Resultat av enkätsvar MUSEERNA OCH SKOLAN 2014

Relevanta dokument
Landets museer lockar fler besökare

Har Polisen rätt förutsättningar att bemöta psykiskt sjuka? - En undersökning bland 2024 poliser

Medlemslista AEROSEUM Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum Alingsås museum Alsters herrgård Astrid Lindgrens Näs Aquaria Vattenmuseum Arbetets museum

Besöksutveckling centralmuseerna * * I listan presenteras ett urval av centralmuseernas besöksstatistik för 2014.

Radioskugga. En rapport om Polisens nya radiokommunikationssystem RAKEL

DENNA VERSION AV BESÖKSUNDERSÖKNINGEN ÄR UPPDATERAD , 11:00.

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Så bra är ditt gymnasieval

Utvärdering av fria entréer vid statliga museer

Undersökning bland personer boende i någon av allmännyttans hyreslägenheter i Umeå, Botkyrka samt Sigtuna

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Undersökning bland förtroendevalda inom Hyresgästföreningen på lokal nivå i Stockholms stad.

Landets museer slog nytt besöksrekord 2016

Arbetsplan/Beskrivning

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Mycket goda studieresultat

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar ett läromedel för alla elever i Roslagen

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Resultat av enkätsvar MUSEERNA OCH HBTQ 2014

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden , 25

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Besöksrekord på landets museer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Lärarförbundet - Undersökning rörande konflikthantering och studiero i grundskolan respektive gymnasieskolan, mars-april 2005.

Järfälla Kultur :16. MEDIEpedagogiskt Centrum. VBläddra för att öppna

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Kulturprojekt i Utsikter

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Elevdemokrati och inflytande

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

FRI BLADET Samarbetsblad för svenska friluftsmuseer. Redaktör: Cortina Lange, Stiftelsen Skansen, 27807, Stockholm, Tel.

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Undervisa i världens största språk - musik

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Reviderad pedagogisk metodik

Kvalitetsredovisning 2010

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Samhälle, samverkan & övergång

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013

maj-aug 16 maj-aug 17 maj-aug 18 diff 17-18

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013

Beslut och verksamhetsrapport

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Vad ska en polis tåla? En undersökning bland poliser.

ARBETSPLAN

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Nordiska språk i svenskundervisningen

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Undersökning bland poliser

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

LUPP-undersökning hösten 2008

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Skola för hållbar utveckling

orebro.se/lundbyskolan LUNDBYSKOLAN Upplevelseresor

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Lathund publikundersökning för biografer

En viktig mässa för alla

Transkript:

Resultat av enkätsvar MUSEERNA OCH SKOLAN 2014

Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar, kurser samt renodlade statistiska tjänster. Vi genomför såväl kvalitativa som kvantitativa marknadsundersökningar, där vi hjälper företag från framtagandet av frågeställningar och konstruktion av enkät till slutlig analys och rapportskrivning. Vi vill tacka vår kontaktperson på Riksutställningar (Eva Lundqvist) för ett givande samarbete. Ni är välkomna att kontakta oss om ni har några frågor eller synpunkter gällande vårt arbete. Patrik Olczak / Bruno Boric Bildhuggarvägen 33 121 44 Johanneshov Telefon: 08-659 05 00 e-post: info@exquiro.se Hemsida: 2

Innehållsförteckning 1. Metodbeskrivning 4 2. Totalresultat 9 2.1 Har museerna strukturerade samarbeten med skolor? 9 2.2 Kommer samarbetena med skolan att fortsätta framöver? 11 2.3 Med vilka institutioner inom skolan samarbetar museerna? 12 2.4 Vem tar initiativet till samarbetet? 13 2.5 Är samarbetena med skolan lyckade? 14 2.6 Vilka hinder finns det för samarbeten med skolan ska fungera? 15 2.7 Policy/styrdokument gällande samverkan med skolan 16 3. Resultat för undergrupper 17 4. Svar på öppna frågor 18 5. Frågeformulär 37 3

1. Metodbeskrivning Målgrupp och urval Riksutställningar valde ut 109 st. museer/organisationer som ingick i undersökningen fördelat enligt följande:. 27 st. statliga museer/organisationer 24 st. länsmuseer/regionala museer/organisationer 58 st. övriga museer/organisationer av särskilt intresse (kommunala + övriga) I slutet av detta kapitel listas samtliga museer/organisationer som inkluderades i urvalet av organisationer som inkluderades i undersökningen. Inom respektive museum som inkluderades söktes personer som ansvarar för samverkan med skolor. Enkäten Riksutställningar tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med Riksutställningar. Enkäten presenteras i sin helhet i slutet av rapporten (kapitel 5). Datainsamlingsmetod och datainsamlingsperiod All data samlades in genom telefonintervjuer under perioden 16 maj 17 juni 2014. Exquiro kontaktade respektive museum och samlade in kontaktuppgifter till personer som arbetar med samverkan med skolor (eller den person som skulle kunna antas göra det om museet för närvarande inte arbetar aktivt med dessa frågor). Målsättningen var att genomföra åtminstone 70 intervjuer totalt samt att i den mån det var möjligt sprida intervjuerna mellan de tre olika typerna av organisationer (statliga, regionala, kommunala +övriga). Säkerställande att endast målgruppsaktuella personer intervjuades För att säkerställa att vi i undersökningen endast intervjuade personer inom målgruppen kontrollerade vi i inledningen av varje intervju att intervjupersonen själv anser att de är rätt person inom organisationen att intervjua gällande aktuellt frågeområde. 4

Antal svar, svarsfrekvens och bortfallsredovisning Samverkan med skolor Antal % Bruttourval 109 100 % Vägrare 6 6 % Antal intervjuer 73 67 % Totalt genomfördes 73 intervjuer med personer inom målgruppen och svarsfrekvensen är 67 %. I denna typ av projekt är det svårt att nå en mycket högre svarsfrekvens, bland annat p.g.a. av det inom flera organisationer inte alltid varit så självklart att få fram vem som anses vara rätt person att besvara frågorna. Det är svårt att med säkerhet konstatera, men eventuellt har svarsbenägenheten varit större inom de organisationer som arbetar aktivt med frågor om samverkan med skolor. Viktade resultat Samtliga resultat är viktade så att totalresultaten ska motsvara målpopulationen som helhet. Viktningsmodellen är baserad utifrån antalsuppgifter gällande de olika typerna av institutioner (statliga, regionala, kommunala+övriga). Viktigt att veta rörande resultatredovisningen I diagram redovisas basen för uträkningarna, dvs. vilka respondenters svar som ligger till grund för resultaten. Resultaten redovisas, om inte annat anges, i procentuella andelar (avrundade till närmaste heltal). Samtliga resultat är viktade (se separat avsnitt på föregående avsnitt). Rapporten har följande struktur: Kapitel 1, metodavsnitt: här kan man läsa om hur undersökningen genomförts mm. Kapitel 2, totaltresultat: här redovisas totalresultaten på slutna frågor, dvs. frågor med fasta svarsalternativ. Kapitel 3, resultat för undergrupper: här redovisas resultat för olika undergrupper (statliga, regionala, kommunala). Kapitel 4, öppna svar: här redovisas samtliga svar på de öppna frågor som inkluderades i undersökningen. De öppna svaren är antecknade under intervjuns gång och är, i den mån det varit möjligt för intervjuaren, antecknade ordagrant. Kapitel 5, frågeformuläret: här redovisas frågeformuläret som låg till grund för telefonintervjuerna. 5

