RSRAPPORT. OBS! Rapporten är i ofullbordat skick och kommer att färdigredigeras inom snar framtid.



Relevanta dokument
Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Skolelevers drogvanor 2007

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Sammanfattande kommentarer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

ATAD situationen i Lunds kommun 2005

Narkotikakartläggning för 2010

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Berusningsstudier i Östergötland

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Välfärdsredovisning 2009

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

4. Diskussion om det fortsatta arbetet i kommunen

alkohol- och drogpolitiskt program

Tillsynsplan

Cannabis och unga rapport 2012

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

2(16) Innehållsförteckning

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande

Ansvarsfull Alkoholhantering

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

uppdrag Trollhättans kommun

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning år

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver

TLTHs alkohol- och drogpolicy

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Folkhälsoprogram för åren

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

TÄNK OM frågor och svar

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Lokal Välfärdsrapport för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Ungdomars drogvanor 2011

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol. Publ.nr. 2009:38

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

Plan för tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

tobak alkohol - narkotika

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Mindre fylla med större ansvar METODEN. Ansvarsfull Alkoholservering. Studentkårer i samarbete. Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Ansvarsfull Alkoholhantering

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Barn- och ungdomspsykiatri

narkotika-, uppdrag av Stad

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Stockholmsenkäten 2012

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: Mottagare:

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Transkript:

LÄGET I LUNDS KOMMUN RSRAPPORT 2005 OBS! Rapporten är i ofullbordat skick och kommer att färdigredigeras inom snar framtid. En årsrapport från ATAD Prevention Center kring konsumtionen av alkohol, tobak och andra droger i Lunds kommun samt dess orsakssamband och konsekvenser ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger

ATAD Prevention Center är en del av Lunds Kommun. Vi arbetar med att förebygga missbruk kring ATAD (Alkohol, Tobak och Andra Droger) genom att ta fram nulägesanalyser och utifrån dessa göra åtgärdsprogram med t ex utbildningsinsatser och informationsspridning. Vi har vår grund i folkhälsoarbetet och vill främja ett gott liv genom att influera goda samhällsmiljöer genom t ex sociala nätverk och ökad delaktighet. Vår målgrupp är alla boende i Lunds Kommun. Vi ansvarar också för det brottsförebyggande arbetet i Lund genom Lunds Brå. Läs mer om oss på www.droginfo.com Denna rapport är utgiven av: ATAD Prevention Center, K&F, Lunds Kommun Magle St Kyrkogata 7 A 223 50 Lund För frågor kontakta Martin Ekström, Koordinator/Verksamhetsansvarig på mail: martin.ekstrom@lund.se eller tel:046-356342 Foto: Copyright Steen Stavnshøj, 2005 Text & Layout: Martin Ekström 2006 ATAD Prevention Center Lunds kommun 2

Årsrapport: Läget i Lunds kommun 2005 1 2 3 Sammanfattning s 4 Inledning s 5 2.1 Bakgrund s. 5 2.2 Mål s. 6 2.3 Syfte s. 6 Läget i Lund 2005 - Problembild s. 7 3.1 Om Lunds Kommun s. 7 3.1.1 Generell beskrivning s. 7 3.1.2 Specifikt för Lund s. 7 3.1.3 Folkhälsa s. 9 3.2 Konsumtion & Efterfrågan s. 10 3.2.1 Alkohol s. 10 3.2.2 Tobak s. 12 3.2.3 Narkotika s. 14 3.2.4 Attityder kring ATAD s. 16 3.3 Tillgänglighet & Utbud s. 18 3.3.1 Alkohol s. 18 3.3.2 Tobak s. 20 3.3.3 Narkotika s. 22 3.4 Konsekvenser s. 24 3.4.1 Brottslighet s. 24 3.4.1.1 Alkohol/Narkotikarelaterade brott s. 24 3.4.1.2 Oro att utsättas för brott s. 25 3.4.2 Vård & Behandling s. 26 3.5 Fördjupningar s. 29 3.5.1 Samband mellan risk- & skyddsfaktorer och riskbeteende s. 29 3.5.2 Genus, etnicitet och sociala variabler s. 32 3.6 Preventionsaktiviteter s. 33 4 Resultat & Diskussion s. 38 4.1 Prioriteringar 2005 s. 38 4.2 Svårigheter 2005 s. 38 4.3 Höjdpunkter 2005 s. 39 4.4 Framåtblick inför 2006 s. 39 Bilaga 1 Teoretisk modell s. 40 Bilaga 2 Statistikinsamling 2005 s. 41 Bilaga 3 Metod & Utbildning 2005 s. 42 3

1. Sammanfattning Situationen i Lund är besvärande, då vi dricker betydligt mer och på ett skadligare sätt än i riket och har såväl fler droganvändare som vaneanvändare av narkotika. Detta såväl bland unga som bland vuxna. Användningen av nikotin är lägre i Lund än i riket, men varningsflagg hissas för gruppen unga flickor där konsumtionen ökar samt för konsumtionen av snus, som även den ökar, främst bland pojkar. Lund är en, i många avseenden, unik kommun. Bland de unika förutsättningarna nämns ofta närheten till Danmark och kontinenten, vår befolkningssamman sättning med en ecceptionellt låg medelålder samt vår generellt mycket höga utbildningsnivå. Universitetets påverkan är obestridbar och genomsyrar mycket av livet och bidrar till den sk Lundaandan med vänlighet, tolerans och en speciell atmosfär. Det är mycket positiva attribut, men det finns anledning att tro att då det gäller bruk och missbruk av ATAD är det baksidan av myntet som vi ser. Mycket tillåtande attityder florerar bland befolkningen. Hela 40 % av de vuxna anser t ex att det är ok att bjuda unga på alkohol. Det finns generellt ett betydligt lägre stöd i Lunds kommun för samhälleliga sanktioner i form av hög skatt och låg tillgänglighet än i andra kommuner. Kunskapsöverföring och information är givetvis viktigt, men attitydpåverkan och bättre pedagogiska metoder för att föra ut tillgänglig kunskap krävs. Det är också oundvikligt att våga utmana bilden av Lund, då vi vill komma tillrätta med de faktorer som ligger bakom vår höga konsumtion. För inte är det väl så att vi accepterar en viss utslagning, för att kunna leva tillsammans i den vänliga och toleranta Lundaandan? Tillgängligheten på droger i Lunds kommun är hög. Dessvärre är det så att många vuxna och föräldrar köper t ex en flaska vin till minderåriga i tron att man då vet vad tonåringen dricker. Verkligheten visar att de som bjuds hemma konsumerar betydligt mer. Det är inte heller några problem för ungdomar att köpa folköl. Vid en kontroll 2005 sålde nästan hälften av butikerna folköl till ungdomar, utan att fråga efter legitimation. Ett sexpack folköl 3,5 motsvarar i alkohol ca 25 cl starksprit eller en helflaska vin. Då det gäller serveringstillstånd för restauranger har däremot Lunds kommun en relativt restriktiv hållning. Däremot sker en överservering av gravt alkoholpåverkade personer på 5 av 12 krogar. Tobak är mycket lätt att handla för kommunens ungdomar, visar en studie gjord hösten 2005. 4 av 11 butiker sålde till minderåriga utan att fråga efter legitimation. Tobak kan även handlas i automater på vissa krogar. Det kan vara värt att se över rutinerna kring detta. Narkotikapriserna är låga och polisen bekräftar att tillgången är god. Antalet anmälningar har dock ökat och gatulangningsgruppen har intensifierat sitt arbete. Tillgängligheten på ATAD i kommunen är således mycket god, såväl i hemmen som utanför och det finns anledning att finna vägar för att effektivisera det tillgänglighetsbegränsande arbetet. Bestämningsfaktorer och samband. Bestämningsfaktorer är faktorer som påverkar hälsan och bruket av ATAD. De finns såväl på individ, grupp- och samhällsnivå. Arv, kön och ålder går inte att påverka, men ojämlikheter pga dessa kan vi motarbeta. Sociala nätverk, livsstilar och levnadsvanor kan vara både risk- och skyddsfaktorer som går att påverka. Skyddsfaktorer hjälper oss att stå emot risker. De finns på samtliga arenor där vi rör oss; på arbetsplatsen, i hemmen, i föreningar mm. Flera studier visar på samband mellan risk- skyddsfaktorer t.ex mellan föräldrars bjudvanor och ungdomarnas alkoholkonsumtion samt mellan skolk och alkohol och narkotika erfarenhet. Det finns även samband som bryter av från det förväntade. Hög social delaktighet är i Lunds kommun snarare en riskfaktor, vilket bör stämma till eftertanke. Kan det innebära att vi har strukturer som uppmuntrar en hög konsumtion? Vi behöver se över fler samband på lokal nivå för att kunna dra korrekta slutsatser. Det är angeläget att föra fram sambandet mellan olika droger, inte minst mellan nikotin och bruk av alkohol eller narkotika. Det finns en tendens att bortprioritera det tobakspreventiva arbetet, kanske pga kunskapsbrist. Prioriteringar 2006. Vi går nu in i sista året med försökskommunprojektet, vilket innebär att arbetet med att permanenta de metoder som vi fått ta del av prioriteras. Vi har valt att göra stora satsningar på föräldrautbildningar som t ex FöräldraKOMET och ÖPP. I Handlingsplan för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring ATAD i Lunds Kommun för åren 2005-2007 görs tydliga prioriteringar. Stor vikt läggs vid utbildningsinsatser mot olika grupper. Nyckeln till ett framgångsrikt förebyggande ATAD arbete ligger i att befolkningen tycker att vi har ett problem, som upplevs som angeläget att arbeta mot. Och att man därmed vågar utmana den gängse bilden av Lund. Parallellt med detta behöver vi se över hur vi organiserat det tillgänglighetsbegränsande arbetet, så det blir svårare att få tag i ATAD. 4

