ATAD situationen i Lunds kommun 2005

Transkript

1 LUND ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger Rapport 2006:3 ATAD situationen i Lunds kommun 2005 ÅRSRAPPORT En årsrapport från ATAD Prevention Center kring konsumtionen av alkohol, tobak och andra droger i Lunds kommun samt dess orsakssamband och konsekvenser ATAD Prevention Center, Lund Alkohol, Tobak och Andra Droger

2 LÄGET I LUNDS KOMMUN ATAD Prevention Center är en del av Lunds Kommun. Vi arbetar med att förebygga missbruk kring ATAD (Alkohol, Tobak och Andra Droger) genom att ta fram nulägesanalyser och utifrån dessa göra åtgärdsprogram med t ex utbildningsinsatser och informationsspridning. Vi har vår grund i folkhälsoarbetet och vill främja ett gott liv genom att influera goda samhällsmiljöer genom t ex sociala nätverk och ökad delaktighet. Vår målgrupp är alla boende i Lunds Kommun. Vi ansvarar också för det brottsförebyggande arbetet i Lund genom Lunds Brå. Läs mer om oss på Denna rapport är utgiven av: ATAD Prevention Center, K&F, Lunds Kommun Magle St Kyrkogata 7 A Lund För frågor kontakta Martin Ekström, Koordinator/Verksamhetsansvarig mail: martin.ekstrom@lund.se eller tel: Text & Layout: Martin Ekström Statistik: Mitra Ramezani 2006 ATAD Prevention Center Lunds kommun 2

3 Årsrapport: Läget i Lunds kommun Sammanfattning s 4 Inledning s Bakgrund s Mål s Syfte s. 6 Läget i Lund Problembild s Om Lunds Kommun s Generell beskrivning s Specifikt för Lund s Folkhälsa s Konsumtion & Efterfrågan s Alkohol s Tobak s Narkotika s Attityder kring ATAD s Tillgänglighet & Utbud s Alkohol s Tobak s Narkotika s Konsekvenser s Brottslighet s Alkohol/Narkotikarelaterade brott s Oro att utsättas för brott s Vård & Behandling s Fördjupningar s Samband mellan risk- & skyddsfaktorer och riskbeteende s Genus, etnicitet och sociala variabler s Preventionsaktiviteter s Resultat & Diskussion s Måluppfyllelse - mål (utfall) s Måluppfyllelse - delmål (intermediär) s Höjdpunkter och svårigheter 2005 s Framåtblick inför 2006 s. 41 Bilaga 1 Riskgrupper för alkoholproblem s. 42 Bilaga 2 Kartläggningsmodell s. 43 Bilaga 3 Om undersökningarna s. 44 Bilaga 4 Referenser s. 46 3

4 1. Sammanfattning Läget i Lunds kommun-årsrapport 2005 Syftet med denna rapport är att kunna göra en analys av situationen 2005 och senare kunna utforma adekvata åtgärder och insatser. Om Lunds Kommun Lund är en, i många avseenden, annorlunda kommun med unika förutsättningar. Exempel är närheten till Danmark och kontinenten, vår befolkningsstruktur med en hög rörlighet och en låg medelålder samt vår mycket höga utbildningsnivå. Universitetets påverkan är obestridbar och genomsyrar mycket av livet. Lundaandan karaktäriseras av vänlighet, tolerans och en speciell atmosfär. Den höga toleransen utgör även en baksida av myntet i form av generellt tillåtande attityder till Alkohol, Tobak och Andra Droger. Mellan deltar Lund, som en av sex Svenska kommuner i ett nationellt Försökskommunprojekt. Konsumtion och Efterfrågan Boende i Lunds kommun dricker betydligt mer alkohol och på ett skadligare sätt än i riket och har såväl fler droganvändare som vaneanvändare av narkotika. Detta såväl bland unga som bland vuxna. Användningen av tobak är lägre i Lund än i riket, men konsumtionen av snus är på stadigt uppåtgående. Efterfrågan styrs bl a av vilka attityder som florerar bland befolkningen. I Lunds Kommun finns generellt ett betydligt lägre stöd för samhälleliga sanktioner i form av hög skatt och låg tillgänglighet än i andra kommuner. Hela 40 % av de vuxna anser att det är ok att bjuda unga på alkohol, för att nämna ett exempel på tillåtande attityder. Tillgänglighet och Utbud Tillgängligheten på droger i Lunds kommun är hög, såväl i hemmen som utanför. Stora kvantiteter av billig alkohol, köpt utomlands, finns i hemmen. Många vuxna och föräldrar köper alkohol till minderåriga i tron att man då vet vad tonåringen dricker. Nästan hälften av butikerna i Lunds kommun säljer folköl till ungdomar, utan att fråga efter legitimation. Överservering av gravt alkoholpåverkade personer sker på 4 av 12 krogar. Då det gäller serveringstillstånd för restauranger har däremot Lunds kommun en relativt restriktiv hållning. Tobak är mycket lätt att handla för kommunens ungdomar. 4 av 11 butiker säljer till minderåriga utan att fråga efter legitimation. Rökfria serveringar har dock blivit en succé, med få överträdelser. Priserna på narkotika är låga och polisen bekräftar att tillgången är god. Antalet anmälningar har dock ökat gatulangningsgruppen har intensifierat sitt arbete. Konsekvenser: Brottslighet samt vård och behandling. Utvecklingen av grov misshandel följer i stora drag den ökade konsumtionen av alkohol från slutet av 1995 och framåt och ökar stadigt. Ca 1250 personer i Lunds kummun stoppas årligen för rattfylleri. Under har antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen ökat med 30%, till 807. Detta speglar även polisens aktivitet. Ungefär 8% av männen i Lunds kommun är alkoholberoende. Snittet för övriga försökskommuner är 3,7%. Antalet kända missbrukare av narkotika i Lunds kommun är 650 personer. Fördjupningar: Samband Flera studier visar på samband mellan riskskyddsfaktorer t.ex mellan föräldrars bjudvanor och ungdomarnas alkoholkonsumtion samt mellan skolk och alkohol och narkotika erfarenhet. Samband finns mellan stress och alkohol och ekonomisk stress och tobak, för att nämna några. Utlandsfödda boende i Lunds kommun konsumerar i mindre utsträckning alkohol. Det finns även samband som bryter av från det förväntade. Hög social delaktighet och en hög fysisk aktivitet är i Lunds kommun snarare en riskfaktor för ökad konsumtion. Preventionsaktiviteter Ett flertal preventionsaktiviteter har påbörjats eller utvecklats med anledning av resultaten i vår förra årsrapport. Mer om vilka metoder som används i Lunds kommun kommer senare i fördjupningsrapport 2006 Attitydpåverkan. Det är oundvikligt att våga utmana bilden av Lund, om vi vill komma tillrätta med de faktorer som ligger bakom vår höga konsumtion. Såvida vi inte accepterar en viss utslagning, för att kunna leva tillsammans i den vänliga och toleranta Lundaandan? Nyckeln till ett framgångsrikt förebyggande ATAD arbete ligger i att befolkningen tycker att vi har ett problem, som upplevs som angeläget att arbeta mot. Tillgängligheten på ATAD i kommunen är således mycket god, såväl i hemmen som utanför. Det finns anledning att se över hur vi inom kommunen organiserat det tillgänglighetsbegränsande arbetet. Det måste bli betydligt svårare att få tag på alkohol, tobak och andra droger i framtiden än vad det är idag. Resultat/Måluppfyllelse Måluppfyllelsen utgår ifrån målen i Policy för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring Alkohol, Tobak och Andra Droger i Lunds Kommun och Handlingsplan , som är kopplad till denna. Genom denna rapport har baslinje satts för dessa mål. 4

