Arvet, gener och bioteknik

Arvet, gener och bioteknik Namn: Klass: 9A

Tidsplanering och litteratur att söka i: 9A Tisdag 50 Onsdag 50 Torsdag 90 7 8 12/2 Introduktion och material 19/2 G: Cellen, proteinsyntes, delning 14/2 Vikarie EA: s.6 21/2 G: Korsningsscheman 9 26/2 28/2 1/3 10 11 12 5/3 G: Korsningsschema 12/3 G: Förädling EA: s.15-17 19/3 Repetera och Öva 13 26/3 Inför NP 14 7/3 G: Sjukdomar 14/3 G: Genmodifiering EA: s.15-17 21/3 Repetera och Öva 28/3 Inför NP 2/4 4/4 5/4 15 9/4 Inför NP 15/2 Vikarie EA: s.7+8 Film: Det sitter i generna (23 min) 22/2 Vikarie EA: s.10-11 (+12) 8/3 EA: s.13-14 Film: Det sitter i generna (23 min) 15/3 NP Sv C 22/3 PROV 29/3 Inför NP 11/4 NP NO A 12/4 Biologi Spektrum (svart bok): Gener är recept på proteiner s.398-402 Gener för arvet vidare s.403-409 Sjukdomsgener och genteknik s.410-415 Från avel till genslöjd s.418-422 Gener med nya uppdrag s.423-427 En bot mot svälten? s.428-431 Viktiga begrepp: Cellkärna DNA Gen Kvävebas Aminosyra Protein Ribosom Proteinsyntes Stamcell Genreglering Kromosom Kromosompar Könskromosomer Vanlig celldelning mitos Reduktionsdelning meios Tvillingar Dominant gen Vikande gen (recessiv) Korsningsschema Mutation Dominant sjukdomsanlag Vikande sjukdomsanlag Könsbundet arv Färgblindhet Blödarsjuka Downs syndrom Hybrid-DNA-teknik Genterapi Homozygot Heterozygot Avel Förädling Bioteknik Genteknik GMO 2

Arbetssätt: Uppgifter Genomgångar Film Undersökningar Dessa förmågor ska du träna: Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Genomföra systematiska undersökningar i biologi. Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor, till exempel bioteknik Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. Historiska och nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets och människans levnadsvillkor, till exempel penicillin och transplantationer Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och diskussioner Anledningen till att japaner är så korta och har gul hudfärg är att de bara har ätit fisk och ris i tvåtusen år. Om vi istället äter hamburgare och potatis de närmaste tusen åren så kommer vi att bli längre, vita i hyn och blonda. Den Fujita, chef för McDonald s i Japan 3

Kunskapskrav: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

Exempel på frågeställningar Exempel på provfrågor som kräver faktakunskaper men relativt korta svar: Förklara begreppen kromosom, dominant gen, mutation och genterapi. Koppla samman cellerna till vänster med kromosomuppsättningen till höger 1 Äggcell från kvinna A 22X eller 22Y 2 Hudcell från en kvinna B 44XX 3 Spermie från en man C 44XY 4 Njurcell från en kvinna D 22X Ge exempel på vad som orsakar mutationer, och vad mutationer kan leda till. Vilka påståenden är felaktiga? Förklara varför! A Vi har 46 kromosomer. B Tvåäggstvillingar har identiska arvsanlag. C Cancer beror vanligen på mutationer i kroppscellerna. D När könsceller bildas blandas arvsmassan så att varje könscell får en unik uppsättning gener. Exempel på provfrågor där du förväntas förklara sammanhang och använda begrepp: Förklara hur proteiner bildas i cellerna från DNA i cellkärnan till ett färdigt protein. Rita modeller! Mutationer kan uppstå i både könsceller och kroppsceller. Varför kan mutationer i spermier och äggceller få andra följder än mutationer i kroppsceller? Några ungdomar diskuterar genmodifiering och använder sig av olika argument. Vem använder ett naturvetenskapligt argument? A Genmodifiering är ett brott mot livets helighet. B Genmodifiering sker främst där det är lönsamt. C Genmodifiering kan få en organism att tillverka nya kemiska ämnen. D Genmodifiering kan hjälpa till att bota världssvälten. Ge ett argument för varför genmodifiering skulle kunna leda till en minskad användning av bekämpningsmedel. Ge sedan ett argument för motsatsen. Ge exempel på naturvetenskapliga upptäckter som har att göra med arvet, och förklara vilken betydelse upptäckterna har haft för människors levnadsvillkor. 5

