Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Barn- och utbildningsnämnden Ersättarna för kännedom Dag: 2011-09-28 Tid: Kl 8.15 Plats: Falkenbergs kommunala Montessoriskola Ärenden: 1 Val av protokollsjusterare 2 Gemensamt gymnasieantagningskansli i Halland (Karin Delin) 8.15 3 Nyckeltal verksamhetsplanen- återremiss för att bestämma måluppfyllelsenivå (Arja Holmstedt Svensson) 8.35 4 Motion om haverikommission (Arja Holmstedt Svensson) 8.55 5 Remiss säkerhetsplan (Majlis Wolfhagen) 9.10 6 Remiss tillgänglighetspolicy (Frida Byrsten) 9.25 7 Budgetuppdrag att redovisa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för En-till-En införandet på gymnasieskolan (Kristina Björn) 10.00 8 Meddelanden för information 10.05 9 Delegationsbeslut 10.07 10 Handlingar för information 10.10 11 Övriga frågor 10.15 Information Ekonomisk uppföljning (Marie Lindau) Bifogas 10.25 Internkontrollplan-uppföljning (Stefan Bergdoff) Bifogas 10.40 Information om planerad barnomsorgsverksamhet, Christella Barnomsorg 11.00-11.30 Info om Skolinspektionsbeslut (Frida Byrsten) 11.40-11.45

Frågor från ledamötena kring uppföljning av städning och värdeskåp för datorer 11.45-11.55 Förvaltningschefen inoformerar 11.55-12.00 Information om planerad barnomsorgsverksamhet, Linda Nilsson 13.00-13.30 Information om Montessoriläromedel (Pedagoger Bodil Gesterling, Karin Jönsson och rektor Bengt Hallesjö) 13.30-14.00 Fika 14.10-14.30 Information från Kulturskolan om arbetet utifrån Kulturskolans nya inriktningsdokument (Anders Carlsson/Mona Ericsson) 14.30-15.15 Falkenberg 2011-09-21 Kerstin Angel Frida Byrsten

Beslutsförslag 2011-09-19 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet kade01 Förfrågan om möjlighet att vara värd för ett gemensamt gymnasieantagningskansli. Dnr Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Anta erbjudandet om ett gemensamt antagningskansli i Halland lokaliserat till Falkenberg, under förutsättning att beslut tas i politiska styrguppen för gymnasiesamverkan. Beslutsunderlag Förfrågan om att vara värd för gemensamt antagningskansli, 2011-09-07 Sammanfattning av ärendet En skrivelse ankom 2011-09-07 om en planerad utredning av gemensamt antagningskansli och ett förslag om att kansliet ska vara lokaliserat till Falkenberg. Barn- och utbildningsnämnden ska uttala möjligheterna för att anta detta erbjudande. Den politiska styrgruppen för gymnasiesamverkan har beslutat att det ska genomföras en utredning om att bilda ett gemensamt antagningskansli för gymnasieantagning i Halland. Detta utifrån samverkansavtalet om fritt sök till de kommunala gymnasieskolorna i Varbergs, Falkenbergs, Hyltes, Halmstads och Laholms kommuner som gäller fr.o.m. antagningen ht 2011. Målsättningen är att den gemensamma antagningen ska gälla fr.o.m. gymnasievalet 2013. Planeringsgruppen för gymnasiesamverkan, som består av skolchefen i Halmstad, respektive gymnasiechef (eller motsvarande) från Laholm, Hylte, Falkenberg och Varberg samt representant för Region Halland ser det som viktigt att i ett tidigt skede avgöra till vilken ort kansliet ska vara lokaliserat. Den kommande utredningen är beroende av detta beslut enligt planeringsgruppen. Den politiska styrgruppen beslutar om utredning. Om det efter utredningen blir aktuellt med ett gemensamt kansli kommer det slutliga beslutet fattas av varje enskild kommun. Ekonomi Planeringen avser 1,5-1,8 tjänster på antagningskansliet, vilket innebär att det inte är någon utökning totalt sett. Alla kommuner är med och finansierar sin del, vilket innebär att det blir kostnadsneutralt för Falkenberg. Övervägande Falkenberg är den kommunen som har tillräcklig kompetens kring antagningen utifrån dagsläget och befintlig personal. I Varberg går ansvarig tjänsteman i pension och i Halmstad är det helt nyanställd personal. I Falkenberg finns personal som jobbat länge med antagningen samt studie- och yrkesvägledare (SYV), som arbetet med uppgifterna och som kan ses som resurs i sammanhanget. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se

Falkenberg har möjlighet att hitta personer med stor kompetens i den nuvarande personalstyrkan, som kan utgöra antagningskansli för de ingående kommunerna. Det finns dessutom möjlighet att fördela andra arbetsuppgifter till denna arbetsgrupp. Tänkbara kombinationer är t.ex. planerare, informatör på gymnasiet, studie- och yrkesvägledare, assistent (elevregistrering etc), systemansvarig. Expedieras till Region Halland Verksamhetschef för gymnasieskolan Kommunkansliet i Falkenberg 2

Beslutsförslag 2011-08-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Verksamhetsplan barn- och utbildningsnämnden. Dnr 2011-256/60 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Fastställa nyckeltal för verksamhetsplan 2012 Beslutsunderlag Förslag till verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse, 2011-08-23 Sammanfattning av ärendet Samtliga nämnder skall som ett led i kommunens planerings- och uppföljningsprocess upprätta en verksamhetsplan för 2012. Planen skall utgå från de fastställda budgetramarna. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan utgår ifrån Läroplanernas krav och kommunfullmäktiges mål. Nämnden återremitterade nyckeltalen för att förvaltningen skulle tydliggöra nivåer för måluppfyllelse. Expedieras till Kommunledningskontoret inklusive tjänsteskrivelse Ekonomikontoret inklusive tjänsteskrivelse Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se

Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden 2012

Inledning Verksamhetsplanen är ett dokument som ligger till grund för arbetet i förskolor och skolor. Den ska vara känd av föräldrar och elever. Verksamhetsplanen sammanfattar vad barn- och utbildningsnämnden i Falkenbergs kommun vill att verksamheterna för barn och unga ska fokusera på för att uppnå de uppsatta målen. Alla förskole- och skolverksamheter är skyldiga att arbeta efter verksamhetsplanen som ska vara ett aktivt dokument i verksamheternas vardag. Elever och föräldrar ska veta vad man kan förvänta sig av verksamheterna. Förskolans 1 och skolans 1 uppdrag är att våra barn och ungdomar ska utvecklas, växa samt uppnå målen enligt kursplaner och läroplaner. Alla som arbetar med våra barn och elever ska vara tydligt inriktade på utveckling och kunskapsinhämtande. Läroplanerna styr vårt arbete Läroplanerna 2 uttrycker statens krav på förskola och skola, som kommunen som huvudman är skyldig att genomföra, men också vilka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna. Verksamhetsplanen utgår ifrån läroplanernas mål och riktlinjer. Vår vision Alla ska lyckas! Visionen för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde är: Alla ska lyckas! Vi utgår ifrån kommunens övergripande vision Vi växer för en hållbar framtid och formulerar vad det innebär för vår verksamhet. Ambitionen är hög och utgår från att alla verksamheter med stöd i Verksamhetsplan och andra inriktningsdokument, ska veta vad som förväntas och hur detta kan uppnås. De fem målområdena är utgångspunkten och fokus för årets arbete i verksamheterna. 1 I verksamhetsplanen används det sammanfattande begreppet förskola för både förskola och annan pedagogisk verksamhet samt begreppet skola för den obligatoriska och frivilliga skolan, förskoleklassen och fritidshem. 2 Lpfö 98:Läroplanen för förskolan, Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,lgrsär 11; Läroplanen för grundsärskolan Lpf 94:Läroplanen för de frivilliga skolformerna; gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. 2

Att arbeta i en målstyrd verksamhet innebär ett ständigt lärande där varje enskild individ arbetar för måluppfyllelse utifrån egna förutsättningar och behov. Detta kräver en pågående dialog eftersom målen är kända av alla men vägarna dit kan variera beroende på omständigheter och tidigare erfarenheter och kunskaper. Varje nivå i organisationen behöver därför skapa möten för dialog och utbyte av erfarenheter för att vi tillsammans ska nå vårt uppsatta mål att alla ska lyckas! Det finns inte rätt och fel vägar till målen det handlar om ett medvetet val av vägar kopplat till individ och aktuell situation! Huvuduppgift för förskola och skola enligt läroplanerna: Lärande för alla samt förskoleverksamhet respektive skolbarnomsorg för barn i åldrarna 1-12 år Lpfö 98- Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Lgr och Lgrsär 11- Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Lpf 94- Huvuduppgifter för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Övergripande perspektiv I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv dessa perspektiv är desamma oavsett skolform och anges i läroplanerna: Historiskt perspektiv, Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv Barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg väljer också att sätta fokus på två av de åtta nyckelkompetenser som EU tagit fram: Digital kompetens Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer 3

Hur når vi målet För att genomföra det uppdrag som formulerats för förskola och skola har barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenberg valt att använda sig av och utveckla Sveriges kommuner och landstings (SKL) åtta indikatorer som kännetecknar framgångsrika skolkommuner: I en framgångsrik skolkommun Fokuseras ledarskapet i skolan på det pedagogiska uppdraget och läroplanen Satsar man på kompetenta lärare och man arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Ställer man höga krav på skolans resultat oavsett förutsättningar Följer man upp resultat och återkopplar dessa till verksamheten Arbetar man för att få väl fungerande relationer inom hela verksamheten Har man en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer Fångar man upp elever i behov av särskilt stöd Har man samsyn om och en kontinuitet vad gäller mål och inriktning för verksamheten Vi ska utgå från dessa framgångsfaktorer och använda de resurser vi har för att bli en av Sveriges mest framgångsrika skolkommuner Alla som arbetar hos oss ser det som naturligt att arbetet i en lärande organisation innebär att jag delar med mig av mina erfarenheter och reflekterar över både mitt eget lärande och tar del av andras erfarenheter för att utvecklas i min yrkesroll. Arbetsinsatsen utvärderas kontinuerligt genom att i det systematiska kvalitetsarbetet analysera och värdera resultat utifrån planerade vägval och iscensatta lärprocesser. Nuläge och utveckling Samtliga verksamheter måste arbeta utifrån förändringar i barn och elevunderlag, lagreformer och vara i samklang med nya krav från samhället och förändringar som t ex IT-utvecklingen. Det pågår hela tiden processer och utveckling. Engagemanget är stort ute i Falkenbergs skolor och förskolor, både hos elever och hos personal. På vissa håll drivs vissa frågor medan andra får stå tillbaka, det är inte möjligt att köra på högsta växeln inom alla områden samtidigt. Arbetet går i faser och ibland måste något område vila för att något annat är viktigast just då. Men en sak är säker i Falkenbergs skolor och förskolor är det aldrig stilla och arbetet rör sig alltid framåt! 4

Medborgare Kommunfullmäktiges övergripande mål: Deltagandet i de allmänna valen ska öka Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin Förutsättningarna för alla medborgares sociala engagemang ska vara goda och ständigt förbättras Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo på och vistas i Folkhälsan i Falkenberg ska vara mycket god Barn- och utbildningsnämndens målsättning God utbildning är avgörande för att barn och ungdomar ska ha möjlighet att göra egna val och vara aktiva medborgare i samhället. Därför ska såväl barnomsorg som utbildning utformas så att den tillgodoser varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas. En individ som har inflytande tar ansvar för sin situation och bidrar till verksamhetens utveckling. Alla elever ska ha kunskap om vilka förmågor de har och ska utveckla samt vad de ska lära sig inom de olika områdena. Lärarens uppgift är att tydliggöra för varje elev vilken kunskap han eller hon ska inhämta och vilka kvaliteter och förmågor varje individ ska utveckla. För att barn och elever ska få goda möjligheter att nå målen krävs samarbete med dem som på olika sätt berörs av förskolans och skolans verksamhet, t.ex. det lokala näringslivet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Föräldrarnas engagemang och delaktighet är också ytterst viktig för barnen och för att utveckla verksamheten. Föräldrarnas inställning till skolgången och förskoleverksamheten är central för elevens möjligheter att lyckas. Det är därför viktigt att förskolans/skolans samarbete med hemmen fungerar väl. Inflytande, delaktighet och ansvar Verksamheternas arbetsformer utformas så att ett aktivt inflytande gynnas för alla i verksamheten. Varje barn/elev/studerande ska ha ett reellt inflytande över sin utveckling, och möjlighet att ta ansvar för denna. Nyckeltal Förskola Föräldraenkät - Förskolan uppmuntrar mitt barn i att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan Mål 100% Instämmer helt (snitt 4) 5

