PATIENTERS PSYKISKA HÄLSA EFTER HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE

PATIENTERS PSYKISKA HÄLSA EFTER HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE FRIDA KRISTENSSON SARA FRIBERG Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2019 Malmö universitet Hälsa och samhälle 205 06 Malmö 1

PATIENTERS PSYKISKA HÄLSA EFTER HJÄRTSTOPP EN LITTERATURSTUDIE FRIDA KRISTENSSON SARA FRIBERG Kristensson, F & Friberg S, Patienters psykiska hälsa efter hjärtstopp. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 7500 personer varje år och av dessa inträffar ca 2500 på sjukhus. Av dem som drabbas på sjukhus överlever ca 30 %, och av dem som drabbas utanför sjukhus överlever ca 10 %. Det är viktigt att starta hjärtlungräddning (HLR) snabbt eftersom tiden är avgörande för hur utfallet blir. Att överleva ett hjärtstopp kan påverka den psykiska hälsan vilket ingår i sjuksköterskans ansvarsområde att bemöta och behandla. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa patienters psykiska hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet presenteras under sju kategorier vilka är ångest/oro, rädsla, självständighet, tacksamhet, att leva med en ICD, hopp /hopplöshet, skam och skuld. Slutsats: Det varierade vad deltagarna kände efter sitt hjärtstopp men gemensamt för alla deltagarna var att hjärtstoppet haft en djupgående effekt på deras psykiska hälsa. Flertalet deltagare upplevde negativa symtom på psykisk ohälsa men många kände trots detta att hjärtstoppet bidraget till ett lyckligare liv. Nyckelord: Hjärtstopp, Kvalitativ, Litteraturstudie, Omvårdnad, Psykisk hälsa. 2

PATIENTS MENTAL HEALTH AFTER CARDIAC ARREST A LITERATURE REVIEW FRIBERG SARA KRISTENSSON FRIDA Friberg S and Kristensson F, Patient's mental health after cardiac arrest. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of health science, 2019. Background: Cardiac arrest affects approximately 7500 people each year and about 2500 of those occur in hospitals. Of those which take place in hospitals 30% of the victims survive and of those that take place outside hospitals only 10 % of the victims survive. It is important to start cardiopulmonary resuscitation (CPR) quickly because time is a crucial factor for the chance at survival. Surviving a cardiac arrest can affect patient s mental health, which is part of the nurse's responsibility to respond to and treat. Purpose: The purpose of the literature study was to shed light on patient s mental health after surviving a cardiac arrest. Method: A qualitative literature study. Result: The result is presented in seven categories, which are: anxiety/concern, fear, independence, gratitude, to live with an ICD, hope/hopelessness, shame and guilt. Conclusion: The feelings of the participants after suffering a cardiac arrest varied, but the cardiac arrest had a profound effect on the mental health of all the participants. Most of the participants experienced negative symptoms of mental health, but many also felt that the cardiac arrest contributed to a happier life. Key words: Cardiac arrest, Mental health, Nursing, Literature study, Qualitative. 3

Innehållsförteckning INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Behandling av hjärtstopp 6 Kedjan som räddar liv 6 Hjärt-lungräddning och hjärtstartare 7 Implanterbar defibrillator ICD 7 Omvårdnad 7 Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor 8 Psykisk hälsa och ohälsa 8 Anhörigas erfarenhet 9 PROBLEMFORMULERING 10 SYFTE 10 METOD 10 Inklusion och exklusionskriterier 11 Inklusionskriterier 11 Exklusionskriterier 11 Sökstrategi och urvalsprocess 11 Relevans- och kvalitetsbedömning 12 Etiska övervägande 13 Analys och sammanställning 13 RESULTAT 14 Negativa konsekvenser efter hjärtstopp 14 Ångest och oro 14 Rädsla och osäkerhet 15 Brist på självständighet 15 Skam och skuld 16 Positiva konsekvenser efter hjärtstopp 16 Tacksamhet 16 Känsla av hopp 17 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 20 SLUTSATS 21 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING 22 REFERENSER 23 BILAGA 1. SÖKSCHEMA 26 BILAGA 2. ARTIKELMATRIS 31 4

INLEDNING Vi har valt att studera och skriva om den psykiska hälsan efter hjärtstopp. Varför vi valde detta ämne beror på att vi båda är väldigt intresserade av hjärtat. En bidragande orsak till intresset för hjärtat är att en av oss författare har arbetat på en hjärtavdelning medan den andra har haft sin verksamhetsförlagda utbildning på HIA, vilket inneburit att båda varit med om situationer där hjärtstopp förekommit. Hjärtstopp kan inträffa precis vart som helst och när som helst. Det kan vara en patient men också en anhörig på släktmiddagen. Anledningen till att vi inriktade oss på den psykiska hälsan var för att vi anser att det finns en begränsad kunskap om detta område. Vi upplevde på vår arbetsplats/praktikplats att det fokuserade mycket på den fysiska hälsan och de fysiska begränsningarna. Det diskuterades mycket om hjärtats funktion efter hjärtstopp och olika former av rehabiliteringsträning för att lyckas återfå samma funktion i kroppen. Det diskuterades inte alls lika mycket på de mentala konsekvenserna som kan ske på grund av hjärtstoppet, vilket vi anser är minst lika viktigt att behandla. Därför vill vi med denna litteraturstudien belysa vilka konsekvenser att överleva ett hjärtstopp kan innebära för den psykiska hälsan. Med ökad kännedom om detta underlättar det vårdpersonalens möjligheter att kunna ge adekvat vård och det stöd som krävs för patienter som överlevt ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt HLR- rådet (2018) drabbas ca 7500 av hjärtstopp varje år i Sverige varav 2500 av dem inträffar på sjukhus. Det är ca 10 % som överlever utanför sjukhus och ca 30 % som överlever om det inträffar på sjukhus (a.a). Majoriteten av de hjärtstoppen utanför sjukhus inträffar i bostaden, andra vanliga platser är flygplatser, gym och arenor (Svensson 2012). Kvinnor drabbas i genomsnitt ca 10 år senare än vad männen gör. Plötsligt hjärtstopp kan beskrivas som en händelse som drabbar en person som kollapsar då hjärtat av oväntad anledning stannar. Vid hjärtstopp förlorar personen sitt medvetande och visar inga livstecken. Hjärtstopp kan orsakas av bland annat drunkning, förgiftning av läkemedel eller trauma. Men vanligaste är att det drabbar äldre personer som har någon form av hjärt- och kärlsjukdom sedan tidigare. Det som händer vid hjärtstopp är att det råder totalt elektriskt kaos i hjärtat, detta på grund av syrebrist i hjärtmuskeln. Detta innebär att hjärtmuskeln står att fladdrar utan att kunna kontrahera sig, vilket då leder till att blodet slutar pumpas ut från hjärtat. Detta medför en syrebrist i hjärnan och medvetslöshet uppstår. Detta tillstånd kan aldrig självläka och utan behandling kommer det att leda till döden (a.a). I en studie gjord av Al-Dury m.fl. (2017) har det studerats 14 933 vuxna fall av hjärtstopp som inträffat på sjukhus mellan 2007 2014 med tonvikt på kön och ålder. I studien beskrivs att det behandlas ca 200 000 människor för hjärtstopp årligen i USA, varav 25 % överlever. Vid en ålder mellan 10 35 år finns det störst chans att överleva, sedan försämras prognosen med stigande ålder. Det finns en 10 % minskning i 30-dagars överlevnad hos män jämfört med kvinnor. 5

