DAGHEMMET MARIAS ASYL VERKSAMHETSPLAN

DAGHEMMET MARIAS ASYL VERKSAMHETSPLAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2014-2015 1

Innehåll 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET MARIAS- ASYL 3 1.1 Daghemmets verksamhetsprinciper... 3 1.2 Daghemmets verksamhetsidé... 5 1.3 Verksamhetsidé i sexårsverksamheten 7 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN 8 2.1 Verksamhetens struktur... 9 2.2Mottagande av nya familjer... 14 2.3 Årsklocka för föräldrasamarbete... 15 2.4 Specialdagvård... 17 3. VERKSAMHETSÅRET 2014-2015 - EN KONKRET HANDLINGSPLAN 18 3.1 Matematik... 18 3.2 Natur och miljö... 19 3.3 Fysisk och motorisk utveckling... 21 3.4 Hälsa... 22 3.5 Konst och kultur... 23 3.6 Etik och livsåskådning... 24 3.7 Språk och kommunikation... 25 4. UTVÄRDERING 27 4.1 Utvärdering av fostringsgemenskap 2013-2014 28 4.2 Utvärdering av handlingsplanen 2013-2014 29 4.3 Tillämpning av utvärderingen 2013-2014.29 BILAGA 1: BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR VÅRD OCH FOSTRAN. 2

1. PRESENTATION AV DAGHEMMET MARIAS- ASYL Sedmigradskys småbarnsskola och Marias Asyl är en privat stiftelse, som ordnar dagvård i Helsingfors. Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetsidé är att erbjuda högklassig och attraktiv dagvård på svenska i aktiv samverkan med sin omgivning. Vi ger barnen en trygg dagvård i en positiv miljö. Personligt bemötande, kompetent och behörig personal, ändamålsenliga utrymmen samt ekologiskt tänkande ges stor vikt. Stiftelsens daghem öppnar sina dörrar efter sommarstängd julimånad alltid den första vardagen i augusti. Daghemmet är också stängt mellandagarna efter jul, men är öppet fr.o.m den första vardagen i januari. Daghemmet Marias Asyl öppnades den 11 juni 1847 och är den äldsta av alla Sedmigradskys småbarnsskolor. Geografiskt finns Marias Asyl mitt i centrum, på Stora Robertsgatan 11 med närhet till bl.a. skolor, parker och kultur. Lokaliteterna är stora, luftiga och vackra. Daghemmet har öppet från kl. 7.00 (ifall vårdbehov finns) 17.30 och består av tre barngrupper med totalt 35 platser. Vi tar emot barn i åldern 1-6 år. Marias Asyl har en sexårsgrupp, där verksamhet som motsvarar förskolundervisning hålls mellan kl. 9.00 13.00. Direktionen avgör varje år om det ska finnas en sexårsgrupp följande höst. Antal barn i sexårsgruppen varierar, och i år har vi 5 barn i gruppen. De barn som är födda år 2009 är 7 stycken och de har sin verksamhet i samma utrymmen som 6- årsgruppen. 3-4-åringsgruppen består av 13 barn och de minsta, 1-2-åringarna är 10 stycken. I personalen är vi 8 vuxna som har hand om vård och fostran och därtill har vi ett daghemsbiträde, en kock och en barnträdgårdslärare som främst tar hand om de administrativa uppgifterna. 1.1 Daghemmets verksamhetsprinciper Värdegrund Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till det här grundläggande värdet anges fyra allmänna principer: förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen skall behandlas jämlikt barnets bästa barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt barnets åsikt skall beaktas 3

Dessa principer konkretiseras på daghemmen genom vår uppgift att värna om barnets rätt till: trygga människoförhållanden att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden en trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå få specialstöd i den mån som sådant behövs egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma i alla fyra daghem, men sättet att genomföra dem kan variera. Den övergripande värdegrunden är dock gemensam. Den bygger på dagvårdslagen (36/1973) och förordningens (239/1973) krav på trygg dagvård och därutöver konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning tillsammans med föräldrarna att ge varje barn en god start i livet, i trygghet och med en sund självkänsla. Under en planeringsdag diskuterade personalen värderingar och verksamhetsprinciper. De värderingar vi prioriterade och som jämfördes med varandra var grungtrygghet, trygga människoförhållanden, harmonisk utveckling, jämlikhet, gemenskap och rätt till särskillt stöd. Alla i personalen ansåg att grundtryggheten är viktigast i barnets uppväxt. Vi strävar till att lära barnet ärlighet och respekt för varandra. Grunderna i livet handlar också för oss om bondförnuft, vett och etikett såsom hjälpsamhet, tacksamhet, självständighet och goda matvanor. Det är viktigt för oss att ta hänsyn till varandra, behandla varandra såsom man själv önskar bli bemött, skilja på rätt och fel, visa glädje och sorg. Vi strävar till att stöda familjen. Personalen arbetar som en gemenskap och lär ut samma grunder för barnen. Vi kommer överens om vad vi står för, hur vi beter oss mot varandra och mot våra kunder. Vi stöder barnets grundtrygghet i verksamheten genom sagor, lekar, drama, bords- och matvanor, renlighet och genom att diskutera känslor och bearbeta dem, t.ex. genom Livskunskap för förskolan och Start. Vår värdegrund är följande: Det viktigaste är att barnen är i centrum och att deras grundbehov blir tillfredsställda. barnen blir uppmärksammade enligt sin ålder och utvecklingsnivå och får stöd vid svårigheter vi lyssnar på barnen och ger dem närhet och trygghet vi vill genom lek och sysselsättning stegvis utveckla barnens kompetens att självständigt fungera i gruppen kontakten med barnets familj ger möjlighet till god vård personalen trivs och får förverkliga sig själv vi har en fungerande dialog (barn, personal, vårdnadshavare, direktion och samarbetspartner inom skol- och sociala sektorn) sträva efter kvalitativ dagvård och kompetent personal 4

Hur når vi vuxna detta? Vad i vårt egna handlande leder till detta? Genom: Personalhandledning Föräldrasamtal Personalfortbildning Föräldraföreningen Planeringsmöten Husmöten Fortbildning Daglig kontakt med föräldrar 1.2 Daghemmets verksamhetsidé Vi arbetar för att åstadkomma en trygg miljö där det enskilda barnets utveckling beaktas. Vi stöder barnet i gruppen och i dess sociala utveckling i samarbete med barnets familj och daghemmets personal. Det individuella barnet Vi strävar till att ge det enskilda barnet en trygg och varm miljö i vilket det uppmärksammas enligt sin utvecklingsnivå. Vi har som mål att stöda barnets goda självbild och lära det grunderna för ett sunt liv. Sociala färdigheter Barnen lär sig medan de leker. Denna lek är valfri men målinriktad och organiserad. Barnen stöds till att respektera varandra och vuxna. I gruppen lär sig barnen att ta hänsyn till varandra och lösa konflikter på ett positivt sätt. Genom dagliga diskussioner utvecklas barnens språk och kommunikation. Samarbete Vi värdesätter ett gott samarbete med föräldrar, barn och personal. Vi skapar trygga människoförhållanden på daghemmet genom egenvårdarsystemet. Då barnet börjar på daghemmet försöker vi ordna det så att arbetsturerna för egenvårdaren sammanfaller med den tid barnet vistas på daghemmet. Vid daghemsstarten erbjuder vi också utvecklingsamtal för föräldrarna med egenvårdaren. 5

