Kallelse och föredragningslista

Transkript

1 Kallelse och föredragningslista Barn- och utbildningsnämnden Ersättarna för kännedom Dag: Tid: Plats: Kl8.15- Kommunstyrelsesalen Ärenden: 1 Val av protokollsjusterare 2 Verksamhetsplan Tilläggsäskande 2012, Budgetramar 2013, Kommunplan Redovisning av budgetuppdrag- Utvidgning av En-till-En projektet på gymnasiet (Stefan Bergdoff) 5 Bidragsbelopp för nya gymnasieprogram till fristående huvudmän (Stefan Bergdoff) 6 Remiss- Plan för den ekologiska hållbarheten (Frida Byrsten) 7 Rutin för synpunktshantering (Frida Byrsten) 8 Kommunens kvalitet i korthet (Frida Byrsten) 9 Remiss- Motion om förslag till kompetenshöjning för lärare (Majlis Wolfhagen) 10 Meddelanden för information 11 Delegationsbeslut 12 Handlingar för information 13 Övriga frågor Information Ekonomisk uppföljning (Stefan Bergdoff) Förvaltningschefen informerar SkolFam- Skolsatsning inom familjehemsvården - syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på goda utbildningsresultat(karin Delin)

2 Kallelse och föredragningslista Barn- och utbildningsnämnden Beredning Dag: Tid: Plats: Efter nämndens beslutssammanträde Kommunstyrelsesalen Ärenden: Inga beredningsärenden finns

3 Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Verksamhetsplan barn- och utbildningsnämnden. Dnr /60 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Fastställa verksamhetsplan 2012 Beslutsunderlag Förslag till verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse, Sammanfattning av ärendet Samtliga nämnder skall som ett led i kommunens planerings- och uppföljningsprocess upprätta en verksamhetsplan för Planen skall utgå från de fastställda budgetramarna. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan utgår ifrån Läroplanernas krav och kommunfullmäktiges mål. Ekonomi Nämnden och förvaltningen ska arbeta för att uppnå en så hög måluppfyllelse som möjligt inom fastställd ram. Expedieras till Kommunledningskontoret inklusive tjänsteskrivelse Ekonomikontoret inklusive tjänsteskrivelse Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

4 Verksamhetsplan 2012 Barn- och utbildningsnämnden Inledning Verksamhetsplanen är ett dokument som ligger till grund för arbetet i förskolor och skolor. Den ska vara känd av föräldrar och elever. Verksamhetsplanen sammanfattar vad barn- och utbildningsnämnden i Falkenbergs kommun vill att verksamheterna för barn och unga ska fokusera på för att uppnå de uppsatta målen. Alla förskole- och skolverksamheter är skyldiga att arbeta efter verksamhetsplanen som ska vara ett aktivt dokument i verksamheternas vardag. Elever och föräldrar ska veta vad man kan förvänta sig av verksamheterna. Förskolans 1 och skolans 1 uppdrag är att våra barn och ungdomar ska utvecklas, växa samt uppnå målen enligt kursplaner och läroplaner. Alla som arbetar med våra barn och elever ska vara tydligt inriktade på utveckling och kunskapsinhämtande. Läroplanerna styr vårt arbete Läroplanerna 2 uttrycker statens krav på förskola och skola, som kommunen som huvudman är skyldig att genomföra, men också vilka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna. Verksamhetsplanen utgår ifrån läroplanernas mål och riktlinjer. Vår vision Visionen för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde är: Alla ska lyckas! Vi utgår ifrån kommunens övergripande vision Vi växer för en hållbar framtid och formulerar vad det innebär för vår verksamhet. Ambitionen är hög och utgår från att alla verksamheter med stöd i Verksamhetsplan och andra inriktningsdokument, ska veta vad som förväntas och hur detta kan uppnås. De fem målområdena är utgångspunkten och fokus för årets arbete i verksamheterna. Att arbeta i en målstyrd verksamhet innebär ett ständigt lärande där varje enskild individ arbetar för måluppfyllelse utifrån egna förutsättningar och behov. Detta kräver en pågående dialog eftersom målen är kända av alla men vägarna dit kan variera beroende på omständigheter och tidigare erfarenheter och kunskaper. Varje nivå i organisationen behöver därför skapa möten för dialog och utbyte av erfarenheter för att vi tillsammans ska nå vårt uppsatta mål att alla ska lyckas! Det finns inte rätt och fel vägar till målen det handlar om ett medvetet val av vägar kopplat till individ och aktuell situation! Huvuduppgift för förskola och skola enligt läroplanerna: Lärande för alla samt förskoleverksamhet respektive skolbarnomsorg för barn i åldrarna 1-12 år Lpfö 98- Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Lgr och Lgrsär 11- Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Lpf 94- Huvuduppgifter för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. 1 I verksamhetsplanen används det sammanfattande begreppet förskola för både förskola och annan pedagogisk verksamhet samt begreppet skola för den obligatoriska och frivilliga skolan, förskoleklassen och fritidshem. 2 Lpfö 98:Läroplanen för förskolan, Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,lgrsär 11; Läroplanen för grundsärskolan Lpf 94:Läroplanen för de frivilliga skolformerna; gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. 1