Spekulationer fanns angående om denna siffran beror på om det kvinnliga könshormonet kan ha en skyddande effekt mot att drabbas av hjärtstopp. Det som kom fram i studien var att män har fler indikatorer på kranskärlssjukdom än vad kvinnor har. Eftersom kranskärlssjukdom ökar risken för hjärtstopp kan detta vara förklaringen till varför fler män drabbas. Kvinnor är överlag också äldre än män när de får sitt hjärtstopp, medelåldern tillsammans är 72,7 år. Hos 65,3 % av fallen så har patienterna en samexistens av njurdysfunktion. Andra vanliga samexisterande sjukdomar är hjärtsvikt, tidigare myokardinfarkt (MI) och diabetes. Alla dessa utom diabetes är signifikant vanligare hos männen (a.a). Via observation så kunde det inte ses någon skillnad mellan könen gällande hur lång tid det tog att ringa räddningstjänst eller starta HLR och defibrillator. Däremot kunde Al-Dury m.fl. (2017) påvisa att det finns en sämre övervakning, behandling med mediciner och intubation hos äldre patienter. Vilket kan bero på en sämre tro på överlevnad hos äldre patienter. Men ändå tog slutsatsen i studien upp att hög ålder inte var associerat med sämre cerebral funktion bland överlevare (a.a). Behandling av hjärtstopp Där finns en viktig regel som sjuksköterskor får lära sig vid hjärtstopp, och det är att tiden är den viktigaste komponenten för överlevnad. Svensson (2012) menar att utan hjärt-lungräddning eller hjärtstartare ökar dödligheten med 7 10 % per minut vid ett hjärtstopp. Efter fem minuter har det lett till obotliga skador i hjärnan p.g.a. ischemin och efter 15 minuter är döden i stort sätt oundviklig. Eftersom majoriteten av hjärtstopp utanför sjukhus sker i hemmet innebär detta ett problem för behandlingens effektivitet då det sällan finns varken sjukvårdpersonal eller hjärtstartare i hemmet (a.a). Kedjan som räddar liv För att rädda en person med hjärtstopp är den optimala behandling att följa kedjan som räddar liv, se figur 1 (hjärtlungfonden 2018b). Länkarna i kedjan är baserad på en rad åtgärder där alla är lika viktiga. Den första länken i kedjan innebär att tidigt larma på hjälp. Det inkluderar både att ringa 112 samt att ropa på hjälp ifrån andra i närheten. Andra länken är att starta HLR. Detta görs för att spara tid och förhindra ischemi i bl.a. hjärnan. Tredje länken handlar om defibrillering med hjälp av hjärtstartare för att få igång hjärtat. Fjärde länken är att ge medicinsk behandling. Det ges på plats eller i ambulansen på väg till sjukhuset av utbildad personal. Sista och femte länken i kedjan handlar om eftervården av ett hjärtstopp vilket inkluderar bl.a. kylbehandling och ballongvidgning (a.a). I en artikel skriven av Smith (2010) föreslås det användning av en extra kedja för sjukhus, en förebyggande kedja. Denna extra kedjan skulle hjälpa vårdpersonal att strukturera sina vårdprocesser för att förebygga och upptäcka hjärtstopp. Den förebyggande kedjan ska ses som fem ringar kopplade till varandra som en symbol för att ingen kedja är starkare är den svagaste länken. Ringarna skulle bestå av utbildning, övervakning, erkännande, ring för hjälp och till sist respons (a.a). 6

Figur 1. Bild på Kedjan som räddar liv, från hjärtlungfonden (2018b). Hjärt-lungräddning och hjärtstartare Med hjärt-lungräddning så får hjärtat hjälp med att pumpa runt blod (Ericson & Ericson 2012). Hjärt-lungräddning går ut på att göra 30 stycken bröstkompressioner mitt på sternum. Kompressionerna utförs med jämt tryck på ca 4 centimeter med båda händerna. Detta görs i en frekvens på ca 100 stycken per minut. Parallellt med de 30 kompressioner görs två muninblåsningar. Det är viktigt att detta utförs kontinuerligt, arbetet ska inte avbrytas. Detta kan utföras av en person men rekommenderas att bytas av med någon annan efter 1 2 minuter (a.a). Med hjärt-lungräddning så upprätthålls bara blodcirkulationen i kroppen (Svensson 2012). För att hjärtat ska kunna slå igen krävs en hjärtstartare i ett så tidigt skede som möjligt. Det finns både halv- och helautomatiska hjärtstartare som på ett mycket säkert sätt kan hanteras av personer utan någon speciell utbildning. Med halvautomatiska menas att man själv måste starta apparaten, därefter ger den tydliga instruktioner hur man ska gå vidare. Är hjärtat i behov av en stöt av hjärtstartaren så rekommenderar den att trycka på en knapp som gör att hjärtstartaren skickar en elchock. Denna elchock kan bryta det elektriska kaos som hjärtat befinner sig i. För patienter med risk för arytmi finns det något som heter implanterbar defibrillator (ICD) som kan opereras in (a.a). Implanterbar defibrillator ICD ICD är ett inopererat hjälpmedel för att förhindra livshotande arytmi från kamrarna (SBU 2009). Med en inopererad ICD sker en kontinuerlig övervakning av hjärtrytmen i syfte att upptäcka allvarliga rytmrubbningar samt behandla. Det kan finnas olika orsaker till att en ICD behövs opereras in, det kan bero på tidigare hjärtstopp och där en väldigt stor risk för ett hjärtstopp föreligger, som vid livshotande kammararytmier. SBU har gjort etiska och psykosociala analyser på åtta stycken studier med patienter som lever med ICD. Rapporten visar dels att det är viktigt att patienten får tydlig information om vad behandlingen innebär, samt vad orsaken till behandlingen är. Rapporten visar också att depression och oro var vanliga reaktioner vid ICD behandling (a.a). Omvårdnad Omvårdnaden är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Malmö högskola (2016) definierar omvårdnad som ett bestämt syfte som gagnar till att främja hälsa, läkning, och utveckling. Vid ohälsa så ska omvårdnaden se till att minska smärta och lidande samt erbjuda 7

