Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501

Relevanta dokument
Räkneuppgifter, kemisk bindning Kvantmekanik och kemisk bindning I, 1KB501

Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0

TENTAMEN I KVANTFYSIK del 1 (5A1324 och 5A1450) samt KVANTMEKANIK (5A1320) med SVAR och LÖSNINGSANVISNINGAR Tisdagen den 5 juni 2007

Räkneuppgifter 1, kvantmekanik

Kvantfysik SI1151 för F3 Tisdag kl

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Tentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37

Tentamen, Kvantfysikens principer FK2003, 7,5 hp

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Kvantmekanik II (FK5012), 7,5 hp

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Formelsamling, Kvantmekanik

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Atom- och kärnfysik med tillämpningar -

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Atom- och kärnfysik med tillämpningar -

Kvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Svar och anvisningar

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Kvantmekanik II - Föreläsning 10

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

1. Låt kommutatorn verka på en vågfunktion och inför att ˆp x = i h d. d2 (xψ(x)) ) = h 2 (x d2 Ψ(x) = i2 hˆp x Ψ(x) [ev] E n = 13, 6 Z2 n 2

Hückels metod. Matti Hotokka

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

FACIT till ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI. Kap. 1 BAKGRUND

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Kvantmekanik - Gillis Carlsson

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot:

s 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Föreläsning 1. Elektronen som partikel (kap 2)

2.4. Bohrs modell för väteatomen

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Dugga i FUF040 Kvantfysik för F3/Kf3

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen Fysikaliska principer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 2015, kl 17:00-22:00

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Tentamen Fysikaliska principer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Svar och anvisningar

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2. Bioinformatik Xbio3

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

7. Atomfysik väteatomen

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

2.14. Spinn-bankopplingen

Molekylmekanik. Matti Hotokka

KVANTFYSIK för F Inlämningsuppgifter I6

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Tentamen i Fysik för π,

Välkomna till kursen i elektroniska material!

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Svar och anvisningar

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Andragradspolynom Några vektorrum P 2

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

F3: Schrödingers ekvationer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Transkript:

Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 TENTAMEN, 013-06-05, 8.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, bifogade formelsamlingar. Börja på nytt blad för varje nytt problem, och skriv din kod på varje blad. Betygsskala: 14 18,5 totalpoäng ger betyg 3 19 4,5 totalpoäng ger betyg 4 5 30 totalpoäng ger betyg 5 För godkänt krävs det: minst 5 poäng på kvantmekanik -delen av tentamen minst 5 poäng på kemisk bindning -delen av tentamen godkänd inlämningsuppgift Kvantmekaniska tillämpningar inom teknik och samhälle. Lycka till! Nessima och Erik 1. En elektron fångas i en kvantprick (engelska: quantum dot ) som modelleras med den en-dimensionella lådpotentialen { 0 0 < x < a V (x) = + för övrigt, där a = 10 nm (1 nm= 10 9 m). Elektronmassan är m = 9,1 10 31 kg. (a) Beräkna nollpunktsenergin uttryckt i elektronvolt (ev). (1p) (b) Beräkna våglängden för en foton som exciterar elektronen från grundtillståndet till första exciterade tillståndet. (p) (c) Antag elektronen prepareras i tillståndet φ 1 (x). Beräkna sannolikheten att finna elektronen på intervallet 0 x a/4. (p). Beräkna ˆL z för en p x -orbital hos en väteatom. (5p) 3. En partikel med massan m befinner sig i potentialen V (x) = V0 a 4 [ (x a) a ], där V 0 och a är positiva konstanter. Potentialen har minima vid x = 0 och x = a. Vi studerar vibrationer kring jämviktsläget i x = 0. (a) Skriv V (x) = Ax + Bx 3 + Cx 4 och bestäm A, B och C. (1p) (b) Använd första ordningens störningsteori med Ax som ostörd potential och Bx 3 +Cx 4 som störning för att beräkna grundtillståndsenergin. Ange ett villkor uttryckt i V 0, a, m och h för att första ordningens störningsteori ska ge en bra approximation till den exakta grundtillståndsenergin. (4p)