Museer som inkluderades i undersökningen Statliga museer som inkluderades i urvalet (27 st.) Arbetets museum Arkitektur- och designcentrum Armémuseum Etnografiska museet Flygvapenmuseum Forum för levande historia Hallwylska museet Historiska museet Kungl. Myntkabinettet Livrustkammaren Marinmuseum Medelhavsmuseet Moderna Museet Moderna Museet Malmö Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Nobelmuseet Nordiska museet Prins Eugens Waldemarsudde Scenkonstmuseet Sjöhistoriska museet Skoklosters slott Stiftelsen Skansen Tekniska museet Vasamuseet Världskulturmuseet Östasiatiska museet 6

Regionala museer som inkluderades i urvalet (24 st.) Blekinge museum Bohusläns museum Dalarnas museum Gotlands Museum Hälsinglands Museum Jamtli Jönköpings läns museum Kalmar läns museum Kulturen i Lund Länsmuseet Gävleborg Malmö museer Murberget, Länsmuseet Västernorrland Norrbottens museum Regionens hus Regionmuseet Kristianstad Stockholms läns museum Sörmlands museum Upplandsmuseet Värmlands Museum Västerbottens museum Västergötlands museum Västmanlands läns museum Örebro läns museum Östergötlands museum Kommunala museer (+övriga museer) som inkluderades i urvalet (58 st.) Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum Bildmuseet Bonniers Konsthall Borås Museum / Textilmuseet Botkyrka konsthall Danmuseet Dunkers kulturhus Eksjö museum Eskilstuna konstmuseum Eskilstuna stadsmuseum Falkenbergs museum Färgfabriken Grafikens Hus Grenna Museum Göteborgs Konstmuseum Göteborgs Naturhistoriska museum Göteborgs stadsmuseum Hallands Konstmuseum Hallands kulturhistoriska museum Junibacken Konsthallen, Kulturens hus Kulturhuset Barbacka Kulturparken Småland Kvinnohistoriskt museum Liljevalchs Konsthall Lunds konsthall Lödöse museum 7

Magasin 3 Stockholm Konsthall Malmö Konsthall Malmö Konstmuseum Fortsättning: Kommunala museer (+övriga museer) (58 st.) Ma ngkulturellt centrum Marabouparken Mölndals stadsmuseum Nordiska Akvarellmuseet Norrköpings stadsmuseum Polismuseet Postmuseum Riksidrottsmuseet Röhsska museet Sigtuna Museum Sjöfartsmuseet Akvariet Skellefteå museum Skissernas museum Skövde Stadsmuseum Spritmuseum Spårvägsmuseet Stockholms stadsmuseum / Stockholms medeltidsmuseum Sundsvalls museum Teknikens Hus Tensta Konsthall Tom Tits Experiment Universeum Vandalorum Virserums Konsthall Visualiseringscenter C Vitlycke museum Ystads konstmuseum Örnsköldsviks museum och konsthall 8

2. Totalresultat 2.1 Har museerna strukturerade samarbeten med skolor? 89 % av museerna har strukturerade samarbeten med skolan, 10 % har haft det tidigare, medan 1 % aldrig haft det. 9

89 % av museerna har strukturerade samarbeten med skolan, 6 % har planer på att ha det framöver, medan 5 % varken har det idag eller har planer på att ha det framöver. 10

2.2 Kommer samarbetena med skolan att fortsätta framöver? 89 % av museerna har strukturerade samarbeten med skolan. Bland dessa tror samtliga (100 %) att samarbetet kommer att fortsätta framöver. 11

2.3 Med vilka institutioner inom skolan samarbetar museerna? Museerna samarbetar framför allt med grundskolor (85 %), följt av förskolor (74 %), högskolor/universitet (73 %) respektive gymnasium (73 %). 12

2.4 Vem tar initiativet till samarbetet? 40 % av museerna uppger att museet alltid eller vanligtvis brukar ta initiativet till samarbetet, 17 % uppger att skolan alltid eller vanligtvis gör det, medan 40 % uppger att museet och skolan gör det i lika stor utsträckning. 13

2.5 Är samarbetena med skolan lyckade? 96 % av de museer som samarbetar med skolor anser att samarbetet varit lyckat, medan 3 % anser att det varit misslyckat 14

2.6 Vilka hinder finns det för samarbeten med skolan ska fungera? Framförallt tidsbrist respektive ekonomiska hinder ses som potentiella hinder för att strukturerade samarbeten med skolor ska fungera. 15

2.7 Policy/styrdokument gällande samverkan med skolan 33 % av museerna har en policy som reglerar samverkan med skolan som de kan tänka sig att dela med sig av till Riksutställningar. Riksutställningar har erhållit e-postadresser till de personer från vilka de kan få mer information gällande detta. 16

3. Resultat för undergrupper 1+2) Har museerna strukturerade samarbeten med skolan? 1+2+12) Har museerna strukturerade samarbeten med skolan? 4) Med vilka institutioner inom utbildningsområdet samarbetar museerna? Resultat av enkätsvar MUSEERNA OCH SKOLAN 2014 Samverkan med skolor 2014 Kommunalt Total t Statli gt Regiona lt + Övriga % % % % Antal svar 73 19 17 37 Ja, har strukturerade samarbeten 89 95 94 84 Nej, men har haft det tidigare 10 5 6 14 Nej 1 0 0 3 Ja, har strukturerade samarbeten 89 95 94 84 Nej, men planerar att ha det i framtiden 6 0 0 11 Nej 5 5 6 5 Grundskola (hög) 85 63 94 91 Grundskola (låg och mellan) 85 63 100 89 Förskola 74 42 82 86 Högskola/universitet 73 68 82 71 Gymnasium 73 74 82 69 Särskola 54 21 71 63 Folkhögskola 52 32 65 57 Komvux (SFI) 51 26 65 57 Studieförbund 44 26 59 46 Museet, alltid 1 0 0 3 Museet, vanligtvis 39 11 47 50 6) Är det museet eller Museet och skolan, lika mkt 40 53 41 33 skolan som tar initiativet till samarbeten? Skolan, vanligtvis 16 37 12 8 Skolan, alltid 1 0 0 3 Vet ej 1 0 0 3 7) Hur upplevs samarbetena med skolorna? 11) Tror museerna att samarbetet de har med skolor för närvarande kommer att fortsätta framöver/över tid? Lyckade 96 100 94 94 Varken lyckade eller misslyckade 1 0 0 3 Misslyckade 3 0 6 3 Ja 100 100 100 100 Nej 0 0 0 0 Vet ej 0 0 0 0 Tidsbrist 69 58 53 81 15+16) Vilket/vilka hinder Ekonomiska hinder 55 37 59 62 upplever museerna att det Kunskapsbrister 25 5 12 41 finns för att ett strukturerat samarbete med skolan ska Brist på lokaler 17 21 0 22 fungera/komma till stånd? Annat 38 26 59 35 Inget av ovanstående 3 11 0 0 17) Har museerna en policy som reglerar samverkan med skolan som de skulle vilja dela med sig av till Riksutställningar? Ja 33 37 35 30 Nej 55 63 53 51 Vet ej 13 0 12 19 17