människor möjligheten att förstå och kunna hantera sin sjukdom. Omvårdnad avser också behandling och dess konsekvenser. Om döden inte kan förhindras så är det med stor vikt att ge den omvårdnad som krävs för att bibehålla högsta möjliga livskvalitet fram till livets slut och ett värdigt omhändertagande efter döden (a.a). Omvårdnad är en process som innefattar identifiering av omvårdnadsbehov, förmåga till egenvård, information, utbildning, rådgivning, påverkansarbete samt fysiskt, känslomässigt och existentiellt stöd (Malmö högskola 2016). Processen handlar inte endast om direkt patientvård utan omfattar också ledarskap, undervisning samt kunskapsutveckling. Det är ett specifikt område som består av människors unika gensvar och upplevelse av hälsa, sjukdom, skörhet, lidande, funktionsnedsättning och hälsorelaterade livshändelser oavsett miljö och förhållande. Gensvaren kan vara fysiologiska, psykiska, sociala, kulturella eller existentiell men är oftast en blandning av samtliga (a.a). Enligt hjärt-lungfonden (2018c) är det många tankar som väcks hos personen som överlevt ett hjärtstopp. Tankar som Varför överlevde just jag?, Drabbas jag igen?. Det är vanligt att personen drabbas av existentiell oro samt rädsla och osäkerhet. En del kan också drabbas av dödsångest. Detta är därför väldigt viktigt som sjukvårdspersonal att fånga upp för att kunna hjälpa till med det som berör deras yrkesområde, men även att konsultera hjälp inom annat område såsom psykologer och kuratorer (a.a). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver den legitimerade sjuksköterskans ansvarsområde gällande omvårdnad. Deras kompetensbeskrivning ska finnas som ett stöd för alla legitimerade sjuksköterskor och ge en tydlig beskrivning på de sex kärnkompetenser som ingår i deras ansvarsområde. Den första kärnkompetensen är personcentrerad vård, som innebär vikten av att patienter och anhöriga får bevara sin integritet. Alla ska behandlas och bli sedda som unika människor med individuella behov. Som sjuksköterska ska patienternas behov alltid komma i första hand. Den andra kärnkompetensen handlar om att man som sjuksköterska ska kunna samverka i team. För att kunna ge en god hälso- och sjukvård krävs det att komplettera varandra samt kommunicera med varandra på ett respektfullt sätt. Tredje kärnkompetensen är att sjuksköterskor ska utgå ifrån evidensbaserad vård vilket innebär att kunna använda metoder med bästa tillgängliga evidens baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Ytterligare en kärnkompetens är att utföra säker vård och informatik. Sjuksköterska ska kunna arbeta på ett patientsäkert sätt för att förebygga att patienter riskeras att drabbas av vårdskada. Det är också viktigt att ha ett riskmedvetande och följa de lagar som finns. Femte kärnkompetensen handlar om förbättringskunskap och kvalitetsutveckling. Som sjuksköterska ska man förstå hur vårdorganisationer fungerar så att omvårdnaden kan utvecklas utifrån patienternas behov. Sista och sjätte kärnkompetensen innebär ledarskap och pedagogik. Det är av stor vikt att kunna leda, samordna och prioritera sitt omvårdnadsarbete. Samt att kunna utbilda och handleda andra, såväl patienter, närstående och annan vårdpersonal (a.a). Psykisk hälsa och ohälsa Psykisk hälsa ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där enskild individ klarar av vardagliga påfrestningar, förverkliga sina egna möjligheter, kan arbeta produktivt och bidra till samhället (Folkhälsomyndigheten 2017). Psykisk hälsa handlar 8

alltså både om individens upplevelse och relationen mellan individen själv och sociala sammanhang. Bara för att någon inte lider av psykisk ohälsa betyder inte det att personen besitter psykisk hälsa. Dessa två kan alltså förekomma samtidigt; se figur 2 nedan. Folkhälsomyndigheten (2017) har även beskrivit psykisk ohälsa som en övergripande term där både psykisk sjukdom och psykiska besvär ingår. Med psykiska besvär menas flera tillstånd med symtom som till exempel ångest, oro, stress och nedstämdhet. Dessa symtom leder däremot inte till någon specifik diagnos utan kan vara normala reaktioner på en händelse i livet som varit påfrestande. Däremot vid en psykisk sjukdom så finns påtagliga symtom som uppfyller kriterierna för en diagnos. Dessa kriterier finns i diagnossystem. Två vanliga är WHO:s International Classification of diseases (ICD) och Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) (a.a). I en tidigare studie gjord av Salene m.fl. (2015) har sambandet gjorts mellan olika sjukdomar och mental hälsa hos äldre vuxna. Resultatet visar att symtom som depression, ångest och aktivitetsbegränsningar är vanligt hos människor med olika typer av hjärtsjukdom. Studien visar även att depression ökar risken för att drabbas av olika hjärtsjukdomar (a.a). Liknande resultat beskrivs även i en annan kvantitativ studie gjort av Lilja m.fl. (2015). I studien framgår vikten av att behandla den psykiska ohälsan eftersom den påverkar den långvariga prognosen negativt hos hjärtpatienter (a.a). Figur 2. Bilden visar hur begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa överlappar varandra, från Folkhälsomyndigheten (2017). Anhörigas erfarenhet Det är inte bara patienternas psykiska hälsa som kan blir påverkat efter ett hjärtstopp. De anhörigas känslor och mående kan också blir väldigt förändrat. I en studie med Wallin m.fl. (2012) har anhöriga till personer som överlevt ett hjärtstopp intervjuats. I studien framgick det att många anhöriga kände en känsla av hjälplöshet och förlust av kontroll. Känslan av att se dem må dåligt utan att kunna hjälpa samt att inte få tillräckligt med information från vårdpersonal beskrev anhöriga gav en känsla av oro och stress. Rollerna i hemmet förändrades markant. Oavsett om det handlade om hushållsuppgifter, kontakt med olika 9