5 Övergripande perspektiv I undervisningen i alla skolans ämnen är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv dessa perspektiv är desamma oavsett skolform och anges i läroplanerna: Historiskt perspektiv, Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv Barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg väljer också att sätta fokus på två av de åtta nyckelkompetenser som EU tagit fram: Digital kompetens Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Hur når vi målet För att genomföra det uppdrag som formulerats för förskola och skola har barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenberg valt att använda sig av och utveckla Sveriges kommuner och landstings (SKL) åtta indikatorer som kännetecknar framgångsrika skolkommuner: I en framgångsrik skolkommun Fokuseras ledarskapet i skolan på det pedagogiska uppdraget och läroplanen Satsar man på kompetenta lärare och man arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Ställer man höga krav på skolans resultat oavsett förutsättningar Följer man upp resultat och återkopplar dessa till verksamheten Arbetar man för att få väl fungerande relationer inom hela verksamheten Har man en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer Fångar man upp elever i behov av särskilt stöd Har man samsyn om och en kontinuitet vad gäller mål och inriktning för verksamheten Vi ska utgå från dessa framgångsfaktorer och använda de resurser vi har för att bli en av Sveriges mest framgångsrika skolkommuner Alla som arbetar hos oss ser det som naturligt att arbetet i en lärande organisation innebär att jag delar med mig av mina erfarenheter och reflekterar över både mitt eget lärande och tar del av andras erfarenheter för att utvecklas i min yrkesroll. Arbetsinsatsen utvärderas kontinuerligt genom att i det systematiska kvalitetsarbetet analysera och värdera resultat utifrån planerade vägval och iscensatta lärprocesser. Nuläge och utveckling Samtliga verksamheter måste arbeta utifrån förändringar i barn och elevunderlag, lagreformer och vara i samklang med nya krav från samhället och förändringar som t ex IT-utvecklingen. Det pågår hela tiden processer och utveckling. Engagemanget är stort ute i Falkenbergs skolor och förskolor, både hos elever och hos personal. På vissa håll drivs vissa frågor medan andra får stå tillbaka, det är inte möjligt att köra på högsta växeln inom alla områden samtidigt. Arbetet går i faser och ibland måste något område vila för att något annat är viktigast just då. Men en sak är säker i Falkenbergs skolor och förskolor är det aldrig stilla och arbetet rör sig alltid framåt! 2

6 Medborgare Kommunfullmäktiges övergripande mål: Deltagandet i de allmänna valen ska öka Formerna för medborgarkontakter, information och dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin Förutsättningarna för alla medborgares sociala engagemang ska vara goda och ständigt förbättras Falkenberg ska vara och ska uppfattas som en trygg plats att bo på och vistas i Folkhälsan i Falkenberg ska vara mycket god BUN:s mål Inflytande, delaktighet och ansvar Verksamheternas arbetsformer utformas så att ett aktivt inflytande gynnas för alla i verksamheten. Varje barn/elev/studerande ska ha ett reellt inflytande över sin utveckling, och möjlighet att ta ansvar för denna. Nyckeltal Förskola Föräldraenkät - Förskolan uppmuntrar mitt barn i att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan Grundskola och gymnasieskola Elevenkät, - Jag känner att jag får vara med och bestämma hur vi arbetar i skolan. - Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Samverkan Formerna för samverkan och samarbete mellan skola och hem, inom och mellan skolformerna samt mellan skola, arbetsliv och det omgivande samhället skall utvecklas. Nyckeltal Övergripande Sveriges näringslivs ranking av företagsklimatet Förskola Föräldraenkät - Utvecklingssamtalet ger mig en bra bild av mitt barns utveckling och lärande - Förskolan samarbetar med mig angående mitt barns utveckling och lärande Grundskola Andel föräldrar som besöker/läser i UNIKUM - under innevarande läsår Andel föräldrar som aktivt skriver i UNIKUM - under innevarande läsår Gymnasieskola Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning 3

7 Omfattning arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Minst 15v APU på yrkesförberedande program på gymnasiet Vuxenutbildning Andel övergång till gymnasiestudier (Gruv) Andel som läser SFI i kombination med arbete (SFI) Antal som läser yrkessvenska (SFI) God utbildning är avgörande för att barn och ungdomar ska ha möjlighet att göra egna val och vara aktiva medborgare i samhället. Därför ska såväl barnomsorg som utbildning utformas så att den tillgodoser varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas. En individ som har inflytande tar ansvar för sin situation och bidrar till verksamhetens utveckling. Alla elever ska ha kunskap om vilka förmågor de har och ska utveckla samt vad de ska lära sig inom de olika områdena. Lärarens uppgift är att tydliggöra för varje elev vilken kunskap han eller hon ska inhämta och vilka kvaliteter och förmågor varje individ ska utveckla. För att barn och elever ska få goda möjligheter att nå målen krävs samarbete med dem som på olika sätt berörs av förskolans och skolans verksamhet, t.ex. det lokala näringslivet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Föräldrarnas engagemang och delaktighet är också ytterst viktig för barnen och för att utveckla verksamheten. Föräldrarnas inställning till skolgången och förskoleverksamheten är central för elevens möjligheter att lyckas. Det är därför viktigt att förskolans/skolans samarbete med hemmen fungerar väl. 4

8 Verksamhet Kommunfullmäktiges övergripande mål: De kommunala tjänsterna ska kännetecknas av hög kvalitet och vara lätt tillgängliga för brukarna De tjänster som kommunen tillhandahåller ska vara utformade så att brukarna är nöjda med service och bemötande Alternativa driftsformer ska uppmuntras och ständigt utvecklas och brukarnas valmöjligheter ska öka BUN:s mål Lärmiljö Verksamhetens fysiska och psykiska arbetsmiljö utformas så att förutsättningar skapas till största möjliga lärande och kunskapsutveckling för varje barn/elev/studerande. Nyckeltal Övergripande Samtliga elever i de frivilliga skolformerna skall ha en individuell studieplan. Samtliga elever i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP) Samtliga barn i förskolan ska ha en handlingsplan. Förskola Föräldraenkät, - I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust till lek och läran - Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar Grundskola Elevenkät (LUPP) åk 2, andel elever som instämmer ska öka - Det är bra stämning på skolan Ogiltig frånvaro Andel som kommer in på sitt förstahandsval i gymnasiet. Elevenkät, andel elever som instämmer ska öka -Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar. -Jag får möjlighet till studiero i skolan -Jag känner mig trygg i skolan -Lärarna på skolan bemöter mig väl Gymnasieskola Elevenkät (LUPP) åk 2, andel elever som instämmer ska öka - Det är bra stämning på skolan Ogiltig frånvaro Elevenkät, andel elever som instämmer ska öka -Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar -Jag får möjlighet till studiero i skolan 5