Samverkan Formerna för samverkan och samarbete mellan skola och hem, inom och mellan skolformerna samt mellan skola, arbetsliv och det omgivande samhället skall utvecklas. Grundskola och gymnasieskola Elevenkät - Jag känner att jag får vara med och bestämma hur vi arbetar i skolan. - Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Nyckeltal Övergripande Sveriges näringslivs ranking av företagsklimatet Förskola Föräldraenkät - Utvecklingssamtalet ger mig en bra bild av mitt barns utveckling och lärande - Förskolan samarbetar med mig angående mitt barns utveckling och lärande Grundskola Andel föräldrar som besöker/läser i UNIKUM - under innevarande läsår Andel föräldrar som aktivt skriver i UNIKUM - under innevarande läsår Gymnasieskola Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Omfattning arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Minst 15v APU på yrkesförberedande program på gymnasiet Vuxenutbildning Andel övergång till gymnasiestudier (Gruv) Andel som läser SFI i kombination med arbete (SFI) Antal som läser yrkessvenska (SFI) 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) Mål Högre placering 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% (loggat in minst en gång) 50% (skrivit / gjort aktivt val minst en gång) 100% 100% Ska öka Ska öka Ska öka 6

Verksamhet Kommunfullmäktiges övergripande mål: De kommunala tjänsterna ska kännetecknas av hög kvalitet och vara lätt tillgängliga för brukarna De tjänster som kommunen tillhandahåller ska vara utformade så att brukarna är nöjda med service och bemötande Alternativa driftsformer ska uppmuntras och ständigt utvecklas och brukarnas valmöjligheter ska öka Barn- och utbildningsnämndens målsättning För att på ett bättre sätt möta alla elever i våra förskolor och skolor ska lärmiljön vara optimal utifrån de förutsättningar som finns, organisation och pedagogik hör ihop. Hur man väljer att forma den fysiska lärmiljön påverkar förutsättningarna för lärande. Lärande på djupet sker när man berörs och påverkas i sitt inre. En god psykisk lärmiljö ger möjlighet till tankeprocesser där man genom lärande tillsammans med andra får omvärdera och utveckla sin föreställningsvärld. Ett uppdrag i läroplanerna är att arbeta med entreprenöriellt lärande vilket ska leda till att utveckla elevernas förmåga till problemlösning och stimulera dem att upptäcka innovativa möjligheter att skapa och möta förändring, samt att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Lärmiljö Verksamhetens fysiska och psykiska arbetsmiljö utformas så att förutsättningar skapas till största möjliga lärande och kunskapsutveckling för varje barn/elev/studerande. 7 Nyckeltal Förskola Föräldraenkät, - I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust till lek och lärande - Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar Grundskola Elevenkät (LUPP) åk 8 - Det är bra stämning på skolan Ogiltig frånvaro Andel som kommer in på sitt förstahandsval i gymnasiet. Mål 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) Andelen som instämmer ska öka (snitt 5) 0% 100%

Elevenkät -Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar. -Jag får möjlighet till studiero i skolan -Jag känner mig trygg i skolan -Lärarna på skolan bemöter mig väl Gymnasieskola Elevenkät (LUPP) åk 2 - Det är bra stämning på skolan Ogiltig frånvaro Elevenkät, -Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar -Jag får möjlighet till studiero i skolan -Jag känner mig trygg i skolan -Lärarna på skolan bemöter mig väl. 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) Andelen som instämmer ska öka (snitt 5) 0% 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% Instämmer helt (snitt 4) 8

Ekonomi Kommunfullmäktiges övergripande mål: Gällande budgetramar ska hållas Verksamheten i kommunen ska kännetecknas av hög produktivitet och effektivitet Kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans Barn- och utbildningsnämndens målsättning I Falkenberg har vi blivit bättre på, och ska bli ännu bättre på, att samla in resultat, följa upp och sätta in åtgärder för att förbättra verksamhetens resultat och elevernas kunskaper. Barn- och utbildningsförvaltningen har påbörjat ett omfattande arbete med resultatinsamling, uppföljning och analys inom samtliga skolformer för att på så sätt skapa konkreta åtgärdsplaner med syfte att förbättra såväl den enskilde elevens kunskaper som verksamheten övergripande resultat. Kravet på kvalitetsredovisning har tagits bort i skollagen och ersatts med krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta behöver utvecklas på alla nivåer. Ett digitalt kommunikationsverktyg implementeras under hösten för att göra kvalitetsarbetet synligt för alla i verksamheten, men också för allmänheten. Verksamhetsplanens mål och möjlighet att arbeta för måluppfyllelse måste ses i relation till nämndens ekonomiska ram och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Kommunens ekonomiska mål för verksamheten är att kommunens resurser ska användas så, att god ekonomisk balans erhålles inom nuvarande utdebiteringsnivå. För barn- och utbildningsnämnden innebär detta att verksamheten ska bedrivas inom givna ekonomiska ramar och att vi ska använda de resurser vi har för att uppnå bästa möjliga resultat. Resultat och resurser Våra verksamheter skall präglas av goda resultat i förhållande till insatta resurser. Nyckeltal Övergripande Ekonomiskt resultat Mål Budgetavvikelse 0 Förskola Föräldraenkät - Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan 100% Instämmer helt (snitt 4) 9

Grundskola Andel elever med behörighet till gymnasiet (yrkes- och studieförberedande) Resultat nationella prov åk 3,6 och 9 Elevenkät - Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Gymnasieskola Andel elever med slutbetyg i gymnasiet Fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år Andel elever med behörighet till högskolan Resultat nationella prov Vuxenutbildning GyVux- Resultat nationella prov GyVux- Andel elever med slutbetyg SFI- Andel godkända på studieväg 1,2 och 3 SFI- Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått G på respektive studieväg SFI- Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt på respektive studieväg 100% 100% godkända 100% Instämmer helt (snitt 4) 100% 100% 100% 100 godkända 100 % 100% 100% Minskar 10