4. Svar på öppna frågor Av vilken anledning har ni inte samarbeten med skolan längre? SVAR (sid. 1 av 1) Det beror på ekonomiska resurser och tid. Har inte ett sådant uppdrag. Har lagt tid och kraft på att erbjuda skolprogram, men det är inget som planeras tillsammans med skolan. skolan har förändrat, svårare att få till samarbete på samma sätt, skolorna är upptagna Skulle behöva mer resurser, men det beror även på utställningarnas karaktär (vissa utställningar kanske inte passar för skolvisningar). Skurit ner p.g.a. personalbrist Vi har inte Skapande skola-projekt just nu. 18

Kan du kortfattat beskriva ert samarbete med skolan? SVAR (sid. 1 av 3) Skapande skola-projekt, elever som ställer ut på olika teman Allt ifrån "Skapande skola" ihop med Strängnäs kommun, elever jobbar i klosterruin med pedagoger från museet och lärare. Vandringsutställningar med pedagogiska rum. Samarbeten med fokusgrupper från skolan. Mycket ungdomsverksamhet som är utanför skolan också. Avtal med alla typer av utbildningsinstitutioner som kommer på skolbesök Börjat med att träffa barn och utbildningsnämnden, lärarkvällar, försökt få till skolombud, Det bygger mycket kring Skapande skolan-medlen där vi tillsammans med kulturskolan håller ihop det arbetet. Det handlar om att man i olika projekt träffas. Utställningar, skapande ateljéer. Det handlar om skolbesök gällande den vanliga verksamheten, vi har även använt barns idéer och byggt utställningar kring det. Har även samarbete på kommunnivå och ämnesnätverk. Det kan vara utställningar där vi vänder oss till alla elever i hela Värmland, projekt med universitetet (kurs med lärarstudenter) mm. Det sker på väldigt många olika sätt beroende på institution. Det finns en referensgrupp av lärare som museet arbetar med. Enskilda lärare kontaktar oss och vill att vi ska vara en resurs i undervisningen. Det som är aktuellt nu är ett samarbete med förskolan, världsarvsförskola. Det är framförallt en skola som vi brukar träffa lärarna från, koppla till läroplanen och befintliga utställningar, planera erbjuder skolprogram, så får skolorna boka in sig. Olika inriktningar för åldrar osv. Ex. "Skapande skola", vi erbjuder ett antal vandringar, i dialogform tar vi fram program, som med kulturskolan, samarbete med unga berättare, stadsmuseet, alla åk 9 fick workshop och filmskapande, jobbar uppsökande berättar om kommande utställningar utifrån olika teman. Digitalt jobbar vi med "Stockholmskällan" Finns med i databank, har samarbete med teckenspråksskola Folkhögskolan utnyttjar visningar i våra magasin för de elever som går sameslöjdsutbildning. för grundskolan så åker vi ut och möter klasserna på plats, pratar om kulturarvsfrågor eller konst. Konst i det offentliga rummet eller konsthistoria. förskolan med förskolepedagoger, utbyta idéer och testa på olika grupper. Samarbete med Malmö latinskola, utveckla nya program för gymnasium. Inriktning för hållbar utveckling Håller på med en förstudie som ska mynna ut i en utställning med och för förskolebarn. Nätverkande med förskolor. Tema kulturhistoria. Barn får möta kulturhistoriska föremål, samspelet mellan varandra och föremålen. Exempelvis. Just jobbat med en utställning mot åk 8 och 9 inför gymnasievalet, elever engagerade i att ta fram material kbu-kommunal verksamhet, lärarvisningar och handledningar, ett skolprogram till varje utställning. Kontakter med kulturombud, etablerad kontakt mellan museet och skola, tar emot särskoleelever som praktiserar, producerar utställningar med Skövde universitet, återkommande besök från komvux, seriearbeten Kultur- och fritidsnämnden ger ut en katalog som beskriver vilket workshopsutbud som finns på museet. Museet har gratis inträde för alla skolor i kommunen. Vi bjuder in till möten där vi berättar för skolpedagogerna om vår verksamhet och vi skickar ut information till skolorna. Vi arbetar mycket med Skapande skola-projektet. Mycket av samarbetet har varit med kulturskolan, speciella projekt mot skolan. 19

Kan du kortfattat beskriva ert samarbete med skolan? SVAR (sid. 2 av 3) Mycket olika samarbeten, "Skapande skola", samverkansgrupp i kommunen som museet är med i ang. kulturprojekt. "Fokusskola" under en utställningsperiod kommer alla klasser från en skola och besöker, verkstad med alla lärare, slututställning/summering i slutet Mycket sker genom skapande skola, vi erbjuder projekt, skolorna efterfrågar projekt, även fritidaktiviteter typ slöjdklubbar När det gäller gymnasieskolan så var det att de fick komma hit under tre dagar och träffa forskare, se samlingar, göra övningar. De hade sin skoldag på museet. Integrerad del av undervisningen. Har även ordnat fortbildning för lärare. När vi gör en utställning så kontaktar vi lärare så får de vara med och ge input, även elever Oftast går vi ut med ett program för hösten, med teman för visningar och verkstaden. Efter projektet är slut avslutas det med en vernissage där barnens föräldrar bjuds in. Oftast handlar det om att de kommer hit på en visning, men vi har även haft speciella workshops. Ord Bild, läsfrämjande. Genomfört kurser i samtidskonst i samarbete med ABF. Samarbete med Kulturama grundskola. Samarbetar med bildlärarutbildningen. De som läser museiologi gör praktik på museet. Fortbildning för förskollärare. Samarbetet ser olika ut, dels lärarträffar, vissa skolor och grupper har vi jobbat i projekt djupare med. Ett projekt med träffar för flyktingungdomar och andra skolungdomar. Träffat klasser och informerat. Massor med "skapande skola-erbjudanden. Kopplat till läroplanen. Lärarhögskoleelever har vi haft samarbete med. Servar hela länet, har verksamhet mot åtta kommuner. Har dels skolbesök på museet, sysslar dels med uppsökande verksamhet. Skapande skola är ett återkommande samarbete med yngre barn, årligt samarbete med Mälardalens högskola, bl.a., "Synpunkten" där elever får göra projekt skapande skola, ett program för elever med djupdykning i 17- och 1800 talet. Besöka skolan och sedan ska barnen arbeta hemma och sedan blir en liten utställning skapande skola, specifika samarbeten ex med barn med funktionsnedsättningar skolan kommer och hälsar på, vi erbjuder bokbara program. Vi har även lärarkvällar med information. Somliga djupare projekt emellanåt Skolor kontaktar oss och vill se en utställning och jobba vidare i workshopform, "skapande skola", vi kontaktar för att fördjupa vissa teman. Personal från skolan kan be oss om utbildningar, längre projekt med särskolan. Ibland arbetar skolan med en viss tematik som vi fördjupar. Vi samarbetar med skolförvaltningen, pedagogiska ledare och pedagogiska rådgivare. Skolorna hjälper oss att göra utställningar, annars deltar de i programarbetet runt utställningarna. Skolor får även ställa ut hos oss och man kan göra examensarbeten här. skolprogram anpassade efter kurser och läroplaner, lärarkvällar, skapande skola projekt, lärarfortbildning Som det ser ut nu har vi ett projekt som heter 100 ggr kulturarv, kortare och längre projekt. Eleverna blir "medarbetare" ställer ut. special visningar i museet, skolklasser kommer regelbundet som en del av deras utbildning Speciella utbildningsprogram med elever på skolorna. En viss samplanering, långsiktigt samarbete. Träffar lärare regelbundet. Spontana besök av skolklasser. tar emot skolklasser och erbjuder program. Några fördjupningsprojekt, gestaltningsprojekt, för grundskolan har vi en serie med besök. Skapande skola samarbetat med mellanstadieskola, gjort filmer 20