9 -Jag känner mig trygg i skolan -Lärarna på skolan bemöter mig väl. För att på ett bättre sätt möta alla elever i våra förskolor och skolor ska lärmiljön vara optimal utifrån de förutsättningar som finns, organisation och pedagogik hör ihop. Hur man väljer att forma den fysiska lärmiljön påverkar förutsättningarna för lärande. Lärande på djupet sker när man berörs och påverkas i sitt inre. En god psykisk lärmiljö ger möjlighet till tankeprocesser där man genom lärande tillsammans med andra får omvärdera och utveckla sin föreställningsvärld. Ett uppdrag i läroplanerna är att arbeta med entreprenöriellt lärande vilket ska leda till att utveckla elevernas förmåga till problemlösning och stimulera dem att upptäcka innovativa möjligheter att skapa och möta förändring, samt att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. 6

10 Ekonomi Kommunfullmäktiges övergripande mål: Gällande budgetramar ska hållas Verksamheten i kommunen ska kännetecknas av hög produktivitet och effektivitet Kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans BUN:s mål Resultat och resurser Våra verksamheter skall präglas av goda resultat i förhållande till insatta resurser. Nyckeltal Övergripande Ekonomiskt resultat Salsa=genomsnittligt meritvärde i förhållande till förväntat resultat Förskola Föräldraenkät - Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Grundskola Andel elever med behörighet till gymnasiet (yrkesoch studieförberedande) Resultat nationella prov åk 3,6 och 9 Elevenkät, andel elever som instämmer ska öka - Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Gymnasieskola Andel elever med slutbetyg i gymnasiet Fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år Andel elever med behörighet till högskolan Resultat nationella prov Vuxenutbildning GyVux- Resultat nationella prov GyVux- Andel elever med slutbetyg SFI- Andel godkända på studieväg 1,2 och 3 SFI- Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått G på respektive studieväg SFI- Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt på respektive studieväg I Falkenberg har vi blivit bättre på, och ska bli ännu bättre på, att samla in resultat, följa upp och sätta in åtgärder för att förbättra verksamhetens resultat och elevernas kunskaper. Barn- och utbildningsförvaltningen har påbörjat ett omfattande arbete med resultatinsamling, uppföljning och analys inom samtliga skolformer för att på så sätt skapa konkreta åtgärdsplaner med syfte att förbättra såväl den enskilde elevens kunskaper som verksamheten övergripande resultat. 7

11 Kravet på kvalitetsredovisning har tagits bort i skollagen och ersatts med krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta behöver utvecklas på alla nivåer. Ett digitalt kommunikationsverktyg implementeras under hösten för att göra kvalitetsarbetet synligt för alla i verksamheten, men också för allmänheten. Verksamhetsplanens mål och möjlighet att arbeta för måluppfyllelse måste ses i relation till nämndens ekonomiska ram och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Kommunens ekonomiska mål för verksamheten är att kommunens resurser ska användas så, att god ekonomisk balans erhålles inom nuvarande utdebiteringsnivå. För barn- och utbildningsnämnden innebär detta att verksamheten ska bedrivas inom givna ekonomiska ramar och att vi ska använda de resurser vi har för att uppnå bästa möjliga resultat. 8

12 Medarbetare Kommunfullmäktiges övergripande mål: Medarbetarna ska kunna påverka sin arbetssituation beträffande arbetstider, arbetssätt, utförande, innehåll m m Kommunens medarbetare ska uppleva att arbetsmiljön är god Kommunens medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål BUN:s mål Lärande organisation Förskolan och skolan är lärande organisationer där personal ska ges möjlighet till den utveckling som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i sin professionalism. Nyckeltal Övergripande Andel behörig personal i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Andel av personalen som genomgått kompetenshöjande utbildning Andel av chefer som gått skall-utbildningar Medarbetarenkäten (var annat år, frågor graderade 1-5): Jag har tillräcklig utbildning för att klara mina arbetsuppgifter Jag känner att min kompetens tas tillvara på min arbetsplats Jag har möjligheter att utveckla min kompetens inom mitt arbetsområde För att nå barn- och utbildningsnämndens mål i samtliga perspektiv behövs engagerad personal som deltar i utvecklandet av verksamheten. Vi strävar efter att i verksamhetens alla delar nå en självförnyande kultur d v s en verksamhet där samtliga berörda är involverade i det ständigt pågående processerna av utveckling och förbättring. Medarbetarna skall ha hög kompetens, dels för verksamheten som helhet och dels för det egna uppdraget. Ett implementeringsarbete gällande de nya skolreformerna har påbörjats och kommer att fortsätta under en längre period. En ny skollag har börjat gälla och beslut om lärarlegitimation har tagits. Detta kommer att kräva inventering, behovsanalys och ev beslut om kompetensutveckling för att tillgodose personalbehovet inom förvaltningen. 9

