KST kontaktytor, avgränsning och socialvårdsområden. Ålands kommunförbund,

Transkript

1 KST kontaktytor, avgränsning och socialvårdsområden Ålands kommunförbund,

2 Landskapslag om en kommunalt samordnad socialtjänst (ÅFS 2016:2) Lagen innebär två olika utfall beroende på vilken del av lagen som träder i kraft: Lag 1 : Lag 2 : Erbjuder möjlighet för kommuner att organisera sig i mer än ett socialvårdsområde om de kan påvisa att lagens syfte fortsättningsvis kan uppnås. Om kommunerna inte kan komma överens om ett avtal ( lag 1 ) inom den angivna tidsramen träder lag 2 i kraft. KST organiseras genom att ÅOF ombildas till Kommunernas socialtjänst. Oberoende utfall ska Kommunernas socialtjänst ha en fullt fungerande verksamhet senast den

3 Syftet med lagen är: fra mja likva rdig service effektiv anva ndning av resurserna samlad kompetens och o kad specialisering inom personalen sto rre integritet sta rkt anonymitet gott ra ttsskydd Landskapsregeringen har inte utfärdat någon avgränsning gällande vilka former av socialvård som avses tillfalla KST: den socialva rd som enligt lag ankommer pa kommunerna förutom barn- och äldreomsorg oberoende av lagens utfall finns behov av avgränsning.

4 Vilka delar av socialvården ska ingå i KST? 1. Avgränsning av individ- och familjeomsorgen som har kontaktyta med service inom äldreomsorgen. 2. Avgränsning mellan stöd för närståendevård som har kontaktyta med service inom äldreomsorgen. 3. Avgränsning mellan kommunernas ansvar kontra ÅHS ansvar i form av basservice. 4. Ålands omsorgsförbunds ställning om framtiden innebär mer än ett socialvårdsområde.

5 1. Avgränsning av individ- och familjeomsorg som har kontaktyta med service inom äldreomsorgen Hemservice för hushåll bestående av barnfamiljer* OBS! Inte det samma som hemservice för barnfamiljer enligt nya socialvårdslagen. Hemservice för hushåll bestående av funktionshindrade* (Yngre) klienter som vårdas i kommunala (effektiverade) serviceboenden eller institutioner till följd av t.ex. psykisk ohälsa eller funktionshinder. Serviceboende beviljas enligt handikappservicelagen. Färdtjänst enligt socialvårdslagen *Totalt ca 40 hushåll för hela Åland 2015 (ÅSUB)

6 2. Avgränsning av stöd för närståendevård som har kontaktyta med service inom bl.a. äldreomsorgen OBS! Stödet är en helhet som innehåller vård och omsorg som ges av närståendevårdaren och kompletterande tjänster som anges i vård- och serviceplanen. Stödet omfattar vid sidan av vårdarvodet de tjänster som vårdtagaren behöver. Tjänster som ingår eller kompletterar stödet kan t.ex. vara hemservice och hemsjukvård, stödtjänster eller kortvarig institutionsvård/korttidsvård på institution/effektiverat serviceboende.

7 Framtidsscenario 1 Stöd för närståendevård handläggs/beviljas av KST men tjänster som den vårdbehövande behöver produceras av primärkommunen (delvis fortsättningsvis också av ÅHS, ÅOF, ev. andra). Hur planerar man och utför t.ex. korttidsvård som beviljas via KST men ska utföras av en annan aktör (primärkommunen)? KST har inga egna vårdplatser. Korttidsvård och ev. andra tjänster (t.ex. hemservice) behöver vara någon form av beställning av KST för att handläggaren ska kunna känna till helhetssituationen (dvs. alla former av stödtjänster). Hur garanteras tjänsterna? Kan tjänster utföras av annan kommun än primärkommunen (t.ex. platsbrist inom korttidsvård, sommarvistelse i annan kommun...)?