2. Inledning 2.1 Bakgrund Negativa omvärldsfaktorer påverkar det förebyggande ATAD arbetet. Avregleringen av den internationellt sett effektiva Svenska modellen med en aktiv pris- och tillgänglighetspolitik (ex gränsbevakning, monopol) har medfört att de mest effektiva redskapen på nationell nivå för att minimera bruk av ATAD har satts ur spel. Ett större ansvar för det förebyggande och främjande arbetet läggs på kommunerna. En samlad bild av de lokala förutsättningarna saknas idag. På längre sikt finns inget som tyder på en tillbakagång mot tidigare modeller. Som en konsekvens av detta är det svårare att förlita sig till tillgänglighetsbegränsande åtgärder än tidigare. Vi kan ana en tämligen fri införsel och lägre priser. Då återstår att arbeta med att minska efterfrågan, bl a genom attitydförändringsarbete. I framtiden behöver vi föra upp ATAD frågorna på agendan och kommunicera dessa på ett mer verkningsfullt sätt än tidigare. Vi behöver ena oss kring vad som egentligen är ett problem. Vi behöver även vidga perspektivet till att ATAD arbetet är en bred folkhälsofråga och inte ett specifikt ungdomsproblem eller narkotikaproblem. Vad är ATAD Prevention Center? ATAD (Alkohol, Tobak och Andra Droger) Prevention Center är en del av Lunds kommun, som organisatoriskt sorterar under Kultur- och Fritids-förvaltningen. Uppdraget är att driva de förebyggande frågorna med ett folkhälsoperspektiv gentemot hela befolkningen i kommunen De huvudsakliga uppgifterna består av nulägesbeskrivningar, utbildningsinsatser och informationsarbete. ATAD Samordningsgrupp Samordningsgruppen för förebyggande av ATAD består av personer med gedigen kompetens: Jörgen Nilsson, Närpolischef i Lund Thomas Lundqvist, Psykolog, Rådgivningsbyrån Richard Wastenson, Psykiater, Studenthälsan Clas Fernbrant, Bitr. Primärvårdschef i Lund Stefan Willers, Överläkare, Hälsoenheten UsiL Karin Osbeck, Avdelningschef, Soc.förv, Ungdom & Familj Kent Gullstrand, Avdelningschef, Soc. förv, Vuxna Hans-Martin Hansen, Fritidschef Lars Stålrup, Utbildningsförvaltningen Martin Ekström, Koordinator ATAD Prev Center Mitra Ramezani, Statistiker ATAD Prev Center Kent Rosqvist, Informatör ATAD Prev Center Denna grupp står bakom arbetet med Årsrapporterna medan det praktiska arbetet med Årsrapport 2005 genomförts av ATAD Prevention Center. Läget i Lunds kommun - Årsrapport 2005 Syftet med rapporten är att kunna göra en analys av situationen 2005 för att utifrån risk- skyddsfaktorer och olika riskgrupper kunna utforma adekvata åtgärder och insatser. Vi försöker vidga fokus, från att fokusera på konsumtionsnivåer till att ställa frågan varför det ser ut som det gör och vad vi kan göra åt det för att underlätta åtgärder. Detta kräver en bättre helhetsbild, då mycket hänger ihop. Tanken är att årsrapporterna vissa år ska inriktas mot försök till heltäckande beskrivningar medan att vi andra år tillåter oss att göra fördjupningar kring vissa områden. Vidare är syftet att utgöra en grund för målstyrning och kvalitetssäkring av den kommunövergripande Handlingsplanen för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring ATAD i Lunds kommun. Rapporten kommer också att ligga till grund för en jämförelse över tid. Tillvägagångssätt Kartläggningen gjörs genom insamling av statistiskt material, vilket utgör grunden för en problembild. Då arbetet läggs upp över lång sikt har denna årsrapport en tyngdpunkt på register- och enkätdata. Denna kompletteras med kvalitativa undersökningar och intervjuer. Statistiken delas i utfallsvariabler och intermediära variabler. Utfallsvariabler är de variabler där vi primärt vill åstadkomma förändring, t ex att minska berusningsdrickandet. Intermediära variabler är de faktorer som behöver påverkas för att utfallet ska förändras. Problembilden beskrivs genom att vi ser till olika problemområden. Konsumtion & Efterfrågan belyser hur mycket vi konsumerar och våra attityder till konsumtion. Tillgänglighet & Utbud tar upp hur enkelt det är att få tag på ATAD. Konsekvenser, slutligen, lägger fokus på brottslighet och vård och behandling. Vi försöker även vidga fokus, från att fokusera på konsumtionsnivåer till att ställa frågan varför det ser ut som det gör och vad kan vi göra åt det för att underlätta åtgärder. Detta försöker vi åstadkomma genom att se på samband mellan risk- och skyddsfaktorer och riskbeteende. Vi utgår från forskningens bestämningsfaktorer. Under Preventionsaktiviteter i Lunds kommun tar vi upp några av det gångna årets prioriterade satsningar. Vi avslutar med resultat och diskussion, där vi gör prioriteringar utifrån de resultat som utkristalliserats. 5