Vi strävar till en miljö där föräldrarna känner att de kan komma och prata helt informellt med personalen, då de för och hämtar sina barn eller per telefon. Vi ordnar också föräldramöten, utvecklingssamtal, fester och jippon av olika slag under året. Därutöver bidrar Marias Asyls föräldraförening till att samarbetet fungerar smidigt. Hur stöder vi barnets sociala utveckling i samarbete med föräldrarna? Tillsammans med föräldrarna skapar vi ett gott samarbete och har dagliga diskussioner t.ex. om hurdan barnets dag har varit. Vi diskuterar tillsammans med föräldrarna och besluter om gemensamma målsättningar och sätt att stöda barnet i dess sociala utveckling. Vi bygger upp förtroendet mellan de vuxna genom utbyte av idéer och genom att utarbeta ett egenvårdarsystem som kan bidra till större förståelse och insikt om barnets liv. Barnets utveckling och självbild Vi ser till att barnen känner sig hörda, sedda och förstådda. Detta gör vi genom att bemöta dem med empati, respekt och genom att visa hänsyn. Vi skapar en trygg miljö både inne och ute genom att finnas till hands för barnen. Vi ser barnen som enskilda individer. Vi observerar och tar reda på vad barnen kan för att kunna erbjuda dem verksamhet som är på deras nivå. Med hjälp av detta kan vi lära dem nya färdigheter och ge dem ny kunskap. I verksamheten delar vi in barnen i grupper enligt utvecklingsnivå och tar stöd av sakkunniga personers observationer. Vi uppmuntrar barnen genom att ge beröm och värdesätta deras kunnande. Då barnen klarar av en situation får de uppmärksamhet. Barnens rätt att känna att de får förståelse för sina tankar och känslor - både av andra barn och av vuxna - försöker vi nå genom att gå igenom händelser tillsammans med barnen. Vi frågar och ger tid för barnet att formulera sina svar om det är något vi undrar över. Vi jobbar medvetet med oss själva i att ge positiv feed-back och att uppmärksamma barnet. Vi lyssnar och tar till oss barnets tankar och åsikter och strävar till att barnen själva får göra saker och ting även om det tar tid. Hur stöder vi barnen så de lär sig respektera varandra och vuxna? Respekt handlar om sättet på vilket man ser på en annan människa. Det betyder för oss att man accepterar den andra som den är och tillåter olikheter. Respekt visar jag då jag behandlar dig som jag vill att du skall behandla mig. Det handlar också om att vi väljer våra ord då vi tilltalar varandra. De vuxna ska föregå med gott exempel. Vi ska kunna märka att vi kan ha olika åsikter men ändå vara sams. Vi stöder barnet i svåra situationer som uppkommit, genast och omedelbart. Vi använder oss också av materialet Livskunskap för förskolan och Start. 6

Vad i dagliga diskussioner leder till språklig utveckling? Vi stöder barnets språkliga utveckling genom att vi alltid försöker lyssna på barnet och låta det uttrycka sig enskilt, men uppmuntrar även barnen att uttrycka sig i grupp. Vi erbjuder barnen andra ord och uttryck än de som de själva använder och stöder på så sätt barnets ordförråd och ordförståelse. Vi uppmuntrar barnen till att benämna saker med deras rätta namn. Vi läser böcker och diskuterar dem i efterhand. Vi lyssnar på varandra utan att avbryta och vi låter alla få sin röst hörd. 1.3 Verksamhetsidé i sexårsverksamheten Sexårsundervisningen är en strukturerad undervisning och fostran, som på ett naturligt sätt hör samman med småbarnsfostran och nybörjarundervisning. Denna verksamhet är ett livslångt lärande och en livslång utveckling, där vi förenar det bästa från dagvårdens och skolans pedagogiska verksamhet. Mål för fostran och utveckling Barnet är aktivt med i läroprocessen och ges möjligheter att utveckla förmåga att tolka sin omgivning och förstå den. Allt detta utgående ifrån individuella förutsättningar. Barnet får nya insikter och lär sig att integrera dem med tidigare erfarenheter. Kunskaper inhämtas via reflektioner, iakttagelser, experiment, undersökningar i växelverkan med andra på en intellektuell nivå, medan leken är barnets förhållningssätt till verkligheten på en socioemotionell nivå. Genom leken lär sig barnet samförstånd, hänsyn, ömsesidighet, empati, där känslor uttrycks, bearbetas och bemästras. Inlärningsmiljön Inlärningsmiljön skall vara trygg för barnet, både på det fysiska och psykiska planet. Lokaliteterna, gården/parken, näromgivningen skall vara välbekanta. De vuxna som finns i inlärningsmiljön skall ha goda relationer till varandra och till barnen, så att en god och trygg atmosfär råder. Pedagogiska principer Val av metoder är viktiga för hur och vad barnet lär sig. Ett övergripande sätt att lära sig är genom att leka, experimentera och fråga i växelverkan med andra barn och vuxna. Att svara så barnet själv uppmuntras att tänka efter stimulerar intellektet. Arbetssätt väljs utgående ifrån barngruppen och barnet. Individ och grupp beaktas så att aktiviteterna är både meningsfulla och stimulerande, där ingår både uppsökande verksamhet i form av besök och utflykter, men också individuella uppgifter i sexårsverksamheten. 7

