Barnet och familjen i centrum. Förändringsstrategi för utveckling av barn- och familjeservicen (LAPE) år

Relevanta dokument
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström

Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten

(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Utvärdering Systemiskt barnskydd Jakobstad

Landskapets LAPE-gruppers uppdrag och uppgifter Maakunnan LAPE-ryhmien toimeksianto ja tehtävät

Infobrev 5/2016. Projektets verksamhet

Välfärdsplan för barn och unga Bild: Compic

Vallentuna kommuns värdegrund:

Kårkulla samkommuns allmänna strategi

Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

KST kontaktytor, avgränsning och socialvårdsområden. Ålands kommunförbund,

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD. Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten

Verksamhetskort för utvecklingsarbete, K5

Teman i presentationen

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Personalpolicy. Laholms kommun

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

FÖRA BARNEN PÅ TAL ATT SKAPA EN VARDAG SOM BÄR. Måndagen Bitta Söderblom utbildare i TLP metoderna & koordinator av TLP arbetet i Finland

Landskapet Österbottens plan för implementering och ibruktagning av systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer

En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Strategin för åren

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer

ENERGI OCH VÄLFÄRD UR MÅNGFALDEN jämlikhet - och likabehandlingsplanen ( ) 04/2019. MARJO HANNU-JAMA Utvecklingsplanerare Stadsutveckling

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Statistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015

Barnets välmående som gemensamt uppdrag och målsättning

LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, Dokumentation av gruppdiskussioner

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Personalpolicy för Laholms kommun

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

Barnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta

Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

SOCIALVÅRDSLAGEN 1301/2014 TILLÄMPNINGSGUIDE

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

Motioner till partidagen 2016

Nationella jämställdhetsmål

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer

Utbildning till socionom, Åbo (ungdomsutbildning) (210 SP)

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

1. Miljöfostran in Ingå

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Delaktighet i hemvården

Aktivitetsbaserat arbetssätt inom Trafikverket

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Johanna Ritvanen

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

Serviceenkät Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! 1

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Praxis och goda erfarenheter av Kansa-koulu-projektets piloter

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Helsingfors /2015. Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Plattform för Strategi 2020

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Finland - mitt hem -projektet

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Att kartlägga våld och föra våld på tal

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Transkript:

Barnet och familjen i centrum Förändringsstrategi för utveckling av barn- och familjeservicen (LAPE) år 2017-2020

Syftet med strategin Sprida existerande och befästa goda arbetsmodeller som utvecklats inom LAPE-förändringsprogrammet inom landskapet, samt vid behov ta in nya modeller Stärka delaktighet hos barn och familjer Fästa barnperspektivet i kommande strukturer Öka personalens kunnande samt stöda kunskapsbaserad utveckling Främja integration av social- och hälsovård samt integration av bas- och specialservice Skolan, småbarnspedagogiken Social- och hälsovården Tredje sektorn Under åren 2017-2018 har utvecklingsprogrammet LAPE verkat i Österbotten med syfte att skapa barn- och familjeorienterade tjänster. 2

Målsättning med LAPE-förändringsstrategin Skapa förutsättningar för att implementera nya strukturer och arbetsmodeller i det praktiska arbetet. Engagera praktiker, ledare och brukare. Utbilda och stöda förändringsarbetet bland förmän och praktiker. Landskapet Österbotten som en lärande organisation. Stärka förändringskunnandet hos förmän som ett led och stöd i implementering av integrativa verksamhetssätt. 3

LAPE-förändring i Österbotten Verksamheter inom projekttiden 2017 Modellbeskrivningar och strukturer skapade inom LAPE Österbotten sprids Förändringsperspektiv och strategi 2021 LAPE-principerna är med i strategier, servicenätverk och arbetssätt Nya landskapet och SOTE 4

Hur skapas förändring? I all form av utvecklingsarbete förekommer ett visst förändringsmotstånd. Förändringmotståndet bottnar bl.a. i en rädsla för det nya och en ovilja att ändra invanda rutiner och mönster. Personal och förmän behöver kunskap om förändringsprocesser och kunnande i att själva leda och styra förändringsprocesser. Personalen behöver stärka kunnandet i att t.ex. leda förändringsprocesser i familjerna och ledare behöver stärka sitt kunnande i att leda förändringar på arbetsplatsen. 5

Barns välmående som gemensam målsättning Målsättningen för det framtida arbetet är att kunna skapa fungerande servicekedjor som är flexibla och anpassade enligt barnens och familjernas behov. Exempel på serviceformer och olika goda praxisformer finns beskrivna i nästa dia. I vänstra axeln finns exempel på service som täcker nästan 100 % av barnen i Finland. Det finns med andra ord en enorm resurs där, att upptäcka barn som mår dåligt, med rätta metoder, god praxis och en gemensam grundsyn på den egna arbetsrollen. I den andra axeln till höger finns krav på servicen, dvs. mångfalden och komplexiteten ökar ju mer man kommer åt höger. Därtill minskar antalet barn som behöver hjälp. Personalmängden minskar när kraven på tjänsterna ökar. Samtidigt ökar behovet av specialisering och specialkunskap. 6