Cellens delar och funktioner Bi Spektrum s.231 Kroppen hos en vuxen människa innehåller ungefär 100.000 miljarder celler. 1. Beskriv kortfattat vad cellens delar har för funktion. 2. Placera ut cellens delar på bilden. 3. a) Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi? b) Skriv en formel för den kemiska reaktionen. c) Vad händer om cellen inte får bränsle? Del i cellen A. Cellkärna Funktion/Beskrivning B. Ribosomer C. Mitokondrier D. Cellmembran E. Lysosom 6

Gener är recept på proteiner Bi Spektrum s.398-402 4. Vad handlar genetik om? 5. Var i kroppen finns dina arvsanlag? 6. Vilka två huvuduppgifter har våra gener? 7. Beskriv hur bokstäverna i DNA är sammankopplade i baspar. Rita en enkel bild av DNA och förklara hur informationen finns lagrad. 8. a) Vad består en gen av? b) Ungefär hur många gener har vi människor? 9. Vilken betydelse tror forskarna att överskotts-dna har? 10. a) Vad heter de byggstenar som bygger upp proteinerna? b) Beskriv hur ett protein bildas, från DNA i cellkärnan till ett färdigt protein. Använd gärna bilden nedanför eller rita en egen! CELLKÄRNA MED ARVSMASSA (DNA) 7

Gener för arvet vidare Bi Spektrum s.403-405 11. a) Hur många kromosomer har människans kroppsceller? b) Hur många kromosompar har människans kroppsceller? 12. Celler dör och måste ersättas. Beskriv med hjälp av modellen nedanför hur vanliga celler förökar sig och blir kopior av modercellen. Vad händer i varje steg? (Modellen är förenklad och innehåller bara 2 av 46 kromosomer.) 13. a) Vad kallas kromosompar nummer 23 med annat namn? b) Hur ser du på kromosomerna om det är en man eller en kvinna? c) Varför har en könscell inte lika många kromosomer som en vanlig cell? 14. Förklara skillnaden mellan tvåäggstvillingar och enäggstvillingar. 15. Vilket påstående är felaktigt? Motivera ditt svar. A) Vi har 46 kromosomer. Två av dem är könskromosomer, pojkar har XY och flickor XX. B) Cancer beror vanligen på mutationer i kroppscellerna. C) Tvåäggstvillingar har identiska arvsanlag. D) När könscellerna bildas blandas arvsmassan så att varje könscell får en unik uppsättning gener. Därför blir inte syskon identiskt lika. 16. Visa i korsningsschemat nedan hur barnets kön ärvs. MAN KVINNA 8