Kan du kortfattat beskriva ert samarbete med skolan? SVAR (sid. 3 av 3) Till exempel ett samarbete med folkhögskola, arbetar med samlingarna och rekonstruktioner, SFI - språkträning utifrån samlingarna Till exempel finns ett långvarigt samarbete där eleverna varje år gör en historisk teaterpjäs utifrån museets områden, skriver manus med hjälp av pedagoger och lärare, gör kläder, manus osv., museet delaktigt i olika delar av processen. Vi erbjuder pedagogiska visningar utifrån skolan kursplaner. vi försöker alltid hitta längre samarbeten men håller även hög kvantitet med lite kortare samarbeten Vi har "skapande skola"-projekt, bland annat Vi har en pedagogisk enhet om två personer som bokar visningar och program och åker ut i länet och besöker skolklasser. Vi har ett uppdrag av kommunen att fortbilda all personal inom förskola och grundskola inom naturvetenskap och teknik. Vi har ett välutvecklat samarbete enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Vi tar emot ungefär 400-450 skolgrupper per år från Göteborgs stad. Vi har flera olika samarbeten, bl.a. Skapande skola. En förskolegrupp har exempelvis kommit tillbaka under ett helt år för fördjupat samarbete. Vi har haft flera Skapande skola-projekt, där vi arbetat med en klass under en hel termin. Dessa samarbeten har bland annat resulterat i en utställning på konsthallen. Vi har haft olika projekt med bidrag från Malmö stad, så kallade stimulansprojekt. Projekten har handlat om språkutveckling utifrån bildanalys. Vi har också haft Skapande skola-projekt. Vi har haft samarbeten med skolar som under en längre tid har gjort återkommande besök, jobbat med temat på museet och i skolan, gemensamma träffar, redovisningar på museet osv. Vi har samarbetat med en förskola om bildseende och bildberättande. Förskolan har besökt konsthallen och sedan själva arbetat vidare. Samarbetet utmynnade i en utställning på förskolan. Liljevalchs har presenterat samarbetet/utställningen internt. Vi har även haft två projekt med Stockholm Konst som handlade om mönsterbildande och att ta plats i det offentliga rummet. Samarbetet har löpt över en hel termin och resulterade i en tillfällig offentlig utsmyckning vid Odenplans T-bana. Detta samarbete involverade låg- och högstadieelever. Vi har tex. ett ämnesråd med museipedagoger och representanter från skolan kultursamordnare från varje stadsdel som har kulturombud som kan nå varje skola. Vi har träffar med skolan, både med skolledning och lärare. Träffarna sker i samband med projektet Kliv och Kulturplan. Vi jobbar med en slags kulturgaranti som heter Kulturnyckeln. Vi skickar ut program till alla skolor i början av läsåret, olika teman som skolorna kan välja på där både visning och berättande ingår samt skapande för eleverna. Projekt med SFI. Skolor som kommer på besök återkommande, elevprojekt, program speciellt för skolor. Vi skickar ut våra programblad varje termin, bjuder in skolor, lärarmässan där ett antal museum samarbetar med skolor och lärare Vi är ett helt kommunalt museum och det ingår i vårt uppdrag att samverka med skolan. Visningar, lärarfortbildning, pedagogiska workshops Återkommande varje år dramapedagogiskt arbete där 7-åringar får leva som ungefär på 1880- tal.utvecklas i olika årskurser. 21

Av vilken anledning ser du samarbetet med skolan som lyckat? SVAR (sid. 1 av 3) alltid bra att få någon utanför att höra vad den tycker osv. när vi ska utveckla något att få kontakt med lärare och elever på ett annat sätt än när det bara är ett färdigt program Att samarbetena är så efterfrågade att skolor verkligen köar att få tid hos kulturparken. Att vi når ut trots det stora avståndet. Ömsesidigt utbyte. barnen kommer hit och vi jobbar med skolans läroplan och vi hjälper dem Barnen och ungdomarna som varit engagerade har uttryckt att de lärt sig oerhört mycket och fått ett breddat perspektiv. Även lärarna har varit oerhört tacksamma över samarbetet. Blir mervärde att man träffar samma grupper flera gånger, man får en fördjupad relation. bra för oss på museet att se skolan önskemål och behov, nå ut till dessa barn Bra kommunikation och samarbete, idéutbyte bra måluppfyllelse, nöjda människor, hög kvalité Bra samarbete Båda tjänar på det, vi får in ny kunskap De ger oss perspektiv som vi inte får på annat sätt, det vi gör ska vara till nytta för skolan och eleverna. De återkommer, vill ha fler projekt, större projekt Den generella känslan i utvärderingar, deltagare som är nöjda. Det blir alltid någonting, man får bra processer. Vi får ofta besök av/bjuder in barnens föräldrar i samband med att barnen presenterar sina arbeten. Det finns en sak som vi måste jobba med, lärarna måste få kännedom om att museet är den pedagogiska resurs som vi är. De som kommer hit är alltid jättepositiva, både lärare och elever. Det fungerar väl när de kommer hit, brukar vara nöjda. Viktigt att undervisningen sker i andra miljöer. det ger resultat för skoleleverna Det handlar om deras kulturhistoria och att föremålen kommer till användning på precis det sätt som är tänkt. Det har ofta genererat nya idéer om fortsatt samarbete. Elever och personal har utvecklats i sina olika roller. Det kommer ut en massa spännande idéer som man kan ta tillvara på i andra sammanhang. Man får ett mer öppet samtal med skolorna i förlängningen. Det leder till ett ökat intresse för naturvetenskap, teknik och matematik Det utvecklas hela tiden. I mötet mellan förskolelärarna och pedagogerna utvecklas en metodik som varit lyckad. Eleverna har fått väldigt mycket med sig och ny kunskap av samarbetena. En del av vårt jobb En likvärdighet för eleverna, en större förståelse för kultur, kulturinstitutionerna blir också lärarnas förlängda klassrum. Många fler som kan ta del av kultur. Engagerade lärare, långsiktighet, nöjda från skolan Framförallt för att skolorna kommer tillbaka. Barnen tycker att det är kul att besöka museet och barnen kommer ibland tillbaka med föräldrarna på fritiden. För att vi börjar få samsyn på hur kommunen kan nyttja oss som en extra resurs. För att vi har besök från hela staden och återkommande besök. Givande för båda. Ja, när vi får till samarbetet och dialogen, blir det lyckat Ja, upplevelsen är det som gör det lyckat. Upplevelsebaserat, faktabaserat, görabaserat. Uppskattat. 22