Digitaaliset palvelut Integrering och god praktik Hyvät käytännöt Perhekeskus Neuvola 3. sektori/seurakunta Varhaiskasvatus Koulu Aikuisten palvelut Kolmiportainen tuki Perheneuvola Yksilöllinen opiskeluhuoltoryhmä Yhteisöllinen opiskeluhuoltoryhmä Lastenpsykiatrian konsultaatiotiimi Lastenpoliklinikka ja -osasto Lapsiperheiden sosiaalipalvelut Kirjaamiskäytännöt ajan tasalla Yhteinen viitekehys (CA) Lastensuojelu Lasten/nuorten psykiatria Toimiva lapsi & perhe (TLP) Liikkuvat palvelut Systeeminen toimintamalli lastensuojelussa Perhehoidon tuki Lastensuojelun asiantuntijaryhmä OT-keskus Sovitut käytännöt Perhetyön porrasteisuus Perhetyön toimintamalli Laitoshoidon laatukriteerit Kumuloivan tiedon hyödyntäminen Asiakasmäärä Palvelujen u vaativ us 7

Utvecklingsbehov och helheter år 2019 SISOTE-strategi (bildning, social- och hälsovård) Organisering av servicen enligt familjecentermodellen Integrativa verksamhetsformer (samarbete mellan bas- och specialservice) Barnskyddets utveckling Koordinering av den mest specialiserande och krävande servicen (OT-center i samarbetsområdet för Åbo universitetssjukhusområde) 8

Överbryggande verksamheter som stöd i arbetet år 2019 och framåt LAPE-akademier, lärande forum Utbildningar,valm t.ex. ibruktagning av den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet Arbetsgrupper på landskapsnivå Förändringsagentens stöd och arbete i SOTEberedningen Kontaktytor till högskolor och universitet för att öka kunnandet Handledning, coaching Kommunala LAPE-grupper (barn och familjegrupper) 9

Förutsättningar för att skapa förändring I genomsnitt genomförs 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. När metoden tagits i bruk är det tre faktorer som är centrala för att förändringsarbetet ska lyckas: kompetens hos praktiker en stödjande organisation ett effektivt ledarskap Urval, utbildning och handledning av personalen är viktiga komponenter i implementeringsprocessen. 10

Förutsättningar för att skapa förändring En stödjande administration omfördelar vid behov resurser i form av tid, ekonomi och personal. Det är angeläget att det i organisationen finns en positiv inställning till nytänkande och kompetensutveckling samt en god beredskap för förändring. Den som leder ett implementeringsarbete måste utöva ett adaptivt ledarskap, dvs. vara lyhörd inför och anpassa sig efter medarbetares och andras uppfattningar. Det handlar om att kunna motivera förändringen, förstå svårigheten i att överge ett invant arbetssätt för ett nytt arbetssätt och att övertyga tveksamma medarbetare. 11

Socialvårdens LAPE-teser

Fem teser till landskapet Österbotten för socialvården inom barn- och familjetjänster För att kunna skapa kostnadseffektiva, kundorienterade och kunskapsbaserade tjänster bör dessa fem åtgärder tas i beaktande vid uppbyggandet av landskapets socialvård. 1. 1. Landskapet bör stärka, stöda och utveckla systemiska verksamhetsformer inom socialvården. 2. 2. Implementering av socialvårdslagen behöver systematiseras och jämnas ut inom landskapet. 3. 3. För att förverkliga barns delaktighet inom servicehelheterna behövs strukturer och ledning. 4. 4. Landskapet behöver en välutvecklad verksamhetsmodell för familjearbete, från förebyggande åtgärd till korrigerande familjearbetsinsats. 5. 5. Utveckling av familjevården som en första hands placering för barn utom hemmet. 13

1. Systemisk socialvård Det behövs systemiska arbetsmetoder inom allmän service för barnfamiljer, handikapp, integration, barnskydd a. Fleraktörsskap vid bedömningar av servicebehoven, dvs. olika professionella, samt barnet, familjen och närnätverket tas systematiskt med vid bedömningen av stödbehoven. b. Pararbete inom socialvården, t.ex. a. Familjearbetare/socialhandledare-socialarbetare b. Vuxensocialarbetare-barnskyddssocialarbetare c. Socialt arbete inom handikapp-allmän service för barnfamiljer d. Gemensamma hembesök, gemensamma målsättningar i serviceplanen och informationsutbyte. c. Pararbete vid kontaktytor mellan olika sektorer, t.ex. a. Bildning-SOTE (elevhälsan-socialvård) b. rusmedel/missbruksvård-barnservice c. barn/ungdomspsykiatri-barnskydd Systemiskt barnskyddsarbete Exempel systemiska verksamhetsmodellen Teamarbete (med olika rollfördelningar och yrkeskunnande) Familjeterapeutiska element i verksamheten 14

