8. Bosättningslagen: Individer som beviljas uppehållstillstånd och antingen bor på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller som räknas som kvotflyktingar omfattas av bosättningslagen. Det innebär att Migrationsverket anvisar de personer som beviljats uppehållstillstånd till en kommun. Kommunen ansvarar då för att erbjuda personen en bostad. Övriga gruppen ansvarar själva för sin bosättning. 5.
nyanlända familjers situation Gemensamt för många nyanlända vuxna är att de följer etableringsprogrammet via Arbetsförmedlingen. Etableringsprogrammet är individanpassat, men ofta läser man svenska för invandrare (SFI) halva dagen och har praktik/annan aktivitet på den andra halvan. Om förälder behöver vara ledig från sin etablering, exempelvis för att gå på ett möte på skolan, är det viktigt att skolan tar hänsyn till detta och vid behov hjälper till med att skriva ett intyg som styrker förälders behov av ledighet. Föräldrar som ingår i etableringen har inte rätt till betald semester, varför familjerna ofta har behov av fritids även under lov. Prata gärna med yngre elevers föräldrar om detta inför sommaren för att ta reda på familjens behov av barnomsorg. start lerum Nyanlända barn i grundskole- och gymnasieålder går under sin första skoltid i kommunen på Start Lerum, vilket är kommunens mottagningsenhet för alla nyanlända elever. De elever som inte har gått i svensk skola tidigare är på Start under 8 veckor. Övriga elever är endast på Start en kortare tid. Start Lerums uppdrag är att kartlägga elevens tidigare kunskaper, kommunicera med elevens vårdnadshavare, familjehem/ boende och gode män och att göra en pedagogisk överlämning till elevens ordinarie skola, samt att undervisa eleven. kartläggning Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatoriskt för nyanlända grundskoleelever. Dessa kartläggningar görs av lärarna på Start Lerum. Skolverkets kartläggning steg 3 gäller ämneskunskaper och är avsedd att göras ute på respektive skola av ämneslärare. Material finns på Skolverkets bedömningsportal och stöttning i kartläggningsarbetet erbjuds av pedagoger på Start Lerum. Steg 3 är ännu inte obligatoriskt, men kan ge värdefull information och vara till stor hjälp vid planeringen av elevens undervisning. 6.
skolverket beskriver de två första stegen i kartläggningen så här Språk och erfarenheter ger en bild av elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Steg 1 - Litteracitet kartlägger hur eleven har använt språket i olika sammanhang. Begreppet litteracitet används här som ett överordnat begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift. Det är inte bara läsande och skrivande utan också olika muntliga aktiviteter i samband med läsande och skrivande, till exempel högläsning och diskussion om texters innehåll. Steg 2 - Numeracitet kartlägger hur eleven utifrån en bild kan använda sitt matematiska tänkande. I kartläggningen får eleven lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar. Beroende på elevens ålder och tidigare erfarenheter väljs lämpligt material ut vid genomförandet av kartläggningen. På Start Lerum genomförs det också en social kartläggning av barnets bakgrund, livssituation och erfarenheter utanför skolan. Resultatet av kartläggningens två första steg, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektors beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Kartläggningen ligger också till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. 7.
kommunicering och överlämning Elevens nätverk bjuds in till ett kommuniceringssamtal där de delges vad kartläggningen visar och vilken årskurs som rekommenderas utifrån elevens hela situation. Under samtalet informerar Starts personal om det svenska skol- och betygssystemet och samtalar om elevens behov av studiehandledning, modersmålsundervisning och eventuella fritidshemsplacering. Vid behov görs ansökningar om modersmålsundervisning och fritidshemsplacering. Personalen informerar också om tid för skolstart. Någon/några veckor innan eleven ska börja i sin ordinarie skola besöker eleven och lärare från Start skolan. Där visas eleven runt, gärna med hjälp av sina klasskamrater och får träffa sina blivande lärare. Om möjligt är även vårdnadshavaren med vid besöket. Vid besöket genomförs också en pedagogisk överlämning från Starts personal till skolans personal. Om vårdnadshavare inte kan närvara vid överlämningen är det önskvärt att skolan så snart det är möjligt bjuder in familjen till ett samtal. undervisning Under tiden på Start undervisas eleven framför allt i svenska som andraspråk. Syftet är att eleven ska få ett grundläggande ordförråd i svenska och kännedom om det svenska skolsystemet så att eleven kan få en trygg övergång till sin ordinarie skola. För att skapa sammanhang utgår undervisningen ifrån olika teman som ligger nära elevens vardag. I undervisningen strävar pedagogerna efter att använda många olika språkliga aktiviteter som stimulerar alla sinnen. Det ingår praktiska övningar t ex matlagning, kommunikationsövningar med varandra och människor i närområdet, samt estetisk verksamhet. I undervisningen används spel, rollspel och bilder. Under rubriken Läs mer finner du referenslitteratur om att undervisa nyanlända som du kan ta del av. stöd från start lerum Start Lerum erbjuder insatser och stöttning gällande mottagande, organisation, kartläggning och undervisning av nyanlända. Ta gärna kontakt med personalen på Start vid behov via telefon 0761 29 54 98, eller via e-post startlerum@lerum.se. 9.