Celldelning (bilder från Bi spektrum) 9

Gener för arvet vidare Bi Spektrum s.406-409 17. Varför förekommer gener parvis? 18. Anlag kan antingen vara dominanta eller vikande (recessiva). a) Ge minst tre exempel på egenskaper som är dominanta. b) Beskriv hur korsningsscheman kan visa hur arvsanlag ärvs. 19. Sonja och Erik ska skaffa barn. Sonja har bruna ögon med två dominanta anlag (BB) för ögonfärg och Erik har blå ögon med två vikande anlag (bb) för ögonfärg. a) Visa i korsningsschemat hur barnets ögonfärg kan komma att se ut. b) Hur stor är chansen att Sonjas och Eriks första barn får bruna ögon? Erik Sonja 20. Förändras sannolikheten om Sonja istället har bruna ögon med ett dominant anlag och ett vikande anlag (Bb) för ögonfärg och Erik har blå ögon med två vikande anlag (bb) för ögonfärg? a) Visa i korsningsschemat hur barnets ögonfärg kan komma att se ut. b) Hur stor är chansen att Sonjas och Eriks första barn får bruna ögon? Erik Sonja 21. Daniel och Johanna har båda lockigt hår. De väntar sitt första barn och de funderar på hur deras barns hår kan se ut. Båda har ett dominant anlag (L) och ett vikande anlag (r). a) Visa i korsningsschemat hur barnets hår kan komma att se ut. b) Hur stor är chansen att Daniels och Johannas första barn får rakt hår? Daniel Johanna 10

Gener för arvet vidare Extra korsningsscheman Homozygot - Två gener som är likadana kallas homozygoter. Ex. två dominanta gener eller två vikande gener. Heterozygot - Två gener som är olika kallas heterozygota. Ex. en dominant och en vikande gen. Blå ögonfärg kan alltså bara vara homozygota. Bruna ögon kan vara antingen homozygota eller heterozygota. 22. a) Vad kallas ett genpar med två dominanta gener? b) Vad betyder hetero? c) Är en person med blå ögonfärg homozygot eller heterozygot? Motivera. 23. Anlag för fria öronsnibbar är dominant (D) över fasta öronsnibbar (v). a) Vilka av genparen 1-3 visar en homozygot öronsnibb? b) Vilket av genparen 1-3 visar en heterozygot öronsnibb? c) Har en person med anlagen Dv fria eller fasta öronsnibbar? Genpar 1. Genpar 2. Genpar 3. D D D v v v 24. En brunögd heterozygot och en blåögd homozygot väntar barn tillsammans. Visa med ett korsningsschema vilka genkombinationer och vilken ögonfärg barnet kan få. MAN KVINNA 25. Hos kaniner beror svart päls på en dominant gen (S) och vit päls på en vikande gen (v). Två svarta kaniner som är heterozygoter parar sig med varandra. Visa med korsningsscheman hur många olika genkombinationer det kan finnas hos ungarna. HANE HONA 11

Gener för arvet vidare Extra korsningsscheman om blod 26. Vilka genkombinationer kan en person med A-, B-, AB- respektive 0-blod ha? A och B är dominanta gener och 0 är vikande gener. Rita modeller av möjliga genpar, ex: A B A 0 27. Visa med hjälp av korsningsscheman vilka blodgrupper ett barn kan få om a) pappan har blodanlag AA och mamman har blodanlag AB. b) pappan har blodanlag B0 och mamman har blodanlag 00. MAN MAN KVINNA KVINNA 28. Hur stor är sannolikheten att ett barn får blodgrupp A om pappan har blodanlag A0 och mamman har blodanlag AB? Visa med hjälp av korsningsschema. MAN KVINNA 29. Kan en man med blodgrupp B vara far till ett barn med blodgrupp 0 om mamman har blodgrupp A? Motivera ditt svar med korsningsschema. MAN KVINNA 30. Diskutera hur blodgruppsbestämning kan användas vid faderskapsmål. 12