8 (Framtidsscenario 2) Stöd för närståendevård handläggs/beviljas delvis av KST och delvis av primärkommun tjänster som den vårdbehövande behöver produceras av primärkommunen (delvis fortsättningsvis också av ÅHS, ÅOF ev andra). Innebär en övergång när klientens ärende flyttar över till primärkommunen. Är det juridiskt möjligt att stödet beviljas både av KST och primärkommunen (t.ex. beroende av vårdtagarens ålder)? Är det juridiskt möjligt att ha olika kriterier/stödnivå för beviljande för personer som bor i samma kommun? Vad är vitsen med att stödet är kvar på primärkommunen om man inte kan påverka kriterierna/stödnivån?

9 (Framtidsscenario 3) Stöd för närståendevård handläggs enbart av primärkommunen (delvis fortsättningsvis också korttidsvård hos ÅHS, ÅOF, ev. andra). Har primärkommunens (äldreomsorgs)tjänstemän kunskap om barn som vårdtagare och tjänster som riktar sig till dem? Hur handläggs eventuell korttidsvård via ÅOF? Samma scenario som idag då det gäller utveckling, likabehandlande etc. Kommunerna har dock fortsättningsvis möjlighet att påverka servicenivåer och arvoden.

10 3. Kommunernas ansvar kontra ÅHS ansvar gällande basservice. Problematik existerar idag men kommer att förvärras om inte aktiva ställningstaganden tas i samband med reformen av socialvårdslagen/- lagstiftningen på Åland. Vem ansvarar om glappet i basservicen och att utveckla detta? T.ex. Barn som är i ålder 7-17 år och är i behov av psykologtjänster, men inte tillräckligt sjuka för att falla in under specialsjukvården (BUP). Vart ska de hänvisas? Barnrådgivningens psykolog tar enbart emot barn i åldern 0-6 år, hälsocentralens psykolog enbart vuxna. Elevvården i skolorna har inte möjlighet att erbjuda tillräckligt med stöd. Problematiken med brist på basservice kan innebära att ÅHS specialsjukvård blir överbelastad? Men också att man inte kan erbjuda hjälp på rätt vårdnivå? Detta påverkar den kommunala socialvården. Man kan anta att trycket på familjerådgivningens tjänster samt behov av barnskyddets stödtjänster ökar. Kommunernas ansvar eller ÅHS ansvar?

11 4. Ålands omsorgsförbunds ställning om framtiden innebär mer än ett socialvårdsområde Om lag 2 träder i kraft organiseras KST genom att ÅOF ombildas till Kommunernas socialtjänst. Samtliga åländska kommuner är genom lag bundna att ingå i ÅOF. Om lag 1 träder i kraft kan KST antingen organiseras som ett kommunalförbund eller enligt värdkommunmodellen. ÅOFs ställning är otydlig men man antar att förbundet kvarstår: Svar på Mariehamns stads skrivelse, förfrågan om gemensamt socialvårdsområde. ÅLR 2016/ S2 Samtliga utskick daterade den ÅOF kvarstår inte.

12 Några antaganden... Antagande 1: Delar av servicen som handläggs inom KST kommer att produceras av primärkommunen Antagande 2: Service bör inte delas upp på både KST och primärkommunen Antagande 3: Ny socialvårdslag kommer att antas på Åland...och hur detta påverkar KST

13 Antagande 1: Delar av servicen som handläggs inom KST kommer att produceras av primärkommunen Avtal behöver ingås mellan primärkommunerna och KST. För att trygga klientens rätt till service av primärkommunen (och annan kommun?) t.ex. hemservice för barnfamiljer och funktionshindrade, avlastning, serviceboende. För att trygga att beslutsfattandet som sker inom KST sedan är möjligt att verkställa m.hj.a. primärkommunens serviceutbud. Har klienter enbart rätt till service från primärkommun eller kan de också erhålla service av övriga kommuner i socialvårdsområdet? (T.ex. mer ändamålsenlig service i annan kommun, närmare restid för t.ex. hemservicepersonal, brist på korttidsplatser, etc.) Kostnadsfördelningen KST-primärkommun behöver utredas och slås fast.