13 Hållbarhet och tillväxt Kommunfullmäktiges övergripande mål: Falkenberg ska vara en ledande miljökommun, bl a i arbetet med förnybar energi, och därigenom bidra till ekologisk balans så att kommande generationers handlingsutrymme i detta avseende inte minskar Företagsklimatet i Falkenberg ska vara och uppfattas som gott och ska ytterligare förbättras så att det genererar flera företag och ökad inflyttning Den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån ska höjas BUN:s mål Lärmiljö Verksamhetens fysiska och psykiska arbetsmiljö utformas så att förutsättningar skapas till största möjliga lärande och kunskapsutveckling för varje barn/elev/studerande. Nyckeltal Samma nyckeltal som för området Verksamhet eftersom om vi vill skapa en lärmiljö där unga får kunskap om hållbarhetsfrågor bygger det på samma principer som för att skapa lärande i andra frågor. Resultat och resurser Våra verksamheter skall präglas av goda resultat i förhållande till insatta resurser. Nyckeltal Samma nyckeltal som för området Ekonomi tex resultat på nationella prov och betyg (ej nyckeltalet ekonomiskt resultat) Samverkan Formerna för samverkan och samarbete mellan skola och arbetsliv och det omgivande samhället skall utvecklas. Nyckeltal Sveriges näringslivs ranking av företagsklimatet Fullmäktiges mål kring hållbarhet och tillväxt går in i nämndens övriga mål som handlar om hur vi skapar ett lärande och hur vi ska främja samverkan med det övriga samhället. Eftersom det redan finns mål och nyckeltal som beskriver hur vi ska nå fullmäktiges hållbarhets- och tillväxtmål hänvisas till dessa. Andelen ungdomar som läser vidare på högskola/universitet är lägre i Falkenberg än i flertalet av de halländska kommunerna, liksom andelen vuxna med högskole- /universitetsutbildning. Skolan har som uppgift att väcka intresset för och viljan att genomföra akademiska studier bland medborgarna i Falkenberg. Det handlar om att utforma arbetsmiljöer som ger största möjliga lärande och därmed öka elevernas resultat. Genom att arbeta mot visionen att Alla ska lyckas i vår verksamhet kan vi bidra till att öka utbildningsnivån. Att utveckla och främja barn och elevers kunskaper om miljö och hållbar utveckling ingår i samtliga verksamheters uppdrag. Detta framgår i våra läroplaner. Idag finns mycket arbete kring frågorna och verksamheterna använder olika arbetssätt för att väcka barn, elevers och studenters nyfikenhet kring frågorna. Det finns förskolor och skolor som också valt att satsa på en miljöcertifiering av sin verksamhet. Miljö och hållbar utveckling är en av nämndens övergripande perspektiv och avsikten är att sätta mer fokus på detta framöver. 10

14 Gymnasieskolan och Kompetenscentrum har goda kontakter med kommunens näringsliv dels i form av direkta utbildningsinsatser där såväl gymnasieungdomar som vuxna studerande genomför en del av sin utbildning (arbetsplatsförlagd utbildning/lärande och lärlingsutbildning) på olika företag, kommunala verksamheter och andra organisationer. Representanter för näringslivet återfinns också i lokal styrelse för Teknikcollege, i program- och lärlingsråd samt Kompetensråd där en dialog förs om utbildningarnas kvalitet och inriktning samt framtida kompetensbehov i Falkenbergs kommun. Gymnasiet har även satsat på ung företagsamhet och har under två år lyckats öka deltagandet bland gymnasieelever. 11

15 Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff Tilläggsäskande 2012, Budgetramar 2013, Kommunplan 2014 Barn och utbildningsnämnden. Dnr /60 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Budgetförslaget godkänns och vidarebefordra ärendet till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Bilaga 1, sammanställning av drift- och investeringsbudget för år 2013 samt kommunplan år 2014 för Barn- och utbildningsnämnden. Sammanfattning av ärendet Enligt anvisningar beslutade av ksau ska nämnderna lämna en verksamhetsplan för 2012, budgetram för år 2013 samt en kommunplan för år 2014 senast den 1 september. Budgetprocessen innebär att man redan under hösten 2011 tar beslut om budgetramar för år 2013 samt en kommunplan för år Budgetprocessen innebär att prognostisera och tydliggöra förändringar som påverkar nämndens kostnader och intäkter samt utifrån detta förändra nämndens ekonomiska ram. Verksamhetsplanen för 2012 innehåller de mål som nämnden har att besluta om samt vilka målindikatorer som visar på måluppfyllelse. Med nuvarande budgetprocess uppstår ett behov av att förändra i redan beslutad ram för år Flera faktorer som styr verksamheten hinner förändras, tex ny skollag samt förändringar i volymer på det år som gått sedan nämnden beslutade om 2012 års ram. Därför finns därför med ett tilläggsäskande för år Expedieras till Kommunstyrelsen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

16 Nämnd: Barn och utbildning Sammanställning äskande Beslutat Äskanden Volymändr Summeringar Volymförändring i förskola Volymförändring i förskola Volymförändring i grundskola och grundsär Volymförändring i grundskola och grundsär Volymförändring i gymnasieskolan Volymförändring i gymnasieskolan En-till -en konceptet En-till -en konceptet Prisuppräkning Prisuppräkning Minskade kapitalkostnader -698 Minskade kapitalkostnader Summa Summa 916 Summa 0 Volymförändring i förskola -308 Volymförändring i förskola Volymförändring i förskola Volymförändring i grundskolan 561 Volymförändring i grundskolan -182 Volymförändring i grundskolan Volymförändring i gymnasieskolan Volymförändring i gymnasieskolan Volymförändring i gymnasieskolan Volymförändring i fritidsverksamheten Behov inom särskolan Volymökning på kompetenscentrum Behov inom särskolan Summa Summa -704 Summa Kompetenscentrum minskat statsbidrag Kompetenscentrum minskat statsbidrag 600 IT-utveckling -400 El-sistema 500 Hållbar utveckling (utbildningspaket) 200 Lokalkostnad fristående gymnasieskolor -433 IT-utveckling 400 Avetableringskostnad Skrea paviljonger 200 Samordnare (praktisk arbetslivis orientering) -250 Konfuciusrummet gymnasiet 100 Avvecklingskostnad FoK stugan Lokalhyra nybyggd fristående förskola Lokalkostnad Falkenerarevägen (Rodret/ITpedagoger) 198 Lokalkostnad fristående gymnasieskolor Lokalkostnad fristående förskolor 239 Lärarlyft (För-, grund- och gymnasieskolan) Lokalkostnad fristående grundskolor Utvidgning av en-till-en i År Lokalkostnad fristående gymnasieskolor Samordnare (praktisk arbetslivis orientering) Lokalkostnad Krispeln 10 (Kompetenscentrum/Verksamhetschefer) Lärarlyft (För-, grund- och gymnasieskolan) Neuropsykiatriska funktionshinder gymnasiet Nyanlända (Grundskola +gymnasiet+ SFI) Skolbiblioteksprojekt-(utvidgning F-5) 145 Tjänst ny skollag 500 Tilläggsbelopp skollag Ökad andel förskollärare 850 Ökad tjänst skolläkare 230 Verksamhetsrelaterade fastighetskostnader Summa Summa Summa Ingående ram Ingående ram Ingående ram Beslutade ramutökningar 0 Beslutade ramutökningar Beslutade ramutökningar 916 Tillgänglig ram Tillgänglig ram Tillgänglig ram Volymändring Volymändring Volymändring Volymändring Volymändring Volymändring Ev. äskanden Ev. äskanden Ev. äskanden Äskanden Äskanden Äskanden Behovsram Behovsram Behovsram Avvikelse mot beslutad ram Avvikelse mot beslutat ram Avvikelse mot beslutat ram V:\BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN\EXP\Politiken\Beslutsunderlag\Beslutsunderlag BUN 2011\g augusti\budget\mall sammanställning äskande drift-utskick BUN, Sammanställning äskande drift