Av vilken anledning ser du samarbetet med skolan som lyckat? SVAR (sid. 2 av 3) Knepigt med högstadiet, svårare ju äldre barn för där är lärarna mer stressade. Annars lyckat, särskilt i andra åldersgrupper. Vi erbjuder kurser i gymnasieskolan för att vidga begreppet samtida konst. Ett sätt att nå dit, annars svårt för elever för gymnasiet att komma till oss. Lyckat, men har utvecklingspotential Lärarna kommer tillbaka med nya grupper, kontinuitet i samarbetet, eleverna kan fortsätta jobba i klassrummen med sådant de upplevt på museet. Lärarna återkommer hela tiden och vill använda sig av oss som en resurs i arbetet. Eleverna är positiva och lär sig mycket under besöken. Man måste fråga sin publik om vad de behöver och vill ha. Med tanke på de knappa resurser vi har just nu, endast en pedagog. Det fungerar bra. Många utnyttjar utbudet, många kommer med egna förslag. möjlighet att fördjupa diskussionen om de frågor vi arbetar med programmet kan anpassas till barnens utbildning På den feedback man får från lärare och elever. Ett fördjupat samarbete där skolorna kommer tillbaka. Roligt, och vi lär oss mycket av det. Viktigt för skolorna att få vara med och göra riktiga utställningar. Skarpt läge. Samarbete är en förutsättning för oss att få ut verksamheten till vår målgrupp Två olika världar möts. Fördelar för både oss och skolan. Uppskattat, vi skulle kunna ha ännu mer och mer samarbeten med andra skolor än de som redan är "frälsta". Utvecklar verksamheten, möjlighet att vara en resurs för skolan Vi fick chans att prova nya saker, träffa samma elever flera gånger. Skräddarsy utbildningar. vi får bra respons från skolan vi får bra respons, lärare är ofta tacksamma över våran kompetens vi får nya besöksgrupper och skolan får fördjupad kunskap Vi får positiv respons, de vill återkomma. Särskilt arbetet med fritidsgårdarna får positiv respons. Vi får ut lika mycket av det båda två, eleverna får ett komplement till undervisningen och vi får nya perspektiv Vi gör det som skolorna önskar, vi är en del i lärandet, måluppfyllelse. Vi har gratis visningar, alltid populärt, positiv feedback, positiv upplevelse. Vi har haft elever som aldrig har varit på museet tidigare, och som har tagit med sig föräldrar till museet. Intressant att jobba över tid med skolor. Vi har hållit på i lång tid, "win win"-situation där skolan uppnår sina mål och museet når ut med sin verksamhet. Vi får ut kulturarvet. Vi har många välfungerande program och utbyten. Vi har nått ut till skolor som tidigare inte har besökt oss, det har varit givande för den pedagogiska verksamheten och man har sett resultat hos eleverna. vi kan utgöra en plattform, skolan uppskattar, och det ger en möjlighet till att göra roliga projekt Vi ser det på feedbacken att man är väldigt nöjd att kunna använda sig av museet för att levandegöra skolämnena. Vi ser det som en av våra viktigaste uppgifter, bygger relationer tidigt med eleverna. 23

Av vilken anledning ser du samarbetet med skolan som lyckat? SVAR (sid. 3 av 3) Vi ser ju på barnen att de upplever besöken här som något väldigt givande, de blir glada och vill gärna visa upp vad de gjort för sina föräldrar. Lärarna blir också peppade att fortsätta med temat i skolan. Vi är nöjda med hur vi når ut, det bokas på snabbt från skolorna och många lärare återkommer många ggr. 24

Ser du några specifika faktorer till varför samarbetet varit lyckat? SVAR (sid. 1 av 3) "Görabaserat, vi fyller en lucka. När vi jobbar med skolan har vi ett klart syfte och mål, underlättar för skolan så de kan se hur det stämmer med läroplanen, tydlighet. Att vi kan komma ut till skolorna om de inte kan komma till oss. Att det är ett väl uttänkt projekt, som både har en teoretisk och praktisk del. att läraren är aktiv och kommer med förslag så att man hittar en lösning som fungerar för alla. Att pedagogerna är duktiga på det de gör och har en väldigt god dialog med skolorna och beaktar deras önskningar. Vi har en kreativ verkstad med workshops mm. Att vi tar dem på allvar, elever och lärare Besöken är kostnadsfria, vi är flexibla och anpassar till olika åldrar och behov. Bra engagerade pedagoger från både skolan och museet som vill göra skillnad. bra kommunikation, både i starten och under samarbetets gång Bra kontakt och dialog med lärarna, när de är med på tåget. Handlar om tid, om man förstår att de behöver mycket tid och framförhållning. Bra kontinuitet. Skolarna känner väl till vad man kan uppleva på museet. Bra struktur Båda sidor har väl fått ut ungefär vad man vill, kommit på nya idéer. De kan plocka upp saker som finns i läroplanen. Ytterligare en arena att jobba med skolfrågor, ytterligare perspektiv. Källkritik, historia, nya inlärningssätt. De projekt som blir lyckade är de som börjar tidigt och planeras väl. Dels så finns det ett driv här på myndigheten, frågor som vi arbetar med är angelägna och ligger i linje med läroplanen. Det finns ett bra driv hos pedagogerna och de är genuint intresserade av vad barnen har att säga. Det handlar om att människor möts och hittar på saker tillsammans. Vi finns ute bland skolorna. Möten med rektorer osv. lägger grund. "Sörmlandsmodellen" alla elever får se två föreställningar/kulturevent per år. Det handlar om att vi har kommunala resurser och det finns en vilja hos skolans personal att samverka med museet. Det har varit en bra dialog mellan skolan och museet. Vi har arbetat efter en bra metod. det hat mycket att göra med att vi lyssnar på vad lärarna vill ha och vad som behövs Det kostar ingenting för skolorna, det finns ett bra nätverk av kultursamordnare och museipedagoger. Bra bokningssystem, personliga relationer. Det är förankrat genom hela organisationen. Det är på alla nivåer. Skolutvecklare har vi regelbundna möten med, bra kommunikation. Engagerade lärare, fördjupade samarbeten som löpt över längre tid. Engagerade människor involverade, stabilitet vad det gäller personer. Ett utbyte. Man har tagit del av skolans värld. Extra noggranna med samtal och kontakt innan, under och efter, hela vägen. Kommunikation. Faktor för att lyckas är att vi från museet i inte talar om för skolan nu gör vi såhär, utan skolan talar om vad det finns för behov. Ska inte vara tvingat. För att vi jobbar ihop, utbyte mellan olika kompetenser. Gratis visningar för skolor, kul för eleverna att komma hit. individberoende, att vi är vana med att jobba på detta sätt Kommunikation med de lärare som är engagerade. Samarbetet med LTU (lärarutbildningen). Kommer varje år och besöker museet, får höra hur de kan använda museum i undervisningen. Kunnigheten hos oss (hemslöjdsdelen), erfarenhet bland oss som jobbar. 25