14 Antagande 2: service bör inte delas upp både KST och primärkommunen Inte möjligt då det skulle innebära att kommuninvånare behandlas olika beroende på om de är yngre eller äldre då det av största sannolikhet skulle vara olika stödkriterier i KST respektive primärkommunen. Om service delas upp KST / primärkommunen; Finns det då möjlighet för kommunspecifika skillnader i stödkriterier etc.? Om det inte är möjligt med kommunspecifika stödkriterier - vad är då meningen med att primärkommunen ska besluta om dem? Kan KST-tjänsteman bevilja socialvårdslagens-färdtjänst (enligt primärkommunens kriterier?) för yngre klient i behov eller måste klienten hänvisas vidare till primärkommunen?

15 Antagande 3: Ny socialvårdslag kommer att antas på Åland Innebär ny service som ska planeras och startas upp, t.ex. familjeservice inom socialvården. KST måste organiseras utgående från kraven som den nya socialvårdslagen kommer att innebära: Det är svårt att organisera service då man inte vet vad lagen kommer att innebära. Service måste utgå från klienternas behov av stöd, inte kommunernas nuvarande servicetjänster. Vad kommer först? Ny socialvårdslag eller KST? Ska samtlig (ny) service enligt lagen handläggas och produceras av KST?

16 Rikets socialvårdslag (1301/2014) Målet med lagen är att stärka basservicen och det förebyggande arbetet och på så sätt minska behovet av korrigerande åtgärder. Reformen förväntas leda till att antalet klienter inom barnskyddet minskar då det i fortsättningen är möjligt att få förebyggande tjänster i form av familjearbete och hemservice. (Kommuninfo 4/2015). Landskapsregeringen arbetar med att ta fram en ny socialvårdslag för Åland som tidigast kan antas I dagsläget gäller gamla socialvårdslagen (FFS 710/1982 genom LL1995:101) på Åland trots att rikets nya socialvårdslag trädde i kraft den

17 Service i enlighet med nya socialvårdslagen Lagen inför en gemensam klientprocess för hela socialvården = tryggar hjälp också för de som inte omfattas av speciallagstiftning Lagen särskiljer klienter som behöver särskilt stöd, dessa har särskilda rättigheter. Bedömningen görs av socialarbetare. Alla invånare har rätt till en bedömning av servicebehov. Klientplan. Innebär ett nytt arbetssätt. T.ex. Familjeservice inom socialvården: nödvändig hemservice pga. funktionsnedsättande orsak eller i en särskild familje- eller livssituation. För ytterligare service se Behov av att rikta om delar av den nuvarande servicen Behov av ny service

18 Avgränsning av socialvården post ny socialvårdslag Familjeservice inom socialvården Subjektiv rätt till hemtjänst för familjer i behov av särskilt stöd (utmattning, skilsmässa, förälder i fängelse, tvillingfödsel etc). På samma sätt, subjektiv rätt till familjearbete. Idag finns ingen familjeservice inom socialvården -enhet, dvs det är en NY SERVICEFORM Primärkommun eller KST? Handläggning? Serviceproduktion? Sektorövergripande samarbete? T.ex. Missbrukarvård. Svl-färdtjänst, i nya socialvårdslagen service som stöder rörligheten Av vem (socialarbetare?) och var ska bedömning av servicebehov utföras? Kontaktperson? Klientplan?

19 När socialvårdslagen antas har betydelse: Socialvårdslagen och KST träder i kraft samtidigt: Förutom att servicen ska harmoniseras mellan klienter från olika primärkommuner ska också helt nya servicekedjor och service planeras och produceras KST träder i kraft först, sedan socialvårdslagen: Förutsatt att servicen skall handläggas av KST så är det ev. enklare att planera servicen, avsätta personal, utfärda riktlinjer osv. i en redan befintlig organisation. Eventuella personalvinster kanske kan skönjas och delar av personalen kan verka inom familjeservice inom socialvården? Socialvårdslagen träder ikraft innan KST:

20 Åland: Socialvårdsområden Storleken på socialvårdsområdet är avgörande för vilken typ av service som kan produceras utan att behöva ta till samarbetsavtal och dylikt med övriga områden. (OBS! semester och annan frånvaro). Nu gällande samarbetsavtal och köp av tjänster måste tryggas också i framtiden, alternativt tryggas tjänsterna på annat sätt. T.ex. Tallbacken. Möjlighet att inom socialvårdsområdet specialisera sig på olika delar av socialt arbete försämras ju fler socialvårdsområden som finns: Specialisering innebär inte enbart att t.ex. endast arbeta med barnskydd utan också att enbart arbeta med en process inom barnskyddsarbete, t.ex. utredningsarbete eller barn i familjevård. På samma sätt inom handikappservice och stöd för närståendevård, specialisering genom t.ex. en socialarbetare som handlägger samtliga ärenden som berör funktionshindrade barn. Vissa specialområden är ytterst små, t.ex. barnatillsyn. Behöver därför ingå i en helhet.

21 Lagstiftningen ställer krav Överlag kräver merparten av allt beslutsfattande inom socialvården behöriga socialarbetare (jmf. Sjukskötare, läkare). Bedömning ska ibland göras omedelbart Beslutfattande måste tryggas kontinuerligt (därför har vi tex barnskyddsjour brådskande placering). T.ex.För att kunna fatta ett beslut om omhändertagande (barnskyddslagen) krävs följande personal: en socialarbetare som gör utredning (bereder beslutet) tillsammans med annan socialarbetare eller annan personal förtrogen med barnskyddsarbete. En socialarbetare i ledande ställning som fattar beslutet. Dvs. tre personal varav minst två är behöriga socialarbetare. Juridisk expertis måste finnas att tillgå M.m.

22 Brist på köptjänster och utvecklingsbehov Inom samtliga delar av socialvården innebär bristen på köptjänster att den egna (KST!) producerade servicen behöver vara specialiserad för att möta behoven. Man kan anta att delar av denna specialisering endast är möjlig om hela socialvården utgör ett socialvårdsområde. För att nämna några: Specialiserat familjearbete med inriktning inom t.ex. barn med funktionsnedsättningar eller beteendestörningar arbete med tonåringar och föräldrar små barn och föräldrar Familjearbete behöver organiseras så att det är möjligt att delvis erbjuda stödtjänsten då föräldrar är lediga, dvs. kvällar och helger. Specialkunnande krävs för att bättre bistå handikappservicens klienter i frågor gällande avlönandet av en assistent och rekrytering, arbetsavtal, arbetsbeskrivning, försäkringar, vikarier, lagstiftning och uppsägning av assistenter. Finns det andra yrkesgrupper som kan sköta delar av arbetet som idag utförs av socialarbetare? Som en del av samordningen av socialvården borde man också fästa vikt vid att utveckla den service som finns, utveckla arbetsmetoder samt hitta tekniska lösningar som underlättar för både personal och klienter.

23 Exempel på kommande socialvårdskostnader KST måste betala PK För utnyttjad service, t.ex. dygnskostnad sb Hemservicekostnad Stödtjänstkostnad Regleras genom avtal? PK finansierar KST Basfinansiering genom schablon Avstämning vid årets slut T.ex. personalkostnader Regleras genom avtal? Kommunernas socialtjänst LR finansierar en del av KST Landskapsandel för 7-64-åringar Regleras genom lagstiftning Primärkommun Landskapsregering LR finansierar en del av PK Landskapsandel för 0-6-åringar & 65+ Regleras genom lagstiftning

24 Kommunala initiativ för att skapa socialvårdsområden Norråländskt KST under Norra Ålands högstadiedistrikt för Finström, Saltvik, Geta, Sund och Vårdö befolkningsunderlaget utgör cirka 22 % av den åländska befolkningen. Mariehamn som värdkommun för Lemlands, Jomalas och Mariehamns socialvård befolkningsunderlaget utgör cirka 62 % av den åländska befolkningen. Tillkommer Lumparland utgör befolkningsunderlaget 64 %. Till följd av ovanstående två alternativ kvarstår Eckerö och Hammarland samt fem skärgårdskommuner Eckerö och Hammarland utgör cirka 8,5 % av befolkningen Fem skärgårdskommuner utgör cirka 5,5 % av befolkningen