myndigheter eller att köra bil låg ansvaret på den anhörige. De anhöriga kände kraftlöshet och låg energi. Många anhöriga hade fått byta jobb, ta uppehåll i studier på grund av koncentrationssvårighet eller gått i pension tidigare än planerat för att kunna vara ett bra stöd. Men det är inte bara negativa känslor som de anhöriga upplevde efter hjärtstoppet. Många anhöriga uttryckte en enorm tacksamhet till livet, räddningspersonal, vårdpersonal och vänner. Hjärtstoppet hade gjort familjebanden starkare och att de passade bättre om varandra. Anhöriga såg fram emot framtiden med självförtroende och en känsla av hopp. De längtade efter att gå vidare i livet och blicka framåt, tog en dag i taget och tog ingenting för givet längre (a.a). PROBLEMFORMULERING Författarna anser att den psykiska hälsan efter hjärtstopp är ett viktigt ämne att studera och skriva om. Eftersom hjärtstopp är en väldigt traumatisk upplevelse skadar det troligtvis personen mer psykiskt än vad det finns kunskap om. Ämnet är också viktigt att belysa eftersom ett hjärtstopp kan ske när och var som helst och är därför relevant att som grundutbildad sjuksköterska ha god kännedom om. Med en bredare kunskap och förståelse kommer vårdpersonal att stärkas i sin yrkesroll och få möjlighet att ge en bättre omvårdnad och behandling. I Sverige och i övriga länder blir samhället allt bättre på att behandla hjärtstopp. Det lärs ut HLR och placeras ut hjärtstartare runt om i landet, vilket gör att fler drabbade överlever. Därför är det viktigt att eftervården utvecklas i samma takt som behandlingen vid hjärtstopp. Den forskning som redan finns riktar sig mycket på hur det är att leva med hjärtsvikt eller annan typ av hjärtsjukdom. Däremot verkar det inte finnas mycket forskning om just hjärtstopp och livet efteråt. Den forskning som finns om hjärtstopp är till största del kvantitativa studier som beskriver hur många som drabbas årligen av hjärtstopp och antalet överlevare som drabbas av komplikationer. De studierna ger inte en utvecklad beskrivning om hur den psykiska hälsan upplevs vara hos patienter som överlevt ett hjärtstopp. SYFTE Syfte är att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver den psykiska hälsan hos personer som överlevt ett hjärtstopp. METOD Den här studien är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie. Detta innebär enligt Seers m.fl. (2012) att systematiskt, söka, kritiskt granska och därefter sammanställa litteraturen inom ett valt problemområde eller ämne. Litteraturen utgör informationskällan och bör vara fokuserad på aktuell forskning inom det område som är valt att studera. Seers m.fl. (2012) tycker att det bästa är att inkludera all relevant forskning, men i vårt fall så finns inte de resurserna. Därför valdes det att inte göra en systematisk litteratursökning, istället valdes de tio studier ut som var mest relevanta, besvarade litteraturstudiens syfte bäst och hade hög eller medelhög kvalitet. Till hjälp har Wengström och Forsbergs (2013) 8 steg 10

använts, denna modell beskriver vad som ska finnas med i en systematisk litteraturstudie, se nedan. 1. Motivera varför studien görs (problemformulering). 2. Formulera frågor som går att besvara. 3. Formulera en plan för litteraturstudien. 4. Bestämma sökord och sökstrategi. 5. Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga rapporter. 6. Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå. 7. Analysera och diskutera resultat. 8. Sammanställa och dra slutsatser. Inklusion och exklusionskriterier I enlighet med Forsberg och Wengström (2013) har inklusion och exklusionskriterier formulerats. Inklusionskriterier Det ska vara patienter som överlevt ett hjärtstopp. Studierna ska vara av kvalitativ design eller en mixad metod där det tydligt går att avskilja det kvalitativa och kvantitativa resultatet. Artiklarna ska vara skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterier Personer där hjärtstoppet har lett till total nedsättning av fysisk, kognitiv och psykisk förmåga. Personer där hjärtstoppet har skett inom 6 månader. Personer som är under 18 år. Sökstrategi och urvalsprocess För att strukturera syftet och underlätta litteratursökning krävs det att problemområdet avgränsas så att sökord och sökblock lättare kan formuleras. Till hjälp har Willman (2011) POR-modell används. Där P står för population, O står för område och R står för resultat. I denna litteraturstudien ser POR-modellen ut såhär, se nedan. Tabell 1. POR-modellen, enligt Willman (2011). Population Område Resultat Patienter som överlevt hjärtstopp. Den psykiska hälsan efter hjärtstopp. Beskrivning av den psykiska hälsan efter hjärtstopp. Resultatet bygger på information från redan publicerade, vetenskapliga studier med kvalitativ design inom rätt område. De databaser som användes var Pubmed, The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och PsycINFO. Pubmed är en bred databas som täcker medicin, omvårdnad och odontologi. CINAHL täcker omvårdnad, sjukgymnastik samt arbetsterapi och 11