Ser du några specifika faktorer till varför samarbetet varit lyckat? SVAR (sid. 2 av 3) man ser på både elever och lärare att de tar med sig kunskapen härifrån Man uppmärksammar varandras behov och hur man på bästa sätt kan uppfylla dem. Noggranna förberedelser och anpassning. nyckelpersoner som håller detta igång och är engagerade Nära mellan institutionerna, inriktningen på deras utbildning. om det är bra lärare, eldsjälar Om man tar sig hit finns det ett intresse från skolans sida att komma till konsthallen (det är inte som med ex. Moderna Museet där nästan alla skolor gör besök). Individanpassat. personkemi Personligt engagemang. projekten har arbetats fram med fokusgrupper vilket har bidragit till att resultatet har blivit bra, jobbat nära med skolan i skapandet av projekt programmen är fullbokade Samarbetet med kulturskolan, en bra institution som har större möjligheter och resurser. Tiden, att vi får samarbeta över en längre tid. Flera kompetenser från olika håll är alltid en styrka. Till exempel: en arkeologisk utgrävning engagerade lokala skolor på ett mer fördjupat sätt, ger ett djup i deras lokalhistoriska kunskap Träffade eleverna återkommande. En gemensam vilja, engagerade lärare är mycket viktigt. Förankring i skolan viktig. Tydlighet. Varje projekt är unikt, men det behövs en tydlighet angående förväntningar osv. Vi får båda en inblick i varandras verksamheter. Vi har så väldigt olika förutsättningar, men det är också det som är det intressanta. Vi har byggt en infrastruktur mellan skola och kultur. Vi har gratis buss för eleverna och det finns en samordnare för skolfrågor. Vi har en bred kompetens på museet, vi har någon för varje specialområde, och det underlättar kontakten Vi har en överenskommelse med utbildningsförvaltningen som gör att skolorna inte behöver betala någonting för besöken. Vi har även en dialog med pedagogerna så att de kan påverka utbudet på museet. Vi har kommit ut med relativt oskrivna blad, vi har varit/är öppna för nya idéer, anpassat oss till lärarnas situation samt haft någon tidsgräns. Vi har uppstartsmöte varje skolår, träffar eleverna och ger dem uppdrag, därefter nära samarbete mellan museum och skola. Vi har utställningar som engagerar och pedagogerna arbetar engagerat. Det gäller också att bygga och behålla kontaktnät. Vi har väldigt duktiga pedagoger som får mycket beröm av lärarna, många barn kommer tillbaka med sina familjer på loven osv. Vi har hittat rätt väg att nå ut. Engagerade lärare. Vi kan inte göra något som inte är efterfrågat, oerhört viktigt att vi får veta vad som efterfrågas och hur det mottas Vi måste ta direktkontakt med skolor och lärare, då får vi snabbt ut information direkt. Utskick har svårt att nå fram. Vi söker upp aktivt. Vi råkar vara en av få kulturinstitutioner i trakten, vi ligger nära till för många. Vi är en liten organisation med bra kommunikation internt och utåt. Flexibla att vara ute i skolor. vi är lyhörda för vad skolan är ute efter, vi erbjuder att finnas där både före och efter och när skolor utnyttjar det så blir det bra. Lärarhandledningarna funkar väldigt bra 26

Ser du några specifika faktorer till varför samarbetet varit lyckat? SVAR (sid. 3 av 3) Viktigt att vara överens om vad man vill uppnå, syfte, om alla strävar efter samma mål tror jag att det är en nyckel till att det blir lyckat. vår uppsökande verksamhet är nyckeln Öppen kommunikation Av vilken anledning ser du samarbetet som misslyckat? SVAR (sid. 1 av 1) Det hänger på om läraren tar initiativet till samarbete Skolans strukturer. Kan du kortfattat beskriva museets framtida planer gällande samarbeten med skolan? (bland de som inte har eller haft samarbete, men planerar att ha det) SVAR (sid. 1 av 1) Vår ambition är att verka för mångfald och en ökad förståelse. Skulle vilja ha tätare utbyte med skolan. 27

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för museet med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 1 av 3) Att man får direktkontakt med barn och ungdomar. Barnen lär känna en museimiljö och hur man rör sig i den. Att nå en bredare publik. att nå ut med våran verksamhet, förmedla kunskapen om djur och natur Barn och unga är en självklar del av verksamheten och självklara gäster hos oss. Vi vill mer och mer ha med barn som får påverka vad som visas och ställs ut. De är med och skapar verksamheten, medskapare. Barnens nätverk påverkar oss positivt, bidrar till fler besökare blir mer verklighets tillvänd och lever í tiden och vad som efterfrågas osv. Chans att testa nya saker. Det blir en feedback som gör att vi kan anpassa oss och få influenser från barn och unga, vilka är vår viktigaste målgrupp. Det handlar om att få klasserna att komma tillbaka och att få till projekt som sträcker sig över längre tid (ex. halvårsvis). Det handlar om tillgänglighet, man får kanaler att nå ut till målgrupper som man kanske inte annars hade nått. Det hör till vårt uppdrag, vi söker nya vägar för att det ska fungera. Ju mer vi samarbetar desto bättre blir vi på att uppfylla önskemål som skolorna har, vi håller oss uppdaterade. Det är det enda sättet som vi kan ha en relevans i skolan. Visualseringscenter har även ett skoluppdrag. Det är en förutsättning för att vi ska kunna motivera vår egen existens och för ett välfungerande program så krävs det ett bra samarbete. det är en viktig målgrupp Det är väldigt värdefullt att få en strukturerad dialog med vår viktigaste målgrupp (skolorna). En långsiktig relation, återkommande besök och program. Vi når ut till en bred ålderskategori. En mängd fördelar, vårt uppdrag är att förmedla historia till barn och ungdom. Ett kontinuerligt utbyte. Kan följa resultaten. Ett sätt att hålla verksamheten vital, vi håller oss uppdaterade i vad som sker i skolans värld, får tänka kring hur vi förmedlar våra utställningar till olika målgrupper. Fler besökare, fler som upptäcker oss. Framförallt så har vi fokuserat in oss på lärarfortbildning. Det bildas synergieffekter. få hit besökare, öppna intresse För att kunna fungera som en lärande institution. Fördel: kontakt med målgrupp, få reda på lokala behov och få reda på goda exempel Fördelarna är att vi får en part att prata med, vi har en ambition att arbeta inkluderande. Samarbetar med skolor i Norra Botkyrka som är ett ekonomiskt/socialt utsatt område. Förstående för varandras önskemål Grunden i Universum är att barn kommer hit. Samarbete med lärare som hjälper oss att utveckla verksamheten vidare Går lättare att planera om det är ett strukturerat samarbete. inblick i skolans önskemål och behov Inte minst att vi når de unga människorna, de får en egen relation till vår verksamhet och konst i stort. Jättemånga fördelar, dels så lär vi oss mycket genom att ta emot grupper från skolan mycket infall och perspektiv. Får in en konstvan besökarkår (alltså elever som får besöka museet genom skolan får erfarenhet av konst och kan återkomma), de får en relation till museet. 28