Medarbetare Kommunfullmäktiges övergripande mål: Medarbetarna ska kunna påverka sin arbetssituation beträffande arbetstider, arbetssätt, utförande, innehåll m m Kommunens medarbetare ska uppleva att arbetsmiljön är god Kommunens medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål Barn- och utbildningsnämndens målsättning För att nå barn- och utbildningsnämndens mål i samtliga perspektiv behövs engagerad personal som deltar i utvecklandet av verksamheten. Vi strävar efter att i verksamhetens alla delar nå en självförnyande kultur d v s en verksamhet där samtliga berörda är involverade i det ständigt pågående processerna av utveckling och förbättring. Medarbetarna skall ha hög kompetens, dels för verksamheten som helhet och dels för det egna uppdraget. Ett implementeringsarbete gällande de nya skolreformerna har påbörjats och kommer att fortsätta under en längre period. En ny skollag har börjat gälla och beslut om lärarlegitimation har tagits. Detta kommer att kräva inventering, behovsanalys och eventuella beslut om kompetensutveckling för att tillgodose personalbehovet inom förvaltningen. Lärande organisation Förskolan och skolan är lärande organisationer där personal ska ges möjlighet till den utveckling som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i sin professionalism. Nyckeltal Övergripande Andel behörig personal i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Medarbetarenkäten (var annat år, frågor graderade 1-5): Jag har tillräcklig utbildning för att klara mina arbetsuppgifter Jag känner att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats Jag har möjligheter att utveckla min kompetens inom mitt arbetsområde Mål 100% 5 5 5 11

Hållbarhet och tillväxt Kommunfullmäktiges övergripande mål: Falkenberg ska vara en ledande miljökommun, bl a i arbetet med förnybar energi, och därigenom bidra till ekologisk balans så att kommande generationers handlingsutrymme i detta avseende inte minskar Företagsklimatet i Falkenberg ska vara och uppfattas som gott och ska ytterligare förbättras så att det genererar flera företag och ökad inflyttning Den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån ska höjas Barn- och utbildningsnämndens målsättning Fullmäktiges mål kring hållbarhet och tillväxt går in i nämndens övriga mål som handlar om hur vi skapar ett lärande och hur vi ska främja samverkan med det övriga samhället. Eftersom det redan finns mål och nyckeltal som beskriver hur vi ska nå fullmäktiges hållbarhets- och tillväxtmål hänvisas till dessa. Andelen ungdomar som läser vidare på högskola/universitet är lägre i Falkenberg än i flertalet av de halländska kommunerna, liksom andelen vuxna med högskole- /universitetsutbildning. Skolan har som uppgift att väcka intresset för och viljan att genomföra akademiska studier bland medborgarna i Falkenberg. Det handlar om att utforma arbetsmiljöer som ger största möjliga lärande och därmed öka elevernas resultat. Genom att arbeta mot visionen att Alla ska lyckas i vår verksamhet kan vi bidra till att öka utbildningsnivån. Att utveckla och främja barn och elevers kunskaper om miljö och hållbar utveckling ingår i samtliga verksamheters uppdrag. Detta framgår i våra läroplaner. Idag finns mycket arbete kring frågorna och verksamheterna använder olika arbetssätt för att väcka barn, elevers och studenters nyfikenhet kring frågorna. Det finns förskolor och skolor som också valt att satsa på en miljöcertifiering av sin verksamhet. Miljö och hållbar utveckling är en av nämndens övergripande perspektiv och avsikten är att sätta mer fokus på detta framöver. Gymnasieskolan och Kompetenscentrum har goda kontakter med kommunens näringsliv dels i form av direkta utbildningsinsatser där såväl gymnasieungdomar som vuxna studerande genomför en del av sin utbildning (arbetsplatsförlagd utbildning/lärande och lärlingsutbildning) på olika företag, kommunala verksamheter och andra organisationer. Representanter för näringslivet återfinns också i lokal styrelse för Teknikcollege, i program- och Lärlingsråd samt Kompetensråd där en dialog förs om utbildningarnas kvalitet och inriktning samt framtida kompetensbehov i Falkenbergs kommun. Gymnasiet har även satsat på ung företagsamhet och har under två år lyckats öka deltagandet bland gymnasieelever. Lärmiljö Verksamhetens fysiska och psykiska arbetsmiljö utformas så att förutsättningar skapas till största 12 Nyckeltal Antal enheter med certifieringen Grön flagg Mål Ökar (12)

möjliga lärande och kunskapsutveckling för varje barn/elev/studerande. I övrigt samma nyckeltal som för området Verksamhet eftersom om vi vill skapa en lärmiljö där unga får kunskap om hållbarhetsfrågor bygger det på samma principer som för att skapa lärande i andra frågor. Resultat och resurser Våra verksamheter skall präglas av goda resultat i förhållande till insatta resurser. Nyckeltal Samma nyckeltal som för området Ekonomi tex resultat på nationella prov och betyg (ej nyckeltalet ekonomiskt resultat) Samverkan Formerna för samverkan och samarbete mellan skola och arbetsliv och det omgivande samhället skall utvecklas. Nyckeltal Sveriges näringslivs ranking av företagsklimatet 13

Nämndens samlade styrtal/nyckeltal Nyckeltal/styrtal Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Plan 2013 Inflytande, delaktighet och ansvar Föräldraenkät Förskolan uppmuntrar mitt barn i att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan Genomförs våren 2012 4 Elevenkät, åk 5, 8 och 2 på gymnasiet - Jag känner att jag får vara med och bestämma hur vi arbetar i skolan. - - Åk 5: 2,9 Åk 8: 2,4 4 4 Elevenkät, åk 5, 8 och 2 på gymnasiet - Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. - - Åk 5 3,4 Åk 8 3,1 4 4 Samverkan (Hållbarhet/tillväxt) Sveriges näringslivs ranking av företagsklimatet Totalt 64 49 30 Ökar Ökar Skolans attityder till företagande 237 143 96 Föräldraenkät förskola Genomförs våren 2012 14

- Utvecklingssamtalet ger mig en bra bild av mitt barns utveckling och lärande Föräldraenkät förskola - Förskolan samarbetar med mig angående mitt barns utveckling och lärande Genomförs våren 2012 Andel föräldrar som besöker/läser i UNIKUM - under innevarande läsår 61 % 100% Andel föräldrar som aktivt skriver i UNIKUM - under innevarande läsår 31 % 50% Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning 65,5 Kommer okt 100% 100% Omfattning arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Minst 15v APU på yrkesförberedande program på gymnasiet 100% 100% Andel övergång till gymnasiestudier (Gruv) Ska öka Andel som läser SFI i kombination med arbete (SFI) Ska öka Antal som läser yrkessvenska (SFI) Ska öka Lärmiljö (Hållbarhet/tillväxt) Föräldraenkät förskola - I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust till lek och läran Genomförs våren 2012 4 Föräldraenkät förskola - Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar. Genomförs våren 2012 4 Elevenkät (LUPP) åk 8 och 2 på gymnasiet - Det är bra stämning på skolan (2008) 3,8 Genomförs hösten 2011 5 15