2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Marias Asyl har öppet mellan 7.00 och 17.30 ifall vårdbehov finns. Den som behöver vård för sitt barn före kl 8 meddelar personalen i tid så att arbetsturerna kan anpassas. I Marias Asyl finns det en sexårsgrupp och en grupp för 5-åringar, som tillsammans bildar gruppen Rubinerna, en grupp för 3-4-åringar, Topaserna, och en barngrupp med 1-2- åringar, Safirerna. I fem- och sexårsgrupperna finns 7+5 barn och med dem jobbar Yrsa Atias och David Mattsson. I gruppen 3-4-åringar finns det 13 barn och där jobbar Stina Franck och Maria Saloranta. Gruppen för 1-2-åringar består av 10 barn och den leds av Charlotta Nygård, Annika Saxelin och Sofia Andersin. Under 20 veckotimmar bidrar Kristina Andersson med sina insatser där de behövs bäst, samtidigt som hon leder undervisning i konst och yoga. I Marias Asyls kök har vi Lotta Huikuri som kock och som daghemsbiträde jobbar Banu Nuri. I kansliet finns tre dagar i veckan Ann-Cristine Nyberg. Dagarna är uppbyggda ungefär på samma sätt. Marias Asyl öppnar kl. 7.00 om föräldrarna meddelat att det finns vårdbehov. Vi börjar dagen med morgonmål. Därefter går de yngre barnen till Johannesparken för att leka. Fem- och sexåringarnas verksamhet börjar kl. 9.00 och då önskar vi att alla barnen är på plats. Vi önskar att de yngre barnen är på plats före kl. 9.30. På detta sätt får barnet vara med om genomgången av dagens program och finner sin plats i gruppen tillsammans med de andra barnen. Vi har ledd verksamhet före maten. Barnen i åldern 1-4-år vilar under dagen men tiderna varierar beroende på barnens behov av sömn och vila.5- och 6-årsgruppernas dagsschema varierar enligt verksamheten, som meddelas i veckobrevet. Marias Asyl har alltid stängt under mellandagarna mellan jul och nyår samt hela juli månad. Daghemmet kan inte då erbjuda alternativ vård. Personalen på Marias Asyl Charlotta Nygård Ann-Cristine Nyberg Kristina Andersson Yrsa Atias David Mattson Lotta Huikuri Banu Nuri Annika Saxelin Stina Franck Maria Saloranta Sofia Andersin Föreståndare och barnträdgårdslärare Viceföreståndare och kansli Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnskötare Kock Daghemsbiträde Barnskötare Barnskötare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare 8

2.1 Verksamhetens struktur Rubinernas (barn födda 2008 och 2009) dagschema kan förändras 7.00-8.00 Daghemmet öppnar 8.00 8.20 Morgonmålet serveras 9.00 Fem- och sexårsverksamheten börjar, morgonmöte Temauppgifter, se veckoschema Samling ordlekar, ramsor m.m. 11. 15 Lunch Utevistelse i någon av parkerna. Då vi varit på utfärd eller promenad på förmiddagen stannar vi inne efter lunch. Mysstund med sagoläsning, varefter barnen får rita, måla, spela vid borden. Lekstationer Sagostund eller kort ordlekssamling 14.15 Mellanmål Påklädning och utevistelse i Johannesparken (ca 15 /15.15 /15.30) 15.30-16.30 Johannesparken. 16.30 Vi startar från parken och går in. 17.30 Daghemmet stänger. Så här kan Rubinernas veckoschema se ut MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG MORGONMÖTE KL 9.00 MORGONMÖTE KL 9.00 MORGONMÖTE KL 9.00 MORGONMÖTE KL 9.00 MORGONMÖTE KL 9.00-08:or SPRÅK OCH KOMMUNIKATION - 09:or MATEMATIK - 08:or MATEMATIK - 09:or SPRÅK OCH KOMMUNIKATION - 08 & - 09 HÄLSA OCH MOTORIK RÖRELSE UTESTUND - 08 & - 09 SKAPANDE VERKSAMHET KONST OCH KULTUR - 08 & - 09 NÄRMILJÖSTUND SÅNGSTUND 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH UTESTUND UTESTUND SAGOSTUND UTESTUND SAGOSTUND 14.30 MELLANMÅL CA 15.00 PARKEN 14.30 MELLANMÅL CA 15.00 PARKEN 14.30 MELLANMÅL CA 15.00 PARKEN 14.30 MELLANMÅL CA 15.00 PARKEN 14.30 MELLANMÅL CA 15.00 PARKEN 9

Så här kan Topasernas (barn födda 2010 och 2011) veckoschema se ut MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG PARKEN PARKEN PARKEN PARKEN PARKEN VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH SAGA AVSLAPPNING LEK SAGA AVSLAPPNING LEK SAGA AVSLAPPNING LEK SAGA AVSLAPPNING LEK SAGA AVSLAPPNING LEK 14.15 MELLANMÅL 14.15 MELLANMÅL 14.15 MELLANMÅL 14.15 MELLANMÅL 14.15 MELLANMÅL PARKEN PARKEN PARK PARKEN PARKEN Topasernas (barn födda 2010 och 2011) och Safirernas (barn födda 2012 och 2013) dagschema kan förändras 7.00-8.00 Daghemmet öppnar 8.00-8.20 Morgonmålet serveras 9.00 Barnen startar mot Johannesparken 10.15 Lek/Verksamhet 11.15 Lunch Vila / Sagostund och lek 14.15 Mellanmål 14.45 Påklädning ca 15.30-16.20 Utevistelse i Johannesparken ca 16.20 Start in till Marias Asyl igen. Vi är ca. 16.40 på daghemmet. 17.30 Daghemmet stänger. Tiderna för utevistelsen kan variera beroende på vädret. 10

Så här kan Topasernas veckoschema se ut MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG PARKEN PARKEN PARKEN PARKEN PARKEN VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH 11-12 LUNCH SAGO- och VILOSTUND SAGO- och VILOSTUND SAGO- och VILOSTUND SAGO- och VILOSTUND SAGO- och VILOSTUND 14.15 14.15 14.15 14.15 14.15 MELLANMÅL MELLANMÅL MELLANMÅL MELLANMÅL MELLANMÅL PARKEN PARKEN PARKEN PARKEN PARKEN Topasernas verksamhet under veckan Barnen vistas ute mellan klockan 9 och 10 samt efter mellanmålet, ca klockan 15 till ungefär 16.20. Verksamheten inomhus sker mellan 10 och 11 samt 13 och 14. Till verksamheten hör rörelse, kreativ verksamhet samt musikstunder som kopplas ihop med tema-arbete. Temaverksamheten är beroende av barnens egna intresseområden. Musikstunderna ordnas ibland tillsammans med de övriga avdelningarna. Vi läser dagligen och barnen besöker också biblioteket. Olika andra besök, teater samt fester ordnas under året. Barnen ges dagligen möjlighet till valfri lek, att spela spel, använda färger m.m. Safirernas verksamhet under veckan Också 1-2-åringarna vistas ute mellan klockan 9 och 10 och på eftermiddagarna efter mellanmålet. Varje dag har barnen möjlighet till fri lek. Dagligen har vi också en samlingsstund. Under de olika veckodagarna ligger betoningen på olika områden, s.s. sång och musik (måndagar), saga (tisdagar), kreativ verksamhet/målning (onsdagar), gymnastik/rörelse (torsdagar) och drama/teater (fredagar). Temat år 2014 följer årstiderna, med bl.a. ett pysselträd på väggen, som fylls med frukt, löv etc. enligt årstid. Musikstunder ordnas ibland med barnen från de övriga avdelningarna. Gemensamma fester, högtider och traditioner Genom att fira högtider och uppmärksamma finländska och finlandssvenska traditioner, vill vi stärka barnens kulturella identitet. Vi vill ge barnen en känsla av att de ingår i ett 11

