Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 19 januari 2005 Närvarande ledamöter: Mille Millnert, ordförande (med undantag av punkt 11) Gun Djerf Anita Hansbo (t o m punkt 8) Lars-Elve Larsson Staffan Sarbäck (ordförande punkt 11) Johan Sigholm Benny Stridsberg Arne Sundström Sven Tafvelin (fr o m punkt 4) Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Börje Josefsson (fr o m punkt 8) Ole Saunte-Boldt (punkt 8) Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade:
Anita Kollerbaur Jan-Martin Löwendahl Kjell Nilsson 1. Inledning Styrelsens nye ordförande Mille Millnert hälsade välkommen och sammanträdet inleddes med att deltagarna (varav några nya ledamöter i styrelsen) presenterade sig för varandra. 2. Val av vice ordförande Till vice ordförande för mandatperioden 2005-2007 utsågs Staffan Sarbäck. 3. Dagordning Den föreslagna dagordningen godkändes och att justera dagens protokoll utsågs Per Wernheim. 4. Kort information om SUNET och NORDUnet Hans Wallberg redogjorde översiktligt för vilken roll SUNET och NORDUnet spelat och alltjämt spelar, hur kapacitetsutvecklingen varit och vilka tjänster som tillhandahålls. Därefter kommenterade Olle Thylander verksamhetsplanen för 2005, som antogs vid föregående styrelsemöte. Styrelsen ställde frågor och gav synpunkter.. 5. Introduktion till styrelsearbetet Olle Thylander kommenterade SUNETs arbetsordning och besvarade frågor från ledamöterna om tolkningen av denna och om organisation och arbetssätt. 6. Planering av möten Efter diskussion bestämdes följande tider för kommande sammanträden:
Torsdagen den 31 mars 2005 kl 9.30-14.00 (med avbrott för lunch kl 12-13). Onsdagen den 25 maj 2005 kl 9.30-14.00 (med avbrott för lunch kl 12-13). Tisdagen den 13 september 2005 kl 9.30-14.00 (med avbrott för lunch kl 12-13) samt Tisdagen den 22 november 2005 kl 9.30-14.00 (med avbrott för lunch kl 12-13). Vid mötet den 31 mars bestäms tid för ett ev informationsmöte för universitet och högskolor våren 2005 samt datum för ett nytt SUNET Forum hösten 2005. 7. Framtidsgruppen För att säkert hinna med dagens viktigaste ärenden, utredningen om svart fiber och beslut med anledning av denna, valde styrelsen att tills vidare hoppa över statistik- och ekonomifrågorna och gå vidare med punkten om framtidsgruppen. Staffan Sarbäck meddelade att framtidsgruppen kommer att ha ännu ett sammanträde innan slutrapporten överlämnas till SUNETs styrelse, vilket bör ske vid nästa styrelsesammanträde. Styrelsen konstaterade att det är oerhört viktigt att förankra alla förslag hos universitet och högskolor. En möjlighet hade varit att presentera rapporten för SUHFs förbundsförsamling, men de tillfällena ligger inte rätt i tiden. I stället kan man kalla till ett särskilt möte för att informera om framtidsplanerna för SUNET någon gång under våren. 8. Utredningen om svart fiber Konsult Ole Saunte-Boldt presenterade de viktigaste slutsatserna i de två rapporter som färdigställts dagarna före styrelsemötet. Han betonade att ett eget våglängdsmultiplicerat fibernät, ett DWDM-nät, ger fördelar som man inte får när man köper tjänster från Internet operatörer. Fördelarna är skalbarhet, kapacitet, tillförlitlighet och flexibilitet. Kostnaden består av tre komponenter: kostnaden för fiberinfrastrukturen, kostnaden för DWDM-utrustningen samt kostnaden för drift och underhåll. Dessa kostnadsposter får jämföras med vad det kostar att (som SUNET nu gör) hyra våglängder och inte ha någon egen DWDM-utrustning.