PsycINFO täcker psykologisk forskning inom medicin, omvårdnad och närbelägna områden (Forsberg och Wengström 2013). Sökningen gjordes på engelska med fritext kombinerat med ämnesord. Med hjälp av operatorn OR som gör att A eller B referenser hittas så bildades olika sökblock, vilket gav en bredare sökning. Dessa sökblock var samma i alla tre databaser. Därefter sattes sökblocken ihop med hjälp av operatorn AND som gör att referenser som innehåller både A och B hittas (a.a). Sökschema med valda ämnesord, fritext och sökblock presenteras i bilaga 1. Relevans- och kvalitetsbedömning Relevansbedömningen utfördes stegvis i relation till syftet och litteraturstudiens inklusion och exklusionskriterier. Först lästes titlar, sedan abstrakt och slutligen hela artikeln. Detta gjordes enskilt och oberoende av varandra till en början och sedan tillsammans för att kunna diskutera relevans och slutligen välja ut de tio mest relevanta artiklarna. En kort beskrivning på de valda artiklarna finns i bilaga 2. I studien gjord av Bremer m.fl. (2009) är det inte patienterna som blivit intervjuade utan det är sju stycken signifikanta andra med någon koppling till ett hjärtstopp. Trots detta så ansågs denna artikeln relevant till litteraturstudiens syfte då det i artikeln även framgick känslor som de drabbade upplevde efter sitt hjärtstopp. De valda artiklarna kvalitetsgranskades sedan med hjälp av ett formulär ifrån SBU som heter Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU 2018). Denna mall är ett hjälpmedel för att kunna kvalitetsgranska studier av kvalitativ design. Mallen består av olika kriterium som studien måste uppfylla för att få poäng och beroende hur många poäng studien får kan kvaliteten avgöras (a.a). För att avgöra om studien hade hög, medelhög eller låg kvalitet användes tabellen Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, se tabell 2 sedan (SBU:s handbok 2017). De studier som var relevanta och hade en hög eller medelhög kvalitet inkluderades. Tabell 2. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, från SBU:s handbok (2017) Hög kvalitet Medelhög kvalitet Låg kvalitet Klart beskrivet sammanhang (kontext) Väldefinierad frågeställning Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transskriberingsprocess och analysmetod Dokumenterad metodisk medvetenhet Systematisk, stringent presentation av data Sammanhanget ej beskrivet tydligt (kontext) Frågeställning ej beskriven tydligt Några otydligheter i beskrivningen av urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transskriberingsprocess och analysmetod Några otydligheter i den dokumenterade metodiska medvetenheten Otydligheter i presentationen av data Oklart beskrivet sammanhang (kontext) Vagt definierad frågeställning Otydligt beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transskriberingsprocess och analysmetod Dåligt dokumenterad metodisk medvetenhet Osystematisk och mindre stringent dataredovisning 12

Tolkningars förankring i data påvisad Diskussion om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet Kontextualisering av resultat i tidigare forskning Implikationer för relevant praktik välformulerade Några otydligheter om tolkningars förankring i data Några otydligheter om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet Otydlig kontextualisering av resultat i tidigare forskning Implikationer för relevant praktik är otydligt beskrivna Otydlig förankring av tolkningarna i data Diskussion om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet är bristfällig eller saknas Kontextualisering av resultat i tidigare forskning saknas eller är outvecklad Implikationer för relevant praktik saknas eller är otydliga Etiska övervägande Enligt Wengström och Forsberg (2013) bör etiska övervägande göras innan litteraturstudien påbörjas. Vetenskapsrådet (2011) har skrivit riktlinjer över hur god forskning ska genomföras. Riktlinjerna tar upp vad avsteg från god vetenskaplig sed kan vara för något. Exempel på detta är stöld eller plagiat av data, beskrivning av någon metod, hypotes eller liknande utan att ange källa eller fabricering av data. När det gäller urval av studier och presentation av resultatet som inkluderas i steg 6 8 i Wengström och Forsbergs (2013) modell så bör det även här göras etiska övervägande. Enligt Wengström och Forsberg (2013) ska studierna som inkluderas ha fått godkännande av etisk kommitté eller gått igenom en noggrann etisk övervägande. Alla artiklar som ingår ska redovisas samt alla resultat ska redovisas oavsett om det stödjer författarnas hypotes eller inte (a.a). Analys och sammanställning Analys betyder att dela upp i mindre delar (Forsberg och Wengström 2013). I en vetenskaplig studie innebär det att dela upp det undersökta fenomenet i bitar för att sen undersöka dem enskilt. Vidare tar syntesen vid vilket innebär att sätta ihop delarna till en helhet (a.a). Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska en metaanalys helst genomföras men eftersom de resurserna inte är tillgängliga så används en enkel form av innehållsanalys som Forsberg och Wengström (2013) presenterar. Denna mall riktar sig till en systematisk litteraturstudie och innehåller fem olika punkter som ska utföras, se nedan (a.a). 1. Börja med att läs igenom texten som ska analyseras flertalet gånger för att bli bekant med materialet. 2. Besvara på vad innehållet handlar om, skapa koder till texten. 3. Omvandla koderna till kategorier. 4. Sammanställ kategorierna, hitta mönster i form av likheter, skillnader, motsatser eller t.ex. hieratiska nivåer. 5. Diskutera, tolka och dra slutsatser av det färdiga resultatet. I en systematisk innehållsanalys är det viktigt att analysera resultaten utifrån varje artikels bevisvärde. Steg ett innebär att läsa igenom materialet som ska analyseras flertalet gånger. Detta gjords först enskilt efter att ha skrivit ut alla artiklarna och 13

sedan tillsammans. Vidare så består steg två av att koda materialet. Detta gjordes tillsammans genom att ringa in allt material som var kopplat till den psykiska hälsan och som ansågs var relevant att ha med i litteraturstudien. Vidare så färgmarkerades delar i resultaten utefter innehåll till olika kategorier som ingår i steg tre. Grön färg på det som tog upp om ångest och oro, gul färg på det som tog upp rädsla och så vidare. Vidare så genomfördes steg fyra som innebär att tolka de olika kategorierna. De ska bland annat bedöma om några kategorier kan sammanföras till en kategori, om där finns likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och vilka slutsatser som kan dras. Sista steget innebär att tolka och diskutera det resultat som framkommit i litteraturstudien (a.a). Detta gjordes först enskilt och sedan tillsammans för att gemensamt komma fram till litteraturstudiens slutsats. RESULTAT Litteraturstudiens resultat är taget från tio olika artiklar av kvalitativ design. Artiklarna analyserades och därefter togs relevant information ut och som slutligen sammanställdes under två stycken teman som sedan är uppdelat i fyra respektive två olika kategorier. Det fanns en variation av vad deltagarna kände efter att ha överlevt ett hjärtstopp men för de allra flesta hade det haft en djupgående effekt på deras känslomässiga välbefinnande. De olika teman och kategorier som använts presenteras i tabell 3, se nedan. Alla studier erhöll en hög eller medelhög kvalitet enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall, se bilaga 2 (artikelmatris). Sex studier genomfördes i Sverige, resterande i Nederländerna, Spanien, Kanada samt Island. Tabell 3. Presentation av teman och kategorier i resultatet. Teman Kategorier Negativa konsekvenser efter - Ångest och oro hjärtstopp - Rädsla och osäkerhet - Brist på självständighet - Skam och skuld Positiva konsekvenser efter hjärtstopp - Tacksamhet - Känsla av hopp Negativa konsekvenser efter hjärtstopp Temat negativa konsekvenser efter hjärtstopp delas in i fyra olika kategorier. Temats resultat kunde extraheras ur följande artiklar: Bremer m.fl. (2018), Forslund m.fl. (2017), Palacios m.fl. (2011) Forslund m.fl. (2009), Ketilsdottir m.fl. (2013), Bremer m.fl. (2009), Uren och Galdas (2014) och Kamphus m.fl. (2004). Ångest och oro En studie gjord av Bremer m.fl. (2018) tog upp att flertalet av dem som överlevt ett hjärtstopp drabbades av psykiska symtom som ångest (a.a). En annan studie också gjord av Bremer m.fl. (2009) visade att ångesten var som mest påtaglig det första året efter hjärtstoppet och var en bidragande faktor till psykisk ohälsa. Deltagarna hade svårt att förstå vad som hade hänt och led av ångest över hur det kunde ha slutat. Men också ångest över hur det skulle påverka deras framtid 14