sammanhang där de kan känna gemenskap. Genom att vara trygg i sin egen identitet kan man vara öppen för andra kulturer och seder. Höstterminens datum 2014 : AUGUSTI 1.8 Daghemmet öppnar sina dörrar inför den nya terminen. Hembesök till nya barn 12.8 Sexårsverksamheten börjar. 27.8. Personalens planeringsmorgon SEPTEMBER 3.9. Föräldramöte kl 17:30 25.9. Fotografering OKTOBER Utvecklingssamtal med föräldrarna. 1.10. Personalens planeringseftermiddag. 15.10 Sedmigradskys födelsedag. Höstfest 16 och 17.10. Sexårsverksamhetens höstlov. NOVEMBER 5.11. Personalens planeringsmorgon 7.11 Farsdagskaffe 28.11. Lillajul med grötfest DECEMBER 3.12. Personalens planeringseftermiddag 5.12. Självständighetsbal 11.12 Julfest kl 16:00 12.12. Lucia Sexårsverksamhetens julledighet 21.12.-6.1. Hela Marias Asyl har stängt 24.12-1.1. 12

Vårterminens datum 2015 Personalen har planeringseftermiddagar eller morgnar ungefär var femte vecka. JANUARI 2.1. Daghemmet öppnar sina dörrar efter jullovet 6.1 Trettondagen. Daghemmet har stängt 7.1. Sexårsverksamheten påbörjar sin vårtermin FEBRUARI MARS 4?.2. Anmälan till förskola/sexårsverksamhet och skola 5.2. Vi firar Runebergsdagen Vecka 8, 16-22.2. Sexårsverksamhetens sportlov 17.2. Fastlagstisdagen APRIL 3-6.4. Påsklov 30.4. Valborgsmässoafton MAJ 1.5. Första maj, ledig dag. 8.5. Morsdagsfrukost?.5 Nya ettorna till skolan?.5. Vårfest JUNI 5.6. Terminsavslutning för 6-åringarna Hembesök till nya familjer 19.6 Daghemmet är midsommarstängt JULI AUGUSTI 1.7-31.7 Daghemmet är stängt hela månaden. 3.8. Daghemmet öppnar efter sommarlovet. 13

2.2 Mottagande av nya familjer När vi tar emot nya barn och familjer använder vi oss av en utarbetad modell för egenvårdarsystemet. Enligt denna modell tilldelas barnet en egenvårdare som tillsammans med en kollega besöker barnet och dess familj i hemmet. Under hembesöket som sker före daghemsstarten diskuteras gemensamma fostringsprinciper med föräldrarna. När dagvården inleds ansvarar egenvårdaren för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Tanken med egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas anpassning till daghemmet samt barnets anknytning till de nya vuxna i den nya vardagen. Under detta hembesök läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och egenvårdaren. Hembesöken görs endast till nya familjer. Hembesök till barn som varit på andra daghem kan också göras. Ifall ett barn skall börja på Marias Asyl under de två första veckorna i augusti försöker egenvårdaren besöka barnets hem i juni månad. Ifall barnets daghemsstart är bestämt till medlet av augusti eller senare gör man hembesöket i början av augusti. Egenvårdarsystem Då ett barn skall börja på avdelningarna för de minsta har egenvårdaren ett inledande samtal med föräldrarna, där hon/han informerar om dagsrutiner och verksamhet på daghemmet. Vi rekommenderar att man kommer på en besöksdag före inskolningen. Hur inskolningen utformas är sedan beroende på om barnet förut gått på daghem eller inte. Personalen hör föräldrarnas önskemål och föräldrarna är i början tillsammans med barnet, först utomhus, sedan inomhus med i daghemmets verksamhet. Gradvis, tillsammans med föräldern, utökar vi barnets närvaro på daghemmet med matsituation och vila. Successivt kan föräldern låta barnet tillbringa längre och längre stunder på daghemmet utan att mamma eller pappa är med. Om barnet verkar tryggt kan det nu medverka i daghemsverksamheten utan föräldrar. Barnet börjar daghemsvistelsen med kortare dagar. Egenvårdaren försöker få en bild av barnet och strävar också efter att finnas i närheten av barnet så långt det är möjligt då barnet börjar i daghemmet. Det här ger barnet en bättre möjlighet att känna trygghet i sin nya miljö. Mjuklandning en introduktion till vårt daghem 14

För att ge barnet och föräldrarna en trygg och positiv start på samarbetet med oss och vår verksamhet inleder vi med en mjuklandningsperiod. En mjuklandning som innebär att barnet tillsammans med en eller båda föräldrarna successivt vänjer sig med den nya miljön. Att börja på daghem innebär för varje barn och dess föräldrar en stor förändring. Utöver det att barnet lämnar hemmet skall det samtidigt vänja sig vid nya ansikten och nya personligheter, både barns och vuxnas. Föräldrarnas uppgift blir att lämna sitt barn i andras händer. Målet med mjuklandningen är att lära känna varandra. Samtidigt som föräldern är närvarande och kan stöda barnet i den nya situationen ges föräldern möjlighet till diskussion och kan på så sätt bli bekant med personalen och med daghemmets dagsrytm och rutiner. Daghemmet skall vara en plats dit barnet vill komma, en plats där både barn och vuxna känner sig välkomna. Det finns mycket inom daghemsvärlden att vänja sig vid. Det är egenvårdarens uppgift, att i samråd med föräldrarna, dra upp linjerna för barnets individuellt anpassade mjuklandning. Perioden omfattar en till två veckor, i enlighet med hur barnet och föräldrarna upplever allt det nya. Yngre och känsliga barn behöver i regel längre tid att skapa nya människorelationer och att anpassa sig till den nya omgivningen. Det första samtalet mellan föräldrarna och egenvårdaren sker vid hembesöket eller under mjuklandningen. Syftet med detta samtal är att i lugn och ro byta information angående barnet och dagvården. Vi vill lära känna ert barn och samtidigt era förväntningar på oss. Från och med den dag dagvårdsbeslutet träder i kraft är barnet försäkrat i dagvården och dagvårdsavgiften faktureras, samtidigt upphör FPA:s hemvårdsstöd. I samband med att beslutet träder i kraft har ni möjlighet till fem dagars avgiftsfri mjuklandning. 2.3 Årsklocka för föräldrasamarbete Hurdant samarbete jobbar vi för och på vilka sätt? Hur når vi ett gott samarbete? Årsklocka för föräldrasamarbete Augusti dagliga samtal veckobrev, månadsbrev mjuklandning, hembesök det första samtalet mellan föräldrar och egenvårdaren September dagliga samtal veckobrev, månadsbrev mjuklandning, hembesök det första samtalet mellan föräldrar och egenvårdaren föräldramöte sexårsgruppens individuella läroplanssamtal samtal angående habiliteringsplaner för barn med behov av särskilt stöd trafikfostran - påbörjar föräldrasamtal angående barnets individuella plan för småbarnsfostran 15