5 2. Inledning 2.1 Bakgrund Negativa omvärldsfaktorer påverkar det förebyggande ATAD arbetet. Avregleringen av den internationellt sett effektiva Svenska modellen med en aktiv pris- och tillgänglighetspolitik (ex gränsbevakning, monopol) har medfört att de mest effektiva redskapen på nationell nivå för att minimera bruk av ATAD har satts ur spel. Ett större ansvar för det förebyggande och främjande arbetet läggs på kommunerna. En samlad bild av de lokala förutsättningarna saknas idag. På längre sikt finns inget som tyder på en tillbakagång mot tidigare modeller. Som en konsekvens av detta är det svårare att förlita sig till tillgänglighetsbegränsande åtgärder än tidigare. Vi kan ana en tämligen fri införsel och lägre priser. Då återstår att arbeta med att minska efterfrågan, bl a genom attitydförändringsarbete. I framtiden behöver vi föra upp ATAD frågorna på agendan och kommunicera dessa på ett mer verkningsfullt sätt än tidigare. Vi behöver ena oss kring vad som egentligen är ett problem. Vi behöver även vidga perspektivet till att ATAD arbetet är en bred folkhälsofråga och inte ett specifikt ungdomsproblem eller narkotikaproblem. Vad är ATAD Prevention Center? ATAD (Alkohol, Tobak och Andra Droger) Prevention Center är en del av Lunds kommun, som organisatoriskt sorterar under Kultur- och Fritids-förvaltningen. Uppdraget är att driva de förebyggande frågorna med ett folkhälsoperspektiv gentemot hela befolkningen i kommunen De huvudsakliga uppgifterna består av nulägesbeskrivningar, utbildningsinsatser och informationsarbete. ATAD Samordningsgrupp Samordningsgruppen för förebyggande av ATAD består av personer med gedigen kompetens: Jörgen Nilsson, Närpolischef i Lund Thomas Lundqvist, Psykolog, Rådgivningsbyrån Richard Wastenson, Psykiater, Studenthälsan Clas Fernbrant, Bitr. Primärvårdschef i Lund Stefan Willers, Överläkare, Hälsoenheten UsiL Karin Osbeck, Avdelningschef, Soc.förv, Ungdom & Familj Kent Gullstrand, Avdelningschef, Soc. förv, Vuxna Hans-Martin Hansen, Fritidschef Lars Stålrup, Utbildningsförvaltningen Martin Ekström, Koordinator ATAD Prev Center Mitra Ramezani, Statistiker ATAD Prev Center Kent Rosqvist, Informatör ATAD Prev Center Denna grupp står bakom arbetet med Årsrapporterna medan det praktiska arbetet med Årsrapport 2005 genomförts av ATAD Prevention Center. Läget i Lunds kommun - Årsrapport 2005 Syftet med rapporten är att kunna göra en analys av situationen 2005 för att utifrån risk- skyddsfaktorer och olika riskgrupper kunna utforma adekvata åtgärder och insatser. Vi försöker vidga fokus, från att fokusera på konsumtionsnivåer till att ställa frågan varför det ser ut som det gör och vad vi kan göra åt det för att underlätta åtgärder. Detta kräver en bättre helhetsbild, då mycket hänger ihop. Tanken är att årsrapporterna vissa år ska inriktas mot försök till heltäckande beskrivningar medan att vi andra år tillåter oss att göra fördjupningar kring vissa områden. Vidare är syftet att utgöra en grund för målstyrning och kvalitetssäkring av den kommunövergripande Handlingsplanen för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring ATAD i Lunds kommun. Rapporten kommer också att ligga till grund för en jämförelse över tid. Tillvägagångssätt Kartläggningen görs genom insamling av statistiskt material, vilket utgör grunden för en problembild. Då arbetet läggs upp över lång sikt har denna årsrapport en tyngdpunkt på register- och enkätdata. Denna kompletteras med kvalitativa undersökningar och intervjuer. Statistiken delas i utfallsvariabler och intermediära variabler. Utfallsvariabler är de variabler där vi primärt vill åstadkomma förändring, t ex att minska berusningsdrickandet. Intermediära variabler är de faktorer som behöver påverkas för att utfallet ska förändras. Problembilden beskrivs genom att vi ser till olika problemområden. Konsumtion & Efterfrågan belyser hur mycket vi konsumerar och våra attityder till konsumtion. Tillgänglighet & Utbud tar upp hur enkelt det är att få tag på ATAD. Konsekvenser, slutligen, lägger fokus på brottslighet och vård och behandling. Vi försöker även vidga fokus, från att fokusera på konsumtionsnivåer till att ställa frågan varför det ser ut som det gör och vad kan vi göra åt det för att underlätta åtgärder. Detta försöker vi åstadkomma genom att se på samband mellan risk- och skyddsfaktorer och riskbeteende. Vi utgår från forskningens bestämningsfaktorer. Under Preventionsaktiviteter i Lunds kommun tar vi upp några av det gångna årets prioriterade satsningar. Vi avslutar med resultat och diskussion, där vi gör prioriteringar utifrån de resultat som utkristalliserats. 5

6 2.2 Mål 2.3 Syfte Resultatet i denna rapport kopplas till målen i kommunövergripande handlingsplan för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring Alkohol, Tobak och Andra Droger i Lunds kommun för åren Målen i denna är följande: Syftet med Årsrapport 2005 är följande: MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL MÅL Alkohol Problembild SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE SYFTE - att den totala alkoholkonsumtionen ska minska. - att antalet skador till följd av alkoholkonsumtion ska minska. - att genomsnittsåldern för alkoholdebut ska höjas. - att ingen alkohol ska förekomma under graviditet, på arbetsplatser, i trafiken eller under uppväxtåren. Tobak - att antalet ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa ska minska. - att antalet vuxna med tobaksbruk ska minska. - att ingen ska behöva utsättas för tobaksrök i sin omgivning. Narkotika - att minska rekrytering till missbruk. - att kunna göra en analys av situationen i Lunds kommun år 2005 Bestämningsfaktorer - att definiera riskgrupper och få statistik utifrån olika risk- och skyddsfaktorer. Preventionsinsatser - att kunna utforma rätt åtgärder och insatser Resultat - att utgöra en grund för målstyrning och kvalitetssäkring av den kommunövergripande Handlingsplanen för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring ATAD i Lunds kommun Jämförelse - att ligga till grund för en jämförelse över tid. - att antalet drogmissbrukare ska minska. ÅRSRAPPORT LÄGET I LUNDS KOMMUN

