SOSFS 2008:20/ICF. Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF.



Relevanta dokument
PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Samordning av insatser SOSFS 2008:20

Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Information om äldreomsorg

Vem stöder mig med psykisk funktionsnedsättning i mitt dagliga liv och vem gör vad?

Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Riktlinjer Egenvård i Halland

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län Handlingsplan

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

När det finns behov av samordning av stödinsatser från olika verksamheter för ett barn eller ungdom, ska en samordnad individuell (SIP) plan upprättas

Skellefteå. En gemensam ingång

Gemensamma riktlinjer för samverkan

Information om Torsås kommuns

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

SIP Samordnad individuell plan

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Överenskommelse om ansvarsområden inom HSL

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förklaring av föreskriften

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Hörselrehabilitering - Så funkar det

för äldre i Karlskrona

Riktlinjer för för lyftar och och lyftselar på på socialförvaltningen

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Personliga ombud. Statistik årsredovisningar Sammanställning Radovan Javurek

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig.

Redovisning av års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

SOCIALPSYKIATRI - INFORMATION HAGFORS KOMMUN

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Riktlinjer för anhörigstöd

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation

BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN Dnr.

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Bejtona. Inriktning (går inte att redigera): Demens

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Min guide till säker vård på lättläst svenska

ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Uppföljning bostad med särskild service Calmia (Gula gatan)

psykisk funktionsnedsättning

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Avtalsuppföljning vid Täbyvägens gruppbostad, bostad med särskild service LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista.

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Transkript:

SOSFS 2008:20/ICF Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF. Carola Davisson Malin Rombing Tina Ylitorvi Linn Öresjö Kvalitetssäkringssamordnare(KSS), LSS, Eskilstuna kommun KSS, LSS /SOL, Arbete och aktivitet, Eskilstuna kommun Stöd och service pedagog, LSS, Eskilstuna kommun. Sjukgymnast, Habiliteringsverksamheten, Landstinget Nyköping

Bakgrund: Roger är en man på 30 år. Lindrig utvecklingsstörning, depression och psykos. Roger har en regelbunden kontakt med SSK på Psykiatrin. Roger flyttade hemifrån vid 22 års ålder och har sedan dess bott i bostad med särskild service i en egen lägenhet (Får stöd 1g/v). Roger har ett stort dataintresse, spelar WOW (World of Warcraft). Roger har daglig verksamhet på ett konditori.

Vilka / av vem Personal på boendet. Orsak Syfte Vad /hur görs När Fastnar i moment. Aktuella insatser Skapa förutsättningar. Motivation/ påputt. En gång / veckan. Personal på boendet. Äter ensidigt och kaloririkt. Att han ska äta allsidigt och regelbundet. Han får hjälp med att skriva veckomatsedel. En gång / veckan. Läkare på psykiatrin. Psykiska måendet. Bra mående. Läkarkontakt. Regelbundet.

Nuläge: Skadad höft, smärta, isolering, rädsla. Tar inte sin medicin. Försämrat psykiskt mående. Vänder på dygnet. Medvetenhet om vikt /högt BMI. Motiverad till förändring.

Dra nytta av medicinsk information ICF som tankemodell

Roger skriver på samtyckesblanketten:

Vilka ska bjudas in? Roger vill ha med följande: Adam (Bäste motståndare i WoW) Boendestöds personal Personal från arbetet Boendepersonal samtalar med Roger om vilka andra personer som är viktiga i nätverket. Roger godkänner att dessa är med: Läkare och SSK från psykiatrin Sjukgymnast, arbetsterapeut och SSK från kommunen Enhetschef för boendet LSS-handläggare

Kallelsen: Kallelse skickas ut till alla som ska vara med i samordningen 4 veckor innan datum för samordningen. Datum för mötet blir 2011-03-07. Alla som får kallelsen måste deltaga.