2. Arbetet enligt socialvårdslagen (svl) Service enligt svl bör erbjudas i första hand till barnfamiljer om det inte finns uppenbara skäl till barnskyddsåtgärder eller rätt till service enligt annan speciallagstiftning Serviceutbudet enligt socialvårdslagen behöver förtydligas och utvecklas. Exempelvis Hemservice Familjearbete Stödsamtal Stödpersons- och stödfamiljsverksamhet Processerna kring bedömning av servicebehovet enligt barnskyddslagen och socialvårdslagen bör göras tydligare Även för samarbetsparter Servicebedömningar i samarbete med familjen och närnätverket. Utveckling av arbetet enligt svl med stöd från THL (klassificering av socialvården). 15

3. Strukturer för delaktighet Barnens rätt till delaktighet lyfts fram i lagstiftning och FN:s barnkonvention. Exempelvis i - Finlands grundlagsstiftning - Barnskyddslagen - Socialvårdslagen Delaktighet ger klientorienterad service klientengagemang i stödet som erbjuds. Delaktigheten är inte statisk utan föränderlig beroende på arbetskontexten och handlingsramarna i arbetet. Delaktigheten föds i dialog och måste förhandlas i varje situation och förutsätter att barnen får en upplevelse av utbyte, gemensam förståelse och tillit delaktighetsstrategi på arbetsplatsen. Delaktighet kan mätas genom olika delaktighetsskalor. Arbetsplatsen bör ha en tydlig målsättning och uttalad strategi, vad som är rimligt inom den egna arbetskontexten, t.ex. Shiers. Ibland är utmaningen att hitta rätt sätt att involvera barn och unga, därför behövs metoder och metodkunnande. Förändring av arbetskulturen, delaktighet innebär även en förskjutning av maktförhållandet beredskap att omvärdera det egna utgångssättet/arbetssättet Utbildningar, diskussionsforum Det kräver resurser i form av tid och kunskap samt ledningens aktiva stöd. 16

3. Ett exempel på en struktur för barns delaktighet som förebyggande åtgärd Barn och familj i samspel -metoden Bfs-metoden i kommuners basservice, inom specialservicen och inom specialsjukvården. Ett arbetssätt genom vilken man bemöter föräldrars missbruks- och mentalvårdsproblem, våld, arbetslöshet och ekonomiska svårigheter, vilka utgör riskfaktorer för barns utveckling. En central målsättning med Bfs-metoden är att förebygga att problemen överförs från generation till nästa, att utveckla servicemodeller för att främja barns och ungas välmående och mentala hälsa, som utgör en del av kommunernas strategi, struktur och verksamhet. Bfs-metoden erbjuder en servicemodell som sträcker sig över enskilda tjänster och över sektorgränserna, som ett sätt att förverkliga det förebyggande arbetet och en arbetsstruktur för främjande av välfärd. 17

4. En välutvecklad modell för familjearbete minskar på behovet av barnskydd och placeringar. Kiikku-vauvaperhetyö stärks i landskapet tidigt stöd och hjälp i familjer, som har barn under ett år, förebyggande vårdarbete Familjearbete enligt socialvårdslagen; tidig stödinsats till familjer förebyggande arbete och lågtröskelhjälp tillräckliga resurser för att göra familjearbete interventioner och arbetsmetoder definierade och beskrivna, effekterna följs upp och mätare används Fleraktörsbedömning, så att familjen får den service och stöd som de behöver = gemensam syn och vetskap om hur man fungerar och vem som gör vad Intensifierat familjearbete inom barnskyddet Innehållet i familjearbete definieras, metoder och mätare används 18

5. Utveckling av familjevården Målsättningen är att volymen inom familjevården växer och strävar efter att minska på anstaltvården, därigenom även leda till en minskning av kostnader. 1. Utveckling av den mångkulturella familjevården i Österbotten. - Barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund skall i mån av möjlighet beaktas (Bsl 50 ) -Rekrytering av mångkulturella familjer inom familjevården. -PRIDE-utbildning till familjevårdare, där även den mångkulturella delen ingår - Mångkulturella barns behov uppmärksammas vid placeringar inom familjevården. 2. Familjevårdarna erbjuds ett planenligt stöd och utvärdering -initialt stöd 1-2 år -grundstöd från tredje året och framåt -riktat stöd vid behov (kompletterar initiala stödet och grundstödet) -stöd vid placering hos anhörig 19