7 3. Läget i Lund Problembild 3.1 Om Lunds Kommun Specifikt för Lunds Kommun Lunds kommun skiljer sig i väsentliga drag från andra kommuner i Sverige, vilket kommer att beskrivas i följande stycken. Men bland all statistik och hårdfakta är det även av vikt att ta med den syn vi som bor och verkar i kommunen har. I mångt och mycket präglas kommunens syn på sig själv som en tolerant, klok och vänlig kommun. Goda egenskaper, som bidrar till en hög trivsel, men där det också finns en baksida av myntet Generell beskrivning Folkmängden i Lunds kommun uppgick till personer den 31 december Lund är fortsatt på 12:e plats i storlek bland Sveriges kommuner. Närmast före i storleksordning ligger Umeå med invånare. Folkökningen under 2005 uppgick till 834 personer eller 0,8%. Det är 406 personer fler än 2004 (428). Det är den högsta folkökningen sedan Det är den 14: e största ökningen i antal bland Sveriges kommuner. I Skåne län har Lund den 3:e största ökningen. Antal öppet arbetslösa i Lunds kommun uppgick till personer eller 3,5% av befolkningen år. Detta är något lägre än Riket (4,0%) och Skåne län (4,2%). Vissa särdrag skiljer Lunds kommun från alla andra kommuner i landet. Särdragen är Lunds geografi ska placering i regionen Skåne-Skälland, befolkningsstrukturen, utbildningsnivån och de attityder boeende och verksamma i Lunds kommun har, åtmindstone då det avser ATAD-frågor. Lunds geografiska placering är av vikt ha med i analyserna kring situationen i Lund, även om placeringen är ett faktum som är konstant. Storstadsregionen kring Öresund är dynamisk och mycket skiljer denna region från övriga Sverige. Närheten till Danmark och Centraleuropa sätter sina tydliga spår, då det gäller såväl tillgängligheten av alkohol och narkotika, som attityder och efterfrågan på desamma. Befolkningsstrukturen skiljer sig markant gentemot de flesta andra kommuner, genom att Lunds kommun har en mycket hög andel unga vuxna med en topp på ålderspannet år. Nedan åskådliggörs detta i två befolkningspyramider, där den för Lunds Kommun är unik i sitt slag. Den höga andelen studerande vid Lunds Universitet är bidragande orsak till den utstickande åldersfördelningen. Mängden unga vuxna i Lunds kommun påverkar såväl tillgång som efterfrågan av ATAD t ex genom utbudet av nöjesetablissemang. Diagram 3.1 Lunds Kommun Befolkningspyramid Källa: SCB Män 2005 Kvinnor Diagram 3.2 Riket Befolkningspyramid Källa: SCB Män 2005 Kvinnor Diagram 1 och 2: Bilderna ovan åskådliggör skillnaden i befolkningsstruktur mellan Lunds kommun och Riket. Bilden för riksgenomsnittet motsvarar även den för fl ertalet kommuner i landet. Bilderna visar proportionerna och inte faktiskt antal. 7

8 Specifikt för Lunds kommun Utbildningsnivån i Lunds kommun är högst i landet av de större orterna. 46,5% av innevånarna mellan år har en minst treårig eftergymnasial utbildning (år 2004). Totalt sett har endast Danderyd en högre utbildningsnivå (49%). Riksgenomsnittet är på 19,3%. Tabell 3.3 Källa: Skolornas kvalitetsredovisning 2004 Tabell 3.1 Källa: SCB Diagram 3.1 Attityderna, slutligen, är den sista faktorn som gör att Lunds kommun bryter av från normalbilden av en Svensk kommun. De kan beskrivas som tillåtande och avspeglas i ett generellt tillåtande förhållningssätt kring ATAD och ett generellt mindre stöd för samhälleliga insatser som kontroll och prispolitik. Diagram 3.3 Källa: Attitydundersökning Lund 2005 När det gäller den högsta utbildningen - forskarutbildning - märks stora skillnader mellan universitetsorterna och övriga kommuner, vilket hänger samman med att de forskarutbildade i stor utsträckning får universiteten som arbetsplats efter avslutade studier. I Lund har sex procent av befolkningen i åldern år en forskarutbildning och i Uppsala är motsvarande andel fyra procent. Det kan jämföras med att antalet forskarutbildade understiger 10 personer i mer än 100 kommuner. Tabell 3.2 Källa: Skolornas kvalitetsredovisning 2004 Diagram 3.3 visar att 13.3 % av de vuxna tillfrågade i Lunds kommun anser det borde vara tillåtet att använda hasch och marijuana. Vi återkommer till detta och följande diagram under avsnittet om attityder längre fram i rapporten. Diagram 3.4 Källa: Attitydundersökning Lund 2005 I ovanstående tabell visas utvecklingen av meritvärdet från år i Lund, Umeå och Uppsala. Även vid denna jämförelse har eleverna i ÅK 9 i Lunds Kommun ett betydligt högre meritvärde än de båda andra stora universitetsstäderna. Utvecklingen över tid visar att meritvärdet stiget med 10 enheter i lunds kommun under denna mätning. Det finns alltså en god påfyllning inför framtiden. I snästa spalt ska vi åskådliggöra andelen behöriga till gymnasiet. Även här ligger Lund mycket högt tillsammans med bl a elever från Lomma och Staffanstorp som även dessa studerar vid Lunds gymnasieskolor. Ovanstående diagram slutligen visar på andelen vuxna i Lunds Kommun, som anser det vara acceptabelt att bjuda ungdomar under 18 år på alkohol. 8