Ole Saunte-Boldts undersökning har visat att det finns möjligheter att köpa/hyra fiber på de sträckor som täcks in av dagens SUNET och att kostnaden per meter fiber tycks vara lägre i Sverige än i de flesta länder på den europeiska kontinenten. Flera möjligheter finns både vad gäller finansieringslösningar och topologin. En möjlighet är att samarbeta med NORDUnet och ha gemensam fiber på vissa sträckor, men SUNET kan också bygga ett helt eget nät. Hur mycket utrustning och vilken utrustning man väljer kan påverkas av typen av nät och även lösningar avseende drift och underhåll får studeras mer i detalj när förutsättningarna är bättre kända. Som SUNET redan tidigare konstaterat måste ett nytt nät stå klart och kunna användas från och med den 1 januari 2007, vilket ger oss bara 23 månader för att först upphandla fiber, sedan upphandla utrustning och därefter tjänster avseende drift och underhåll. Det innebär att det är bråttom att agera. Styrelsen framhöll att det i tidplanen också måste anslås tid för förankringsarbete och att det därvid är särskilt viktigt att kunna göra kostnadsjämförelser med nuvarande nät. Det uppdrogs åt Ole Saunte-Boldt att tillsammans med Hans Wallberg ställa samman sådana data och att skriva en "executive summary" som kan användas för att föra ut diskussionen i högskolan. Ordföranden tackade Ole Saunte-Boldt för presentationen, och styrelsen fortsatte diskussionen sedan Ole lämnat sammanträdet. 9. Diskussion och beslut med anledning av rapporten Styrelsen diskuterade de alternativ som finns vad gäller upphandlingen av fiber, främst s k IRU (köp av garanterad nyttjanderätt under ett antal år, oftast avseende mycket lång tid, 10-15 år) å ena sidan och sedvanliga hyresavtal å andra sidan. Även i det senare fallet är det önskvärt att avtal tecknas för betydligt längre tid än vad som är fallet i de avtal SUNET hittills tecknat. När det gäller IRU framkom tveksamheter av flera slag: Det är oklart vilka garantier denna form ger enligt svensk lag i händelse av konkurser, företagsköp eller företagsnedläggningar Det är tveksamt om SUNET skulle tillåtas teckna ett så långsiktigt avtal med hänsyn till bestämmelserna för offentlig upphandling Sannolikt skulle en sådan upphandling kräva tillstånd av regeringen med risk för fördröjningar och andra komplikationer
Vid en eventuell gemensam affär tillsammans med NORDUnet skulle en prövning sannolikt dessutom behöva ske i flera länder Till syvende och sist blir inte fibern SUNETs egendom i formen IRU utan ur upphandlingssynpunkt handlar det fortfarande om en form av hyra. Styrelsen beslöt därför att avföra IRU ur diskussionen och att en upphandling måste avse hyra av fiber på relativt lång sikt. När det gäller hur lång sikt finns två slag av begränsningar: Tiden kan inte avvika alltför mycket från vad som är brukligt för andra hyresavtal avseende bindningar på lång sikt - det skulle kunna leda till att upphandlingen överklagas och anskaffningen fördröjs, vilket SUNET inte har råd med Även om det rent tekniskt vore möjligt skulle det inte vara moraliskt riktigt av SUNET att i onödan binda universitet och högskolor för en lösning under så lång tid som 15 år. En lämplig lösning kan därför vara att teckna ett avtal för en grundperiod med möjlighet till en viss förlängning. Upphandlingsförordningen tillåter att ett avtal förlängs med hälften av den tid som det grundläggande avtalet avser. Styrelsen beslöt att den fortsatta diskussionen och de kostnadsjämförelser som skall göras bör utgå från att SUNET vill hyra fiber på 8 år med möjlighet till förlängning 2+2 år. När det gäller den utrustning som behöver upphandlas så bör också den skrivas av under relativt lång tid. Eftersom den med säkerhet behöver användas under hela den tid hyresavtalet avser bör den därför skrivas av under 8 år (men inte under längre tid). Avslutningsvis ställdes frågan om planeringen nu kan gå vidare och förberedelser för en upphandling vidtas, inkluderande framtagning av ett förslag till upphandlingsunderlag utifrån de nu angivna förutsättningarna. Styrelsen besvarade frågan jakande. Processen att ta fram ett upphandlingsunderlag bör nu starta, och i det arbetet bör också SUNETs