Sjukdomsgener och genteknik Bi Spektrum s.410-411 31. a) Vad innebär mutation hos en cell? b) Ge exempel på yttre faktorer som kan leda till mutationer. c) Förklara hur en mutation kan leda till cancer. d) Vad kan mutationer leda till mer förutom sjukdomar? 32. En person bär på ett anlag för en sjukdom. Sjukdomen har inte brutit ut hos bäraren. Är sjukdomsanlaget dominant eller vikande? Motivera. 33. Cleo är 2 år och har den ärftliga sjukdomen cystisk fibros. Ingen av hennes föräldrar har sjukdomen. a) Rita ett korsningsschema som visar hur Cleo har ärvt sjukdomsanlagen från sina föräldrar. Använd litet s för att ange ett vikande sjukdomsanlag och stort F för att ange ett friskt dominant anlag. b) Hur stor var sannolikheten för att Cleo skulle få cystisk fibros? PAPPA MAMMA 34. Kerstin och Allan ska skaffa barn. Allan bär på en ärftlig sjukdom med dominant anlag. Nu undrar de över hur stor risken är att barnet får anlag för denna dominanta skadade gen, så att sjukdomen bryter ut. Visa med hjälp av korsningsschema. ALLAN KERSTIN 35. Färgblindhet är en genetisk sjukdom som är könsbunden. Ramona ser färger bra, men bär på anlaget för färgblindhet. Hon får barn med Jocke som är en normalseende man. a) Hur stor sannolikhet är det att de får ett barn som är färgblind? Visa med ett korsningsschema. b) Varför är det vanligare att pojkar är färgblinda? 13

Sjukdomsgener och genteknik Bi Spektrum s.412-415 36. Beskriv den genetiska sjukdomen Downs syndrom. 37. a) Nämn några modellorganismer som är viktiga för den genetiska forskningen. b) Varför är dessa så viktiga? 38. Genteknik har använts sedan 1970-talet. Under de senaste årtiondena har hybrid-dna-tekniken utvecklats. a) Ge exempel på läkemedel som tillverkas med hybrid-dna-teknik. b) Beskriv hur metoden fungerar när bakterier tillverkar insulin. 39. Mänskliga gener, friska som sjuka, kan också flyttas över till möss. På vilket sätt har forskare utnyttjat denna kunskap? 40. a) Vad är genterapi? b) Varför är det skillnad mellan genterapi på kroppsceller och på könsceller? 41. Läs s.416-417 Gentester på gott och ont. Tänk själv först och diskutera sedan! A. Tycker du att det är etiskt riktigt att vid fosterdiagnostik sortera bort befruktade ägg med sjukdomsanlag? B. Om du hade en svår ärftlig sjukdom i släkten, skulle du vilja veta om du i framtiden kommer att få sjukdomen? Även om det inte går att bota sjukdomen eller förhindra att den bryter ut? C. Vill du veta vilka gener du har och vilka sjukdomar som du riskerar att få? Hur tror du att du skulle reagera om du fick veta att du har ökad risk att i framtiden får en allvarlig sjukdom? D. Vad tror du händer om arbetsgivare eller försäkringsbolag kan få reda på resultaten av anställdas gentester? E. Skulle du vilja göra ett gentest för att se vilken idrott som passar bäst för dig? Vilka fördelar och nackdelar kan du se med sådana tester? 14

Från avel till genslöjd Bi Spektrum s.418-422 42. a) Ungefär hur länge har människan odlat växter? b) Varför var metoder såsom syrning och jäsning viktiga när människan blev bonde? 43. Teknik som tar levande organismer till hjälp kallas bioteknik. Exempel på bioteknik är hö som jäser till ensilage och bakterier på avloppsreningsverk. a) Hur förädlas växter och djur med traditionell bioteknik? b) Hur förädlas växter och djur med modern genteknik? c) Vilka för- och nackdelar finns med metoderna i jämförelse med varandra? 44. a) Ge exempel på djur och växter som förädlats på traditionellt sätt. b) Ge exempel på djur och växter som förädlats genom genteknik. c) Vilka egenskaper vill man ofta få fram hos ätliga växter? d) Vilka egenskaper önskar man avla fram med djurförädling? 45. a) Vad är en genmodifierad organism (GMO)? b) På vilka sätt skulle en genmodifierad organism kunna förändra ett ekosystem? 46. Bonden Kent har haft problem med insektsangrepp på sin åker. Beskriv hur Kent med hjälp av genteknik kan få hjälp mot insekterna utan att bespruta sina grödor med giftiga medel. 15