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för museet med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 2 av 3) Kan man mötas kan museet anpassa sig för det som är väsentligt för skoleleverna, resurserna kan komma så många till del som möjligt Kunskap inom ämnet pedagogik, universitetsstudenter som har tillgång till den senaste forskningen hjälper oss att hålla oss ajour. Potentiella framtida kollegor. Man bygger upp en relation med besökarna, man kan arbeta mer med kvalitet över tid. Man når flera barn och fler barn får ta del av kultur. Man når nya målgrupper genom skolan. Medborgarna ser att museet har en potential för var och en. mer publik, sprids från lärare till lärare. människor som inte i vanliga fall hörs på museet får chans att höras möjlighet att förmedla kunskap som vi bygger upp och få fortsatt glädje av den möjlighet att utveckla fler metoder, och ökad inblick i skolan Ny kunskap nya perspektiv nya perspektiv, tillgängliggör våra samlingar, bredda besöksgruppen. Satsa på att öppna upp Waldemarsudde Nå ut med verksamheten, locka nya besöksgrupper, t ex när vi arbetar med mångkulturella skolor och SFI kan det var besökare som inte hittar hit på egen hand, de kommer hit. Når ut till målgruppen, att göra saker ihop ökar förutsättningarna för att det blir bra, nya perspektiv och kunskaper. Pilotprojekt: vi får testa systematik, fördelaktigt att det blir en långsiktighet Upparbetade kontakter, får en annan förförståelse för utställningar. Utvecklar verksamheten och förstår skolvärlden bättre. Vi arbetar långsiktigt, så vi skapar en återkommande publik. Vi vill nå ut till många med vårt budskap och med vårt uppdrag. Vi breddar vår pedagogiska syn, mötet med eleverna är det viktigaste för oss Vi får ett bredare perspektiv och förstår målgruppen, publiken får vara medskapare, marknadsföring. Vi får kontakt med målgrupp, berikar institutionen. Kunskap och erfarenhet. Hjälper till att hålla institutionen levande. Vi får mycket kontakter, nya besökare, nya perspektiv och lär oss saker. Vi får nya perspektiv, en ständigt uppdatering av faktaläget, ny input, också vad som tilltalar Vi har det i vårt uppdrag. Vi når också ut till våra framtida besökare. Vi har en tillfällig utställning varje år där folkhögskoleeleverna (sameslöjdarna) ställer ut sina alster. Vi har på så sätt kunnat utveckla vårt pedagogiska program och lärt oss mycket under arbetets gång. vi kan planera bättre om det är ett strukturerat arbete, skapande skola projekt osv. ger mer än bara improviserade besök Vi kommer i kontakt med en av våra målgrupper, ungdomar är generellt svåra att nå. Vi kvalitetssäkrar att vi når ut till så många som möjligt, det hjälper oss att ifrågasätta våra egna samlingar, del i vårt kulturpolitiska mål. Vi når en målgrupp som är primär för oss, en av de fötter vi står på, nå ungdomar på landsbygden som kanske är utanför och bortglömd i samhället. Viktigt eftersom vi har ett underifrånperspektiv. Vi når ut till elever i skolan som inte kommer till museet på fritiden och man når ut till flera stadsdelar. 29

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för museet med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 3 av 3) Vi når ut till vår målgrupp, vill nå hela Botkyrka. Det är a och o för vår verksamhet. Ger oss mycket i form av perspektiv osv. Vi når vår största målgrupp, skolan. Komplement till läromedlen i skolan. Vi ska vara en självklar del i lärandeprocessen på olika sätt, framförallt i mer långsiktiga samarbeten med skola och förskola. Vi skulle kunna styra när grupper kommer och ha ett mer regelbundet samarbete med skolan. Man når fler besökare. Vi tar fram skolprogram som skolorna har nytta av. Vi tycker att det är angeläget att barnen får kunskap om sina rötter och om historien. Vi vill ha mer samarbete, vi når ut till en bred målgrupp. Vi är en del av polisen och är med och stärker polisens varumärke, och en del av samhället. Demokratiuppdrag. ökad kunskap om målgruppen, når fler som vi inte skulle nå annars 30

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för skolan med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 1 av 3) Alla fördelar, implementera läroplanen genom att komma hit, konstvisningar, teknik, att kunna baka in det i undervisningen på ett roligt sätt. Upplevelsen. att barnen lättare kan ta åt sig kunskapen, tydligare än i böcker Att de får en lite större chans att nå kunskapsmålen. Att elever och skolpedagoger ser att det här inte bara är en plats för de som gillar att måla. Skolan kan nyttja oss som en läroplats för allt möjligt. Skulle vilja att andra ämneslärare än just bildlärare tog kontakt med konsthallen för samarbete framöver. Att skolan ser museet som en resurs i deras verksamhet, en samarbetspart. Att skolorna får använda oss som en resurs och experthjälp. att utvecklas och ha en partner att jobba med för att utveckla sin verksamhet. berika utbildningen De får aktuell, relevant kunskap om naturvetenskap och teknik. De får en part utanför skolan som kan komplettera undervisningen, och få in besök som en del av undervisningar. De får ett alternativt sätt till inlärning, även de som inte har teoretisk bakgrund får en möjlighet att lära sig saker praktiskt. Andra metoder än skolan ger fler möjligheter. Implementera kunskap. De får hjälp att uppfylla mål angående skapande och kultur, eleverna får lära genom kultur De får hjälp att uppfylla mål i läroplanerna De får in dels ny kompetens och dels en annan miljö för eleverna, mer inspirerande miljö. De får känna sig hemma på museet, mer än bara en rolig utflykt. Träffa forskare. de får ta del av den nyaste forskningen inom dessa områden och möta expertis de får undervisning, drama program (delta) De får visa upp vad de jobbar med på riktigt. Värdefullt för dem att se bakom-arbetet. De har fördelen att de kommer åt våra föremål och material, även det som vi inte visar i utställningsdelen. De har mycket att vinna, här får de en möjlighet att lära sig på ett inspirerande sätt, utomhuspedagogik, fler perspektiv, historiskt medvetande. de kan känna sig trygga med att veta vad som ska hända och de vet att dem kan höra av sig om det är något dem undrar De kan lära känna museet på ett fördjupat sätt, får känna sig hemma i museet på ett naturligt sätt. En positiv upplevelse. Vi når nya skolor som vi inte har nått innan. De kan nå sina mål på ett annat vis än det vanliga, andra vuxna och andra metoder. De skulle få komma ut ur sin vanliga "bubbla", få möta en annan oväntad sida, pröva det de lärt sig på ett nytt sätt. Kan vara en resurs i att uppnå vissa kunskapsmål i skolan. Det blir en annan inlärningsmetod, något nytt för både elever och lärare. Det finns en trygghet i att använda sig av museet som kompetens. Man kan tränga djupare ner i vissa frågeställningar. Det handlar om att man kan flytta sina lektioner till museet och samtidigt inkludera läroplanen. Barnen blir bekväma med att komma hit. eleverna får chans att lära i en annan miljö och annan form än de brukar. Lärarna får andra perspektiv. Skolan behöver komma ut mer i samhället, inte så isolerad. Möte med kultur Eleverna får en annan typ av kunskap, en annan typ av berättelser och ett annat möte med kunskap. Det blir ett fysiskt möte med autentiskt material och föremål från en annan tid som skolan kanske inte kan erbjuda. 31