Oktober dagliga samtal veckobrev, månadsbrev sexårsgruppens individuella läroplans samtal November dagliga samtal veckobrev, månadsbrev farsdagskaffe och -gröt December dagliga samtal veckobrev, månadsbrev föräldrasamtal angående sexårsgruppens barns skolval julfest daghemmet är stängt mellan jul och nyår Januari dagliga samtal veckobrev, månadsbrev informationstillfället för blivande förskolebarn, enligt skoldistrikt uppdatering av habiliteringsplaner om inte annat överenskommits föräldrasamtal angående sexåringarnas skolval, skolberedskapsundersökningar Februari dagliga samtal veckobrev, månadsbrev sexårsgruppens individuella läroplans samtal Mars dagliga samtal veckobrev, månadsbrev sexårsgruppens individuella läroplans samtal påbörjar föräldrasamtal angående barnets individuella plan för småbarnsfostran April dagliga samtal veckobrev, månadsbrev Maj dagliga samtal veckobrev, månadsbrev sexårsgruppens avslutningssamtal vårfest Juni dagliga samtal veckobrev, månadsbrev hembesök Juli daghemmet är stängt 16

Sexårsgruppens samarbete hem daghem skola En kontinuerlig dialog förs mellan hem-daghem-skola (nybörjarundervisningen i Cygnaeusskolan), så att barnets tillvaro präglas av trygghet och samförstånd mellan berörda parter. Konkret betyder det regelbundna föräldramöten, regelbundna överenskomna utvecklingssamtal, 6-åringarnas regelbundna kontakt med nybörjarundervisningen i form av månatliga besök i skolan under läsåret och att man vid behov alltid kan ta kontakt till berörda parter. 2.4 Specialdagvård Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Vid behov stöder man sej på sakkunnigutlåtanden. (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39) Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet. Denna habilitering sker i samarbete med barnets föräldrar och enligt behov med andra sakkunniga såsom t.ex. talterapeut, ergoterapeuter, psykolog eller socialarbetare inom barnskydd. Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässigt, emotionellt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i situationer där barnets uppväxtförhållanden inte tryggar dess hälsa eller utveckling. Behovet av stöd kan variera från av att vara kortvarigt till bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att stödbehovet ökar. Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna på daghemmet utvecklas så att de motsvarar barnens individuella behov så bra som möjligt. Vi ser över våra behov av eventuella tilläggsresurser ss. utbildning, handledning, material eller tilläggspersonal. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent. Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar förklaras och förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken för att förtydliga språket i vardagen. Individualiserad småbarnsfostran I barnets individuella plan för småbarnsfostran definieras barnets behov av extra stöd och hur stödet arrangeras. I åtgärdsplanen, som görs tillsammans med barnets föräldrar och daghemmets fostringsgemenskap, beskrivs barnets starka och svaga sidor. Vi ställer mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att uppnå målen. I planen 17

beskrivs också hur den individuella handledningen och daghemmets övriga verksamhet förenas. Ansvarspersoner utses för uppföljningen och utvärderingen av planen. Originalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna och specialbarnträdgårdsläraren. När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten. Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den mottagande parten. 3. VERKSAMHETSÅRET 2014-2015 - EN KONKRET HANDLINGSPLAN 3.1 Matematik Handlingsplan för 1-5-åringarna: Huvudmål: Begreppsuppfattning Att känna igen cirkeln och fyrkanten Att barnen får upptäcka att omgivningen är fylld med matematisk information Att barnen får använda matematiken i vardagen t.ex. genom att räkna och jämföra. Att väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik. Handlingsplan för 6-årsgruppen: Huvudmål: - Att förmedla en positiv attityd till matematik. Väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik. - Att förstärka barnens lärande i matematik. Begreppsutveckling; att ge ord för olika matematiska begrepp. Tidsuppfattning; årscirkeln, månaderna, veckodagarna, datum Att visa att omgivningen är full av matematik, som är nyttig, funktionell och användbar. Att barnen får praktisk erfarenhet av vad matematik kan användas till i vardagen. 18

Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Begreppen 1-10 Ramsräkning 1-10 Storleksuppfattning Former Begreppen 1-20, 1-100 Tidsbegrepp Storleksuppfattning Flera, färre, lika många Geometriska fomer Ordningstal Tyngd (vilken är tyngre?) Volym (hur många dl ryms i en liter? osv) Enkel problemlösning Fingerlekar Sånger Spel, pussel Böcker, sagor Ritande Lek Jämförelser (t.ex. hur många pennor behövs?) Samtal Sånger Spel, lekar Rörelseatktiviteter Konkretion Reflektion över eget tänkande Lekar Sånger Spel: turtagning, räkning, former Gymnastik: turtagning, räkna i olika lekar, former Födelsedagsfirande: räkna Sagor med siffrorna 1-10 Räknande i vardagen Räknande i vardagen Sånger och ramsor om dagarna, månaderna och årstiderna Att leta geometriska former i närmiljön Klossar, spel, bygg- och konstruktionslekar Mäta med linjal, måttband, dl-mått mm. Matematik Vardagen är full av matematik, den är nyttig, funktionell och användbar. Genom att använda alla sina sinnen och hela sin kropp, lär barnet känna matematiken. Barnet upptäcker att de vanligaste sakerna i dess liv innehåller matematisk information som tex. ålder, adress, familjemedlemmarnas antal, beteckningen på fortskaffningsmedlen etc. Rent praktiskt får barnet erfarenhet av och träning i matematikens begreppslighet i vardagssituationer som i dagsprogrammet, regler för spel, gruppens sammansättning, hur olika figurer och kroppar kan jämföras, mätas och organiseras i olika kriterier. Matematiken är ett universellt språk, en växelverkan mellan individer utan ett gemensamt talat språk. Kommunikationen sker med hjälp av modeller och symboler och ett matematiskt tänkande hjälper barnet att gestalta världen och minnas många olika saker. 3.2 Natur och miljö Handlingsplan för Huvudmål: Att barnen lär sig respektera naturen och miljön. Att barnen får bekanta sig med sin närmiljö. Att barnen får bekanta sig med återvinning. 19