Gener med nya uppdrag Bi Spektrum s.423-427 47. Hur kan genmodifiering göra potatis mer tålig mot kyla? 48. Varför vill man göra lax till växtätare? 49. Hur skulle genmodifierade bakterier och växter kunna förse oss med bränslen och nya material? 50. Vilka risker skulle kunna finnas med att modifierade gener kan spridas till vilda arter, eller att genmodifierade djur sprider sig i ett ekosystem? 51. Finns det risker med genmodifierade livsmedel? 52. På vilket sätt finns det risk för att odlare kan bli mer beroende av sina leverantörer om de väljer utsäde till skräddarsydda grödor? Diskutera och skriv några argument för och mot genmodifierad mat. Kan du tänka dig att äta GMO? Vilket är ditt främsta argument? 16

En bot mot världssvälten? Bi Spektrum s.428-431 53. I vilka länder är genmodifierade grödor vanligast? BOMULL RAPS SOJA 54. Varför är genmodifierade grödor ovanligare inom EU? 55. Vilka fördelar skulle en fosforsnål gris kunna ha, jämfört med en vanlig gris? 56. Varför finns det risk att nya och nyttiga grödor inte hjälper mot svälten i världen? 57. Varför har man regler om säkerhetsavstånd mellan genmodifierade odlingar och traditionella? 58. Oavsett vilken riskbedömning som visar sig rimligast vilken nytta kan vi ha av den pågående diskussionen om genteknikens möjligheter och risker? 17

Laboration - DNA från munnen Uppgift: Undersök ditt eget DNA från munnen. Material: Natriumklorid Alkohol (T-röd) Diskmedel Övrigt material: Genomförande: 1. Läs igenom hela instruktionen. Planera hur du ska lägga upp laborationen och vilka material du kan tänkas behöva - fyll på listan ovan. 2. Blanda ihop en 1% saltlösning (ex; 1ml i 100ml vatten). 3. Tugga lätt på kinden i 30 sekunder och skölj munnen direkt efter med saltlösningen i 60 sekunder svälj inte! 4. Spotta ut saltlösningen i en bägare eller dylikt. Häll lite av lösningen (ca 2 cm) i ett rent provrör. 5. Blanda lika delar diskmedel och vatten (ca 1-1,5 cm av vardera ämne) i ett nytt provrör. Tillsätt mixen till provröret med saltlösningen. Diskmedel öppnar cell- och kärnmembranen så att DNA blir fritt i lösningen. 6. Tillsätt en pipett alkohol (T-röd) i ytan till lösningen i provröret. Låt alkoholen rinna längs insidan på provröret (vinkla provröret). Saltvatten och etanol gör att DNA fälls ut och blir synligt! 7. Låt provröret stå en stund. Den vita ringen som bildas strax under ytan är söndertrasad DNA från de yttersta muncellerna. 8. Prova att vira upp DNA med en tandpetare, och gör i ordning ett preparat som du kan titta på i ett mikroskop! Rita vad du ser här! Resultat och slutsats:.. 18

Laboration - DNA från kiwi Uppgift: Undersök om du kan hitta DNA från en kiwi. Material: Kiwi T-röd (alkohol) Natriumklorid Diskmedel 1 liten bägare Tratt Filtreringspapper Mätglas Pinne Sked Lupp eller mikroskop Genomförande: 1. Hämta allt material du behöver enligt listan och genomförandet (läs allt innan du börjar). 2. Mosa en bit av kiwin i en bägare. 3. Späd 5 ml diskmedel med 50 ml vatten. 4. Täck fruktmoset med det utspädda diskmedlet. 5. Tillsätt en nypa salt och blanda väl. 6. Gör i ordning filterpapper i en tratt och ställ i en bägare. 7. Häll fruktmoset i tratten och filtrera. 8. Mät hur stor volum du fått av det filtrerade fruktmoset. Tillsätt försiktigt en lika stor mängd (iskall) T-röd. 9. Försök nysta upp lite DNA med en pinne, och gör i ordning ett preparat som du kan titta på i ett mikroskop! Rita vad du ser här! Resultat och slutsats:.. 19