(max) Ogiltig frånvaro grundskolan 0% 0% Ogiltig frånvaro gymnasiet 0% 0% Andel som kommer in på sitt förstahandsval i gymnasiet. 96% 97% 100% 100% Elevenkät -Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar. Elevenkät -Lärarna på skolan bemöter mig väl Elevenkät -Jag känner mig trygg i skolan Elevenkät -Jag får möjlighet till studiero i skolan Resultat och resurser (Hållbarhet/tillväxt) Åk 5 3,5 Åk 8 3,1 Åk 5 3,6 Åk 8 3,2 Åk 5 3,6 Åk 8 3,5 Åk 5 3,2 Åk 8 2,8 4 4 4 4 4 4 4 4 Ekonomiskt resultat 2937 3675 0 0 Föräldraenkät förskola Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Genomförs våren 2012 4 Andel elever med behörighet till gymnasiet (yrkes- och studieförberedande) 89% 83,8% 100% 100% 16

Resultat nationella prov åk 3,6,9 Se bilaga 100% 100% Elevenkät, - Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Åk 5 3,7 Åk 8 3,5 4 4 Andel elever med slutbetyg i gymnasiet 100% 100% Fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år (inkl IV) 74 % 78 % 100% 100% Andel elever med behörighet till högskolan 92% 88% 100% 100% Resultat nationella prov gymnasiet MAA 95,5 ENA 99,2 SVA99,4 100% 100% GyVux- Resultat nationella prov 100% 100% GyVux- Andel elever med slutbetyg (slutfört kurs) 57,5 100% 100% 1A-31% 1B-28% 2B-3% 2C-48% 3C-24% 1A-22% 1B-29% 2B- 31% 2C-22% 3C- 33% 100% 100% SFI- Andel godkända på studieväg 1,2 och 3 SFI- Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått G på respektive studieväg 3D-57% 3D 38% 17

1A-31 1A-29 1B-42 1B-50 2B-16 2B-33 2C-40 2C-31 minskar minskar 3C-28 3C-29 SFI- Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt på respektive studieväg 3D-39 3D-46 Lärande organisation Förskola- 99% Förskola- 98% Andel behörig personal i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Grund- 94% Grund- 94 % 100% 100% Gymn- 75% Gymn- 76% Medarbetarenkäten -Jag har tillräcklig utbildning för att klara mina arbetsuppgifter Medarbetarenkäten -Jag känner att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats 4,10 4,14 5 5 3,81 3,82 5 5 Medarbetarenkäten 3,43 3,47 5 5 18

-Jag har möjligheter att utveckla min kompetens inom mitt arbetsområde Hållbarhet och tillväxt Antal enheter med certifieringen Grön flagg 6 6 10 12 19

Nationella prov åk 3 2010 Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel som nått Andel som nått Ämne Delprov elever kravnivån kravnivån Matematik Skriftliga räknemetoder 451 73,8 81,6 Matematik Räkna i huvudet 451 85,6 91,1 Matematik Tid och geometri 451 87,1 89,5 Matematik Likheter, tallinjen och talföljder 451 89,4 91 Matematik Uppdelning av tal och helheter 451 90,7 92 Matematik Area och volym 451 74,5 80,8 Matematik Statistik, gruppuppgift 451 88 89,4 20 Svenska Muntlig uppgift 397 97 96 Svenska Läsning skönlitterär text 397 91,4 92,8 Svenska Läsning faktatext 397 90,2 92,2 Svenska Elevens högläsning 397 92,7 93,4 Svenska Skrivuppgift: berättande text 397 91,4 90,7 Svenska Skrivuppgift: stavning och interpunktion 397 85,6 87,1 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 397 94 94,7 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 397 94,5 94,4 Svenska som andraspråk Muntlig uppgift 54 87 82,4 Svenska som andraspråk Läsning skönlitterär text 54 70,4 73,1 Svenska som andraspråk Läsning faktatext 54 63 70,5 Svenska som andraspråk Elevens högläsning 54 77,8 76,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: berättande text 54 72,2 74 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: stavning och interpunktion 54 64,8 68,6 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: läsbarhet 54 83,3 84,1 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: beskrivande text 54 72,2 77,5

Nationella prov åk 5 2010 Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel som nått Andel som nått Ämne Delprov elever kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala 422 88,6 87,6 Engelska Lyssna/förstå (skriva) 422 85,8 84,5 Engelska Läsa/förstå (skriva) 422 88,9 88,1 Engelska Skriva 422 88,2 88,9 Matematik Miniräknare, räknesätten 422 94,5 92 Matematik Längd, area, skala 422 83,4 84,2 Matematik Tid, statistik 422 91,9 91,2 Matematik Räknemetoder 422 89,3 86 Svenska Läsa, förstå litterär text 382 89 88,5 Svenska Läsa, förstå sakprosa 382 92,9 92,8 Svenska Skrivuppgift, berättande 382 87,7 88,4 Svenska Skrivuppgift, förklarande 382 88,5 88,3 Svenska Läsa, samtala 382 92,7 89,9 Svenska som andraspråk Läsa, förstå litterär text 40 62,5 59,6 Svenska som andraspråk Läsa, förstå sakprosa 40 70 70,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, berättande 40 80 68,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, förklarande 40 77,5 68,3 Svenska som andraspråk Läsa, samtala 40 75 74,1 21