tekniska referensgrupp medverka. Frågan om vilka fördelar ett samarbete med NORDUnet skulle ge bör också utredas i den processen. Avrapportering skall ske vid nästa sammanträde, och dessförinnan får inga detaljer släppas ut och ingen upphandling får påbörjas. Efter genomgång av och beslut med anledning av utredningsrapporten beslöt styrelsen att ägna återstående sammanträdestid åt de två kvarvarande beslutspunkterna avseende holdingbolag respektive företaget Acreos användning av NORDUnet och GÉANT. 10. Behandlingen av holdingbolag i SUNETs regler SUNET-styrelsen diskuterade vid förra sammanträdet högskolornas önskemål att företag som till 100 % ägs av deras holdingbolag borde tillåtas använda SUNET utan att betala avgifter som externa organisationer. Styrelsen beslöt nu ändra bestämmelsen så att den får följande lydelse: 3.2.2 Holdingbolag som ägs av universitet/högskola Holdingbolag behandlas som en del av universitetet/högskolan. Under holdingbolag sorterar dels verksamhet som kan anses tillhöra högskolans kärnverksamhet, dels verksamhet som konkurrerar med liknande verksamhet på en marknad. Det är upp till varje högskola att avgöra om verksamheten är av sådan karaktär att den bör inkluderas i högskolans användning av SUNET eller om hänsynen till konkurrenslagstiftningen kräver att verksamheten bara får använda SUNET om den anmäls till SUNET som extern organisation. För att verksamhet i företagsform skall kunna betraktas som en del av kärnverksamheten krävs alltid att verksamheten till 100 % ägs av universitetet/högskolan via holdingbolaget. När bolag enligt denna bestämmelse behandlas som en del av högskolan skall de också ha högskolans domänadress. Universitet/högskolor som har holdingbolag och utnyttjar möjligheten att låta viss verksamhet i företagsform använda SUNETs nät skall årligen per den 1 oktober informera SUNET om vilka verksamheter som högskolan gett tillstånd att använda SUNET i annan form än som extern organisation.
11. Acreos önskemål att få använda NORDUnet och Géant i ett projekt Mille Millnert deltog inte i behandlingen av detta ärende p g a jäv. Ordförande under punkten var Staffan Sarbäck. Ärendet: Företaget Acreo avser att utnyttja dels en Gigabit Ethernet-förbindelse i NORDUnet:s Northern Light och dels motsvarande resurser inom GÉANT för sitt deltagande i projektet MUPBED.. Acreo planerar att komma åt dessa resurser genom att, på egen bekostnad, sätta upp en förbindelse från Acreos lokaler till KTHNOC och där, mot avgift, placera nödvändig kommunikationsutrustning som i sin tur ansluter till Northern Light och GÉANT. Northern Light är ett nätverk för punkt-till-punkt förbindelser med hög kapacitet i de nordiska länderna. Northern Light baseras på teknik för s.k. lambda networks och ska fungera som en testbädd för utveckling av ny nätteknik och nya nättjänster. Syftet med NorthernLight är att göra det möjligt för nordiska forskare att delta i internationella projekt kring "lambda networking". Det går inte att bedöma kostnaderna för Acreos användning av resurser inom GÉANT. Eftersom EU till 50 % finansierar GÉANT samtidigt som EU också finansierar MUPBED-projektet kan det förefalla rimligt att Acreo kan nyttja GÉANT-resurserna fritt. När det gäller användningen av Northern Light har NORDUnet beräknat kostnaderna för en Gigabit Ethernet-förbindelse till 800 000 SEK/år. Denna förbindelse används både av Acreo och av DTU i Danmark varför Acreos del i förbindelsen motsvarar en kostnad på 400 000 SEK/år. Eftersom DTU är en del i Forskningsnettet i Danmark kan DTU använda förbindelsen enligt Forskningsnettets villkor. Beslut: Eftersom SUNET tills vidare inte har någon alternativ användning av den Gigabit Ethernet-förbindelse i Northern Light som Acreo avser att utnyttja beslutar styrelsen att Acreo får utnyttja förbindelsen mot en avgift av 200 000 SEK/år. 12. Remiss från näringsdepartementet
P g a tidsbrist kunde förslaget till synpunkter från SUNET inte behandlas. I stället uppmanades ledamöterna att via e-post till Olle Thylander inom en vecka föra fram sina synpunkter på förslaget, innan detta används i utformningen av ett formellt svar från Vetenskapsrådet. 13. Överhoppade ärenden och övriga frågor De redovisningar i form av statistik m m som denna gång inte hanns med får styrelsen återkomma till vid nästa sammanträde den 31 mars 2005. Nu tillgänglig trafikstatistik, tillgänglighetsstatistik m.m. distribueras emellertid elektroniskt till ledamöterna omgående efter mötet. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Per Wernheim Mille Millnert