9 Folkhälsa Folkhälsa Folkhälsan i Lunds kommun ATAD arbetet har sin grund i folkhälsoarbetet och utgår ifrån ett folkhälsoperspektiv. Detta innebär att det allmänna hälsotillståndet i befolkningen kopplas samman med hur samhället utvecklas, socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt och utgår från människors livsvillkor. En jämförelse med länet ger en positiv bild för Lunds kommun totalt sett. Indikatorerna ger en bild av att Lund är en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom de olika välfärdsområdena. Det samband forskningen visar mellan utbildning och en god hälsa i befolkningen kan man säga framträder i Lunds kommun genom en generellt hög utbildningsnivå, lågt ohälsotal samt att cirka 90% av de tillfrågade i Region Skånes befolkningsenkät uppgav att de inte upplevde sin hälsa som dålig. Övriga indikatorer visar, vid jämförelse, även de på goda förutsättningar för en god hälsa i befolkningen. I Lunds kommuns välfärdsbeskrivning 2004 (2005) beskrivs Lund som en kommun där det stora flertalet har goda förutsättningar inom välfärdsområdena när en jämförelse görs med riket och länet. Skillnader finns mellan de olika kommundelarna. Det syns särskilt för indikatorerna utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, valdeltagande och tandhälsa. Skillnader finns också för kvinnor och män vilket syns speciellt för indikatorerna inkomst, upplevd hälsa, trygghet och socialt deltagande. Vid en jämförelse med övriga kommuner i Skåne står sig Lund mycket bra och skillnaden/segregationen mellan stadsdelarna i kommunen är inte entydig. En del frågor behöver dock ställas: - Hur kommer det sig att det generella samband som ses mellan hög utbildning och i övrigt goda förutsättningar inte framträder lika tydligt i Lunds kommun? - Hur kommer det sig att kvinnor i högre utsträckning än män uppger att de är socialt aktiva men uppger sig ha en sämre hälsa än män? Detta trots att kvinnor har väl förspänt med friskfaktorerna sociala relationer och nätverk - Betydande faktorer, enligt forskningen. - Hur kommer det sig att en större andel män än kvinnor upplever sig trygga utomhus? Detta trots att männen oftare drabbas av våld utomhus? Tabell 3.4 Källa: Folkhälsoenkät Skåne

10 Konsumtion & Efterfrågan av Alkohol 3.2 Konsumtion & Efterfrågan Diagram 3.6 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Konsumtion. Under följanderubrik kommer vi att samla utfallsstatistik som berör konsumtion av ATAD, dvs hur mycket vi röker, snusar, dricker alkohol eller använder droger i Lunds kommun. I avsnitt 3.5 kommer vi att behandla konsumtionen igen, men då genom sambandsanalyser. För att uttrycka det på ett annat sätt; under denna kommer vi att svara på hur mycket vi konsumerar. Under 3.5 får vi svar på vem som konsumerar och i analysen varför. Efterfrågan. Här kommer vi att till stor del behandla våra attityder kring ATAD. En tillåtande attityd kring ATAD innebär generellt att det efterfrågas mer alkohol, tobak och andra droger. Samtidigt påverkar det tillgängligheten, då det generellt blir lättare att få tag i det man önskar. Attityderna är även viktiga för att se om det finns ett folkligt stöd för insatser från kommun, polis, tull mm. Ett minskat stöd innebär att det blir svårare att uppnå bra resultat. Den totala årskonsumtionen (registrerade och ickeregistrerade) i Lund ligger på 12,1 liter 100% alkohol/år, vilket är betydligt högre än rikets genomsnitt (10, 5 liter), vinförsäljningen ligger på 5,1 liter (riket 4 liter). Även starkölförsäljningen är högre i Lunds kommen jämfört med riket. Berusningsdrickande Diagram 3.7 Källa: Folkhälsoenkät Skåne Alkohol Konsumtion bland vuxna. I Sverige dricker vi idag mer än vad vi gjort på 100 år. Samtidigt måste sägas att det numera är utslaget på en större del av befolkningen, då kvinnorna sällan drack förr. Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, men även kvinnorna har ökat sin konsumtion, vilket märks tydligast i gruppen år. Diagram 3.5 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Trots att den tidigare dominansen av starksprit i den svenska alkoholkonsumtionen har brutits, har inte det traditionella berusningsdrickandet avtagit. Flera undersökningar visar att berusningsdrickandet tvärtom har ökat kraftigt sedan 1960-talet. Detta gäller även i Lunds kommun. Diagram 3.8 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Det är främst ett ökat antal dryckestillfällen som ligger bakom den totala konsumtionsökningen även om mönstret av veckoslutsdrickande kvarstår. Konsumtionen uppvisar vidare tydliga säsongsvariationer och är som högst under sommaren. Detsamma gäller frekvensen av berusningsdrickande. Diagrammet ovan indikerar att vi numera kombinerar det sk klassiska nordiska drickandet 10

11 Konsumtion & Efterfrågan av Alkohol (berusningsdrickande) med ett kontinentalt drickande. Många dricker också mindre mängder vid flera tillfällen och andra kombinerar de båda dryckeskulturerna. Diagram 3.9 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Andel män som konsumerar minst 14 standardmått per vecka och kvinnor som konsumerar minst 9 standardmått per vecka anses vara riskkonsumenter. Lund jämförs med övriga Försökskommuner. Lundaborna berusningsdricker mer och har fler riskkonsumenter än övriga Försökskommuner. I andra undersökningar visas även att Lundaborna dricker mer alkohol över tid (Källa:Sorad). Diagram 3.12 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Ca 7,5% av Lundaborna berusningsdricker var vecka och 15 % var månad. Ett glas eller standardmått, som är en annan benämning, motsvaras av 4 cl starksprit eller 1 starköl (33 cl) eller 1 glas vin. Diagram 3.10 Källa: Temo, enkätstudie ,6 % av Lundaborna vill minska sin alkoholkonsumtion. 1 % anser sig behöva hjälp med detta, vilket motsvaras av ca 750 personer Solna Kalmar Lund Laholm Kramfors Umeå Konsumtion bland studenter Diagram 3.13 Källa: Sorad, studenters drogvanor 2003 Män Kvinnor Diagrammet visar andelen män och kvinnor, som dricker minst 6 standardmått vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Lund jämförs med övriga fem kommuner i Försökskommunprojektet. Riskkonsumenter av alkohol Diagram 3.11 Källa: Temo, enkätstudie Solna Kalmar Lund Laholm Kramfors Umeå Män Kvinnor Vid en jämförelse mellan Lunds Universitet och tre andra universitet/högskolor, visar sig att 38 % av studenterna intensivkonsumerar (berusningsdricker) alkohol. Denna studie visar också att αlkohol konsumerades oftast bland studenter vid Lunds universitet och minst ofta bland studenter vid Umeå universitet (75,2 % respektive 57 % drack två gånger eller oftare per månad). Det bör också påpekas att samtidigt dricker 25% av lundastudenterna aldrig eller högst 1 gång i månaden (Källa:Sorad). 38 % av Lunds studenter rapporterade intensivkonsumtion två gånger i månaden eller oftare. Definition Intensivkonsumtion/Berusningsdrickande; 6 glas (vid samma tillfälle) en gång i månaden eller oftare. Sex glas motsvarar 24 cl sprit eller en flaska vin eller fyra stora starköl. Definition Riskkonsumtion; män - mer än 14 glas i veckan, kvinnor - mer än 9 glas i veckan 11