Nationella prov åk 9 2010 Totalt Flickor Pojkar Antal Antal som Andel (%) av elever Antal Antal som Andel (%) av elever Antal Antal som Andel (%) av elever elever gjorde som gjort delprovet elever gjorde som gjort delprovet elever gjorde som gjort delprovet Ej Ej Ej delprovet G VG MVG nått delprovet G VG MVG nått delprovet G VG MVG nått målen målen målen Svenska Provbetyg 491 467 51,6 35,8 5,4 7,3 248 235 40,9 49,4 7,7.. 243 232 62,5 22.. 12,5 Läsförståelse 491 475 45,5 29,1 6,1 19,4 248 240 42,9 40 7,1 10 243 235 48,1 17,9 5,1 28,9 Muntlig kommunikation 491 469 42,9 42,9 10,4 3,8 248 236 28,4 54,2 15,3.. 243 233 57,5 31,3 5,6 5,6 Skriftlig produktion 491 474 50,8 28,9 8,4 11,8 248 240 45,8 35,8 11,3 7,1 243 234 56 21,8 5,6 16,7 Svenska som andraspråk Provbetyg 35 26 42,3.... 53,8 16 12........ 19 14...... 71,4 Läsförståelse 35 29 37,9.... 62,1 16 15........ 19 14...... 71,4 Muntlig kommunikation 35 26 61,5...... 16 12........ 19 14 78,6...... Skriftlig produktion 35 29 48,3.... 44,8 16 15........ 19 14........ Matematik Provbetyg 526 488 54,9 19,1 6,4 19,7 264 242 55 21,9 6,6 16,5 262 246 54,9 16,3 6,1 22,8 Engelska Provbetyg 526 486 37,9 48,4 9,9 3,9 264 250 33,6 52,4 9,6 4,4 262 236 42,4 44,1 10,2.. Muntlig kommunikation 526 491 36,7 44,2 15,7 3,5 264 252 35,3 46,8 14,3.. 262 239 38,1 41,4 17,2.. Receptiv förmåga 526 499 37,3 41,3 13,8 7,6 264 255 36,1 42 15,3 6,7 262 244 38,5 40,6 12,3 8,6 Skriftlig produktion 526 493 44,2 41,4 9,7 4,7 264 252 38,1 47,2 9,9 4,8 262 241 50,6 35,3 9,5 4,6 22

Nationella prov åk 9 2010 2009 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i minst ett ämne, ämnesprov 24 15,8 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i engelska, ämnesprov 3,9 4,6 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i matematik, ämnesprov 19,7 12,7 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i svenska som andraspråk, ämnesprov 53,8 12,1 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i svenska, ämnesprov 7,3 3,2 23

Beslutsförslag Yttrande till motion om att inrätta en Kommunal haverikommission som hjälper elever att nå uppsatta mål i skolan. Dnr 2011-210/60 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Överlämna följande yttrande: I Falkenbergs skolor pågår ett omfattande förändringsarbete som bygger på ett systematiskt och välorganiserat arbete för resultatuppföljning. Inom nämnden kallas det Uppföljningsuppdraget och arbetet pågår i hela organisationen där samliga nivåer är involverade i processen. Barn- och utbildningsnämnden har sedan Skolinspektionens besök 2008/09 arbetat med en rad förbättringsområden där resultatuppföljning och målarbete är ett. Under de senaste två åren har rektorerna, framförallt på våra åk 6-9 skolor, träffats regelbundet och arbetat tillsammans för att skapa systematik och gemensamma strategier kring mål- och resultat. Detta arbete har resulterat i det uppföljningsarbete som idag pågår och som möter problemområdet som beskrivs i motionen. Barn- och utbildningsnämnden arbetar med uppföljning av resultat (betyg, nationella prov och elevenkäter) på skolnivå (rektor-lärare) på förvaltningsnivå (förvaltningschef, verksamhetschef rektorer). Detta kompletteras med intervjuer på alla nivåer; rektorer intervjuar elever, verksamhetschefer intervjuar lärare och förvaltningschef intervjuar rektorer kring hur arbetet med högre måluppfyllelse uppfattas i vardagsarbetet. Detta är ett kontinuerligt arbete som bygger på analys- åtgärder-uppföljning som en del av skolarbetet och är en pågående process under hela läsåret för att hjälpa alla elever att nå målen. Vårt uppdrag innebär att vi har ett ansvar för alla elever under hela verksamhetsåret och har därför valt uppföljning som en strategi för att nå alla barn/ ungdomar i våra verksamheter. Beslutsunderlag Motion, 2011-06-17 Sammanfattning av ärendet I en motion ställd av Folkpartiet föreslås att en så kallad haverikommission tillsätts med uppdraget att utvärdera de åtgärder som vidtagits för att samtliga elever ska nå målen i skolan. Kommissionen ska föreslå alternativa åtgärder för framtiden. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se

Övervägande Det pågår ett kontinuerlig utvärderings och förändringsarbete och utifrån detta är en kommunal haverikommission inte nödvändig. Expedieras till Kommunledningskontoret/kommunstyrelsen 2

Beslutsförslag 2011-09-14 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Majlis Wolfhagen Svar på remiss av Plan för trygg, säker och hälsofrämjande kommun 2012-2015. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar 1. Texten under rubriken Övrigt trygghets- och säkerhetsarbete revideras till nedanstående. Falkenbergs kommun har obligatorisk simundervisning för elever i klass 2 och 3 som barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för. De som inte kan simma efter klass 3 får gå vidare tillsammans med nästa klass eller på extra simundervisning efter skolan. Barn och utbildningsförvaltningen samarbetar med räddningstjänsten när det gäller att utbilda elever i brandskyddsfrågor. Samtliga sexåringar, femte- och åttondeklassare nås årligen av brandskyddsinformation eller brandskyddsutbildning. Bussutrymningsövningar genomförs för elever i årskurserna 0, 3 och 6. Barn och utbildningsförvaltningen ska verka för att elever och personal ska få ett handlingssätt så de kan förebygga olyckor och agera vid olyckor. Trafikundervisning sker i skolorna men inte utefter något speciellt schema eller upplägg. Beslutsunderlag Remiss, Handlingsprogram för perioden 2012-2015 enligt lagen om skydd mot olyckor Sammanfattning av ärendet Planen samlar kommunens övergripande arbete inom området trygghet, säkerhet och hälsofrämjande insatser. Handlingsplanen skall enligt LSO ( Lagen om skydd mot olyckor) innehålla - En beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. - Kommunens mål för den förebyggande verksamheten. - Kommunens mål för räddningstjänst (skadeavhjälpande verksamhet) - Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser - Beskrivning av de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Tidigare handlingsprogram har till stor del varit fokuserade på räddningstjänsten. Denna plan är väsentligt större och innefattar hur kommunens övergripande arbete inom området trygghet, säkerhet och folkhälsa skall beskrivas och samordnas. Även kommunens arbete i BRÅ och folkhälsa inkluderas i detta. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se

Kommunala förvaltningar och bolag ansvarar inom sin verksamhet för sitt trygg- och säkerhetsarbete. För barn- och utbildningsförvaltningen avser detta Stöd till barn och ungdomar. Ekonomi I barn- och utbildningsnämndens budget finns medel för genomförandet. Expedieras till Kommunledningskontoret 2

Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun 2012-2015

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Bakgrund och omfattning 3 2. Analysmetod 5 2.1 Indikatorer 5 2.2 Risk- och sårbarhetsanalys 5 3. Kommunens mål för trygghet, säkerhet och folkhälsa 6 3.1 Vision 6 3.2 Övergripande mål 6 3.3 Inriktningsmål 6 3.4 Regional folkhälsopolicy 7 3.5 Indikatorer 7 3.6 Övriga prioriterade områden 7 4. Organisation 8 4.1 Trygg- och säkerhetsarbetet i enlighet med LSO 8 4.2 Övrigt trygghets- och säkerhetsarbete 9 5. Räddningstjänst 10 5.1 Räddningstjänstens ledning och egna resurser 10 5.2 Räddningstjänstens förmåga 10 5.3 Alarmering 10 5.4 Varning till allmänheten 10 5.5 Samverkan 10 5.6 Hamnar/gränser 11 6. Uppföljning 11 7. Referenser 11 Definitioner 11 2

1. Inledning Denna plan samlar kommunens övergripande arbete inom områdena trygghet, säkerhet och hälsofrämjande insatser. Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunens förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (operativa) verksamheten. Handlingsprogrammet är inkluderad i denna Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) innehåller två nationella mål, vilka bryts ner och anpassas efter kommunens lokala förutsättningar: 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Handlingsprogrammet ska enligt LSO innehålla: En beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Kommunens mål för den förebyggande verksamheten. Kommunens mål för räddningstjänst (skadeavhjälpande verksamhet). Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Beskrivning av de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. 1.1 Syfte Syfte med denna plan är att bilda en kommungemensam plattform och organisation för arbetet inom områdena trygghet, säkerhet och folkhälsa som bedrivs utifrån olika lagstiftningar och ansvar. Denna organisation ska leda till en större samsyn, bättre möjlighet till att analysera, värdera och utvärdera samt omvärldsbevaka frågor rörande trygghet, säkerhet och folkhälsa. Detta ska leda till att Falkenbergs kommun är och uppfattas som en trygg och säker plats att bo och vistas i. Syftet är även att uppfylla de krav som lagstiftningen (LSO) ställer på kommunen samt att skydda egendom och miljö. 1.2 Bakgrund och omfattning Tidigare handlingsprogram har till stor del varit fokuserade på räddningstjänsten. Anledningen kan vara att lagstiftningen har skallkrav på olyckor som kan föranleda räddningsinsats som brand, trafikolyckor och drunkning. För den förebyggande verksamheten har dessutom lagstiftningen endast skallkrav för brand, men handlingsprogrammet skall även verka för andra olyckor som t.ex. trafikolyckor. Utgångspunkten i denna plan (där handlingsprogrammet enligt LSO är inkluderat) är väsentligt större och innefattar hur kommunens övergripande arbetet inom området trygghet, säkerhet och folkhälsa skall beskrivas och samordnas. Även kommunens arbete i BRÅ och folkhälsa inkluderar i detta. På bolags- och förvaltningsnivå är varje bolag och nämnd ansvariga för säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Omfattningen av trygghets-, säkerhets- och folkhälsosarbetet kan mer detaljerat delas in i följande kategorier /4/: Olyckor som leder till räddningsinsats Olycka i dessa sammanhang menas plötsligt inträffade händelser som har medfört eller kan befaras medföra skada, t.ex. händelser som beror på företeelser i naturen, på människors handlande eller underlåtenhet att handla, vid t.ex. bränder, trafikolyckor, skred, olyckor med farliga ämnen. Vardagsolyckor Här avses olyckor som leder till skador på människors liv och hälsa och som föranleder besök på sjukhusens akutmottagningar eller på vårdcentraler. Hit hör mer vardagsmässiga olyckor som fallolyckor, förgiftningar, cykelolyckor, elolyckor. På sikt bör även olyckor eller händelser som leder till egendoms- och miljöskador innefattas. Även naturolyckor på grund av klimatförändringarna bör på sikt helt eller delvis innefattas i handlingsprogrammet. Dessa olyckor kan leda till personskador, stora samhällstörningar och egendomsskador 3

Andra händelser och samordning med BRÅ är alkohol eller andra droger inblandade vid olyckor. Liknande omständigheter är även vanliga vid andra och folkhälsan Förutom ovannämnda händelser ska trygghets-, säkerhets och folkhälsoarbetet i Falkenbergs kommun stödja olika samhällsaktiviteter som pågår på det lokala planet i ett vidare trygghets- och hälsoperspektiv. BRÅ och folkhälsans arbete omfattar åtgärder som förebygger våldsbrott, eller andra brott, självdestruktiva handlingar, allmän skadegörelse, olyckor m.m. Det kommande processarbetet ska stödja BRÅ och folkhälsan samt bidra med att förtydliga orsakssammanhangen, helheten och samverkansbehov. Orsakssammanhangen är av stor betydelse. Olyckor beror ofta på mänskligt handlande. Detta handlande eller brist på handlande är ofta socialt betingat. Ofta 4 samhällsföreteelser som brott, skadegörelse, suicid, etc. Samhällsåtgärderna inom dessa områden får därmed stora effekter i strävandena att minska antalet olyckor och följderna av dessa. Processarbetet ska syfta till att ge en helhetsbild av de samhällsverksamheter som pågår, t.ex. av BRÅ och andra folkhälsoinsatser. Den samlade bilden ger ett bra underlag för beslut angående planeringen, uppföljningen och utvärderingen av verksamheterna. Olika samverkansbehov skall efterhand lyftas fram och åtgärdas i processarbetet. Handlingsprogrammet sätts in i ett större sammanhang och stöder kommunens strävan och framtidsvisioner att människor ska kunna leva ett gott liv i en säker och trygg kommun.