Att barnen får bekanta sig med väder och väderfenomen Trafikfostran Handlingsplan för Huvudmål: - Att barnen får större kunskap och förståelse för sin miljö. - Att barnen lär sig uppskatta och akta sin livsmiljö. - Respekt för levande varelser (t.o.m. myror) - Insikt i hur det egna handlandet påverkar miljön. - Trafikfostran Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Att barnen får lära sig att vara i naturen och utveckla respekt för naturen Att barnen ska uppleva naturen och lära känna alla årstider Att barnen får bekanta sig och förstå olika metoder av återvinning Att barnen får bekanta sig med väder och väderfenomen. Att lära känna de vanligaste djuren och deras läten, insekter, fåglar De vanligaste blommorna De vanligaste träden Att lära känna djurspår i naturen Att lära sig hur man rör sig tryggt i trafiken Insikt i hur och var man skaffar sig kunskap. Hitta orsakssamband. Kunskap om hur vi kan vårda miljön. Vattnets kretslopp. Jorden och rymden. Att vara ute i alla väder och se årstidsväxlingarna Vi rör oss i naturen och diskuterar med barnen om hur man respekterar miljön Vi gör utfärder till vår närmiljö. Vi sorterar med barnen papper, bioavfall och övrigt avfall. Vi diskuterar, observerar o rör oss itrafiken Samtal om miljön. Sagor och berättelser om djur och natur, jorden och rymden. Lekar med anknytning till miljöfostran. Vi bekantar oss med djur och växter. Läsa böcker om djur och naturen m.m. Leka och sjunga sånger om djur, natur. Sånger om de olika årstiderna. Pyssel med naturmateria.l Använda lera, kol och prata om varifrån det kommer Vi gör utfärder till olika parker. Varje vår åker vi på utfärd till skogar och natur- och djurgårdar. Vi rör oss i vår närmiljö och gör utfärder till museer och teater mm. Barnen sorterar matavfall och papper. Vi odlar t.ex. påskgräs och ser hur det växer. trafiksagor, trafiksånger, trafiklekar Vi rör oss dagligen i trafiken Utevistelse i alla väder. Utflykter i närmiljön. Biblioteksbesök. - avfallssortering. Experiment med vatten. Plantera och sköta växter. Natur och miljö Målet för natur- och miljöfostran är att barnet lär sig uppskatta och förstå naturen och den miljö som mänskan skapat. Positiva upplevelser av utomhusvistelse oberoende av väder 20

och årstid är viktiga. Även om vi inte har en egen gård, utan i regel vistas i parkerna kring Johanneskyrkan, erbjuder vi barnet mångsidiga erfarenheter. Strävan är att fostra till en positiv attityd och hållbar utveckling mot den natur och miljö vi lever i. 3.3 Fysisk och motorisk utveckling Handlingsplan för Huvudmål: Att få trygghet och närhet. Att känna sig trygg i sin egen kropp Att lära känna sin egen kropp och förstå sina begränsningar Att känna glädje genom att röra på sig Att få röra på sig genom olika aktiviteter ute och inne Att presentera ett varierande utbud av aktiviteter Uppövande av grov- och finmotorik, öga- hand-koordination Handlingsplan för Huvudmål: Bättre kroppskännedom Känna glädje i att motionera och röra på sig Förstå motionens betydelse för hälsan Uppövande av grov- och finmotorik, öga- hand-koordination Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Lära känna sin kropp och uttrycka sina känslor Att känna glädje genom att röra på sig Barnen får bekanta sig av ett varierande utbud av aktiviteter Fysisk aktivitet ska vara en del av barnens vardag och på deras nivå Att behärska sin kropp, lära känna dess styrkor och svagheter Att hitta en motionsform som känns rolig. Korrekt penngrepp. Behärska användande av bestick Att röra på sig, ute och inne, genom ledda lekar och fri lek Genom uppmuntring, stöd och variation leder vi barnen till att känna glädje i att röra på sig. Rim- och ramslekar Ledd gymnastik Lek i miljöer, där barnet uppmuntras att röra på sig. Finmotoriska övningar. Balansövningar. Ute- och innegymnastik, Vi promenerar till olika parker och möter olika utmaningar Rörelselekar Sånglekar Dans Skridskoåkning Gymnastikstunder ute och inne Bollspel och lekar Skridskoåkning på vintern när vädret tillåter Finmotoriska aktiviteter med penna, linjal, sax, nål och tråd. Sånglekar som övar upp förmågan att korsa kroppens mittlinje. 21

Fysisk fostran Fysisk aktivitet stöder barnets tillväxt, hälsa och utveckling. Varje vecka har vi gymnastik med barnen, ute eller inne beroende på årstid och vintertid skrinnar vi regelbundet. Genom mångsidig motorisk aktivitet främjas barnets inlärningsförmåga, stöds utvecklingen av tanke och förståelse, tränas samarbetsfärdigheter och ges utlopp för överlopps energi. Barnen skall dagligen ges möjligheter att ägna sig åt mångsidig fysisk aktivitet, få glädjas åt att lära känna sin kropp, dess möjligheter och begränsningar. Samtidigt stöds barnets kognitiva, emotionella och sociala utveckling. 3.4 Hälsa Handlingsplan för Huvudmål: Att erbjuda hälsosam mat Att hitta en balans mellan aktivitet och lugn och ro Att erbjuda utvistelser och frisk luft. Uppmuntra till motion och aktivitet Hygien Handlingsplan för Huvudmål: Ge möjlighet för barnen att växa och utvecklas på ett sunt sätt. Balans mellan arbete och vila, ute- och innevistelse. Göra barnen uppmärksamma på hur de själva kan leva för att må bra fysiskt, psykiskt och socialt. Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: Att lära sig tvätta händerna före maten och efter toalettbesök. Vikten av att smaka på maten och allt som bjuds (också sallad och frukt). Att erbjuda hälsosam mat Att hitta en balans mellan aktivitet och lugn och ro. Att erbjuda utvistelser och frisk luft. Uppmuntra till motion och aktivitet. Att klä sig efter väder. Väcka intresse för motion. Fungerande sociala kontakter. Hälsosamma matvanor. Renlighet, hygien. Trafikfostran. Dagliga rutiner Uppmuntran vid måltiderna Att barnen erbjuds nyttig mat Genom att erbjuda varierande verksamhet och lugna stunder hittar vi balans i vardagen Genom daglig ute- och inneverksamhet Genom att diskutera hälsosamma levnadsvanor Dagliga rutiner. Samtal om hälsofrågor. Gott exempel av de vuxna. Humor och glädje av att vara tillsammans. Handtvätt under övervakning Måltider Påklädningssituationer Rörelseaktiviteter Sagostunder Vilostunder med massage Utevistelse Diskussion Lekar och aktiviteter som hjälper barnen att få vänner och att fungera socialt. Utevistelse. Ledda motionslekar. Måltidssituationer. Temapyssel om 22

