Hälsoärende, Vägledning för dokumentation

Relevanta dokument
LATHUND DOKUMENTATION

Dokumentation i patientjournalen

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinje Dokumentation HSL

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad

Palliativ vård i livets slutskede

Registrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD ICF Journalföring HSL

Patientjournalens innehåll

Lathund för dokumentation i Treserva

1.1 Vårdåtagande, ordinärt och särskilt boende. 1.2 Vårdplaner inklusive risk-planer. 1.5 Kontaktuppgifter närstående

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Hemsjukvård i Hjo kommun

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ny person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Informationssäkerhet i patientjournalen

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Lathund Mina Planer. En ny bild visas på skärmen där du anger din 6-siffriga säkerhetskod och klickar på Jag legitimerar mig.

Avvikelser och klagomål, hälso- och sjukvård och omsorg

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Sektor Stöd och omsorg

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Treserva. Genomförandewebben. Alla funktioner i Genomförande Webben Omvårdnadspersonal Senast reviderad: Manual för: Version:

Undersköterska Besök kort

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Lifecare SIP i hemmet in- och utskrivning hemsjukvård Manual för kommun

Rutin för journalföring

Rutiner för dokumentation i patientjournal i Treserva

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Fotvårdsspecialist Nybesök

Förebyggande arbete kring brukaren

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Treserva. Genomförandewebben. Alla funktioner i Genomförande Webben Omvårdnadspersonal Senast reviderad: Manual för: Version:

SIP Samordnad Individuell Plan

Information om hemsjukvård

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Kommunal hälso- och sjukvård

Individens behov i centrum

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Författare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (10)

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Samordnad Individuell Plan

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Äldreförvaltningen Sida 1 (31)

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Metodstöd Treserva Sekretess/samtycke

Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Läsa och kvittera Inskrivningsmed. utskrivningsplanering. Besvara frågor och starta. utskrivningsplanering. Skicka Inskrivningsmeddelandet

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Lifecare SPU SIP på sjukhuset och social planering Manual för Kommunen

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Riktlinje Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård

Stödmaterial- registret över insatser inom den kommunal hälso- och sjukvården

Habilitering och rehabilitering

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

Samordnad va rdplanering - rutin

Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL

Äldreförvaltningen Sida 1 (31)

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

Transkript:

RUTIN DOKUMENTATION PATIENTJOURNAL Hälsoärende, Vägledning för dokumentation Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 54 nr 606 Antaget 2019-03-13 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2020-03-13 Dokumentansvarig Monica Lundquist MAR projektledare införande Hälsoärende

RUTIN 2(12) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 3 Översiktlig beskrivning dokumentationen... 3 Hälsoärendets uppbyggnad... 4 Relaterade faktorer... 4 ICF-områden i relaterade faktorer... 4 Diagnos... 4 Anamnes... 4 Personfaktorer... 4 Samordning... 5 Enstaka Åtgärd... 5 Dokumentera sådant som inträffar löpande... 6 Uppmärksamhetsinformation... 6 Processer... 7 Processtyper... 7 Mätvärden... 7 Standardprocesser... 8 Standardprocesser sjuksköterska...8 Standardprocesser rehab...9 Processtegen... 9 1. Ta emot vårdbegäran...9 2. Utreda...10 3. Bedöma behov...10 4. Åtgärda...10 5. Följa upp...11 Löpande anteckningar i processen.... 11 Statistik... 12 Hantering av avgifter... 12

RUTIN 3(12) Inledning Legitimerad personal är skyldig att föra patientjournal enligt patientdatalagen (2008:355). Strukturen i patientjournalen, Hälsoärendet följer den nationella informationsstrukturen, där ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) och KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder) används för att beskriva hälsotillstånd och vårdåtgärder. Den här vägledningen ersätter tidigare vägledning daterad 2017-12-19, Rutin anslutning till hemsjukvården sjuksköterskeinsatser 2016-10-28 samt Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård 2016-10-18. Syfte Syftet med vägledningen är att beskriva hur hälso-sjukvårdsprocessen ska dokumenteras, vad som ska dokumenteras under de olika stegen i patientjournalen. Den är tänkt att fungera som ett stöd för att säkerställa att vårdprocessen dokumenteras på ett patientsäkert sätt. Avgränsning Dokumentet beskriver inte tillvägagångsättet i systemet, till det finns Lathund Dokumentation Hälsoärende. Översiktlig beskrivning dokumentationen Hälsoärendet består av två delar. Dels en del för planerad hälso-och sjukvård, processerna, och dels en för bakgrund, aktuellt hälsotillstånd och händelser som inte hör hemma i processerna. Denna del kallas relaterade faktorer. Grundtanken är att den mesta av dokumentationen ska ske i processerna. Starten för att öppna en patientjournal är att det kommer en vårdbegäran. För personer som flyttar in på särskilt boende SOL/LSS så räknas inflyttningen som en vårdbegäran vad gäller sjuksköterskeinsatser. För insatser från fysioterapeut och arbetsterapeut på särskilt boende LSS startas ett vårdåtagande då det finns en frågeställning om rehabilitering eller hjälpmedel. På särskilt boende SOL så är inflyttningen att betrakta som vårdbegäran för insatser från arbetsterapeut och fysioterapeut. För personer som finns i ordinärt boende och behöver insatser från sjuksköterska så kommer en vårdbegäran från primärvården, slutenvården eller specialistmottagning. Innan eller i samband med att insatsen påbörjas så sker en medicinsk planering med personen och ansvarig läkare. Hos en person som har omfattande behov av personlig omvårdnad kan sjuksköterskan själv initiera en insats och därefter kontakta läkaren för planering. Vad gäller insatser kring rehabilitering och hjälpmedel i ordinärt boende så kan vårdbegäran komma från primärvården, slutenvården, specialistmottagning eller den enskilda personen. Det krävs ingen medicinsk planering med läkare för att starta vårdbegäran.