framöver. Ångesten framträdde framförallt vid tankar på hur den kroppsliga förmågan hade försämrats och hur det skulle leda till olika begränsningar i livet (a.a). Även Forslund m.fl. (2017) beskrev deltagarnas ångest över att de inte kunde utföra samma aktiviteter som tidigare och deras oro över hur kroppen skulle reagera om de väl försökte. Några deltagare beskrev deras oro angående sin bröstsmärta som med lite information hade kunnat undvikas då denna smärta mestadels berodde på brutna revben från återupplivningen (a.a). Det förekom också en dödsångest hos vissa deltagare (Palacios m.fl. 2011; Forslund m.fl. 2009). En ångest över döden och en känsla av kontrollförlust över framtida hjärtstopp som kunde leda till döden. Deltagarna kände ångest över sina anhöriga som skulle bli kvarlämnade efter hjärtstoppet (a.a). Något som också bidrog till en ökad ångest och oro för en del deltagare var bärandet av en ICD (Kamphus m.fl. 2004). Det fanns en oro över att batteriet skulle ta slut utan förvarning, men också över hur framtiden skulle se ut. Deltagarna ställde sig frågor som, hur länge de skulle leva och hur deras kapacitet skulle vara om ett år. Men oförutsägbarheten var det som bidrog mest till den psykiska ohälsan. Att inte veta var och när chocken kunde inträffa medförde en stor ångest, oro och stress (a.a) Rädsla och osäkerhet Enligt Bremer m.fl. (2018) var det främst rädsla deltagarna kände när de var färdigbehandlade på sjukhuset och det var dags att åka hem. Deltagarna kände en rädsla över att hjärta skulle stanna igen och att de inte skulle känna igen symtomen. En man var rädd över att gå och lägga innan hans fru lagt sig. Han fick panik och kunde vakna mitt i natten och undra om hans hjärta fortfarande slog. Många uppgav att de kände en säkerhet och kände sig trygga på sjukhuset, och att sedan åka hem innebar en stor osäkerhet för dem (a.a). Samma känslor beskrev deltagarna i Ketilsdottir m.fl. (2013). Att säkerheten var som störst när de befann sig inneliggande på sjukhuset. Osäkerheten och rädslan över ett nytt hjärtstopp kom först när det var dags att åka hem. De berättade att de kände ännu mer rädsla när de var utomhus utan sin mobiltelefon, eftersom den fick dem att känna sig lite tryggare (a.a). De upplevde en osäkerhet över framtidens existens, vilket hade en stor påverkan på deras vardag. Osäkerheten över att kroppen förändrats bidrog också till en rädsla, vilket i sin tur skapade en mer försiktig och passiv livsstil hos deltagarna. De var rädda att utöva vissa saker ensamma, framförallt fysiska aktiviteter (a.a). I artikeln av Palacios m.fl. (2011) var rädslan så pass stor för deltagarna att den påverkade deras prestationer på jobb, förhållandet till sina partners samt störde förmågan att ta hand om sina barn. Bland kvinnorna var känslorna mer fokuserade på specifika frågor angående deras roll som mamma (a.a). Brist på självständighet Enligt studien gjord av Uren & Galdas (2014) där endast män var intervjuade var känslan av bristen på självständighet ett övergripande tema. Männen kände att de var beroende av deras vänner, familj och partner, framförallt när det handlade om bilkörning och att ta sig till olika platser. En man i studien berättade att förlora förmågan att köra bil var förmodligen den största konsekvensen efter hjärtstoppet. Att inte kunna ta sig till jobbet, livsmedelsbutiken eller andra vardagliga aktiviteter sågs som väldigt påfrestande för männens psykiska hälsa. En annan man i studien tog upp att den omkorrigering av könsroller som hade skett och 15