hälsosamma mat- och levnadsvanor. Trafikpromenader. Handtvätt. Barnen klär sig enligt väder inför utevistelse. Hälsa Målet med hälsa är att barnet får en bra modell för fysisk och mental hälsa. Barnets väg till sund hälsa sker via de dagliga rutinerna som förekommer; toalettbesök, handtvätt, vila, måltiderna, avoch påklädning etc. Den helhetsbetonade pedagogiken ger barnet förutsättningar att utveckla sin fysiska, psykiska, sociala och andliga hälsa i växelverkan med andra barn och med vuxna i gruppen. 3.5 Konst och kultur Handlingsplan för Huvudmål: Att känna glädje i att skapa fritt i olika material och se ett resultat av allas arbeten på avdelningen. Att få uppleva att ingenting är rätt eller fel när det gäller kreativitet. Att få uppleva färg och form. Att få uppleva teater av olika slag. Att själv få skapa teater. Att få uppleva dans och rörelse till musik. Att själv skapa musik. Att få måla till musik av olika genre. Handlingsplan för Huvudmål: Att lära sig uttrycka sig genom konsten Att lära känna konst ur egen kultur och också bekanta sig med konst från den övriga världen Att värdesätta eget och andras arbete Dokumentera barnens alster för att kunna se utveckling. Inlärningsmål: Att känna glädje i att skapa och måla Att bekanta sig med känselsinnena, dans, musik, bildkonst, drama Att lära sig från klotter till huvudfoting. Att lära sig benämna grundfärgerna samt vitt och svart. Metoder: Att vi som vuxna ger utrymme, tid och ro till att skapa och använda sin fantasi Att uppmuntra barnen genom att ställa ut och dokumentera barnens alster. Att presentera ett varierande utbud av Aktiviteter: Måla med olika färgteknik. Teckna med kritor, pennor, tjocka tuscher, kol. Bekanta sig med den runda formen genom lek och rörelse och sedan på papper. Lära sig riva, klippa och använda lim. 23

Att lära sig traditionella oh nya sånger och sånglekar som passar barnens ålder Att i musik och bildkonst ge uttryck för fantasi och kreativitet. Att lära känna musik och bildkonst från olika tidsepoker och olika genre. Att kunna njuta av konst både av att själv skapa och att ta del av andras verk. pysselmaterial, musik, sång, dans, bildkonst Tjocka kritor, pennor och modellera finns tillgängliga för barnen. Måla då barnet känner för det. Pröva olika material. Grundfärgerna samt vitt och svart. Tjocka penslar, olika papper, leror, sax, tyg osv. Vi delar in barnen i små grupper enligt färdigheter. Att ge barnen tid och ro att skapa. Att erbjuda ett mångsidigt utbud av konst. Barnen får uppleva konst i olika miljöer. Småslöjd Måla till musik Rörelse till musik, dans Musikstunder med sånglekar, att lyssna på musik, användning av olika intstrument Teaterbesök, drama Musik, dans, sång och rytm som ingår i vardagen. Rita, måla, klippa, limma, arbeten med lera. Utfärder och gäster i syfte att göra konstundervisningen mera mångsidig. Konst och kultur Konstfostran är en mångsidig verksamhet som består av motoriska färdigheter, skapande fostran, bildkonst, sång och musik. Barnet blir delaktigt i den finlandssvenska kulturen genom lek- och sångtraditionen. Målet med konstfostran är att ge möjlighet att förstå sin kultur, njuta av den och ge utryck för den. Barnets visuella iakttagelseförmåga och fantasi utvecklas. 3.6 Etik och livsåskådning Handlingsplan för Huvudmål: Att lära barnen skilja på rätt och fel Vi firar eller presenterar religiösa högtider Uppmuntrar barnen till att skapa en egen livsåskådning Handlingsplan för Huvudmål: Åskådliggöra etiska frågor och utveckla barnets etiska tänkande Kulturell allmänbildning i fråga om religioner och frågor om livssyn Ge möjlighet för barnet att bekanta sig med religiösa högtider och få en bakgrund till varför vi firar de Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: 24

Att lära barnen skilja på rätt och fel Att barnen får en förståelse på sin åldersnivå om jul, påsk osv Uppmuntrar barnen till att skapa en egen livsåskådning Att veta vad en kyrka är Väcka intresse för etiska frågor Föra kulturella traditioner vidare Utveckla självkänslan och ge social färdighet Vi lär barnen skilja på rätt och fel genom diskussion, START, sagor, lekar Firar de stora kyrkliga högtiderna Besök i kyrkan Besök från församlingen Uppmuntring och diskussion Diskussion om etiska frågor Fira traditionella högtider Samlingar, ledda lekar, leksituationer, fri lek, START-stunder, sagor, sånger, pyssel Julkyrka, Påskkyrka, Julfest, besök från församlingen Vi diskuterar med barnen frågor om livsåskådning på deras nivå Samtal Rollekar Besök i julkyrkan Etik och livsåskådning Barnet deltar enligt vårdnadshavarens val i den undervisning och fostran som ges. Som regel är den gemensam för alla barn, religionsfostran sker enligt den ev.lutherska traditionen, där vi firar de stora helgerna under kyrkoåret. Den etiska fostran är en viktig del av barnets emotionella och sociala tillväxt och barnet lär sig skilja mellan rätt och fel, gott och ont, betydelsen av att be om och ge förlåtelse, lära sig tolerans. 3.7 Språk och kommunikation Handlingsplan för Huvudmål: - Att åldersenligt kunna använda sig av sitt språk och kunna kommunicera med varandra och med personalen Erbjuda barnen en språkligt stimulerande miljö Stöda barnens språkutveckling Få barnen att förstå sina egna och andras känslor Handlingsplan för Huvudmål: Utveckla barnets tänkande Sporra barnet att tänka själv och lyssna till andra Verbal konflikthanteing Lägga grund för läs- och skrivinlärningen Väcka intresse för språket som en väg till kommunikation Inlärningsmål: Metoder: Aktiviteter: 25