2.2 Mål 2.3 Syfte Resultatet i denna rapport kopplas till målen i kommunövergripande handlingsplan för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring Alkohol, Tobak och Andra Droger i Lunds kommun för åren 2005-2007. Målen i denna är följande: Syftet med Årsrapport 2005 är följande: MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL Alkohol Problembild SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE - att den totala alkoholkonsumtionen ska minska. - att antalet skador till följd av alkoholkonsumtion ska minska. - att genomsnittsåldern för alkoholdebut ska höjas. - att ingen alkohol ska förekomma under graviditet, på arbetsplatser, i trafiken eller under uppväxtåren. Tobak - att antalet ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa ska minska. - att antalet vuxna med tobaksbruk ska minska. - att ingen ska behöva utsättas för tobaksrök i sin omgivning. Narkotika - att minska rekrytering till missbruk. - att kunna göra en analys av situationen i Lunds kommun år 2005 Bestämningsfaktorer - att definiera riskgrupper och få statistik utifrån olika risk- och skyddsfaktorer. Preventionsinsatser - att kunna utforma rätt åtgärder och insatser Resultat - att utgöra en grund för målstyrning och kvalitetssäkring av den kommunövergripande Handlingsplanen för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring ATAD i Lunds kommun Jämförelse - att ligga till grund för en jämförelse över tid. - att antalet drogmissbrukare ska minska. 6

3. Läget i Lund 2005 - Problembild 3.1 Om Lunds Kommun 3.1.2 Specifikt för Lunds Kommun Lunds kommun skiljer sig i väsentliga drag från andra kommuner i Sverige, vilket kommer att beskrivas i följande stycken. Men bland all statistik och hårdfakta är det även av vikt att ta med den syn vi som bor och verkar i kommunen har. I mångt och mycket präglas kommunens syn på sig själv som en tolerant, klok och vänlig kommun. Goda egenskaper, som bidrar till en hög trivsel, men där det också finns en baksida av myntet. 3.1.1 Generell beskrivning Folkmängden i Lunds kommun uppgick till 102 257 personer den 31 december 2005. Lund är fortsatt på 12:e plats i storlek bland Sveriges kommuner. Närmast före i storleksordning ligger Umeå med 110 758 invånare. Folkökningen under 2005 uppgick till 834 personer eller 0,8%. Det är 406 personer fler än 2004 (428). Det är den högsta folkökningen sedan 1994. Det är den 14: e största ökningen i antal bland Sveriges kommuner. I Skåne län har Lund den 3:e största ökningen. Antal öppet arbetslösa i Lunds kommun 2005-03-31 uppgick till 2 516 personer eller 3,5% av befolkningen 16-64 år. Detta är något lägre än Riket (4,0%) och Skåne län (4,2%). Vissa särdrag skiljer Lunds kommun från alla andra kommuner i landet. Särdragen är Lunds geografi ska placering i regionen Skåne-Skälland, befolkningsstrukturen, utbildningsnivån och de attityder boeende och verksamma i Lunds kommun har, åtmindstone då det avser ATAD-frågor. Lunds geografiska placering är av vikt ha med i analyserna kring situationen i Lund, även om placeringen är ett faktum som är konstant. Storstadsregionen kring Öresund är dynamisk och mycket skiljer denna region från övriga Sverige. Närheten till Danmark och Centraleuropa sätter sina tydliga spår, då det gäller såväl tillgängligheten av alkohol och narkotika, som attityder och efterfrågan på desamma. Befolkningsstrukturen skiljer sig markant gentemot de flesta andra kommuner, genom att Lunds kommun har en mycket hög andel unga vuxna med en topp på ålderspannet 20-25 år. Nedan åskådliggörs detta i två befolkningspyramider, där den för Lunds Kommun är unik i sitt slag. Den höga andelen studerande vid Lunds Universitet är bidragande orsak till den utstickande åldersfördelningen. Mängden unga vuxna i Lunds kommun påverkar såväl tillgång som efterfrågan av ATAD t ex genom utbudet av nöjesetablissemang. Diagram 1 Lunds Kommun Befolkningspyramid Riket Befolkningspyramid Bild 1 och 2: Bilderna ovan åskådliggör skillnaden i befolkningsstruktur mellan Lunds kommun och Riket. Bilden för riksgenomsnittet motsvarar även den för fl ertalet kommuner i landet. 7

Specifikt för Lunds kommun Utbildningsnivån i Lunds kommun är högst i landet av de större orterna. 46,5% av innevånarna mellan 25-64 år har en minst treårig eftergymnasial utbildning (år 2004). Totalt sett har endast Danderyd en högre utbildningsnivå (49%). Riksgenomsnittet är på 19,3%. Tabell 3.3 Tabell 3.1 Diagram 3.1 Attityderna, slutligen, är den sista faktorn som gör att Lunds kommun bryter av från normalbilden av en Svensk kommun. De kan beskrivas som liberala och avspeglas i ett generellt tillåtande förhållningssätt kring ATAD och ett generellt mindre stöd för samhälleliga insatser som kontroll och prispolitik. När det gäller den högsta utbildningen - forskarutbildning - märks stora skillnader mellan universitetsorterna och övriga kommuner, vilket hänger samman med att de forskarutbildade i stor utsträckning får universiteten som arbetsplats efter avslutade studier. I Lund har sex procent av befolkningen i åldern 25-64 år en forskarutbildning och i Uppsala är motsvarande andel fyra procent. Det kan jämföras med att antalet forskarutbildade understiger 10 personer i mer än 100 kommuner. Tabell 3.1 I ovanstående tabell visas utvecklingen av meritvärdet från år 2000-2004 i Lund, Umeå och Uppsala. Även vid denna jämförelse har eleverna i ÅK 9 i Lunds Kommun ett betydligt högre meritvärde än de båda andra stora universitetsstäderna. Utvecklingen över tid visar att meritvärdet stiget med 10 enheter i lunds kommun under denna mätning. Det finns alltså en god påfyllning inför framtiden. I snästa spalt ska vi åskådliggöra andelen behöriga till gymnasiet. Även här ligger Lund mycket högt tillsammans med bl a elever från Lomma och Staffanstorp som även dessa studerar vid Lunds gymnasieskolor. Diagram 3.3 Diagram 3.3 visar att 13.3 % av de vuxna tillfrågade i Lunds kommun anser det borde vara tillåtet att använda hasch och marijuana. Vi återkommer till detta och följande diagram under avsnittet om attityder längre fram i rapporten. Diagram 3.4 Ovanstående diagram slutligen visar på andelen vuxna i Lunds Kommun, som anser det vara acceptabelt att bjuda ungdomar under 18 år på alkohol. 8