12 Konsumtion & Efterfrågan av Alkohol Konsumtion bland ungdomar Uppgifterna är hämtade från senaste DVU (drogvaneundersökning) i åk 9 samt gymnasiets åk 2 och är från år Under 2005 genomfördes en LUPP (Lokal Uppföljning) undersökning bland åk 8 samt gymnasiets åk 2 i ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Ungdomskoordinatorerna i Lunds kommun, representanter från de olika BSN (Barn och SkolNämnderna) samt från utbildningsförvaltningen. Idéen var att LUPP undersökningen skulle kunna ersätta DVU, då den är mer heltäckande.den innehåller omfattande bakgrundsfrågor kring fritid, skola, familj, hälsa, trygghet, förväntningar mm vilket är positivt. Tyvärr harmoniserar inte alltid konsumtionsfrågorna med de som ställts tidigare, varför det är svårt att jämföra med tidigare material. Exempel på detta är att frågorna är annorlunda formulerade och tidslinjen i svaren är inte den gängse. Ett annat problem är att det inte går att jämföra grundskolans elever, då LUPP fokuserat på åk 8 medan DVU fokuserat på ÅK 9. Vi tror trots detta att LUPP i framtiden, efter lokala justeringar, kan bli ett bra instrument. Alkoholkonsumenter; andelen elever i årskurs 9 som är alkoholkonsumenter ligger över riksnivå både vad gäller pojkar och flickor. 87 % av pojkarna (riket 75 %) och 88 % av flickorna (riket 78 %) uppger att de dricker alkohol Andelen alkoholkonsumenter bland pojkar ökar med 3 % ( ) medan bland flickorna ökar andelen med 7 % under samma period. Medelkonsumtion av alkohol; medelkonsumtion av olika alkoholdrycker (folköl, starköl, vin och sprit) har minskat hos eleverna i åk 9. Pojkarnas medelkonsumtion har minskat från 3444 cl till 2550 cl mellan Flickornas medelkonsumtion har minskat från 1826 cl till 1640 cl under samma period. Berusningsdrickande; Diagram 3.14 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Andelen elever i åk 9 som upplever att de dricker sig berusade varje gång eller nästan varje gång de dricker fördubblades mellan 2001 och 2003, från 30 % till 60 %. I gymnasiets åk 2 är samma andel 80 % vilket är relativt oförändrat sedan Tabell 3.5 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Debutålder; Medelålder vid första berusningstillfälle är relativt oförändrad (13,7 år) sedan 1997 för både flickor och pojkar i åk 9. För gymnasiets åk 2 ligger medelåldern för första berusningstillfälle på 14 för pojkar och 14,4 för flickor. Då debuten kan ske efter åk 9, vilket innebär att medelåldern statistiskt sätt är något högre då man mäter gymnasiets åk 2. Känner föräldrarna till att barnen dricker? Diagram 3.15 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Medelkonsumtionen av alkohol är betydligt i gymnasiets åk 2. Men den totala medelkonsumtionen av olika alkoholdrycker har minskat även bland gymnasisterna mellan 1999 och Konsumtionsvanor; i åk 9 har konsumtionen av folköl har minskat hos både pojkar och flickor under de senaste åren. Däremot har konsumtion av sprit och vin ökat för såväl pojkar som flickor. I gymnasiets åk 2 är konsumtion av starköl betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor. Flickornas konsumtion domineras av vin. Då frågan ställs till elever i åk 9 uppger drygt 70% att de tror att föräldrarna vet att de dricker. Det finns anledning att tro att denna fråga kan kopplas till vuxnas (möjligen omedvetet) toleranta inställning till alkohol. Konsumtion bland gravida samt på arbetsplatser Uppgifter saknas Konsumtion i trafiken Se avsnitt konsekvenser 12

13 Konsumtion & Efterfrågan av Tobak Tobak Gravida och nyblivna föräldrar Tobaksanvändare bland vuxna Med vuxna avser vi i detta fall de som befinner sig i åldersspannet år, vilket är den grupp där mätningar gjorts. I statistiken har vi särskilt rökare och snusare. Generellt är tobaksanvändarna lägre i Lunds kommun än i Sverige och Skåne, vilket är positivt, då tobaksanvändandet i Danmark är mycket högt. Räknar vi dock in såväl snusare som rökare är inte skillnaderna så stora. Andelen dagligrökare Diagram 3.18 Källa: Socialstyrelsen Diagram 3.16 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 I ovanstående bild är tobaksvanorna bland nyblivna föräldrar med barn födda år 2003 under luppen. Diagrammet visar en jämförelse mellan Lund och riket och mellan män och kvinnor. Inga skillnader kan noteras mellan männens tobaksvanor från barnets födsel till dess det är åtta månader gammal. Bland kvinnorna noteras en ökning på 2% mellan de båda mättillfällena. Diagram 3.19 Källa: Socialstyrelsen Andelen dagligrökare i Lunds kommun år 2004 är 10% av befolkningen mellan år. Denna siffra är låg jämfört med Skåne och Sverige. I Sverige (2004) var 14% av männen och 19% av kvinnorna dagligrökare. Andelen dagligsnusare Diagram 3.17 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Ovan ses andelen rökare vid inskrivning till Mödrahälsovården i graviditetsvecka Lunds Kommun jämförs här med Skåne och riket. Som synes i de båda tabellerna är det nu under 5% av de blivande mödrarna i Lunds kommun som röker i samband med graviditeten, vilket är ett mycket lågt antal vid en jämförelse. Andelen dagligsnusare i Lunds kommun år 2004 är även det 10% av befolkningen. Denna grupp ökar, även om Lund än så länge ligger under riksgenomsnittet. I Sverige (2004) snusade 22% av männen och 3% av kvinnorna dagligen. Minskning av antalet rökare vid inskrivning till mödrahälsovården mellan år Sverige: 62% Skåne: 59% Lund: 69% 13

14 Konsumtion & Efterfrågan av Tobak Tobaksanvändare bland ungdomar Här har vi statistik från grundskolans åk 8 och gymnasiets åk 2. Tyvärr är dessa uppgifter inte jämförbara med tidigare undersökningar, då vi tidigare intresserat oss för åk 9 och då frågorna varit ställda på ett annat sätt. Vi redovisar därför senast gjorda mätningar från dvu 2003 Diagram 3.21 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Andel rökare och snusare; Diagram 3.20 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Diagrammet ovan visar förändringen i flickornas tobaksvanor i Lunds kommun åren mellan Diagram 3.22 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Rökning minskar bland eleverna i åk 9. År 1997 var andelen rökare 15 % bland pojkar och 28 % bland flickor minskade andelen rökare till 10 % (riket 20 %) bland pojkar och 15 % (riket 37 %) bland flickor. Snusandet ökar kraftigt bland pojkar i åk 9 från 5 % till 13 % under Även i gymnasiets åk 2 har rökningen miskat bland eleverna. År 1997 var andelen rökare 25 % bland pojkar och 30 % bland flickor. År 2003 minskade andelen rökare till 19 % bland pojkar och 21 % bland flickor. Ovan visas förändringen i pojkarnas tobaksvanor i Lunds kommun åren mellan På gymnasiet ökar snusandet kraftigt bland pojkar från 18 % till 29 % mellan Andel dagligrökare; I åk 9 har dagligrökarna minskat bland pojkar med 12 % mellan För flickornas del har andelen dagligrökare ökat med 13 % under samma period. I gymnasiets åk 2 har andelen dagligrökare minskat bland såväl pojkar som hos flickor. Bland de rökande pojkarna dagligröker 35 % (60 % år 1997) och bland flickorna är motsvarande siffra 50 % (60 % 1997) 14