17 Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff Redovisa långsiktiga ekonomiska konsekvenser av en till en projekt på gymnasieskolan. Dnr /60 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar 1 Vidarebefordra skrivelsen till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Bilaga 1, tjänsteskrivelse kring uppdrag i budget att redovisa långsiktiga ekonomiska konsekvenser av En-till-En på gymnasieskolan. Sammanfattning av ärendet I budget år 2011 gav kommunstyrelsen uppdrag till barn och utbildningsnämnden att redovisa långsiktiga ekonomiska konsekvenser av En-till-En på gymnasieskolan. Kostnaden för konceptet i full drift på gymnasieverksamheten beräknas netto till 4,5 mkr. Ekonomi Enligt ersättningsmodell ska gymnasiet kompensera högre leasingkostnader för datorer med minskade kostnader för traditionella läromedel och lägre personalkostnader. Någon ramökning är därför inte aktuell. Expedieras till Kommunstyrelsen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

18 Tjänsteskrivelse Datum Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff Uppdrag i budget Redovisa långsiktiga ekonomiska konsekvenser av en till en projekt på gymnasieskolan En-till En konceptet på gymnasieskolan infördes på tre program höstterminen En utökning till fler program för att slutligen omfatta samtliga gymnasieelever påbörjas höstterminen i år. I beräkningen nedan har samma volymprognos använts som i underlaget för kommande budgetram. Enligt skollagen ska fristående gymnasieskolor ges bidrag på samma villkor som kommunen så i beräkningen har även dessa elever tagits med. Rent organisatoriskt så utbetalas dessa bidrag direkt av verksamhetschefen för gymnasieskolan. Beräkningen nedan bygger på samma förutsättningar/koncept som idag. I kostnaden för leasing ingår support, viss kompetensutveckling, försäkring samt programvara. Årskostnaden beräknas till kr per dator. Antalet elever totalt i gymnasieskolan prognostiseras till runt elever de kommande åren vilket innebär en kostnad på ca 5 mkr per år som gymnasieverksamheten får betala för datorerna. Av dessa kostnader avser drygt 1 mkr ersättning till fristående gymnasieskolor oavsett om de har en till en datorer till sina elever eller ej. En mediatekniker har anställts (70 %). Utöver detta tillkommer kostnader för trådlösa nätverk och lokalanpassning i form av multimediautrustning så som projektorer och SmartBoards. I ett pågående utvecklingsarbete hade vissa delar av dessa kostnader uppstått även utan införande av En-till-En. Kostnaden ökar inte heller proportionerligt till att antalet datorer förändras. Som ett resultat av En-till-En konceptet så minskar kostnader för datasalar, stationära datorer till personalen, licenskostnader, fast uppkoppling, traditionella läromedel, utskrifter och papperskompendier. Satsningen ger också en minskad belastning för lärare avseende administration då eleven i högre grad kan ta reda på information själv. Dessutom innebär konceptet mindre känsligt för plötsliga lokalomflyttningar så man enkelt kan bära med sig datorn till en ny lokal. Ovanstående uppskattas grovt ha ett värde av cirka 0,5 mkr per år när konceptet är i full drift. Sammanfattningsvis kan sägas att den långsiktiga ekonomiska effekten av En-till-En konceptet i gymnasieverksamheten är ca 5 mkr i kostnad per år för datorer. Nettokostnaden uppskattas till 4,5 mkr varav drygt 1 mkr avser elever hos annan huvudman/fristående gymnasieskolor. Stefan Bergdoff Ekonomistrateg Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

19 Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff Fastställande av bidragsbelopp till enskilda huvudmän för nya gymnasieprogram enligt Skollagen 2010:800. Dnr /69 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Anta A-priser för nya gymnasieprogram skolhöstterminen år 2011, enligt bilaga 1 2 Kompensation för löneökningar under hösten 2011 ska följa resultatet av de kommunala löneförhandlingarna för aktuella yrkeskategorier 3 Eventuella resursförändringar under hösten 2011 för den kommunala verksamheten ska också ha genomslagskraft i de fristående skolorna. 4 Tak vid ersättning av lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för lokalkostnaden för respektive verksamhet Beslutsunderlag Bilaga 1, sammanställning av A-priser i programpriser för gymnasiet år 2011 BUN 82, Programpriser fastställda BUN Sammanfattning av ärendet I och med att den nya skollagen trätt i kraft har också programmen för gymnasieskolan förändrats. Barn- och utbildningsnämnden har vid årsskiftet fastslagit bidragets storlek för gymnasieprogrammen under Detta beslut behöver nu kompletteras eftersom nya program tillkommer i och med lagändringen. I de flesta fall motsvarar de nya programmen de gamla och har budgeterats utifrån att kostnaden inte kommer att ändras. De nya program som avviker mest är Hotell- och livsmedelsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Humanistiska programmet. Dessa program är i huvudsak kombinationer eller delar av äldre program. Ekonomi Bidragets storlek motsvarar storleken på de bidrag som fastställdes vid årsskiftet för de äldre programmen. Beslutet ska inte innebära en ökning eller minskning av bidragsbeloppet utan tydliggör vad som gäller för de nya programmen. De ekonomiska konsekvenserna kommer främst utifrån vilka utbildningar eleverna väljer. Övervägande Beloppet är framtaget utifrån regelverk om bidrag på lika villkor. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