RUTIN 4(12) Hälsoärendets uppbyggnad Bild som åskådliggör Hälsoärendets uppbyggnad alla delar den innehåller som beskrivs vidare nedan. Relaterade faktorer I relaterade faktorer beskrivs patientens bakgrund, aktuella hälsotillstånd och personliga faktorer. I relaterade faktorer kan man också dokumentera sådant som inte hör hemma i en process, händelser/åtgärder som inte ska följas upp. Exempel kan vara byte av hjälpmedel på grund av slitage, reparation av hjälpmedel, information att något hänt en nära anhörig som kan påverka hälsotillståndet för den enskilde, information om att någon kontaktat och avböjt ett besök med mera. Även anteckning från läkarbesök (rondanteckning) kan dokumenteras här om den inte hör hemma i en pågående vårdprocess. Likaså provtagning som inte hör hemma i en befintlig process. Relaterade faktorer består av ett antal rubriker: ICF områden, anamnes, diagnos, personfaktorer, samordning, enstaka åtgärd. ICF rubrikerna har inga KVÅ kopplade. ICF-områden i relaterade faktorer Under ICF-områdena Kroppsfunktioner, Aktivitet/Delaktighet och Omgivningsfaktorer kan hälsotillståndet/funktionstillståndet beskrivas när vårdbegäran påbörjades eller då det har förändrats. ICF områdena finns i flera nivåer vilket gör det möjligt att hitta undernivåer som mer precist beskriver problem/situation. Diagnos Här anges patientens diagnos enligt ICD 10 och hänvisa var uppgiften är tagen från, journal från slutenvård eller öppenvård samt läkarens namn Anamnes Här beskrivs relevant hälsohistoria/vårderfarenhet. Beskriv också social bakgrund och boendeform/fysisk miljö. Personfaktorer Beskriv här vad personen själv berättar om sina förväntningar och farhågor kring sin situation och sitt hälsotillstånd. Ange om det finns områden som är viktiga att beakta för att ge god hälso- och sjukvård, exempel motivation, coping-strategier, livsstilsfaktorer.

RUTIN 5(12) Samordning Beskriv här kortfattat innehållet och vilka som var närvarande i olika typer av planering. Samordnad utskrivningsplanering Medicinsk vårdplanering vid inskrivning och försämrat hälsoläge inklusive brytpunktssamtal. Beslut om att inte utföra hjärtlungräddning vid hjärtstopp kan också anges här men ska då också anges under uppmärksamhetsinformation. Samordnad individuell plan Annan form av vårdplanering eller samordning. Beskriv också här personer som har insatsen växelvårdsplats Ange när de kommer och lämnar enheten, samt kortfattad information om eventuellt förändrat hälsoläge Enstaka Åtgärd Här dokumenteras enstaka händelser som kan medföra en åtgärd som inte hör hemma under en befintlig process eller där man inte ser att det är nödvändigt att starta en process. Exempel är besök hos person som endast har larm, tillfälliga ärenden från vårdcentralen (kvälls och helgärenden), reparation av hjälpmedel, byte av hjälpmedel på grund av slitage. Välj lämplig KVÅ och skriv i anteckning vad som utförs. I pågående vårdprocesser hittar man de processer som finns i ärendet. Finns pågående processer som rör åtgärden bör dokumentationen ske där. De valbara kvå som finns är: Läkemedelsbehandling, utdelning av dosett eller enstaka dos Trycksårsprofylax Sårvård Extra tillsyn Anpassning av produkter och teknik i det dagliga livet Rådgivning till närstående Övervakning av vitala tecken (andning, cirkulation, medvetandegrad) Övervakning av näringsintag Övervakning av avföringsmönster Övervakning av blodsockernivå Övervakning av kroppstemperatur