15 Konsumtion & Efterfrågan av Narkotika Narkotika Diagram 3.25 Källa: Temo 2004, enkätstudie Narkotikaanvändande bland vuxna Diagram 3.23 Källa: Folkhälsoenkät Skåne 2004 Diagrammet ovan är en jämförelse över tid över andelen användare i Lunds kommun. Då tidsspannet endast är ett år ( ) kan inga förhastade slutsatser dras. Andelen som någonsin provat hasch eller marijuana i Lunds kommun är 20% av befolkningen mellan 18 och 80 år. Denna siffra är hög jämfört med Skåne och Sverige. I Skåne är motsvarande siffra 14%. En fördelning mellan könen i Lunds kommun visar att 14,8% av kvinnorna och 25,8% av männen har provat hasch eller marijuana. I Skåne är motsvarande siffror 9,6 respektive 16,6%. Andra droger Diagram 3.26 Källa: Temo 2004, enkätstudie Diagram 3.24 Källa: Temo 2004 / Försökskommunprojektet I en enkätstudie genom Försökskommunprojektet från 2004 (respondenterna var mellan år) uppgav 13% av männen i Lunds kommun att de provat att använda narkotika (hasch och marijuana exkluderat). 8% av kvinnorna i kommunen hade provat droger. Bilden ovan visar en jämförelse mellan Lunds kommun och övriga kommuner och kontrollkommuner i Försökskommunprojektet. Andelen vuxna i Lunds kommun som använt narkotika är, som även förra bilden indikerade, 20%. Motsvarande siffra för de övriga kommunerna är 12%. Stora skillnader är det också mellan de som använd hasch eller marijuana under senaste 12 månderna. I Lund motsvaras detta av 7% av den vuxna befolkningen medan motsvarande siffra för försökskommunerna är 2%. Trenden slår igenom även vid bruk under de senaste 30 dagarna. 15

16 Konsumtion & Efterfrågan av Narkotika Narkotikaanvändande bland unga vuxna (19-30 år) och studenter Diagram 3.27 Källa: Temo 2004, Försökskommunprojektet Diagram 3.28 Källa: Temo 2004, enkätstudie Aktuellt bruk av narkotika bland unga vuxna (19-30) jämförs i i en studie från Lund jämförs med övriga försökskommuner. 18% av de unga vuxna i Lunds kommun hade använt narkotika under det senaste året. 10% av samma grupp hade använt narkotika senaste månaden. Siffrorna för Lunds kommun är betydligt högre än för övriga kommuner. Ovan jämförs aktuellt bruk av narkotika mellan två grupper av unga vuxna - studenter och icke-studenter. Det är viktigt att jämföra dessa grupper, för att se om problemet med narkotikaanvändning kan kopplas till en eventuell tillåtande attityd vid universitetet eller om det kan vara en generellt tillåtande attityd i Lunds kommun? Bland de som använt narkotika under det senaste året befanns 17% bland de ickestuderande och 20% bland de studerande. Jämför man med användande av narkotika under de senaste 30 dagarna finner man ett omvänt resultat. 13% av de ickestuderande har använt narkotika medan 7% av studenterna gjort detsamma. 16

17 Konsumtion & Efterfrågan - Narkotika Narkotikaanvändande bland ungdomar Liksom vid alkoholkonsumtionen saknar vi i stort nyare uppgifter än från år 2003, då senaste dvu n genomfördes i skolorna i Lunds kommun. Vi presenterar därför uppgifter från denna i stora drag. Diagram 3.32 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Narkotikaerfarenhet Diagram 3.29 Källa: Drogvaneundersökning 2003 I gymnasiets åk 2 minskar andelen bland eleverna som provat narkotika. År 1997 var andelen 32% bland pojkarna och 18% bland flickorna. År 2003 minskade pojkarnas andel till 25% och flickornas till 17 %. I åk 9 är andelen som provat narkotika är hög bland ungdomar i Lund (11%) jämfört med riket (7%). Samtidigt ser man en avtagande trend hos ungdomarnas användning av narkotika över tid. År 1997 låg andelen som använt narkotika på 15% hos pojkarna i årskurs 9 men har därefter minskat gradvis till 11% år Även hos flickorna ser man en viss tendens till minskning av narkotikaanvändning, men nedgången är inte lika tydlig som hos pojkarna. Diagram 3.30 Källa: Drogvaneundersökning 2003 I diagram 3.31 och 3.32 speglas narkotikabruket i gymnasiets åk 2 över tid. Observera att diagrammen speglar endast del av de som använt narkotika - alltså inte alla. 37 % av flickorna som använt cannabis har använt det fem gånger eller fler (2003). Detta är en minskning från 1997 då siffran var 45 %. Bland pojkarna är motsvarande siffra 39 % (2003). Detta är en kraftig minskning från 1997 då siffran var 57 %. Minskningen för båda könen gäller endast i spannet för de som använt cannabis mer än fem gånger. Konsumtionsvanor; Den vanligaste illegala drogen i gymnasiets åk 2 är cannabis. 80 % av de som använder illegala droger använder hasch och 68 % använder marijuana båda cannabispreparat. En jämförelse med andra kommuner Diagram 3.33 Källa: Temo 2004, Försökskommunprojektet Diagram 3.31 Källa: Drogvaneundersökning 2003 Narkotikabruk I det ovanstående diagrammet jämförs Lunds kommun med övriga försöks- och kontrollkommuner i Försökskommunprojektet. Diagrammet indikerar att det finns en mycket hög testprevalens bland ungdomar i Lunds kommun i jämförelse med övriga kommuner. En liknande bild utkristalliseras i åk 9. Observera att cannabis är ett samlingsnamn för hasch, marijuana och skunk. Samtliga dessa preperat utvinns från cannabisplantan. Ibland refererar statistiken till cannabis - andra gånger till hasch och marijuana. 17