4. För att studera en flerelektronatom kan man använda oberoende partikelmodellen där man betraktar varje enskild elektron individuellt. (a) Beräkna joniseringsenergin för natriumatomen, 11 Na, med hjälp av Slaters regler. (p) (b) Bestäm om joniseringsenergin för kaliumatomen, 19 K, är större eller mindre än den för natriumatomen, om du vet att atomernas storlek är 1,80 Å för Na och,0 Å för K. Förklara hur du resonerar. (p) (c) Skriv upp Slaterdeterminanten för det exciterade tillståndet (1s 1 s 1 3s 1 ) i lithium, 3 Li. (1p) 5. Betrakta aluminiumatomen i grundtillståndet, 13 Al:[Ne]3s 3p 1, och i det exciterade tillståndet 13 Al:[Ne]3s 4s 1. (a) Ange, för alla inblandade nivåer, de möjliga värdena på kvanttalen L, S och J, samt därtill hörande atomära termsymboler. (3p) (b) Beräkna spinn-bankopplingsenergin, uttryckt i hca, för alla inblandade nivåer. (1p) (c) Övergången från det exciterade tillståndet 13Al:[Ne]3s 4s 1 till grundtillståndet ger upphov till två finstrukturlinjer med vågtal ν 1 = 5354,8 cm 1 och ν = 54,7 cm 1. Beräkna grundtillståndets spinn-bankopplingskonstant A uttryckt i cm 1. (1p) 6. Bindningsavstånden för molekylerna CN, CN och CN + är 1,177 Å, 1,1718 Å och 1,400 Å, dock inte nödvändigtsvis i denna ordning. (a) Rita ett molekylorbitaldiagram och beräkna bindningstalet för grundtillståndet i CN. (1p) (b) Hur många valenselektroner finns det i CN? (1p) (c) Hur många molekylorbitaler får man i en beräkning på CN med PM3, som är en approximation till Hartree-Fockmetoden där man räknar bara på valenselektronerna? Förklara hur du resonerar. (1p) (d) Ange vilket bindningsavstånd som hänför till vilken molekyl. Förklara hur du resonerar. (1p) (e) Vilka av molekylerna CN, CN och CN + är diamagnetiska och vilka är paramagnetiska? (1p)

Lösningar 1. (a) Nollpuktsenergin: E 1 = h π ma = (1.05 10 34 ) π 9.1 10 31 (10 8 ) ev = 3.74 mev 1.6 10 19 (b) Fotonens energi hc λ matchar energiskillnaden mellan 1:a exciterade och grundtillstndet, vilket ger: hc λ = E E 1 = 3E 1 λ = hc = 6.63 10 34 3 10 8 3E 1 3 1.6 10 19 m = 0.11 mm. 0.00374 (c) Sannolikheten att finna elektronen på intervallet 0 x a/4: P (0 x a/4) = a/4 0 φ 1(x)dx = a. Relation mellan p x och klotytefunktioner: a/4 0 ( sin πx ) dx = 1 a 4 1 π 9.1%. p x = R,1 (Y 1,1 + Y 1, 1 ) / = (φ,1,1 + φ,1, 1 ) /. För p x : L z = h (φ,1,1 + φ,1, 1 )(φ,1,1 φ,1, 1 )dv = 0, L = 1 (1 + 1) h (φ,1,1 + φ,1, 1 )(φ,1,1 + φ,1, 1 )dv = h. 3. (a) Utveckling av kvadraterna: V (x) = V0 a 4 ( x 4 4ax 3 + 4a x ). Identifiering ger: A = 4V 0 a ; B = 4V 0 a 3 ; C = V 0 a 4. (b) Standarduttrycket ger vinkelfrekvensen 8V0 ω = ma. Ostörda grundtillståndsenergin: E (0) 0 = 1 hω = 1 h 8V0 ma. Först ordningens energikorrektion: 0 = 3 h 3 ma, E (1) där vi använt grundtillståndsfunktionen e mω h x. Villkor för att första ordeningens störningsteori ska ge bra approximation: E (0) 0 E (1) 0 ma V 0 h 9 048.