20 Expedieras till Fristående gymnasieskolor 2

21 Falkenbergs kommun Barn -och utbildningsförvaltningen Falkenbergs gymnasieskola 2011 Preliminärt bidragsbelopp ht-11 för nya program enligt Gy Kommun: Falkenberg Kostnad per program ht-11 BF BA BAanläggn EE ES ES- musik FT FTtransport HA HT RL IN NA SA EK HU TE Undervisning Lärverktyg Skolmåltider Elevvård Lokaler & inventarier Administration Kostnad per elev exkl moms Programpris per elev inkl moms ht Nya program Nytt program Motsv "gammalt" program Kommentar Barn- och fritidsprogrammet inkl friskvård BF = BF Bygg- och anläggningsprogrammet BA = BP EL- och energiprogrammet EE = EC Estetiska programmet ES = ES Fordons- och transportprogrammet FT = FP Handel- och administrationspro HA = HP Hotell- och turismprogrammet HT = HR/HP 1) Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL = HR/LP 2) Industritekniska programmet IN = IP Naturvetenskapsprogrammet NA = NV Samhällsvetenskapsprogrammet SA = SP Ekonomiprogrammet EK = SP 3) Humanistiska programmet HU = SP 4) Teknikprogrammet TE = TE Kommentarer 1) Bidragsbeloppet baseras på undervisningskostnader på hotell- och restaurangprogrammet, övriga kostnader från handelsprogrammet. 2) Bidragsbeloppet baseras på undervisningskostnader på hotell- och restaurangprogrammet, övriga kostnader från livsmedelsprogrammet. 3) Bidragsbeloppet samma som samhällsprogrammet då ekonomi var en inriktning där. 4) Bidragsbeloppet samma som samhällsprogrammet då språk var en inriktning där. V:\BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN\EXP\Politiken\Beslutsunderlag\Beslutsunderlag BUN 2011\g augusti\bidragsbelopp friskolor\preliminära bidragsbelopp ht-11

22 Utbildningsförvaltningen KOSTNAD PER ELEV ENLIGT REGION HALLAND:s MODELL Bilaga BUN 83 /2010 Kommun: Falkenberg Kostad per program BF BP EC ES ESMU FP HP HR LP IP MP NV SP TE IV S:a kostnad SCB Rubriker Undervisning Läromedel, utrustning & skolbibliotek Skolmåltider Elevvård Lokaler & inventarier Administration Kostnad per program Elevantal per program Kostnad per elev Undervisning Läromedel, utrustning & skolbibliotek Skolmåltider Elevvård Lokaler & inventarier Administration Kostnad per elev exkl moms Kostnad per elev inkl moms V:\BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN\EXP\Politiken\Beslutsunderlag\Beslutsunderlag BUN 2011\g augusti\bidragsbelopp friskolor\gymnasiet beslut BUN

23 Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen Frida Byrsten Plan för den ekologiska hållbarheten. Dnr /60 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 Avge följande yttrande om samrådshandling för plan för den ekologiska hållbarheten: Nämnden ställer sig positiv till planen i sin helhet. Gällande åtgärden Med utgångspunkt i de lokala miljömålen tas ett utbildningspaket fram för att användas i skolans undervisning om hållbar utveckling har nämnden följande synpunkt: Utbildningspaketet bör vända sig till personal inom både förskola och grundskola. Det är viktigt att utbildningen harmoniserar med de övriga utbildningsinsatser som sker genom lärarlyftet och de nya reformerna. Utbildningen måste utgå ifrån de mål och riktlinjer som finns i läroplanerna. Därför bör utformningen och innehållet i utbildningen styras av de behov och förutsättningar som kan identifieras av rektorer och förskolechefer. Till hösten 2011 kommer en grupp av rektorer och förskolechefer ha bildats kring miljö- och hållbarhetsfrågor inom barn- och utbildningsnämnden. Denna grupp skulle kunna få i uppdrag att ta fram ett förslag hur utbildningspaketet bäst utformas för att nå målet. Eftersom medel för utbildningspaket ej finns budgeterade för 2012 och budgetprocessen i höst tar sikte på 2013 bör resursen om 200 tkr avsättas först Beslutsunderlag Plan för ekologisk hållbarhet, Tjänsteskrivelse, Sammanfattning av ärendet Ett förslag till ny plan för ekologisk hållbarhet är framtaget för samråd. Planen utgår ifrån de nationella miljömålen. De flesta målen har ingen direkt påverkan på barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Mål 2 Invånarna i Falkenberg är beredda att i sin vardag göra aktiva val som bidrar till en hållbar utveckling finns två åtgärder som syftar till att öka medborgarnas kunskaper om hållbar utveckling. Avsikten är att kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden ska bidra med vardera 200 tkr varje år under 4 år för att nå ut med aktiviteter och utbildning till skola och andra samhällsdelar. Specifikt för nämnden rör det sig om ett utbildningspaket där pedagoger genom ökade kunskaper i sin tur ska kunna utbilda barn, elever och studenter. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

24 Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden avsätter 200 tkr per år i fyra år för att bekosta ett utbildningspaket för att stärka barn- och ungas kunskaper om hållbar utveckling. Barn- och utbildningsnämnden lyfter dessa medel i budgetprocessen inför Expedieras till Margrete Lilliehöök Kommunledningskontoret 2