18 Konsumtion & Efterfrågan - Attityder Attityder kring ATAD Diagram 3.36 Källa: Attitydundersökning, Lund 2005 Hösten 2005 genomfördes en attitydundersökning i Lunds kommun. Frågorna var indelade i två block; ett kring attityder och det andra kring vilken risk respondenterna trodde att det var att bli upptäckt för olika företeelser. Frågorna som ställdes var... Diagram 3.34 Källa: Attitydundersökning, Lund Det vore bra om skatten på alkohol sänktes. Ungefär 60% av befolkningen i Lunds kommun förespråkar en skattesänkning på alkohol och därmed lägre prisnivåer. Diagram 3.37 Källa: Attitydundersökning, Lund Bör kommunen reglera vilka restauranger och pubar som får serveringstillstånd? på denna fråga svarar 90% av de tillfrågade ja, vilket skapar legitimitet för Socialförvaltningens tillståndsenhet. Denna har, som vi ska se i avsnitt 3.3, varit relativt restriktiv med att bevilja nya tillstånd. Diagram 3.35 Källa: Attitydundersökning, Lund Restauranger/pubar bör neka alkohol till kraftigt berusade personer Svaret på denna fråga visar ett mycket starkt stöd till de restauranger, som avvisar de mest berusade. Utbildningen Ansvarsfull Alkoholhantering som erbjuds till restauranger och krogar i Lunds kommun, syftar till att ge redskap för att kunna hantera detta. Diagram 3.38 Källa:Attitydundersökning, Lund Det bör vara lagligt att använda hasch eller marijuana. Här svarar inte mindre än drygt 13% ja, dvs att det borde vara tillåtet att använda dessa illegala droger. 5. Man bör genomföra fler alkoholtester på fordonsförare. På denna fråga svarar en överväldigande majoritet, 98%, att det vore önskvärt att genomföra fler alkotester. 18

19 Konsumtion & Efterfrågan - Attityder Diagram 3.39 Källa: Attitydundersökning, Lund 2005 Diagram 3.42 Källa: Attitydundersökning, Lund Läkare bör fråga sina patienter om deras alkoholvanor. Även här finns ett starkt folkligt stöd för att läkare faktiskt ska fråga om patienternas alkoholvanor. Drygt 85% av respondenterna stödjer denna åtgärd. Diagram 3.40 Källa: Attitydundersökning, Lund Åldersgränsen för att köpa tobak bör sänkas från 18 år till 16 år. Det finns en stor acceptans för regelverket kring tobak. Endast 3,5% vill sänka åldersgränserna inköp av tobak. Nedan är frågor som ställdes om risken att bli upptäckt för olika typer av förseelser. Många av svaren var snarlika. Generellt anser man att risken att bli upptäckt är ganska liten eller mycket liten för såväl att köpa ut alkohol till minderåriga, att sälja folköl till minderåriga samt att sälja tobak till minderåriga. 7. Är det acceptabelt att vuxna bjuder ungdomar under 18 år på alkohol? Här utmärker man sig i Lunds kommun genom den relativt jämna fördelningen av svaren. 38% av Lundaborna anser att det är acceptabelt att bjuda på alkohol. Diagram 3.41 Källa: Attitydundersökning, Lund 2005 Risken bedöms av flertalet som ganska liten då det gäller att servera alkohol till minderåriga på restaurang, att köra bil onykter, att smuggla narkotika, att sälja narkotika, att använda narkotika, att köra bil efter att ha använt narkotika samt att köra bil efter att ha druckti alkohol. Diagram 3.43 Källa: Attitydundersökning, Lund Är det acceptabelt att vuxna köper ut alkohol till ungdomar under 18 år? På denna fråga däremot finns inte lika stor legitimitet för att förse ungdomar med alkohol. 14% av Lundaborna anser att det är acceptabelt att köpa ut alkohol till minderåriga. Den upplevda risken för upptäckt påverkar vårt beteende, därav dessa frågor. Tror vi t ex att det är mycket liten chans att åka fast i en rattonykterhetskontroll, blir vi mer benägna att sätta oss bakom ratten då vi är påverkade. Vårt beteende förändras då vi är påverkade, men risk för upptäckt är en väsentlig faktor för att minimera brott. 19

20 Tillgänglighet & Utbud av Alkohol 3.3 Tillgänglighet & Utbud Diagram 3.45 Källa: Systembolaget 2005 Tillgänglighet & Utbud Tillgänglighet omfattar hur lätt det är att komma över alkohol, tobak eller andra droger medan utbud omfattar t ex hur många resaturanger eller ställen som säljer tobak det finns. Prisutveckling, t ex på narkotika finner man också i detta avsnitt Alkohol Försäljning Den ökade tillgängligheten till alkohol, till följd av EUanpassningen av svensk alkoholpolitik, är den viktigaste förklaringen till konsumtionsökningen bland vuxna, till följd av ändrade införselregler. Insatser för att begränsa tillgängligheten fokuserats på restaurangförsäljning med samarbete kring ansvarsfull alkoholhantering. Metoder för att påverka föräldrar, med målet att de inte ska bjuda ungdomar på alkohol i hemmet, sker genom föräldrastöd i olika former. I trafiken har polisen varit aktiva med sina nykterhetskontroller. Diagram 3.44 Källa: Systembolaget 2005 Resandeinförsel 62% av lundaborna har tagit med sig alkohol hem till Sverige (FHS 2004). Mellan år 2001 och 2004 ökade resandeinförseln i Sverige kontinuerligt. Mellan 2004 och 2005 minskade den däremot för samtliga alkoholslag med 15 % (Sorad). Resenärer som fyllt 20 år får för privat bruk medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl från annat EU-land till Sverige. Serveringstillstånd Diagram 3.46 Källa: Folkhälsoinstitutet Försäljningen av alkohol i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren (100 procent) alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2005 låg nivån på 10,3 liter. En ökad försäljning på Systembolaget är en betydande orsak till den ökade konsumtionen på senare år, men även restaurangförsäljningen och resandeinförseln har ökat. Av de olika alkoholdryckerna är vin den mest konsumerade. Vin- och starkölskonsumtionen har ökat mest under senare år medan folkölskonsumtionen har minskat. Diagram 3.47 Källa: Folkhälsoinstitutet Försäljningstendenserna i Lunds kommun följer rikets. En tetrapak lågprisvin går att köpa för åtta kr i Tyskland. På gatan i Lund kostar denna uppåt 45 kr. Den vanligaste produkten från Tyskland är starköl på burk. Denna köps i försäljningshallarna i Nordtyskland för ca två svenska kr och säljs på gatan i Lund för ca 12 kr. Källa: Svensk Bryggareförening, 2004 Antalet serveringstillstånd i Lunds kommun, som bilderna ovan visar varit relativt konstant över tid, vilket är positivt vid en nationell jämförelse, där dessa tenderar att öka. Tillsyn av restauranger Utskänkningsställena i Lunds Kommun fick 89 besök under 2003 och 60 året innan. 20