4. (a) Joniseringsenergin: Na Na + + 1e IP = E Na + - E Na Na:1s s p 6 3s 1, ger E Na = E(1s ) + 8E(s p 6 ) + E(3s 1 ) Na + :1s s p 6, ger E Na + = E(1s ) + 8E(s p 6 ) IP = E Na + - E Na = -E(3s 1 ) med E n = Z eff n E H ; E H = 13,6 ev Z eff (3s 1 ) = 11-8x0,85 - x1 =,0 (Rita!) IP = E Na + - E Na = -(-13,6(,0 3 ) ) = 7,3 ev (= 706,6 kj/mol). (b) Det är lättare att jonisera en stor atom där e är löst bundna, än en mindre atom där e är tättare bundna och sitter därför närmare kärnan. r K > r Na ger IP K < IP Na (c) Varje e betraktas individuellt: man behöver 3 spinnorbitaler för att beskriva de 3 e i Li:1s 1 s 1 3s 1. Om, t.ex., alla tre e har spinn-upp så tar man: ψ 1s α, ψ s α och ψ 3s α. ψ 1s (1)α(1) ψ s (1)α(1) ψ 3s (1)α(1) Ψ = 1 6 ψ 1s ()α() ψ s ()α() ψ 3s ()α() ψ 1s (3)α(3) ψ s (3)α(3) ψ 3s (3)α(3) 5. (a) (i) 13 Al:[Ne]3s 3p 1, en oparad e (3p 1 ) med l=1 L=l=1 term P; e har alltid s= 1 S=s= 1 S+1= 1 +1=; L S J L+S 1 1 J 1 + 1 1 J 3 nivåer J = 1 ; 3. Termsymbolerna är P 1 och P 3. (ii) 13 Al:[Ne]3s 4s 1, en oparad e (4s 1 ) med l=0 L=l=0 term S; e har alltid s= 1 S=s= 1 S+1= 1 +1=; L S J L+S 0 1 J 0+ 1 1 J 1 en nivå J = 1. Termsymbolen är S 1. (b) (i) E SO ( P 1 )= 1 hca[ 1 ( 1 + 1) 1(1 + 1) 1 ( 1 + 1)] = -hca. E SO ( P 3 )= 1 hca[ 3 ( 3 + 1) 1(1 + 1) 1 ( 1 + 1)] = 1 hca. OBS! E SO ( P 3 ) > E SO( P 1 ) (ii) E SO ( S 1 )= 1 hca[ 1 ( 1 + 1) 0(0 + 1) 1 ( 1 + 1)] = 0. OBS! Ingen spinn-bankoppling. (c) Rita först de tre nivåerna och de två övergångarna: en från S 1 till P 3 med ν = 54,7 cm 1, och en från S 1 till P 1 med ν 1 = 5354,8 cm 1. Man har: E = E SO ( P 3 ) - E SO( P 1 ) = 1 hca - (-hca) = 3 hca Men även: E = hc ν 1 - hc ν = hc( ν 1 ν ) Alltså 3 hca = hc ν 1 - hc ν vilket ger A = 74,7 cm 1. 6. (a) CN har totalt 14 e ( 6 C; 7 N; och en extra e ). Rita diagrammet bindningstalet blir b(cn )=3 (b) CN har totalt 14 e, varav 6 C: 1s och 1 7 N: 1s är inre e. Resten, 14-4=10 är valenselektroner. (c) 6 C: 1s s p 4 valens-atomorbitaler:s, p x, p y och p z. 7N: 1s s p 3 4 valens-atomorbitaler:s, p x, p y och p z. LCAO: man kombinerar 8 atomorbitaler för att få 8 moelkylorbitaler i CN. (d) Rita MO-diagrammen b(cn + )=; b(cn)=,5; b(cn )=3. Ju större bindningstalet är, desto starkare är bindningen och desto kortare är

bindningsavståndet (R e ). b(cn + ) < b(cn) < b(cn ) R e (CN + ) > R e (CN) > R e (CN ); alltså, R e (CN + )= 1,400 Å; R e (CN)= 1,177 Å och R e (CN )= 1,1718 Å. (e) Från MO-diagrammen: CN + och CN är diamagnetiska (inga oparade e ) medan CN är paramagnetisk (en oparad e ).