Uppgift Arv och miljö Går alla egenskaper i arv från våra föräldrar? Eller beror vissa endast av miljön omkring oss? Kan en egenskap bero både på arv och miljö? 1. Titta på egenskaperna nedan, och fundera över vilka som enbart beror av arv, vilka egenskaper som endast beror av miljön och vilka egenskaper som beror på både arv och miljö. 2. Fyll i egenskaperna i tabellen. 3. Skriv en motivering till minst 3 av dina val och lämna in till läraren. Förmåga att tala Kroppslängd Skonummer Ondska Skönhet Hårfärg Kriminalitet Intelligens Argsinthet Förmågan att gå Muskelstyrka Tecknartalang Bollsinne Homosexualitet Ärlighet Ögonfärg Musikalitet Matematikbegåvning Enbart miljön Både miljö och arv Enbart arv 20

Bilder på egenskaper Fri öronsnibb Fast öronsnibb V-format hårfäste Rakt hårfäste Öronutskott Ej öronutskott Uppnäsa Rak nästipp Vänster tumme över höger Inåtböjda lillfingertoppar 21

Uppgift Hur olika är vi egentligen? Vilket nummer blir du (1-128)?. o o o Figuren visar sju ringar som är numrerade från mitten och utåt. Varje ring betecknar ärftliga egenskaper. Färga ringens plussida om du har egenskapen, eller minussida om du saknar egenskapen. Du ska alltså bara markera ett plus eller ett minus i varje ring! o När du går vidare till fråga 2. utgår du den halva som du färgat på fråga 1. o Till slut ska du bli ett nummer mellan 1-128. + - Fråga 1. Kan du rulla tungan till ett U? Ja Nej Fråga 2. Är din öronsnibb fri eller fast? Fri Fast Fråga 3. Har du öronutskott? Ja Nej Fråga 4. Är du fräknig? Ja Nej Fråga 5. Har du smilgropar? Ja Nej Fråga 6. Vilken färg har dina ögon? Bruna/gröna Blå/grå Fråga 7. Har du lockigt eller rakt hår? Lockigt Rakt 22

Uppgift Egenskaper i familjen Dominanta anlag Jag 2. 3. 4. 5. 1. Brun och grön ögonfärg (dominerar över blå och grå.) 2. Normal syn. 3. Grop i hakan. 4. Skrattgropar i kinderna. 5. Förmåga att rulla tungan till ett rör. 6. Mörkt hår (dominerar över ljust.) 7. Ej rött hår (dominerar över rött hår.) 8. Lockigt hår. 9. V-format hårfäste (dominerar över rakt.) 10. Medsols hårvirvel (dominerar över motsols.) 11. Normal pigmentering (dominerar över albino.) 12. Fräknar. 13. Fria öronsnibbar (dominerar över fastvuxna vid kinden.) 14. Böjd näsa (dominerar över rak.) 15. Rak nästipp (dominerar över uppnäsa.) 16. Vida näsborrar (dominerar över trånga.) 17. Fylliga läppar (dominerar över smala.) 18. Skomakartumme med övre delen av tummen bakåtböjd. 19. Inåtböjda lillfingertoppar (dominerar över raka.) 20. Högerhänthet (dominerar över vänsterhänthet.) 21. Höger tumme överst vid knäppta händer. 22. Höger underarm överst vid korslagda armar. 23. Blodgrupp A, AB, B (dominerar över blodgrupp O.) Få vet! 1. Markera vilka dominanta anlag DU har genom att markera ruta 1. Om egenskapen visar sig är det dominant. 2. Undersök hemma om du och din familj har samma anlag. Låt då exempelvis kolumn 2. vara mamma, kolumn 3. pappa, kolumn 4. syster och så vidare. 3. Diskutera a) Har du och din familj samma anlag? b) Vad kan skillnader bero på? c) Tror du människors egenskaper på olika världsdelar skiljer sig åt? Varför? 23