Folkhälsa 3.1.3 Folkhälsa Folkhälsan i Lunds kommun ATAD arbetet har sin grund i folkhälsoarbetet och utgår ifrån ett folkhälsoperspektiv. Detta innebär att det allmänna hälsotillståndet i befolkningen kopplas samman med hur samhället utvecklas, socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt och utgår från människors livsvillkor. En jämförelse med länet ger en positiv bild för Lunds kommun totalt sett. Indikatorerna ger en bild av att Lund är en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom de olika välfärdsområdena. Det samband forskningen visar mellan utbildning och en god hälsa i befolkningen kan man säga framträder i Lunds kommun genom en generellt hög utbildningsnivå, lågt ohälsotal samt att cirka 90% av de tillfrågade i Region Skånes befolkningsenkät uppgav att de inte upplevde sin hälsa som dålig. Övriga indikatorer visar, vid jämförelse, även de på goda förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. I Lunds kommuns välfärdsbeskrivning 2004 (2005) beskrivs Lund som en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom välfärdsområdena när en jämförelse görs med riket och länet. Skillnader finns mellan de olika kommundelarna. Det syns särskilt för indikatorerna utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, valdeltagande och tandhälsa. Skillnader finns också för kvinnor och män vilket syns speciellt för indikatorerna inkomst, upplevd hälsa, trygghet och socialt deltagande. Vid en jämförelse med övriga kommuner i Skåne står sig Lund mycket bra och skillnaden/segregationen mellan stadsdelarna i kommunen är inte entydig. En del frågor behöver dock ställas: - Hur kommer det sig att det generella samband som ses mellan hög utbildning och i övrigt goda förutsättningar inte framträder lika tydligt i Lunds kommun? - Hur kommer det sig att kvinnor i högre utsträckning än män uppger att de är socialt aktiva men uppger sig ha en sämre hälsa än män? Detta trots att kvinnor har väl förspänt med friskfaktorerna sociala relationer och nätverk - Betydande faktorer, enligt forskningen. - Hur kommer det sig att en större andel män än kvinnor upplever sig trygga utomhus? Detta trots att männen oftare drabbas av våld utomhus? Tabell 3.2 9

Konsumtion & Efterfrågan av Alkohol 3.2 Konsumtion & Efterfrågan Diagram 3.7 Konsumtion. Under följanderubrik kommer vi att samla utfallsstatistik som berör konsumtion av ATAD, dvs hur mycket vi röker, snusar, dricker alkohol eller använder droger i Lunds kommun. I avsnitt 3.5 kommer vi att behandla konsumtionen igen, men då genom sambandsanalyser. För att uttrycka det på ett annat sätt; under denna kommer vi att svara på hur mycket vi konsumerar. Under 3.5 får vi svar på vem som konsumerar och i analysen varför. Efterfrågan. Här kommer vi att till stor del behandla våra attityder kring ATAD. En tillåtande attityd kring ATAD innebär generellt att det efterfrågas mer alkohol, tobak och andra droger. Samtidigt påverkar det tillgängligheten, då det generellt blir lättare att få tag i det man önskar. Attityderna är även viktiga för att se om det finns ett folkligt stöd för insatser från kommun, polis, tull mm. Ett minskat stöd innebär att det blir svårare att uppnå bra resultat. Diagram 3.8 3.2.1 Alkohol Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, men även kvinnorna har ökat sin konsumtion, vilket märks tydligast i gruppen 50-75 år. Det är främst ett ökat antal dryckestillfällen som ligger bakom den totala konsumtionsökningen även om mönstret av veckoslutsdrickande kvarstår. Konsumtionen uppvisar vidare tydliga säsongsvariationer och är som högst under sommaren. Detsamma gäller frekvensen av berusningsdrickande. Diagram 3.9 Diagram 3.6 10

Diagram 3.10 Diagram 3.13 Diagram 3.14 Andel riskkonsumenter av alkohol Diagram 3.11 14 12 10 8 6 4 2 0 Solna Kalmar Lund Laholm Kramfors Umeå Diagram 3.15 Män Kvinnor Andel män som konsumerar minst 14 standardmått per vecka och kvinnor som konsumerar minst 9 standardmått per vecka. Berusningsdrickande Diagram 3.12 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Solna Kalmar Lund Laholm Kramfors Umeå Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har emellertid minskat på senare år. Män Kvinnor Andelen män och kvinnor, som dricker minst 6 standardmått vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. 11

Konsumtion & Efterfrågan av Tobak 3.2.2 Tobak Diagram 3.18 Diagram 3.16 Andelen dagligrökare i Lunds kommun år 2004 är 10% av befolkningen mellan 19-75 år. Denna siffra är låg jämfört med Skåne och Riket. Ungdomar Här har vi statistik från grundskolans åk 8 och gymnasiets åk 2. Tyvärr är dessa uppgifter inte jämförbara med tidigare undersökningar, då vi tidigare intresserat oss för åk 9 och då frågorna varit ställda på ett annat sätt. Diagram 3.17 Diagram 3.19 Andelen dagligsnusare i Lunds kommun år 2004 är även det 10% av befolkningen. Denna grupp ökar. 12

Konsumtion & Efterfrågan av Tobak Diagram 3.20 Diagram 3.21 Gravida och nyblivna föräldrar4 I nedanstående bild är tobaksvanorna bland nyblivna föräldrar med barn födda år 2003 under luppen. Diagrammet visar en jämförelse mellan Lund och riket och mellan män och kvinnor. Inga skillnader kan noteras mellan männens tobaksvanor från barnets födsel till dess det är åtta månader gammal. Bland kvinnorna noteras en ökning på 2% mellan de båda mättillfällena. Ovan ses andelen rökare vid inskrivning till Mödrahälsovården i graviditetsvecka 8-12. Lunds Kommun jämförs här med Skåne och riket. Som synes i de båda tabellerna är det nu under 5% av de blivande mödrarna i Lunds kommun som röker i samband med graviditeten, vilket är ett mycket lågt antal vid en jämförelse Minskning i Riket mellan 1990-2003: 62% Minskning i Skåne mellan 1990-2003: 59% Minskning i Lund mellan 1990-2003: 69% 13

Konsumtion & Efterfrågan av Narkotika 3.2.3 Narkotika Diagram 3.25 Diagram 3.22 Andelen som någonsin provat hasch eller mariuana i Lunds kommun är 20% av befolkningen mellan - år. Denna siffra är hög jämfört med Skåne och Riket. Diagram 3.26 25 Diagram 3.23 20 15 10 5 0 Icke studerande Senaste året Studenter Senaste 30 dagarna Aktuellt bruk av narkotika bland unga vuxna - en jämförelse mellan studenter och icke-studenter. Andelen vuxna i Lunds kommun som använt narkotika Diagram 3.27 Diagram 3.24 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lund Solna Umeå Laholm Kalmar Kramfors Senaste året Senaste 30 dagarna Aktuellt bruk av narkotika bland unga vuxna (19-30) 14

Konsumtion & Efterfrågan av Narkotika Diagram 3.28 Diagram 3.31 ÅK 2 Gymnasiet Diagram 3.29 Diagram 3.32 Årskurs 9 Diagram 3.33 Diagram 3.30 15