Få barnen att förstå sina egna och andras känslor och verbalt kunna uttrycka dem att åldersenligt kunna uttrycka sig i språket Erbjuda barnen en språkligt stimulerande miljö Stöda barnens språkutveckling Ett rikare ordförråd Fördjupad språklig medvetenhet Förmåga att uttrycka känslor i ord God självkänsla Diskutera om olika känslor, START-stunder. Genom dagliga rutiner, sagor, språklekar, sånger, rim och ramsor, spel mm Skapa en språkligt stimulerande miljö Samtal Språkliga övningar Läsning av olika slag av texter Indelning av barnen i smågrupper, beroende på deras språkliga medvetenhet Vi pratar om känslor på START-stunderna och i den övriga verksamheten frilek Sagor, språklekar, sånger, rim och ramsor, ledda lekar, användning av stödtecken och bilder vid behov, besök till bibliotek, teatrar, samlingar sånger med rörelser och bilder som gör orden begripliga. Diskutera behov av talterapi eller annat stöd med föräldrarna Barnen samtalar med andra barn och med vuxna Poesi, prosa, faktaböcker Samtal som sträcker sig utanför här och nu Rollekar, drama, teater Övningar i lekens form med stavelser, ljud, ordsyntes mm Besök på biblioteket, museer och främmande miljöer Sagotering Sånger Språk och växelverkan Ett starkt modersmål och en god kommunikation med omgivningen stärker barnets självkänsla och ger en trygg finlandssvensk identitet. Språkfärdigheterna och förmågan till växelverkan tränas i leken och i vardagssituationerna och befrämjar den kognitiva utvecklingen. I en språkligt rik inlärningsmiljö finns det gott om böcker, spel, utrymme för dramalekar etc. som stimulerar språk- och kommunikationsutvecklingen. Besök på muséer, torg, teatrar o.a. platser aktiverar språket och berikar barnet. Regelbundna berättar-/sago-/läsestunder ger barnen möjlighet att koncentrera sig på och leva sig in i det de hör. Rim och ramsor ger språket glädje och rytm, liksom sånger och sånglekar. Språklig och kulturell identitet är förknippade till varandra. Sex år är en lämplig ålder att väcka den språkliga medvetenheten och skapa basfärdigheter för att läsa/skriva genom att träna uttryck, tal och artikulation. 4. UTVÄRDERING 26

Uppräkning av metoder för utvärdering av verksamhetens struktur, rytm, föräldrasamarbetet, fostringsgemenskap och handlingsplan - beskrivning av de metoder som används för utvärdering. Hur och När, Dokumentation. Utvärdering av barnets utveckling Utvärderingen har som syfte att främja barnets tillväxt och utveckling, den är helhetsbetonad och skall uppmuntra och stärka barnets självkänsla. Läraren deltar tillsammans med vårdnadshavaren och barnet i utvärderingen, den skall vara mångsidig och en naturlig del av den vardagliga verksamheten. Konkret består den av samtal och genomgång av den portfölj där man samlat barnets egna arbeten, dokument om barnets utveckling och efter genomgången 6-årsverksamhet får barnet ett diplom. Utvärdering av verksamheten Målet är att på ett strukturerat sätt gå igenom hur vi kunnat nå uppsatta mål för det enskilda barnet och för gruppen. En utvärdering av verksamheten ligger som grund för både förskolans/sexårsverksamhetens och pedagogernas resurser. Matematik Natur och miljö Fysisk och motorisk utveckling Hälsa Konst och kultur Etik och livsåskådning Språk och kommunikation Utvärdering av verksamhetens struktur 2013-2014 Dagsschema / Dagsrutiner Under skolåret 2013-2014 har personalen i Marias Asyl haft åsikten att verksamheten har varit omväxlande och rik och att arbetsklimatet har varit trevligt. Tambursituationen har underlättats av att inte alla barn i Marias Asyl har klätt av eller på sig samtidigt, eftersom 6-åringarna börjat sin verksamhet inomhus. För Rubinernas verksamhet har det givit tydlig struktur på dagen då man börjat med samlingsstund inne klockan 9 och då gjort en genomgång av dagsschemat. Under vårterminen har också utgåendet på eftermiddagarna börjat fungera bättre. Systemet på morgnarna med personalansvar enligt arbetsturer har fungerat bra. Att alla de barn som kommit tidigt till daghemmet, också de som inte äter morgonmål, har samlats inne hos Safirerna har gjort övervakningen av barnen lättare. Veckoschema 27

Föräldrarna har uppskattat att få veckoschemat hemsänt per e-post. En papperskopia av veckoschemat har också varit tillgänglig för den som önskat. Schemat har varit skrivet i stora drag, så rum för improvisationer och barnens önskemål har kunnat hållas kvar. Verksamhet Barnens behov och önskemål har stått i centrum och det har funnits tid för barnens egen lek samtidigt som en målmedveten verksamhet har bedrivits. Gemensamma musikstunder har varit ett positivt inslag i verksamheten. Fester och jippon har i allmänhet upplevts som lyckade, t.ex. gemensamma fester över avdelningsgränserna, där barnen äter vid bord med barn från andra avdelningar. Vårens vernissage, där barnens konstverk visades upp har fått positiv feed-back av föräldrarna. Vårutfärden gick också det här året till Söderveckoski eftersom det under de två tidigare åren visat sig vara ett så lyckat utfärdsmål. Svenska kulturfondens stipendier har gjort det möjligt för oss att anlita kulturpersoner som berikat vår verksamhet. Under året genomgår alla i personalen fortbildning på olika områden. 4.1 Utvärdering av fostringsgemenskap 2013-2014 6-åringarnas individuella läroplaner ger större möjlighet för föräldrarna att ta del i och påverka verksamhetens innehåll. År 2014-2015 kommer sexårsverksamheten att fortsätta enligt samma koncept, även om 6-åringarna delar avdelningsutrymme med de barn som är födda 2009. Vi strävar efter att ta reda på föräldrarnas sätt att vårda och fostra sina barn och i mån av möjlighet tillmötesgå föräldrarna i vår verksamhet. Utvärdering av föräldrasamarbete 2013-20014 Samarbetet med föräldrarna har för det mesta fungerat bra och vi har upplevt att det funnits en öppen atmosfär mellan föräldrar och personal. En brist är att den personal som har kvällstur inte alltid har kännedom om hurdan dag ett barn från en annan avdelning har haft. Besöksdagen har lagt grunden till föräldrasamarbete mellan personalen och de nya föräldrarna. Hembesök har gjorts till nya barn som saknat daghemserfarenhet. Vi strävar efter att komma överens med föräldrarna då deras och personalens åsikter inte sammanfaller och tillsammans försöker vi reda ut missförstånd som uppstått. Föräldrasamtalsstunder har vi ordnat enligt behov. Vi anser oss ha ett öppet, rakt och gott samarbete med våra föräldrar. Föräldrarna har också stött vår verksamhet genom att försöka ordna vården för sina barn under personalens planeringseftermiddagar mellan kl 16-17:30 och morgnar mellan kl 7:30 28