uppföljning och bedömning En kontinuerlig uppföljning av elevens språkutveckling i svenska språket sker med hjälp av materialet Bygga svenska och utförs av lärare i svenska som andraspråk. Du kan läsa mer på skolverkets hemsida https://www.skolverket.se/undervisning/kallsidor/bedomningsstod-for-nyanlanda-elever/komma-igang-med-bygga-svenska Den 1 augusti 2018 infördes en ny lag om att alla nyanlända elever i årskurs 7-9 ska ha en individuell studieplan (3 kap 12 g Skollagen). Studieplanen finns i UNIKUM och påbörjas av Starts personal. Mottagande skola ansvarar för att fortlöpande uppdatera studieplanen. barnets mående Många barn som levt på flykt uppvisar ofta olika former av stressreaktioner. Det är inte ovanligt att barnet har varit med om traumatiska upplevelser. Ett bra förhållningssätt är att barnets agerande är normala reaktioner på en onormal situation. Barnet brukar vanligtvis må bättre när hen får struktur och en förutsägbarhet i vardagen, exempelvis genom att få börja i skolan. Kontinuitet, förutsägbarhet och tydlighet är särskilt viktiga framgångsfaktorer i nyanlända elevers skolvardag. Skolan bör vara lyhörd för hur eleven mår samt på vilket sätt eleven påverkats av sin flykt och livssituation. Det kan vara känsligt för eleven att få frågor om detta. Uppmärksamma särskilt om någon förälder uppger att hen inte orkar med barnets reaktioner eller om barnet uppvisar tecken på nedstämdhet eller uppgivenhet och inte vill äta eller göra något. Det finns mycket litteratur kring nyanlända barns mående. En lättillgänglig bok i ämnet att börja med är UNICEFs bok Möta barn på flykt enkel handbok för alla (2016). Vidare kan du hitta konkreta tips i Rädda Barnens handbok När något har hänt (2017). tänk på att även om man på skolan upplever att allt fungerar på bra så är det viktigt att ha uppföljningssamtal med föräldrar, inte minst om personal och förälder inte har ett gemensamt språk att kommunicera på. Det är viktigt vid sådana tillfällen att tolk bokas. Missförstånd kan uppstå och det är alltid bättre att föregå än att föregås! Det kan också vara så att föräldrarna har frågor som de inte vågar ställa; skapa ett klimat där alla frågor är bra frågor! 10.
modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning och tolkanvändning Alla barn har rätt att utveckla alla sina språk. Nyanlända elever har också rätt att få stöd på sitt modersmål i alla ämnen, så kallad studiehandledning. Vilket stöd som erbjuds beror på barnets ålder och behov. Läs mer om modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommuns riktlinjer under Modersmål på www.lerum.se. modersmålsundervisning Ett väl utvecklat modersmål ger bra förutsättningar för att lära sig såväl svenska som övriga skolämnen och andra språk. Det är därför viktigt att läsa sitt modersmål. Elever med ett annat modersmål än svenska kan ansöka om modersmålsundervisning. Ansökan görs av vårdnadshavare och beslut fattas av skolans rektor. Eftersom modersmålsundervisningen är frivillig är den förlagd utanför ordinarie timplan. Ämnet har en egen kursplan och betygsätts enligt betygskriterierna i läroplanen. modersmålsstöd i förskola och i förskoleklass Barn i förskola och förskoleklass har inte rätt till modersmålsundervisning. Skolverket menar dock att dessa verksamheter [ändå ska] bidra till att utveckla ett barns modersmål (https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning) Hur stödet ska utformas beslutas av förskolechef eller rektor. 11.
studiehandledning Studiehandledning på modersmålet ska bidra till att eleven når kunskapskraven i det eller de ämnen där stödbehov konstaterats. Det är Enheten för flerspråkighet tillsammans med skolans rektor som beslutar om studiehandledningstimmar. tolkanvändning I enskilda samtal med nyanlända elever, eller i samtal med föräldrar, kan man ibland använda en studiehandledare eller modersmålslärare som språkstöd/tolk. Vid mer intima samtal, som exempelvis vid en introduktion, kartläggning eller utvecklingssamtal är det en god idé att boka en auktoriserad tolk via kommunens upphandlade tolkförmedling. En tolk kan ses som ett redskap för att möjliggöra ett samtal mellan personer som inte har ett gemensamt språk. Man ska inte tala till tolken, utan direkt till den person man för samtal med. Undvik fraser som Kan du fråga mamman om hon tycker det går bra för eleven i skolan?. Ställ frågan direkt till mamman Upplever du att det går bra för eleven i skolan?. Tolken har tystnadsplikt och skall tolka allt som sägs i samtalet. 12.