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för skolan med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 2 av 3) eleverna får möjlighet att synas i ett offentligt rum, får en bild av museet och börjar känna sig hemma en alternativ lärande miljö, ett annat arbetssätt, expertiskunskaper En alternativ läroplats som kan tillföra nya perspektiv och till eleverna En annorlunda läromiljö som kan vara mycket positiv för vissa barn. En kompetens som de saknar i dagens skola En möjlighet att levandegöra, titta på andra kulturer. Svårt att få till i skolan teoretiskt, här får de se praktiskt, vidgade vyer. Estetiska läroprocesser, lyfta barn och ungas egna berättelser Ett av våra tydligaste uppdrag, de har roligt när de är här, får en upplevelse. Ett stöd i lärandet. Ett klassrum utanför klassrummet, eleverna får kunskaper som de omöjligen kan få på annat sätt. Ett kontinuerligt samarbete. Man kan följa upp resultaten. extra undervisning, varierat inlärningssätt För elevernas del får de komma till ett museum, det är en fråga om demokrati, museumen tillhör alla. Tillför en annan dimension i lärandet, och inspiration. De får en lite annan historia eller berättelse än i skolrummet. Vandringar på stan, fördjupade kunskaper. Digitalt är på gång, ett annat sätt att jobba med skolan, de får lära sig att det finns fler sätt att söka kunskap än att googla. för lärarna att få göra något ordentligt och inte bara vara hänvisade till ett besök Fördel är att det vi gör på museet tangerar de områden som de arbetar med i skolan. De får upptäcka saker i en miljö som är annorlunda än skolan. Går lättare att planera om det är ett strukturerat samarbete. Gör ofta ämnesöverskridande projekt. Hänger inte på enskilda lärare Högre måluppfyllelse, man kan nå sitt kulturuppdrag som man har enligt läroplanerna. Kan bidra med nya lärosätt. Konsten som kunskapsväg. Fördjupande kunskaper förmerar lärandet. Kostnadsfri fortbildning, pedagogiskt skolmaterial, historisk koppling, ändamålsenliga utställningar. Långsiktigt, de vet vart de kan vända sig kring vissa frågor, stabilitet Läroplanen bantar gärna ner estetiska och konstnärliga ämnen, museet blir ett komplement. Museet får en möjlighet att ge pedagogerna nya redskap, eleverna får utforska andra läromiljöer än klassrummet. Museet har tillgång till arkivmaterial och föremål. Måluppfyllelse, jobba mer med det kreativa i lärandet. Många skolor ser det som en billig utbildning, en hjälp i hur man kan arbeta med estetiska läroverktyg. Möjligheten att fördjupa sig i ett arbete. Elever och lärare har kunnat se att man kan använda konsten till att diskutera andra frågeställningar i många olika ämnen. Nya lärosätt, museet blir ett utvidgat klassrum, ta vara på varandras kompetens. Skolan berikas av att få fler kunskapskällor. Skolan får experthjälp och fördjupade kunskaper inom vissa områden. Kulturhuset tjänar som ett förlängt klassrum. Skolan får hjälp i sitt uppdrag. Vi ger eleverna fler verktyg att arbeta med och inspiration att arbeta vidare i skolan. 32

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för skolan med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 3 av 3) Skolan har en möjlighet att få det de önskar. Vi försöker att möta upp enskilda önskemål. Skolan får tillgång till ny forskning och nya pedagogiska grepp. Ta in samhället i skolan (ingår i läroplanen), få nya perspektiv och nya kunskapskällor. Undervisning i en annan miljö, komplement till undervisningen, vi gör sådant som lärarna inte behärskar eller vill ge sig in på. Förmerar deras undervisning. Avlastning. Vi erbjuder ett alternativ till traditionell undervisning och skolpedagogerna utvecklas i samarbetet med oss. Vi kan vara en extra resurs och lyfta olika ämnen på ett annat sätt. Vi kan vara ett komplement för skolans ämnen, vi är en offentlig plats som eleverna ska ta sig an. Vi ska vara ett alternativt klassrum, många lärare ser det som en vinst att få en annan pedagog, arbeta tredimensionellt, elevernas kan förändras i ett annat rum än skolan, lärarna får se sina elever ur ett annat perspektiv. vi som museum kan gestalta det som skolan lär ut, ökad förståelse och ökad verklighetsbild Vi är en kunskapsbank, vi kan ge sånt som skolan inte själva hinner eller kan, kopplingar rakt in i polisens verksamhet. Hjälper skolan att nå mål i läroplanen. Ett mervärde att få se i praktiken (inte bara läsa i böcker) och få en historisk aspekt. Vår pedagogik är intressant och rolig, kan locka barn som kanske inte är teoretiskt lagda. Personer som annars inte är "duktiga" kan vara det här. Eleverna får möta historien, konkret på ett annat sätt än i skolan. 33

Vilka fördelar och möjligheter ser ni för lokalsamhället med ett strukturerat samarbete mellan museet och skolan? SVAR (sid. 1 av 3) Barnen tar med sig sina föräldrar hit igen. Vi får en spridning på det vi gör, försöker producera utställningar som lockar boende på ön. Skolan får komma in "bakom kulisserna", blir involverade. Barnen tar med sig sina vuxna, Kulturarv får liv, medvetenhet om hållbarhet och miljö. Betyder mycket för att många får en förankring i bygden bra att barn och ungdom kommer ut i verkligheten, att barns och unga ser staden som en plats där dem får ta utrymme bygger upp kunskapen om närmiljön, barnen får se sin plats i historien De som inte har gått på museum tidigare kan komma hit, och kanske till andra museum. Vi är till för alla medborgare. denna verksamhet är relevant för alla i samhället, vi vill vara en plattform och spegla det samhälle vi är i. Få in representation från samhället och inkludera alla, gammal som ung. Det finns en kvalitetssäkring med det vi levererar, hög status i och med att vi är statlig myndighet. Tillgång till våra nätverk. Det främjar kulturen och gemenskapen på orten. Det ger oss relationer till besökare som kan leda till fler besökare, ett slags "pr-värde". Det handlar om att man lär sig om sin plats. Värnamo är en ganska liten stad och det som finns här är viktigt att ta vara på. Det sprider ju sig: om man tar hit skolbarn så pratar de med sina föräldrar och förståelsen för vår verksamhet ökar således. Det är viktigt att människorna som bor här i Tanum känner stolthet över sitt kulturarv. Det skapas även arbetstillfällen när vi har projekt med skolan. en demokratifråga En demokratifråga, alla ska ha tillgång till kulturen. Alla borde ha samma rätt och möjlighet att ta del av kulturen. En lokal förankring är viktig. En målsättning är att eleverna kommer tillbaka med sina föräldrar på fritiden. En visst i att eleverna blir bekväma på museumen som institution. De vet var saker är, gynnar på sikt. En demokratifråga, vi når breda grupper. Kontakt med personer som inte skulle gå på museum annars. En ytterligare resurs. Eleverna återkommer med föräldrarna. Ett exempel (som kanske inte hör hit) är att SL och NCC har ett sommarläger i Norsborg är att de deltagarna kommer hit och får visning som kan kopplas till deras lokalsamhälle. En annan fördel kan vara att unga får utveckla tankar kring framtidens trafik. Ett kontinuerligt samarbete. Man kan lätt följa upp resultaten. Ett samhälle utan kultur och historia saknar perspektiv. Vi ger förståelse och alternativa sätt att se på människor och sätt att leva. Ett sätt för alla barn att komma i kontakt med kulturinstitutioner. Vi arbetar med samhällsbyggnad och är närvarande på ställen där folk kanske inte kommer i kontakt med konst så mycket. Samverkar med boende i kommunen. Fler elever har börjat på fritidsverksamhet här och vissa elever återkommer till kulturhuset med sina föräldrar. Fler får ta del av museets utbud, arbetet med skolan gör att elever kommer hit med familjer på fritiden. Fler kan få en humanistisk åskådning få nya grupper i sammanhanget. 34