2. Analysmetod Denna plan tar ansatts i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelsetal för Trygghet och säkerhet 2010 samt i kommunens Risk- och sårbarhetsanalys från 2009. I SKL:s rapport redovisas med hjälp av indikatorer hur bra olika områden inom säkerhetsarbetet fungerar i kommunen. Det går även jämföra hur bra en kommun står gentemot övriga kommuner i landet. Dessa indikatorer kommer att ligga till grund för denna plan och dels visa hur bra olika områden fungerar och dels för att det kontinuerligt går att följa upp effekten av trygghetsarbetet. 2.1 Indikatorer En indikator betyder tecken, visare, mätare eller mätinstrument. Förhållanden som sannolikt visar på att målen är på väg att uppfyllas skall mätas med hjälp av indikatorer. Indikatorerna (se nedan) skall svara på frågan Hur drabbas invånaren av skador och brott?. Detta för att ge en bild av hur många som skadas till följd av olyckor, hur många brott som begåtts, hur mycket egendom som skadas och hur tryggheten upplevs. Indikatorer Personskador (antalet sjukhusvårdade) Bränder med egendomsskador (brand i byggnad) Våldsbrott Stöld och tillgrepp Skadade i trafiken Skadegörelse på kommunal egendom Otrygghet och oro Suicid Indikatorerna kommer sedan att kontinuerlig följas upp under mandatperioden med hjälp av SKL:s öppna jämförelser. På så vis får kommunen årligen en bra indikation på hur trygghets-, säkerhets- och folkhälsosarbetet går, en indikation på hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner samt hur kommunen ligger till i förhållande till tidigare mätningar. 2.2 Risk- och sårbarhetsanalys Övergripande riskbild Kommunen har flera stora trafikleder. I väster passerar E6 och järnvägen och mellan Falkenberg och Ullared går den ganska hårt trafikerade väg 154. Även väg 150 och väg 153 passerar genom kommunen. Med anledning av bl a detta så har kommunen relativt sett ganska många trafikolyckor. I kommunen finns det tre stycken verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4. Det innebär att det finns en risk att en olycka på en av dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Verksamheterna är Sia Glass i Slöinge, Guld fågel i Olofsbo samt Falkenbergs terminal i Falkenbergs hamn. I övrigt består kommunens riskbild av bl a trafikolyckor, bränder, fallolyckor, våld och hot, miljöolyckor, olyckor med farliga ämnen, ras och skred, drunkning, vattenskador, etc. Prioriterade områden från riskoch sårbarhetsanalysen De flesta av de områden som enligt risk- och sårbarhetsanalysen /1/ bör prioriteras i det riskreducerande arbetet inkluderas i indikatorerna (se kap. 2.1). De områden som faller utanför men som ska innefattas i handlingsprogrammet är: IT-avbrott Kemikalieolycka i vattenskyddsområde Virusangrepp (IT) Väderstörningar (stormar, snöstorm, isstorm) 5

3. Kommunens mål för trygghet, säkerhet och folkhälsa Visionen för Falkenbergs kommun sammanfattas i uttrycket: Vi växer för en hållbar framtid 3.1 Vision Koppling till fullmäktiges vision kan säkert ses på flera sätt: Begreppet hållbarhet kan avse flera dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala hållbarheten. I denna plan utgår vi emellertid i första hand ifrån dimensionen social hållbarhet, vilket också tar sig uttryck i fullmäktiges övergripande mål om Falkenberg som en trygg plats att bo och vistas i, samt att folkhälsan i kommunen skall vara mycket god. De förebyggande insatserna för ett tryggt Falkenberg, räddningstjänstens förmåga att hantera oväntade och krisartade situationer, räddningstjänstens samt övriga verksamheters förebyggande insatser för folkhälsan tillmäts därför extra betydelse i detta sammanhang. 3.2 Övergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat följande övergripande mål inom området: Falkenberg ska vara och uppfattas som en trygg plats att bo och vistas i. Folkhälsan i Falkenberg skall vara mycket god 3.3 Inriktningsmål Kommunstyrelsen har beslutat följande inriktningsmål inom området: Falkenberg ska upplevas som en av landets tryggaste och säkraste kommuner år 2020. Falkenberg ska vara en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett sätt som minimerar störningar. Falkenbergs kommun ska säkerställa att det inom den egna verksamheten finns en hög säkerhet mot skador och störningar för medborgare, verksamhet, ekonomi, medarbetare och miljö. Falkenbergs kommun ska förebygga olyckors uppkomst och begränsa konsekvenserna vid inträffad olycka så kostnadseffektivt som möjligt och så långt det är ekonomiskt försvarbart. 6

3.4 Regional folkhälsopolicy Kommunens folkhälsoarbete tar även utgångspunkt i Region Hallands Folkhälsopolicy för Halland som är en konkretisering av den regionala utvecklingsplanen med visionen: Halland bästa livsplatsen Det övergripande målet i folkhälsopolicyn lyder: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 3.5 Indikatorer I SKL:s öppna jämförelsetal för Trygghet och säkerhet 2010 /2/ så redovisas för varje kommun ett sammanvägt resultat för områdena personskador, våldsbrott, stöld- och tillgreppsbrott och utvecklad bränder. I jämförelse med andra kommuner hamnar Falkenberg här så långt ner som på 265 plats. Tar man hänsyn till socioekonomiska och demografiska förhållande för Falkenbergs kommun blir placeringen något högre på 205 plats. 3 Våldsbrott Antal anmälda våldsbrott skall minska med 10 %. 4 Stöld och tillgrepp Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott skall minska med 10 %. 5 Skadade i trafiken Antal trafikolyckor ska minska med 10 % 6 Skadegörelser på kommunal egendom Kommunens kostnad för skadegörelse ska minska med 20 %. 7 Otrygghet och oro Andel individer som ibland eller ofta är oroliga för att drabbas av någon olycka eller brott skall minska med 10 %. 8 Suicid Antalet självmord skall minska med 10 % 3.6 Övriga prioriterade områden Utöver ovan nämnda områden (I1-I8) skall IT-avbrott, kemikalieolycka i vattenskyddsområde, virusangrepp (IT) och väderstörningar prioriteras i tryggoch säkerhetsarbetet (se kap. 2.2). Ambitionen i målen siktar betydligt högre än det faktiska resultatet i öppna jämförelser. Till ovan mål knyts det därför indikatorer, vilka beskriver den nivå på trygghet och säkerhet som ska uppnås i kommunen. Indikatorerna formuleras utifrån medborgarens (den enskildes) perspektiv och anger vilken effekt eller vilket resultat som skall uppnås. Under perioden 2012-2015 skall samtliga indikatorer förbättras ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv med 10-20 %. 1 Personskador Antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador skall minska med 10 %. 2 Bränder med egendomsskador Bränder med egendomsskador (brand i byggnad) skall minska med 10 %. 7