Konsumtion & Efterfrågan - Attityder 3.2.4 Attityder kring ATAD Diagram 3.36 Hösten 2005 genomfördes en attitydundersökning i Lunds kommun. Frågorna var indelade i två block; ett kring attityder och det andra kring vilken risk respondenterna trodde att det var att bli upptäckt för olika företeelser. Frågorna som ställdes var... Diagram 3.34 3. Det vore bra om skatten på alkohol sänktes. Ungefär 60% av befolkningen i Lunds kommun förespråkar en skattesänkning på alkohol och därmed lägre prisnivåer. Diagram 3.37 1. Bör kommunen reglera vilka restauranger och pubar som får serveringstillstånd? på denna fråga svarar 90% av de tillfrågade ja, vilket skapar legitimitet för Socialförvaltningens tillståndsenhet. Denna har, som vi ska se i avsnitt 3.3, varit relativt restriktiv med att bevilja nya tillstånd. Diagram 3.35 4. Restauranger/pubar bör neka alkohol till kraftigt berusade personer Svaret på denna fråga visar ett mycket starkt stöd till de restauranger, som avvisar de mest berusade. Utbildningen Ansvarsfull Alkoholhantering som erbjuds till restauranger och krogar i Lunds kommun, syftar till att ge redskap för att kunna hantera detta. Diagram 3.38 2. Det bör vara lagligt att använda hasch eller marijuana. Här svarar inte mindre än 17% ja, dvs att det borde vara tillåtet att använda dessa illegala droger. Siffran är anmärkningsvärt hög och kan jämföras med de svar man får på denna fråga i centraleuropa. 5. Man bör genomföra fler alkoholtester på fordonsförare. På denna fråga svarar en överväldigande majoritet, 98%, att det vore önskvärt att genomföra fler alkotester. 16

Konsumtion & Efterfrågan - Attityder Diagram 3.39 Diagram 3.42 6. Läkare bör fråga sina patienter om deras alkoholvanor. Även här finns ett starkt folkligt stöd för att läkare faktiskt ska fråga om patienternas alkoholvanor. 83% av respondenterna stödjer denna åtgärd. Diagram 3.40 9. Åldersgränsen för att köpa tobak bör sänkas från 18 år till 16 år. Det finns en stor acceptans för regelverket kring tobak. Endast 3% vill sänka åldersgränserna för att köpa tobak. Nedan är frågor som ställdes om risken att bli upptäckt för olika typer av förseelser. Många av svaren var snarlika. Generellt anser man att risken att bli upptäckt är ganska liten eller mycket liten för såväl att köpa ut alkohol till minderåriga, att sälja folköl till minderåriga samt att sälja tobak till minderåriga. 7. Är det acceptabelt att vuxna bjuder ungdomar under 18 år på alkohol? Här utmärker man sig i Lunds kommun genom den relativt jämna fördelningen av svaren. 39% av Lundaborna anser att det är acceptabelt att bjuda på alkohol. Diagram 3.41 Risken bedöms av flertalet som ganska liten då det gäller att servera alkohol till minderåriga på restaurang, att köra bil onykter, att smuggla narkotika, att sälja narkotika, att använda narkotika, att köra bil efter att ha använt narkotika samt att köra bil efter att ha druckti alkohol. Diagram 3.43 8. Är det acceptabelt att vuxna köper ut alkohol till ungdomar under 18 år? På denna fråga däremot finns inte lika stor legitimitet för att förse ungdomar med alkohol. 17% av Lundaborna anser att det är acceptabelt att köpa ut alkohol till minderåriga. Den upplevda risken för upptäckt påverkar vårt beteende, därav dessa frågor. Tror vi t ex att det är mycket liten chans att åka fast i en rattonykterhetskontroll, blir vi mer benägna att sätta oss bakom ratten då vi är påverkade. Vårt beteende förändras då vi är påverkade och risken för upptäckt är en väsentlig faktor för att minimera brottsliga handlingar. 17

Tillgänglighet & Utbud av Alkohol 3.3 Tillgänglighet & Utbud Diagram 3.45 Tillgänglighet & Utbud Tillgänglighet omfattar hur lätt det är att komma över alkohol, tobak eller andra droger medan utbud omfattar t ex hur många resaturanger eller ställen som säljer tobak det finns. Prisutveckling, t ex på narkotika finner man också i detta avsnitt. 3.2.1 Alkohol Försäljning Den ökade tillgängligheten till alkohol, till följd av EUanpassningen av svensk alkoholpolitik, är den viktigaste förklaringen till konsumtionsökningen bland vuxna, till följd av ändrade införselregler. Resandeinförsel Resenärer som fyllt 20 år får för privat bruk medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl från annat EU-land till Sverige. Serveringstillstånd Diagram 3.46 Insatser för att begränsa tillgängligheten fokuserats på restaurangförsäljning med samarbete kring ansvarsfull alkoholhantering. Metoder för att påverka föräldrar, med målet att de inte ska bjuda ungdomar på alkohol i hemmet, sker genom föräldrastöd i olika former. I trafiken har polisen varit aktiva med sina nykterhetskontroller. Diagram 3.44 Diagram 3.47 Försäljningen av alkohol i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren (100 procent) alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2005 låg nivån på 10,3 liter. En ökad försäljning på Systembolaget är en betydande orsak till den ökade konsumtionen på senare år, men även restaurangförsäljningen och resandeinförseln har ökat. Av de olika alkoholdryckerna är vin den mest konsumerade och vin- och starkölskonsumtionen har också ökat mest under senare år medan folkölskonsumtionen har minskat. En tetrapak lågprisvin går att köpa för åtta kr i Tyskland. På gatan i Lund kostar denna uppåt 45 kr. Den vanligaste produkten från Tyskland är starköl på burk. Denna köps i försäljningshallarna i Nordtyskland för ca två svenska kr och säljs på gatan i Lund för ca 12 kr. Källa: Svensk Bryggareförening, 2004 Antalet serveringstillstånd i Lunds kommun, som bilderna ovan visar varit relativt konstant över tid, vilket är positivt vid en nationell jämförelse, där dessa tenderar att öka. Tillsyn av restauranger Utskänkningsställena i Lunds Kommun fick 89 besök under 2003 och 60 året innan. Sanktionsåtgärder År 2003 återkallades 3 serveringstillstånd i Lunds kommun och 4 varningar delades ut. Totalt i Skåne var motsvarande siffror 16 resp 18, vilket indikerar en förhållandevis hög aktivitet i Lund. Under 2001-2002 återkallades 1 serveringstillstånd medan 2 varningar delades ut. 18