21 Tillgänglighet & Utbud av Alkohol Sanktionsåtgärder År 2003 återkallades 3 serveringstillstånd i Lunds kommun och 4 varningar delades ut. Totalt i Skåne var motsvarande siffror 16 resp 18, vilket indikerar en förhållandevis hög aktivitet i Lund. Under återkallades 1 serveringstillstånd medan 2 varningar delades ut. Överserveringsstudie 2005 Syftet med denna studie var att upprepa mätningen av restaurangernas benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade personer och jämföra årets resultat med fjolårets. I förlängningen blir det också en mätning av ett urval av Lunds restaurangers efterlevnad av alkohollagen.metoden i studien är att en skådespelare spelar berusad och försöker beställa in en starköl. Metoden har använts i flera internationella studier samt av Stockholms STAD projekt sedan Manliga skådespelare rekryterades för att genomföra studien. Skådespelarna har lång erfarenhet av överserveringsstudier då de tidigare varit anlitade för liknande studier i andra kommuner. De är inte bosatta i Lund, vilket är bra ur igenkänningssynpunkt. Berusningsbeteendet är väl intränat och standardiserat via professionella experter och videoupptagningar. Tabell 3.6 Källa: ATAD Prevention Center 2005 Totalt genomfördes studien på 12 av kommunens krogar (12 stycken år 2004). Tidpunkten var en fredags och en lördagskväll under samma helg. De utvalda restaurangerna fick besök av en skådespelare och en observatör. Skådespelaren och observatören är båda i 30-årsåldern. Inne på restaurangen agerade skådespelaren kraftigt berusad. När skådespelaren bedömde att bartendern/serveringspersonalen hade noterat berusningsnivån, gjorde skådespelaren ett beställningsförsök. Observatören agerade nykter (till skillnad mot sin kamrat) och beställde en alkoholfri dryck. Om den berusade fick beställa, gjorde han sig efter ett tag diskret av med ölen. På 5 av 12 restauranger, dvs. i 42 % av beställningsförsöken fick den mycket berusade unge mannen beställa en starköl. Årets resultat är detsamma som när undersökningen gjordes år 2004 då det också serverades på 5 av12 krogar. Folkölskontroll april 2005 genomfördes en folkölsinköpskontroll i Lunds kommun. Det var en uppföljning från 2003, då kontrollen genomfördes för första gången.sex ungdomar tillsammans med ATAD Prevention Center besökte 39 inköpsställen i Lunds kommun. De utvalda ungdomarna var vana vid att styrka sin ålder med legitimation, eftersom de ansågs se yngre ut än de verkligen var. Precis som vid förra inköpskontrollen hade ungdomarna inte legitimation med sig och de var heller inte uppseendeväckande klädda. Ungdomarna gick i grupper om en flicka och en pojke. Av de 39 inköpsställena, belägna både i Lunds stad och i byarna som ingår i kommunen, som besöktes sålde 17 stycken folköl utan att ungdomarna behövde argumentera speciellt mycket. Jämfört med inköpskontrollen 2003 var likheterna många. Försäljarna var både kvinnor och män, deras ålder varierade från ca 20 år till ca 55 år. Det var ungefär lika lätt eller svårt för ungdomarna att köpa folkölen oberoende av om inköpsstället låg i eller utanför staden, om det var en närbutik eller någon av de stora butikskedjorna. Ingen av försäljarna frågade efter legitimation och endast i 3 fall ombads ungdomarna visa legitimation. Men även så, har det blivit en klar förbättring sedan december 2003 i och med att färre inköpsställen sålde folköl utan att först ha sett legitimation. Eftersom ungdomarna är 18 år begick inköpsställena ingen brottslig handling. Däremot kan man lägga en etisk aspekt på att sälja folköl utan att kräva legitimation. Ett sexpack folköl 3,5 motsvarar i alkohol ca 25 cl starksprit eller en helflaska vin. Att en så stor del av inköpsställena sålde folköl till ungdomarna som skulle kunna vara minderåriga bör stämma till eftertanke. Tabell 3.7 Källa: ATAD Prevention Center 2005 Detaljhandel med folköl År 2003 fanns i Lunds Kommun 100 butiker med tillstånd att sälja folköl. Det är en minskning med 19 butiker från året innan. Samtliga fick 1 tillsynsbesök under året. Även året innan fick varje butik ett besök. 21

22 Tillgänglighet & Utbud av Tobak Tobak Tillsyn av försäljning Tillsynen av tobakslagen över handel utövas enligt 12 av Socialnämnden enligt beslut i KS 682/96 (1997). Ingen tillsyn genomfördes under 2005 Den 11 augusti 2005 genomförde ATAD Prevention Center en tobaks- och inköpskontroll. 11 butiker besöktes av ungdomar som kontrollerade hur det var skyltat samt om det såldes cigaretter till minderåriga. 4 av 11 butiker sålde till ungdomarna och i 6 av fallen var skyltningen om 18-års gräns vi köp av tobak dålig. Ett av målen i Kommunövergripande handlingsplan för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring Alkohol, Tobak och Andra Droger i Lunds kommun är att antalet ungdomar under 18 år som börjar använda nikotin ska minska. Ett sätt att uppnå detta mål är att begränsa tillgången på nikotin. Enligt Tobakslagen 12 är det förbjudet att sälja tobak till ungdomar under 18 år. Råder det tveksamhet om en persons ålder är det butikens skyldighet att begära legitimation. I Tobakslagen står det även att det ska finnas information om åldersgräns vid kassorna i butikerna. Tabell 3.8 Källa: ATAD Prevention Center, 2005 För att få en uppfattning om hur väl Tobakslagen efterföljs i Lund gjordes en tobaks- inköpskontroll den 11 augusti Tillsammans med ATAD Prevention Center besökte två ungdomar 11 inköpsställen för att se om det gick att köpa tobak utan att visa legitimation. Ungdomarna (en flicka och en pojke) är vana att behöva styrka sin ålder med legitimation, eftersom de anses se yngre ut än de verkligen är. Ungdomarna hade inte legitimation med sig och var inte uppseendeväckande klädda. Av de utvalda inköpsställena sålde fyra stycken tobak (cigaretter eller snus) till ungdomarna utan att begära legitimation. I bara ett av dessa inköpsställen frågades det efter ungdomarnas ålder. Inte på något av de fyra inköps- ställena behövde ungdomarna argumentera för att få köpa tobaken. I sex av de 11 inköpsställena saknades tydlig information om åldersgräns för inköp av tobak. Ungdomarna som deltog är 18 år så inköpsställena som sålde tobak till dem begick ingen brottslig handling. Med tanke på att ungdomarna vanligtvis måste styrka sin ålder i andra sammanhang finns det anledning att ifrågasätta att så inte skedde i detta fallet. Man blir snabbt beroende av nikotin. Ju tidigare man börjar använda det desto större blir skadorna. Det finns alltså anledning att utforma ett strukturerat tillvägagångssätt för att försvåra för ungdomar under 18 år att få tillgång till nikotin, och i förlängningen därmed även minska antalet ungdomar som börjar använda nikotin. 22