hans upplevelse av självständighetförlust hade bidragit mycket till hans låga humör (a.a). Forslund m.fl. (2013) tog också upp bristen på självständighet i sin studie. De beskrev deltagarnas önskan att vara en oberoende person som kan bestämma själv vad man ska göra och inte göra. De nämnde också att familjemedlemmar tvingats ta på sig ett större ansvar vilket kändes jobbigt för deltagarna (a.a). I studien med Kamphus m.fl. (2004) framgick det tydlig att många deltagare fick en försämrad psykisk hälsa efter att ha fått inopererat en ICD. En ICD- mottagare är beroende av en elektronisk enhet vilket gjorde att deltagarna kände en minskad självständighet, förlorad kontroll samt kände sig missnöjda med sig själva. Dessa känslor var överrepresenterat hos kvinnorna i studien. De upplevde ett större obehag med ICD:n, mötte fler problem och hade svårare att få jobb efter hjärtstoppet, vilket ökade bristen på deras självständighet (a.a). Skam och skuld Skam och skuld var något som många deltagare kände. I studien gjord av Bremer m.fl. (2009) beskrevs att det fanns en känsla av skuld över vad som inträffat. Denna skuld kom bland annat på grund av deras ohälsosamma livsstil innan hjärtstoppet samt den okunskap som fanns angående vikten av en bra livsstil för att förhindra ett hjärtstopp. Precis som deltagarna kände ångest över de kroppsliga begränsningarna efteråt kände de även skuld över vad de nu inte längre kan göra (a.a). I studien gjord av Bremer m.fl. (2009) intervjuades personer som haft en koppling till ett hjärtstopp. Dessa led också av starka skuldkänslor och en känsla av otillräcklighet efter hjärtstoppet. Känslorna grundade sig på att behoven var större än förmågan (a.a). Positiva konsekvenser efter hjärtstopp Temat positiva konsekvenser efter hjärtstopp delas in i två olika kategorier. Temats resultat kunde extraheras ur följande artiklar: Brännström m.fl. (2017), Forslund m.fl. (2017), Forslund m.fl. (2013), Bremer m.fl. (2018) och Kamphus m.fl. (2004). Tacksamhet Enligt Brännström m.fl. (2017) kände deltagarna som fått hjärtstoppet utanför sjukhuset en enorm tacksamhet. En tacksamhet över att de befann sig vid rätt plats vid rätt tidpunkt med personer som kunde hjälpa dem. Hjärtstoppet hade också fått dem att känna en större tacksamhet till livet. Innan hjärtstoppet inträffade hade många tagit livet för givet, vilket de nu inte gjorde längre. De beskrev förmågan att leva i nutid ökade efter att ha överlevt ett hjärtstopp (a.a). Deltagarna i studien Forslund m.fl. (2017) beskrev att de kände att de fått en andra chans i livet. De kände sig tacksamma över sin andra chans i livet, att få fortsätta leva med en positiv syn på framtiden. Att de nu tog möjligheten att blicka framåt och sätta nya mål för livet. I en studie gjord av Forslund m.fl. (2013) togs deltagarnas förändrade syn på livet efter hjärtstoppet upp. Många var förvånade över att allt hade fungerat så bra under återupplivningen och tyckte det var ett mirakel. Deltagarna i studien uttryckte tacksamhet för att ha överlevt och tänkte varje morgon att de fått chansen leva ytterligare en dag. Deras livsstil var kopplat till att må bra och de tog inte saker för givet längre. För en del deltagare blev hjärtstoppet som en väckarklocka till livet och motiverade till livsstilsförändring. En deltagare berättade att det var nu han hade börjat leva på riktigt. Han hade 16

börjat göra saker som han länge önskat och sa inte nej utan tog varje tillfälle i akt och tänkte inte så mycket hur det skulle gå till (a.a). Känsla av hopp En känsla av hopp var något deltagare som överlevt ett hjärtstopp kände eller strävade efter (Forslund m.fl. 2017). I studien med Forslund m.fl. (2017) så beskrevs hopp som kritiskt signifikant, som tillsammans med att finna mening och syfte i livet gjorde att återhämtning blev möjligt. Att drömma och hoppas på något bättre och att skapa mål i livet var till hjälp för att kunna motivera människor. I studien så har hopp beskrivits som att, relaterat till att vara och relaterat till att göra. Hopp förknippades med viljan till att leva och finna mening med livet. Deltagarna i studien såg fram emot, önskade och hade hopp för ett fortsatt gott liv (a.a). I studien av Bremer m.fl. (2018) beskrevs också vikten av att känna hopp. Hur hoppets känslor hade hjälpt deltagarnas återhämtning och minskad existentiell nöd. Deltagarnas hopp för ett längre liv ökade när deras fysiska och psykiska status blev bättre. Något som också gav en ökad känsla av hopp för vissa deltagare var möjligheten att få en ICD inopererad (Bremer m.fl. 2009; Kamphus m.fl. 2004). ICD:n gjorde det möjligt att kunna blicka framåt, våga utföra mer aktiviteter vilket gav ökat hopp mot det fortsatta livet (a.a). DISKUSSION Diskussionen innehåller både en metoddiskussion samt en resultatdiskussion under respektive underrubrik. Metoddiskussion I metoddiskussionen diskuteras den valda metoden steg för steg, dess styrkor/svagheter och vad som kunde gjorts annorlunda om arbetet skulle ha skrivits igen. Det diskuteras även begrepp som validitet, reliabilitet, representativitet samt forskningsetiska övervägande. Studien är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie i enlighet med Forsberg och Wengström (2013). En kvalitativ ansats fokuserar på att tolka, skapa mening och förståelse i människors subjektiva upplevelser. Kvalitativ forskning syftar till att betona förståelsen av människors upplevelse och därför används det sällan statistiska eller numeriska värden i resultatet (a.a). För att besvara litteraturstudiens syfte som innebär att undersöka deltagarnas upplevelse av sin psykiska hälsa efter ett hjärtstopp krävdes det att deltagarna intervjuades, vilket sker vid en kvalitativ ansats. Genom att använda en kvalitativ ansats så ökade kvaliteten på resultatet eftersom det består av strukturer, variationer hos fenomen samt inre relationer och egenskaper (a.a). För att strukturera upp studien användes Forsberg och Wengström (2013) modell som beskriver vad som ska finnas med i en litteraturstudie. Denna modell valdes eftersom den på ett enkelt och strukturerat sätt hjälper till med att lista vilka saker som ska vara med samt ger förslag på vilken ordning de ska utföras. Steg ett i modellen som handlar om att motivera varför studien ska göras var det enklaste steget. Bristen på kunskap inom det valda ämnet hade uppmärksammats redan innan kursen startade. Steg två som handlar om att formulera frågor som går att besvara samt steg tre som innebär att lägga upp en plan för litteraturstudien var båda svåra. Värdefulla tips erhölls från handledaren om hur ett syfte skulle 17