Tillgänglighet & Utbud av Alkohol Överserveringsstudie 2005 Syftet med denna studie var att upprepa mätningen av restaurangernas benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade personer och jämföra årets resultat med fjolårets. I förlängningen blir det också en mätning av ett urval av Lunds restaurangers efterlevnad av alkohollagen.metoden i studien är att en skådespelare spelar berusad och försöker beställa in en starköl. Metoden har använts i flera internationella studier samt av Stockholms STAD projekt sedan 1996. Manliga skådespelare rekryterades för att genomföra studien. Skådespelarna har lång erfarenhet av överserveringsstudier då de tidigare varit anlitade för liknande studier i andra kommuner. De är inte bosatta i Lund, vilket är bra ur igenkänningssynpunkt. Berusningsbeteendet är väl intränat och standardiserat via professionella experter och videoupptagningar. Totalt genomfördes studien på 12 av kommunens krogar (12 stycken år 2004). Tidpunkten var en fredags och en lördagskväll under samma helg. De utvalda restaurangerna fick besök av en skådespelare och en observatör. Skådespelaren och observatören är båda i 30-årsåldern. Inne på restaurangen agerade skådespelaren kraftigt berusad. När skådespelaren bedömde att bartendern/serveringspersonalen hade noterat berusningsnivån, gjorde skådespelaren ett beställningsförsök. Observatören agerade nykter (till skillnad mot sin kamrat) och beställde en alkoholfri dryck. Om den berusade fick beställa, gjorde han sig efter ett tag diskret av med ölen. Folkölskontroll 2005 8 april 2005 genomfördes en folkölsinköpskontroll i Lunds kommun. Det var en uppföljning från 2003, då kontrollen genomfördes för första gången.sex ungdomar tillsammans med ATAD Prevention Center besökte 39 inköpsställen i Lunds kommun. De utvalda ungdomarna var vana vid att styrka sin ålder med legitimation, eftersom de ansågs se yngre ut än de verkligen var. Precis som vid förra inköpskontrollen hade ungdomarna inte legitimation med sig och de var heller inte uppseendeväckande klädda. Ungdomarna gick i grupper om en flicka och en pojke. Av de 39 inköpsställena, belägna både i Lunds stad och i byarna som ingår i kommunen, som besöktes sålde 17 stycken folköl utan att ungdomarna behövde argumentera speciellt mycket. Jämfört med inköpskontrollen 2003 var likheterna många. Försäljarna var både kvinnor och män, deras ålder varierade från ca 20 år till ca 55 år. Det var ungefär lika lätt eller svårt för ungdomarna att köpa folkölen oberoende av om inköpsstället låg i eller utanför staden, om det var en närbutik eller någon av de stora butikskedjorna. Ingen av försäljarna frågade efter legitimation och endast i 3 fall ombads ungdomarna visa legitimation. Men även så, har det blivit en klar förbättring sedan december 2003 i och med att färre inköpsställen sålde folköl utan att först ha sett legitimation. Eftersom ungdomarna är 18 år begick inköpsställena ingen brottslig handling. Däremot kan man lägga en etisk aspekt på att sälja folköl utan att kräva legitimation. Ett sexpack folköl 3,5 motsvarar i alkohol ca 25 cl starksprit eller en helflaska vin. Tabell 3.5 År Antal Krogar Antal som serverade % som serverade Att en så stor del av inköpsställena sålde folköl till ungdomarna som skulle kunna vara minderåriga bör stämma till eftertanke. 2005 12 5 42% 2004 12 5 42% På 5 av 12 restauranter, dvs. i 42 % av beställningsförsöken fick den mycket berusade unge mannen beställa en starköl. Årets resultat är detsamma som när undersökningen gjordes år 2004 då det också serverades på 5 av12 krogar. Tabell 3.6 År Antal besökta butiker Antal butiker som sålde 2005 39 17 44% 2003 33 19 58% % av butikerna som sålde Detaljhandel med folköl År 2003 fanns i Lunds Kommun 100 butiker med tillstånd att sälja folköl. Det är en minskning med 19 butiker från året innan. Samtliga fick Diagram 1 tillsynsbesök 3.49 under året. Även året innan fick varje butik ett besök. 19

Tillgänglighet & Utbud av Tobak 3.2.2 Tobak Tillsyn av försäljning Tillsynen av tobakslagen över handel utövas enligt 12 av Socialnämnden enligt beslut i KS 682/96 (1997). Ingen tillsyn genomfördes under 2005 Den 11 augusti 2005 genomförde ATAD Prevention Center en tobaks- och inköpskontroll. 11 butiker besöktes av ungdomar som kontrollerade hur det var skyltat samt om det såldes cigaretter till minderåriga. 4 av 11 butiker sålde till ungdomarna och i 6 av fallen var skyltningen om 18-års gräns vi köp av tobak dålig. Tabell 3.7 År Antal besökta butiker Antal butiker som sålde Butiker med dålig skyltning 2005 11 4 6 36% % av butikerna som sålde Ett av målen i Kommunövergripande handlingsplan för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring Alkohol, Tobak och Andra Droger i Lunds kommun 2005-2007 är att antalet ungdomar under 18 år som börjar använda nikotin ska minska. Ett sätt att uppnå detta mål är att begränsa tillgången på nikotin. Enligt Tobakslagen 12 är det förbjudet att sälja tobak till ungdomar under 18 år. Råder det tveksamhet om en persons ålder är det butikens skyldighet att begära legitimation. I Tobakslagen står det även att det ska finnas information om åldersgräns vid kassorna i butikerna. För att få en uppfattning om hur väl Tobakslagen efterföljs i Lund gjordes en tobaks- inköpskontroll den 11 augusti 2005. Tillsammans med ATAD Prevention Center besökte två ungdomar 11 inköpsställen för att se om det gick att köpa tobak utan att visa legitimation. Ungdomarna (en flicka och en pojke) är vana att behöva styrka sin ålder med legitimation, eftersom de anses se yngre ut än de verkligen är. Ungdomarna hade inte legitimation med sig och var inte uppseendeväckande klädda. Av de utvalda inköpsställena sålde fyra stycken tobak (cigaretter eller snus) till ungdomarna utan att begära legitimation. I bara ett av dessa inköpsställen frågades det efter ungdomarnas ålder. Inte på något av de fyra inköps- ställena behövde ungdomarna argumentera för att få köpa tobaken. I sex av de 11 inköpsställena saknades tydlig information om åldersgräns för inköp av tobak. Ungdomarna som deltog är 18 år så inköpsställena som sålde tobak till dem begick ingen brottslig handling. Med tanke på att ungdomarna vanligtvis måste styrka sin ålder i andra sammanhang finns det anledning att ifrågasätta att så inte skedde i detta fallet. Man blir snabbt beroende av nikotin. Ju tidigare man börjar använda det desto större blir skadorna. Det finns alltså anledning att utforma ett strukturerat tillvägagångssätt för att försvåra för ungdomar under 18 år att få tillgång till nikotin, och i förlängningen därmed även minska antalet ungdomar som börjar använda nikotin. 20

Tillgänglighet & Utbud av Tobak Tillsyn av försäljning Tillsynen av tobakslagen över miljöer och lokaler utövas av Miljönämnden enligt beslut i KS 682/96 (1997). Rökfria serveringar Lunds miljöförvaltning har under två perioder, juni och oktober 2005, deltagit i Folkhälsoinstitutets nationella tillsynskampanj för uppföljning av rökförbudet på restauranger. Från den 1 juni 2005 blev det enligt tobakslagen förbjudet att röka på restauranger och andra serveringsställen. Tillsynsbesöken har gjorts oanmälda och på olika tidpunkter allt från mitt på dagen till sena kvällen. Alla typer av verksamheter har besökts, som t.ex. hotellrestauranger, caféer, pizzerior, pubar, nattklubbar och studentnationer. Ett särskilt tillsynsprotokoll från Folkhälsoinstitutet har använts. En kopia på protokollet och en informationsbroschyr om rökfria serveringar har överlämnats till verksamheten vid varje inspektionstillfälle. I Lund finns ca 300 serveringar varav ca 130 har serveringstillstånd. I juni genomfördes tillsynen på 101 serveringar och i oktober på 59 serveringar, varav 12 stycken var studentnationer. Miljöförvaltningen har på en särskild enkät redovisat till Folkhälsoinstitutet resultaten från tillsynen. Folkhälsoinstitutet har sedan gjort en sammanställning för varje kommun som deltagit samt för hela landet. Resultatet från tillsynen har sammanfattats enligt följande: Resultat oktober 2005: Av 59 besökta serveringar mellan den 12 31 oktober, förekom uteservering på 23 av ställena och det fanns risk för att rök spreds in i lokalerna från uteserveringen på en av dessa ställen. Skyltning om rökförbudet fanns på 16 av de besökta ställena. Det förekom ingen rökning utanför eventuella rökrum på de lokaler som besökts. På en av de 59 besökta serveringarna fanns det rökrum. Det fanns ingen risk för att rök från rökrummet spreds till övriga delar av lokalerna. Det förekom ingen servering/förtäring i rökrummet. Källa: Eva Bolinder, Miljöförvaltningen Tabell 3.7 År Antal besökta serveringar Antal serveringar med risk för rök Juni 101 17 27 2005 Okt 2005 59 1 16 Serveringar med bra skyltning Resultat juni 2005: Av 101 besökta serveringar mellan den 13 15 juni, förekom uteservering på 67 av ställena och det fanns risk för att rök spreds in i lokalerna från uteserveringarna på 17 av dessa ställen. Skyltning om rökförbudet fanns på 27 av de besökta ställena. Det förekom rökning utanför eventuella rökrum på en av de lokaler som besökts. På två av de 101 besökta serveringarna fanns det rökrum. Det fanns risk för att rök från rökrummet spreds till övriga delar av lokalerna från en av dessa. Det förekom ingen servering/förtäring i rökrummen. 21