25 Tjänsteskrivelse Datum Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Frida Byrsten Barn- och utbildningsnämnden Plan för ekologisk hållbarhet Det övergripande nationella målet- Generationsmålet- i Sverige är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljömålen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 16 stycken miljökvalitetsmål har fastslagits av riksdagen. Arbetet för en bättre miljö sker och följs upp på nationell, regional och kommunal nivå. Falkenbergs Plan för ekologisk hållbarhet är vår kommuns egen strategi för att bidra till generationsmålet. Eftersom miljöfrågorna inte stannar vid olika administrativa gränser bygger naturligtvis miljöarbetet på att länder och regioner kan samarbeta. Inom Region Halland har de regionala miljökvalitetsmålen anpassats till de lokala förutsättningarna. För den som vill veta mer om de nationella miljömålen kan ni hitta information här: För den som vill se hur Falkenberg arbetar med miljöfrågor kan ni hitta information här: I Falkenbergs egen plan finns det övergripande mål och delmål. För varje delmål finns sedan åtgärder specificerade samt tidpunkt och ansvarig myndighet. De flesta målen berör inte direkt barn- och utbildningsnämndens verksamhet utan handlar om tex att minska utsläppen av kemikalier och minska övergödningen. Barn- och utbildningsnämnden bör uttala sig om planen allmänt eller specifikt för de områden som berör den egna verksamheten direkt. De två mål som främst berör barn- och utbildningsnämnden är - Begränsad klimatpåverkan Delmål: Invånarna i Falkenberg är beredda att i sin vardag göra aktiva val som bidrar till en hållbar utveckling Åtgärd 2.2 Med utgångspunkt i de lokala miljömålen tas ett utbildningspaket fram för att användas i skolans undervisning om hållbar utveckling -Giftfri miljö Delmål: Öka inköp av ekologiska livsmedel till lägst samma nivå som medelnivå i Sveriges kommuner. Åtgärd4.1: Kommunen verkar för att inköp av ekologiska livsmedel ökar till lägst samma nivå som medelnivå i Sveriges kommuner. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

26 Åtgärd 2.2 Med utgångspunkt i de lokala miljömålen tas ett utbildningspaket fram för att användas i skolans undervisning om hållbar utveckling Tanken med punkt 2.2 är att barn- och utbildningsnämnden går in med 200 tkr i fyra år för att bekosta ett utbildningspaket för att förstärka skolans undervisning om hållbar utveckling. Samtidigt lägger kommunstyrelsen också 200 tkr för att utse en ansvarig för att driva information och aktiviteter kring hållbarhet mot allmänhet skola mfl, se 2.1. Avsikten är att den ansvarige ska kunna söka medel från statliga myndigheter och på så sätt kan kommunen få ytterligare resurser att satsa på fortbildning. Dessa kan även komma BUN till gagn. Utbildningspaketet kan vända sig till personal på förskola och upp till gymnasienivå. Det är viktigt att utbildningen harmoniserar med de övriga utbildningsinsatser som sker genom lärarlyftet och de nya reformerna. Utbildningen måste utgå ifrån de mål och riktlinjer som finns i läroplanerna. Därför bör utformningen och innehållet i utbildningen styras av de behov och förutsättningar som kan identifieras av rektorer och förskolechefer. Till hösten 2011 kommer en grupp av rektorer och förskolechefer ha bildats kring miljö- och hållbarhetsfrågor inom barn- och utbildningsnämnden. Denna grupp skulle kunna få i uppdrag att ta fram ett förslag hur utbildningspaketet bäst utformas för att nå målet. Åtgärd 4.1: Kommunen verkar för att inköp av ekologiska livsmedel ökar till lägst samma nivå som medelnivå i Sveriges kommuner. Målet är delvis uppfylld. Olika ekologiska varor har nu handlats upp centralt vilket innebär att kökspersonalen inte ska behöva fundera över om de ska välja ekologisk eller icke ekologisk utan dessa produkter ingår i basutbudet som ekologiska. Övrigt I övrigt innebär målen i planen också viss påverkan på personal och lokaler. Målet är att kommunens personal ska åka mer kollektivt och mindre bil och att lokalerna ska bli mer energisnåla. Förvaltningen förutsätter att detta kan ske utan att kvaliteten på tjänsterna påverkas och ställer sig därför positiva till detta. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

27

28 Falkenbergs kommuns Plan för den ekologiska hållbarheten Planen är framtagen av en arbetsgrupp bestående av: Jan-Olof Andersson Agenda 21 Anders Bengtsson Kultur- och Fritidsförvaltningen Victoria Bengtsson FaBo Sofia Hedberg Broberg Stadsbyggnadskontoret Margareta Gunnarsson Energi- och Klimatrådgivningen Anders Hedenby Socialförvaltningen Margret Lilliehöök Barn- och Utbildningsförvaltningen Jens Melin Feab Per-Ola Svensson Miljö- och Hälsoskyddskontoret Åsa Wennberg VIVAB Frågor besvaras av Falkenbergs kommun, Falkenberg, Telefon , e-post Miljömålsillustratör: Tobias Flygar Tryck: Kontorsservice Falkenbergs kommun

29 Innehållsförteckning Inledning. 4 Läsanvisningar... 5 Begränsad klimatpåverkan... 6 Giftfri miljö. 14 Ingen övergödning.. 20 Levande sjöar och vattendrag 24 Grundvatten av god kvalitet. 30 God bebyggd miljö. 36 Ett rikt växt- och djurliv... 44