formuleras och hjälp med att strukturera upp arbetet. Enligt Forsberg och Wengström (2013) så har syftet som mål att precisera studiens frågeställningar och eventuella hypoteser. Syftet avser också att uppfylla anges i en att-sats (a.a). Steg fyra som innebär att bestämma sökord och sökstrategier samt steg fem som handlar om att välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar. Det fanns kännedom om att det skulle ta mycket tid och därför startades denna process så fort som möjligt. Med hjälp av en bibliotekarie kunde tips erhållas på hur sökningar i databaser fungerade, hur de booleska operatorerna skulle användas och hur sökblock bildades, men också hur man tidigt avgränsar sökningar för att hitta relevanta studier. Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det en bra metod för att underlätta dessa punkter i modellen (a.a). Enligt Forsberg och Wengström (2013) så är det viktigt att välja lämpliga databaser i urvalsprocessen. Databaserna som har använts är Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Alla dessa tre är relevanta databaser för litteraturstudiens syfte då de berör omvårdnad, medicin, samt psykologisk forskning (a.a). I enlighet med Forsberg och Wengström (2013) användes både ämnesord och fritext. Det som är bra med fritext är att nya studier som ännu inte blivit kategoriserade till ämnesord hittas. Ämnesord är bra då det breddar sökningen och ser till att alla studier som innehåller ämnesordet dyker upp. Däremot kan ämnesord göra så att sökningen ger studier som inte är relevant för syftet (a.a). Till en början så verkade det finnas många vetenskapliga studier gjorda inom det valda ämnet. Men när studierna väl granskades närmare så visade det sig att många av dessa inte svarade på litteraturstudiens syfte. I efterhand framgick det att det skulle gjorts en pilotsökning tidigt i förloppet för att få en tydlig överblick om där fanns tillräckligt med forskning. Det skulle också ha valts ännu fler ämnesord på sökblocket kvalitativ samt sökblocket om psykiskt mående och livskvalitet för att få fler träffar. Steg sex i modellen handlar om att kritisk värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå. För kvalitetsbedömning så användes SBU:s (2017) granskningsmall som gjorde det möjligt att bedöma om studierna hade låg, medel eller hög kvalitet. För att stärka trovärdigheten så inkluderades enbart studierna med medelhög och hög kvalitet. När samtliga studier relevansgranskats enligt SBU:s relevansmall, Mall för bedömning av relevans samt kvalitetsbedömts så kunde tio studier väljas ut som svarade på litteraturstudiens syfte. För att stärka tillförlitligheten ytterligare och minska risken för att granskarnas egna förförståelse skulle påverka resultatet, så ingick det i steg sju och åtta i modellen att analysera och diskutera resultatet samt sammanställa och dra slutsatser (Forsberg och Wengström 2013). Detta utfördes enskilt till en början och sedan tillsammans redovisades och diskuterades det vad var och en tyckte var relevant. Att ringa in och sedan färgmarkera de relevanta delarna i studierna underlättade mycket för att kunna identifiera gemensamma nyckelord som sedan gjorde att slutsatser kunde dras. Det fanns en noggrannhet med att inkludera all relevant information då enligt SBU (2017) får ingenting exkluderas bara för att det saknar lämplig kategori. Likaså får inte något material hamna mellan två kategorier eller passa in i mer än en kategori (a.a). Enligt Forsberg och Wengström (2013) definieras reliabilitet som mätmetodens förmåga att vid upprepad mätning av ett konstant fenomen ge samma mätvärde. Med det menas i vilken utsträckning resultatet blir samma vid upprepade mätningar. Validitet är instrumentets förmåga att mäta det som är avsett till att mäta. Med en kvalitativ studie medför det särskilda svårigheter gällande validitet 18

och reliabilitet (a.a). I denna litteraturstudien har endast två personer tolkat studiens resultat. Detta innebar att tillförlitligheten sattes på prov. Därför var det bra att i Wengström och Forsbergs (2013) modell så ingick det att kritiskt värdera och kvalitetsbedöma den litteratur som skulle ingå samt att analysera och diskutera resultatet. Samtliga studier som undersöktes var gjorda i industriländer och majoriteten i Sverige. Detta medför att litteraturstudiens resultat enklare är överförbart och representativt i Sverige. Eftersom deltagarna i alla studier var över 18 år gör det litteraturstudiens resultatet överförbart till vuxnas psykiska hälsa efter hjärtstopp. Ingen avgränsning gjordes angående hur gammal studien skulle vara, men den senaste studien är från 2004 vilket inte är allt för länge sedan. Detta kan spela stor roll i överförbarheten eftersom det skett en utveckling i behandlingen av hjärtstopp de senaste åren (HLR-rådet 2018). Litteraturstudiens överförbarhet försämras eftersom det i alla artiklar är majoriteten män som blivit intervjuade. Därför speglar resultatet mer till mäns psykiska hälsa efter ett hjärtstopp. Någon som endast framgår i en av de tio studierna är hur deltagarnas psykiska hälsa och allmäntillstånd var innan hjärtstoppet inträffade. Detta ger svaghet till litteraturstudiens resultat då det inte går att utesluta att några deltagare hade en dålig psykisk hälsa redan före hjärtstoppet. I en av de tio valda artiklarna är det inte patienter som drabbats av hjärtstopp som blivit intervjuade, utan det är personer som haft koppling till ett hjärtstopp. Detta medför en svaghet till litteraturstudiens resultat då mycket i denna artikeln tar upp information som inte berör litteraturstudiens syfte och det som berör patienterna är andrahandsinformation. De fyra etiska forskningskraven har tagits till hänsyn vid sökning av litteratur. Dessa kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Genom SBU:s granskningsmall framgick det om studierna var genomförda på ett etiskt försvarbart sätt. Det prioriterades vetenskapliga artiklar som har redovisat ett godkännande av etisk kommitté då det var en viktig del. I litteraturstudien har det exkluderats tre stycken olika områden. En person med total nedsättning av fysisk, kognitiv och psykisk förmåga kan vara väldigt svårt att hämta samtycke ifrån då de inte alltid kan svara för sig. Det kan också vara en utmaning att få dem att förstå all information som måste ges för att uppnå informationskravet. Skulle denna typ av patienter inkluderas så skulle studiens resultat inte ge en rättvis bild, då den psykiska hälsan förmodligen skiljer sig från personer utan de besvären. Hjärtstopp på barn och ungdomar under 18 år har också exkluderats. Detta gjordes dels eftersom vårdnadshavarens samtycke måste inhämtas hos barn och ungdomar under 18 år enligt Samtyckeskravet, men också för att denna litteraturstudie vänder sig till vuxnas psykiska hälsa efter hjärtstopp. Sista exklusionskriteriet var att det skulle ha gått minst sex månader efter hjärtstoppet inträffade på personerna som intervjuades. Anledningen till detta är att det spelar en stor roll i måendet beroende på hur lång tid det gått efter hjärtstoppet, vilket då skulle ha påverkat resultatet. Deltagarna kan fortfarande vara i chock en tid efter händelsen och skulle sannolikt svarat annorlunda på frågorna jämfört med om det inte skulle ha gått sex månader. Då har patienten hunnit bearbeta händelsen, hunnit reflektera och mår då kanske annorlunda. Det skulle inte heller från ett personligt plan kännas etiskt rätt att intervjua en person som nyligen varit med om en så traumatisk händelse i sitt liv. 19