Tillgänglighet & Utbud av Narkotika 3.2.3 Narkotika Tabell 3.9 Försäljning Narkotikapriserna oförändrat låga i Sverige, CAN 2005-03-09 Sedan 1988 har kokainpriset sjunkit med 40 %, haschpriset med 50 % och priset för brunt heroin respektive amfetamin med 60 %. Allra lägst är priserna generellt i de sydligaste länen, i synnerhet i Skåne. Genomsnittliga gatupriset för riket 2004 och Lund 2005: Tabell 3.8 Tullens beslag Ovan en bild om tullens beslag i Sverige och Skåne under 2005. Som framgår är Skåne oerhört hårt utsatt och merparten av landets narkotika förs in denna vägen. Diagram 3.48.1 Perioden 2002-2004 har priserna inte förändrats mycket utan varit stabilt låga. Samtidigt som prisfallen inträffat har tullens och polisens beslag stigit, räknat både i antal och mängder. Dessa uppgifter pekar på att narkotikatillgängligheten har ökat sedan 1988. Källa Lundasiffrorna: Gatulangningsgruppen i Lund Andel som tror de kan få tag i droger Ovanstående diagram är hämtat från LUPPundersökningen 2005. Tyvärr harmoniserar denna inte helt med tidigare undersökningar, men vi får ändå en indikation om att det fortfarande är lätt att få tag på droger i Lunds kommun. 22

Tillgänglighet & Utbud av Narkotika 23

Konsekvenser - Alkohol- och Narkotikarelaterade brott 3.4 Konsekvenser Diagram 3.49 I detta avsnitt kommer vi att redogöra för de konsekvenser konsumtion av ATAD kan medföra i form av variablarna Brottslighet och Sjukvård. 3.4.1 Brottslighet Brottsligheten behandlar vi som dels Alkoholrelaterad Brottslighet och dels Narkotikabrott. Givetvis förekommer även brott mot tobakslagen, men vi har valt att inte belysa detta i denna rapport mer än vad som framkommer under avsnitt 3.3.2 3.4.1.1 Alkohol- och narkotikarelaterade brott Diagram 3.48.2 Antalet anmälda drograttfylleri ökade med 79 procent jämfört med 2004, Riket 12 procent och Skåne 16 procent. Däremot minskade antalet anmälda rattfylleribrott i lund med 17 procent under samma period. Läs mer på nästa sida om hur rattfyllerister erbjuds behandling i Operation Trafiknykterhet. Diagram 3.50 Under 2001-2005 har antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen ökat med 30 procent. Den Största ökningen gäller innehav och eget bruk. Tabell 3.10 Diagram 3.51 Den alkoholrelaterade brottsligheten åskådliggörs ovan. Tabell 3.11 I tabell 3.11 åskådliggörs den narkotikarelaterade brottsligheten. 24

Konsekvenser - Alkohol- och Narkotikarelaterade brott Diagram 3.52 3.4.1.2 Oro att utsättas för brott samt otrygghet Diagram 3.53 Operation Trafiknykterhet På initiativ av Vägverket ( Operation trafiknykterhet ) har sedan 2003 Alkoholmottagningen Södertull i samarbete med Socialförvaltningen i Lund och Polismyndigheten Mellersta Skåne samarbetat kring personer som omhändertages som misstänks för rattfylleri i polisdistriktet. De misstänkta rattfylleristerna erbjuds, dels muntligt av den polispatrull som omhändertagit personen, dels skriftligt via en broschyr, en omedelbar kontakt med alkoholmottagningen på vårdcentralen Södertull i centrala Lund. Erbjudandet begränsas till personer bosatta i Lunds kommun. Sedan sommaren 2005 erhåller de personer som avböjt erbjudandet också ett brev från Socialförvaltningen i Lund med information om alkoholmottagningen och ett öppet erbjudande om att vända sig dit. Detta brev skickas i allmänhet ett par veckor efter det misstänkta brottet. I dagarna (05 12 01) är det exakt 2 år sedan den förste personen aktualiserades vid mottagningen via polisen och det kan vara lämpligt att undersöka hur det gått med de misstänkta rattfylleristerna. Den totala oron har ökat bland Lundaborna med 2 procent 2005 jämfört med förra året. Lundaborna känner sig något mindre trygga 2005 jämfört med 2004. Diagram 3.54 Totalt har 14 personer aktualiserats via projektet. 2 av dessa har avböjt besök här vid den första telefonkontakten. 12 personer har kommit till mottagningen för ett eller flera besök. 11 av dessa är män, en kvinna. Per 05 11 30 har 7 personer fortfarande kontakt med enheten. För hälften av patienterna har det blivit ganska långvariga kontakter; mer än ett halvt år och tvåsiffrigt antal besök. Två personer har inte önskat mer än en kort information om mottagningen, proceduren vid misstänkt rattfylleribrott, m.m. Helt nykter 3 Kontrollerat (=mycket måttligt) drickande 4 Enstaka återfall men totalt klart bättre nykterhet 1 Samtliga som kvarstannat för en längre tids kontakt har därmed tydligt förbättrat sina alkoholvanor. Av: Thomas Wallgren, Alkoholmottagningen 25

Konsekvenser - Vård & Behandling 3.4.2 Vård och Behandling Avsnittet om sjukvård omfattas av skador eller dödsfall som kan relateras till antingen alkohol, tobak eller narkotika. Det har varit svårt för oss att få fram tillämplig statistik på detta område. Kapitlet innehåller uppgifter från Socialförvaltningen och deras insatser för missbrukare samt utdrag från Rådgivningsbyrån i Narkotikafrågor - Narkomanvården i Lund - utmaningar och framtidsperspektiv. Drogdödlighet Rådgivningsbyrån i Narkotikafrågor Behandling av narkomaner sker i ett komplext nätverk av vårdinsatser från sjukvård, kommun, arbetsvårdande myndigheter, kriminalvård, behandlingshem mm. Rådgivningsbyrån i Narkotikafrågor arbetar med förebyggande arbete genom t ex föreläsningar, med telefonrådgivning, motivationsarbete, behandling (psykologisk, medicinsk-psykiatrisk och psykosocial) samt med eftervård. Nedan visas besöksstatistik. Tabell 3.12 Diagram 3.55 Ovan är en sammanställning från SCB över den totala drogdödligheten i Lunds kommun. År 2003 registrerades 19 dödsfall som en direkt följd av alkohol eller narkotika. Året innan var det 20 personer. Andel alkoholberoende Diagram 3.55 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Solna Kalmar Lund Laholm Kramfors Umeå Under 2005 (inom parantes 2004 års siffror) mottog Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (RGB) 5 377 (4 869) inbokade besök fördelade på 411 (374) personer, varav 262 (236) män och 149 (141) kvinnor. Av de 411 (374) personer som besökt RGB under 2005, var 336 (298) missbrukare eller före detta (fd) missbrukare, 240 män och 96 kvinnor, och 75 (76) var anhöriga. Av de 336 (298) missbrukare eller före detta missbrukare, var 151 (126) nya vilket är 44,9 % (42,3). Av de nya var 110 män (85) män, 41 (43) kvinnor. Av de anhöriga var 40 st nya. Tabell 3.13 Män Kvinnor Ovan ett diagram över andelen alkoholberoende år 2004 uppdelat på män och kvinnor. Lunds kommun jämförs med övriga kommuner i Försökskommunprojektet. För att beräkna andelen alkoholberoende har 7 frågor används som varit utformade efter de diagnostiska kriterier som beskrivs i DSM IV. Som alkoholberoende kategoriserades de som uppfyllde minst tre av dessa kriterier. 8% av männen i Lunds kommun är enligt denna undersökning alkoholberoende. 26