30 Inledning Bakgrund Utmaningen kvarstår att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöfrågorna är lösta. Den stora frågan är om vi verkligen kommer att ha löst de stora miljöproblemen fram till 2020? Förutsättningen för att målen faktiskt skall nås är att alla deltar, enskild som företag, myndighet eller ideell organisation. Miljömålen i Halland I Halland har alla miljökvalitetsmål, förutom Storslagen fjällmiljö, regionalt anpassats av länsstyrelsen i Halland till regionala delmål. Dessa miljömål antogs Under kommande period läggs regionalt fokus på åtgärdsarbetet. De tidigare regionala miljömålen ska finnas kvar som inriktningsmål, även då målåren har passerats, till dess de avförs eller nya regionala mål tagits fram. Detta beror på att man nationellt har sagt att men efterhand ska se över preciseringarna till de olika miljömålen. Miljömålen i Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun har arbetat aktivt för att nå en hållbar utveckling under en lång rad av år. Agenda 21- verksamheten har varit synnerligen aktivt och det nuvarande hållbarhetsarbetet är djupt förankrat i kommunens verksamheter. Arbetet med framtagandet av materialet i Planen för den ekologiska hållbarheten har, liksom förra gången, drivits gemensamt av en arbetsgrupp med kommunala tjänstemän. Dessa kommer från samtliga förvaltningar och bolag. Falkenbergs kommun har valt att fokusera på vissa av de 16 miljömålen. De som valts ut är de som är markerade med fet stil i tabell 1. Denna fokusering har gjorts utifrån en analys av var kommunen som organisation har störst påverkansmöjlighet och kan sätta in mest resurser men även vad vi i ett lokalt perspektiv har extra ansvar. Som man kan se är det ingen fullständig samstämmighet mellan vilka mål som valts ut och vilka miljömål, med röda gubbar, som kommer att bli svåra att uppfylla i tid. En fokusering på vissa av målen innebär dock inte att kommunen inte arbetar med de resterande miljömålen. Vad det gäller de mål med efterföljande åtgärder som vi inte har prioriterat hänvisas till länsstyrelsens material. Tabell 1. Visar på om vi med nuvarande insatser och takt kommer att nå miljömålen eller ej (Miljömålsrådet 2010). Som synes finns numera en glad gubbe. Generellt ser det dock sämre ut än vad den gjorde under förra perioden. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Den sämre situationen, illustrerad i tabell 1, anses av Miljömålsrådet bero på t. ex. att politiska prioriteringar inte fått tillräckligt genomslag, att ambitionsnivån är orealistiskt hög samt att naturens långa återhämtningstid gör att vissa mål är omöjliga att nå inom givna ramar. Miljömålen omfattar hela kommunens geografiska område. Falkenbergs kommun kan emellertid inte tvinga exempelvis en verksamhetsutövare eller enskild medborgare att arbeta med miljömålen utöver det som är lagstadgat. Några sätt att påverka är att bedriva utökad tillsyn, informera och entusiasmera samt att kunna ge bidrag som stimulerar till åtgärder i rätt riktning. Därför innehåller väldigt många av förslagen till åtgärder, informationsinsatser av olika slag men även i några fall bidrag. Samverkansfaktorer Miljömålen är sammanlänkade vilket gör att föreslagna åtgärder påverkar flera mål och då även mål på vilka en fokusering inte har skett. Detta innebär också att en åtgärd kan vara till godo för måluppfyllelse under flera mål, men de nämns enbart under ett mål.

31 Målkonflikter Miljömålen är, som tidigare nämnts, sammanlänkade. Likväl är det så att många av målen tillhör olika intressesfärer och olika budgetar vilket med stor sannolikhet kommer att innebära att konflikter uppstår. En värdering av störst miljönytta behöver då i varje enskilt fall genomföras. Barn- och ungdomsperspektiv Grundprincipen med de nationella miljömålen, att vi till nästa generation skall lämna över ett samhälle där de stora miljöfrågorna är lösta, innebär att barnens bästa sätts i första rummet. Detta gör också att miljömålen i grunden har ett tydligt barnperspektiv och därmed strävar man efter att följa FN:s barnkonvention. Jämställdhetsperspektiv För att ett uthålligt samhälle med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet skall kunna nås måste jämställdhetsperspektivet ingå som en naturlig del i all kommunal verksamhet. Vid framtagandet Planen så har lika många män som kvinnor deltagit. Detta ger inte självklart en jämställd utveckling men borgar för det. Uppföljning Huvudansvaret för uppföljningen har kommunstyrelsen. Uppföljning sker idag årligen genom ett antal fastställda nyckeltal. Nyckeltalen skall vara tydligt kopplade till de mål och förslag till åtgärder som tagits fram. Nyckeltalen är delvis hämtade från Sveriges ekokommuner men även nyckeltal som följer våra lokala miljömål och åtgärder. Ekonomiska konsekvenser Det finns svårigheter att peka på vilka direkta ekonomiska vinster man kommer att göra med de förslag till mål och åtgärder som finns. I många fall kan det handla om effektiviseringar som i slutänden ger både ekonomisk vinst och vinster i hälsa och andra svårmätbara, så kallade mjuka värden. En ytterst översiktlig ekonomisk konsekvensanalys har också genomförts där merkostnader som uppstår på kort sikt lokaliserats. Läsanvisningar För att ge kontinuitet och underlätta läsandet har rapporten i viss mån försökt efterlikna länsstyrelsen i Hallands läns rapport Miljömål för Hallands län (2003). Varje kapitel börjar med en beskrivning av den specifika miljöproblematiken. Därefter sammanfattas kortfattat situationen i Halland och i Falkenberg. Sedan kommer fastslagen definition av miljökvalitetsmålet, de preciseringar som följer av målet samt de därav följande lokala delmålen. Miljökvalitetsmålet är övergripande och definitionen beskriver hur det är tänkt när ingen negativ påverkan finns. MILJÖMÅL Giftfri miljö Definition Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Kommunala delmål 1. Tillsyn enligt miljöbalken skall bedrivas 2. Vid upphandling av varor och tjänster skall miljökrav ställas. 3. osv Figur 1. Av riksdagen antagen definition av målet. Av regeringen antagna eller föreslagna preciseringar. Delmål för kommunens vilka kan ses som ett steg på vägen mot ovanstående miljökvalitetsmål.