Säkerställa helhetssyn: Andra åtgärder vidtas för att säkerställa ett positivt och lösningsfokuserat möte med bra resultat: Rogers intressen och resurser. Ordförande och dagordning. Mötets fokus: Hur det ser ut nu? Hur det bör se ut? Hur vi når dit?

Analys: Helhetsanalys: Förändrade förhållanden på grund av fall. Utebliven medicin. Roger är motiverad och vill ha förändring. Roger tror att arbetet kommer göra måendet bättre. Stort nätverk men ingen samverkan. Högt BMI. Bedömning: Eventuell strukturavvikelse i höften. Överräckning av medicin. Färdhjälpmedel. Anpassningar på arbetet/ samverkan arbete och boende. Högt BMI/motiverad. Åtgärd: Undersöka höften. Delegering/ överräckning av medicin. Arbetsterapeut och sjukgymnast besöker arbetsplatsen. Tid till dietist.

Plan: Utifrån Samverkansmötet och det man kommit överens om byggs det upp en plan. Planen ska innehålla: Uppgifter om Rogers behov, förutsättningar och intressen. Mål för de planerade insatserna. Planerade och beslutade insatser. Den enskildes eget ansvar. Uppgifter om vilka verksamheter som ska genomföra insatserna. En tidsplan. Samordnarens kontaktuppgifter. Uppgifter om uppföljning.

AKUTPLAN Insats / Vad Varför / Egna resurser Mål / Delmål Metod / Hur När Uppföljning Läkarbesök Smärta i höften. Svårt att gå. För att hitta en eventuell strukturavvikelse. Undersöka höften. Att Roger ska kunna gå obehindrat. SSK på Kommunen kontaktar läkare. Roger /boendestöd. 2011-03-08. En vecka efter Roger blivit undersökt av läkare. Medicinstöd Roger vill må bra. Klarar inte att sköta sin medicinering. Att Roger ska må bra. Kunna klara av att sköta sin medicinering självständigt. Delegering. Överräckning av medicin. Roger eget ansvar. 2011-03-08. Då överräckning av medicin pågått en månad.

Samordningsplan Insats / Vad Varför / Egna resurser Mål / Delmål Metod / Hur När Uppföljning Färdhjälpmedel Motiverad men kan inte gå till jobbet. Att Roger ska komma till arbetet igen. Ansökan om färdtjänst. Boendestöd. 2011-03-08 2011-03-22 Anpassning på arbetet Roger tror att han kommer att kunna arbeta trots förändrade förutsättningar. Arbetsuppgift er/arbetstid. Sjukgymnast och arbetsterapeut. Rogers första arbetsdag. Tre veckor efter Rogers första arbetsdag. Kostrådgivning Högt BMI. Roger vill gå ner i vikt. Kunskap om kost. Dietist. Motion. Läkarbesök Samverkan. Boendestöd. När det Psykiska måendet är bättre och när han börjat arbeta igen. En månad efter dietistbesöket.

Uppföljning: På det första samordningsmötet bokas en ny tid in. För att nästkommande möte ska bli optimalt bestäms att samtliga medverkande på samverkansmötet tar kontakt med samordnaransvarig för att ge besked om hur insatserna gått.

Hur skulle Rogers situation kunna sett ut utan samverkansriktlinjerna, samordning och utan ICF som tankemodell?

Samverkan i alla led!

Referenser: Kerstin Möller (2005) Socialstyrelsen (2008) Socialstyrelsen (2009) ICF- Om hälsa, miljö och funktionshinder. Linköping; Mogårds förlag SOSFS 2008:20 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Samverkan i re/habilitering en vägledning. Västerås; Edita Västra Aros Närvård i Sörmland (2010) Samverkansriktlinjer enligt SOSFS 2008:20. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Sörmland. Kommuner och Landsting i samverkan Kerstin Möller och Muntliga och skriftliga referenser. Lena Talman (2010-2011) FoU Sörmland