Konsekvenser - Vård & Behandling Socialförvaltningen i Lunds kommun Socialförvaltningen i Lunds kommun tillhandahar såväl anmälningar som ansökningar. Dessa tillsammans utgör aktualiseringarna som visas i statistik nedan och kan seperat delas upp i ålderskategorierna 0-12 år, 13-20 år samt vuxna. Diagram 3.56 Tabell 3.14 Som diagrammet ovan visar har det skett en relativt kraftig ökning av antalet aktualiseringar mellan åren 2003-2005. Detta beror på ett ökat inflöde totalt sett och inte pga omprioriteringar eller omorganiseringar. Vad som bokförs är det som primärt orsakade aktualiseringen, då individerna anmäldes eller ansökte om åtgärd inom socialtjänsten. I många fall kan alltså ett missbruk av alkohol eller narkotika ligga till grund för aktualiseringen även om det inte bokförs i statistiken. En kraftig ökning noteras på LOB-anmälningarna (Lagen om Omhändertagande av Berusad). En ökad aktivitet hos polis leder däremot alltid till ett ökat antal aktualiseringar. Tabell 3.15 Inom U&F arbetar man med ungdomar mellan 13 och 20 år och deras familjer. Placering i familjehem och Placering i HVB behöver inte innebära att den/de som placeras missbrukar alkohol eller narkotika. Säkerligen har dock en stor del av de placerade problem av sådan natur. Ofta ingår missbruket som en del i en större social problematik som kan beröra hela familjen. Defi nitioner: U&F = Avdelningen för ungdom och familj, Lunds socialförvaltning. Vuxna = Avdelningen för vuxna, Lunds socialförvaltning. LVM = Lagen om vård av missbrukare (tvångsvård). HVB = Hem för vård och boende (behandlingshem). Soc.rådg. = Socialrådgivare (tidigare benämning var behandlingsassistent). 27

Konsekvenser - Vård & Behandling Tabell 3.16 Ingen av insatserna i ovanstående tabell kan sägas handla helt om missbruk av alkohol eller narkotika. Dock kan sådant missbruk ingå som en komponent i en större social problematik. Ett exempel är LVU, här ingår inte alltid missbruksproblem. Det kan finnas många andra orsaker, t ex depression, ätstörningar och dåligt förhållande till föräldrar/övrig familj, d v s att den unge lever under förhållanden som gör att det kan finnas fara för dennes hälsa och liv. De olika typerna av öppenvård är relativt nya vård- eller behandlingsformer. Öppenvård, personligt stöd och öppenvårdsprogram kom igång på allvar 2002, vilket framgår av tabellen. Tanken är att istället för familjehemsplaceringar och HVB-placeringar skall man satsa på öppenvård i olika former. De olika varianterna av öppenvård kan innebära t ex en daglig vård- eller behandlingskontakt, men att den unge inte bor på stället där öppenvården ges, vilket utgör en skillnad mot HVB eller familjehem. 30

Samband 3.5 Fördjupningar Tabell 3.17 Flera samband mellan olika variabler går att påvisa. Det är genom sambanden vi kan få svar på frågor som vem som vi bör rikta våra åtgärder mot och varför ett bruk/ missbruk av ATAD föreligger. Vi kommer att belysa samband mellan risk/skyddsfaktorer och riskbeteende samt genus, etnicitet och sociala variabler. 3.5.1 Samband mellan risk- & skyddsfaktorer och riskbeteende Tillvägagångssätt I denna fördjupningsdel, riskfaktorer och riskbeteenden, använder vi korstabuleringar och Chi2-test för att bestämma huruvida samband existerar. Notera att sambandens kausalitet i många fall är oklara och att våra kvantitativa resultat måste knytas till relevant forskning om orsakssambandet skall bestämmas. Bestämningsfaktorer Faktorer som påverkar hälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen. Dessa faktorer kallas bestämningsfaktorer och finns i individ-, grupp- eller samhällsperspektiv. Exempel är: Arv, kön och ålder (faktorer som vi inte kan påverka). Goda sociala nätverk, bra socialt stöd och positiva vuxenkontakter för barn är hälsofrämjande faktorer som hjälper oss att stå emot risker. Våra livsstilar och levnadsvanor kan vara både frisk- eller riskfaktorer som till exempel våra matvanor. Strukturella faktorer i samhället såsom samhällsekonomi, fysisk och social miljö, politiska beslut påverkar lokalsamhället och därmed boende, arbete, trafik, utbildning etc. En bestämningsfaktor kan verka både som en frisk-, skydds- och hälsofrämjande faktor eller som en riskfaktor. Hälsa skapas nära människor på de arenor där vi verkar, bor och lever t ex bostadsområdet, arbetsplatsen, skolan, fritiden, i familjen och bland släkt och vänner. Riskbeteenden Dessa är de riskbeteenden som vi önskat kontrollera: Röker varje dag Snusar varje dag Dricker varje dag/flera gånger i veckan Känner sig berusad någon gång i veckan Använder andra droger mer än 10 gånger Vi har alltså lyft fram fem kriterier för riskbeteende; röker varje dag, snusar varje dag, dricker varje dag/ flera gånger i veckan, känner sig berusad någon gång i veckan samt de som an vänder andra droger mer än 10 gånger. Detta avsnitt är till större delen hämtat från skolans värld, men även från en folkhälsoenkät bland vuxenbefolkningen. Våra analyser har resulterat i följande konstateranden: Sambandet mellan skolk och riskbeteende Diagram 3.56 Det finns ett samband mellan skolk och riskbeteende (P***). Detta samband bekräftar svensk och internationell forskning som pekar ut skolk som den enskilt starkaste indikatorn på ett riskbeteende. Detta samband gäller såväl årskurs 8 som gymnasiets årskurs 2. En av de bästa förebyggande insatserna en skola kan göra är att aktivt arbeta för att motverka skolk samt att ha en plan för att följa upp detta då det inträffar. Skolk och skoltrivsel kan förmodas höra samman. Vad är det som gör att elever trivs i skolan? Flertalet elever menar att upplevelsen av den egna skolmiljön är positiv. Vilka faktorer påverkar då elevernas trivsel i skolan? 31