checklista Nedan följer en checklista med punkter som är bra att tänka på vid mottagande av en nyanländ elev. 1. första mötet med eleven: Bestäm vem som möter eleven, var mötet sker och när. Förbered information gällande kontaktperson på skolan, sjukanmälan (bra med telefonnummer tills vårdnadshavarna är insatta i hur Skola 24 fungerar), schema, mentorskap, gärna klassfoto, material, läromedel och avtal för digitala hjälpmedel och, om det är aktuellt, skåp. 2. förbered mottagande klass och berörda lärare: Informera klassen i förväg och skapa intresse inför att den nya eleven kommer, förbered placering i klassrummet, utse elever med särskilt uppdrag att ta hand om och visa runt den nya eleven, planera noga klassens första möte med den nya eleven. Gör till exempel en presentationsrunda och andra aktiviteter där eleverna lär känna varandra. 3. ansvarsfördelning och organisation: Utse mentor för eleven och bestäm hur sva-undervisning och studiehandledning ska organiseras. Organisera samverkan mellan all personal som berörs; rektor, lärare, studiehandledare, modersmålslärare, elevhälsoteam, bespisningspersonal och övrig personal. Finns det pedagogiska och språkliga resurser att tillgå? 4. kontakt med vårdnadshavare: Det är viktigt att elevens vårdnadshavare får besöka skolan i ett tidigt skede. Kom ihåg att du kan behöva lämna samma information flera gånger! Det kan hända att vårdnadshavarna inte uppfattar allt korrekt då de får väldigt mycket information från många olika myndigheter under sin första tid i kommunen. Kom ihåg att det lätt uppstår missförstånd när man inte talar samma språk som vårdnadshavaren/ eleven. Hjälp alla inblandade att tolka situationen korrekt! Om eleven byter skola kan det vara bra att fråga vårdnadshavarna om det går bra att den tidigare skolan lämnar vidare kartläggningsmaterial eller annan information till mottagande skola. 13.
pedagogiska tips Andraspråkselever behöver hjälp att utveckla språk och kunskaper parallellt i alla ämnen. Därför behövs en språkutvecklande undervisning inte bara inom ämnet svenska som andraspråk utan i alla ämnen. En språkutvecklande undervisning är bra för alla elever. språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt framgångsfaktorer De nyanlända eleverna ses som en resurs. Klimatet på skolan främjar mångkultur och flerspråkighet. Undervisningen utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. 11 Undervisningen tar tillvara och drar nytta av elevens samtliga språkkunskaper. Alla språk ges samma värde och betraktas som en källa för lärande och för utveckling av kunskap. Elevens ges möjlighet att ta stöd i sitt starkaste språk för att kunna tänka och uttrycka tankar och kunskaper på en kognitivt högre nivå än vad eleven skulle klarat på sitt andraspråk. Eleverna utvecklar språk- och ämneskunskaper parallellt. Undervisningen är strukturerad och kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Undervisningen erbjuder en rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Stöttningen ska vara tillfällig och leda till att eleven i framtiden klarar liknande uppgifter på egen hand. Eleverna ges stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion, i helklass och i mindre grupper. Eleverna får tillräckligt med tid att tänka och att på egen hand försöka formulera sina tankar. digitala tips Det finns olika digitala hjälpmedel som kan vara bra medel som stöttning. Två mycket användbara webbsidor är Inläsningstjänst och Digitala Spåret. Det finns också många språk-appar som kan användas på ipad till exempel https://www. skolappar.nu/amnen/sva/ 14.
läs mer Här får du tips på vidare läsning inom ämnet. Start Lerum kommunens mottagningsenhet för alla nyanlända barn i skolålder: https://www.lerum.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasium/nyanlandas-larande Enheten för Mottagande och Integration: https://www.lerum.se/omsorgoch-stod/invandring-och-integration/enheten-for-mottagande-och-integration Migrationsverket: https://www.migrationsverket.se Arbetsförmedlingen: https://www.arbetsformedlingen.se Skolverkets bedömningsportal: https://bp.skolverket.se/web/kartlaggningsmaterial Referenslitteratur Broberg, Hansson, Broberg (2012): Anknytning i förskolan vikten av trygghet för lek och lärande, Stockholm: Natur och Kultur Bunar, N. (2015): Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur Gibbons P. (2012) Stärk språket stärk lärandet Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Gustavsson, Lindberg (red.) (2016): Möta barn på flykt enkel handbok för alla, Unicef. Beställ eller ladda ner från hemsidan: https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt Kaya, A. (2016): Att undervisa nyanlända. Stockholm: Natur & Kultur Mattelin, E. Grundin, J. Michanek, J. (2017): När något har hänt handbok för att stötta barn som upplevt svåra händelser, Rädda Barnen. Beställ eller ladda ner från hemsidan: https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/centrum-forbarn-och-ungdomar/nar-nagoting-hant/ Olofsson, M. (red.), (2012): Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Elanders Sverige (Går att ladda ner som PDF) Skolverket (2016): Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket (Går att ladda ner som PDF) Svensson, G. (2017): Transspråkande i teori och praktik. Stockholm: Natur & Kultur 15.
0302-52 10 00 kommun@lerum.se www.lerum.se/startlerum/