Dokumentera sådant som inträffar löpande RUTIN 6(12) Beroende på vad det är för händelse, om det finns en befintlig process eller om det finns anledning att starta en process för att utreda vidare så kan händelser dokumenteras på olika ställen. Bild som beskriver olika alternativ att löpande dokumentera händelser. Uppmärksamhetsinformation Vyn för uppmärksamhetsinformation kan nås från alla delar i hälsoärendet genom att klicka på symbolen. Beroende på vilken information som fylls i så visas olika färger i symbolen De olika uppmärksamhetsklasserna som finns att välja på är: Överkänslighet Behandling Smittsam sjukdom Information som kan leda till särskild rutin Beroende på vilken uppmärksamhetsklass som valts så kommer ett urval upp att välja på i nästa rullist. Väljer man behandling så finns exempelvis antikoagulantia-behandling att välja på. Väljer man information som kan leda till rutin så kan beslut om att inte utföra hjärtlungräddning väljas. Det går också att skriva en anteckning som syns i flödet patientjournal. OBS! Den här informationen visas inte i genomförande och inte heller på personkortet, Uppmärksamhetsinformation om överkänslighet mot viss föda, restriktioner och att inte utföra hjärtlungräddning vid hjärtstopp skrivs in under viktigt att veta i personkortet. Den informationen syns då även i genomförandewebben då man klickar på namn och

RUTIN 7(12) personnummer. Vad gäller att inte utföra hjärtlungräddning vid hjärtstopp så finns det idag en blankett som läkaren fyller i och som sedan skrivs ut från Cosmic. Den ska placeras i medicinpärm och vara tillgänglig för all berörd personal. Processer I processerna ska den planerade och givna vården beskrivas. En process ska startas när det är ett vårdförlopp som ska utredas, bedömas, åtgärdas och följas upp. Processtyper Det finns tre olika typer av processer. Vårdprocesser finns för olika omvårdnads och rehabiliteringsinsatser där alla stegen i processen genomförs utifrån det som vi utreder, bedömer behov av, utför och följer upp. Till exempel sårbehandling, behandling relaterat till förflyttning, behandling relaterad till nutritionsproblem. Administrativa processer utesluter den utredande delen, tänk att vi bedömer att behov finns men vi utreder inte utan utför endast. Till exempel läkemedel, vi bedömer att patienten behöver hjälp med läkemedel men vi utreder inte vilka läkemedel patienten ska ha. Extern ordinationsprocess utesluter både utredning och bedömning. Tänk något vi utför på någon annans uppdrag. Vi utreder inte och bedömer inte heller behov till exempel waran eller insulin. Mätvärden I processen finns också en funktion för mätvärden och bedömningar. Varje KVÅ (utredande och behandlande) har sin egen vy för mätvärden och bedömningar. Här anges värden som vi vill följa över tid. Enstaka värden, som lågt blodtryck vid försämrat hälsoläge och där patienten skickas in till sjukhus dokumenteras tillsammans med anteckning om försämrat hälsoläge enligt beslutsstöd.

RUTIN 8(12) Standardprocesser I Hälsoärendet finns ett antal definierade processer framtagna utifrån vanliga hälsoproblem, standard processer. Till dessa processer finns kopplade ett antal ICF-områden och KVÅ åtgärder (utredande och behandlande). Dessutom finns alltid möjlighet att välja till andra ICF och även att välja bort det som inte är relevanta. De fördefinierade processerna är skapade utifrån de vanligaste hälsoproblemen och åtgärder som görs inom kommunal hälsosjukvård. Det finns även generella processer där man kan välja ICF-område själv ifall den frågeställning patienten har inte täcks upp av en fördefinierad process. Standardprocesser sjuksköterska Vårdprocesser Sinnesintryck Smärta Hud/vävnad Elimination/kontinens/inkontinens Andning cirkulation Vård i livets slut Nutrition Fall Psykisk hälsa/ohälsa/sömn Administrativa process Läkemedel Externa ordinationsprocesser Stomi (ileo-och kolostomier/duodopa/peg CPAP/BPAP/syrgas/tracheostomi Waranbehandling Insulinbehandlad diabetes Infarter KAD /NP-KAD/suprapubis/urostomi/PD dialys

RUTIN 9(12) Standardprocesser rehab Vårdprocesser Andning/cirkulation Smärta Förflyttning Fall Personlig vård Hemliv Hud/Sår Minne/Kognition Handfunktion Processtegen 1. Ta emot vårdbegäran Här beskrivs patientens problem utifrån ICF-områdena kroppsfunktioner, aktivitet/ delaktighet och omgivningsfaktorer. Den ursprungliga frågeställningen och anledningen till kontakten dokumenteras här. Vad är problemet patienten/anhörig/personal beskriver. Hur beskrivs uppdraget från vårdcentralen för sjuksköterskeinsatser? Här väljer man också processtyp och om man ska använda en standardprocess med färdigkopplade ICF och KVÅ eller om man behöver skapa en egen generell process. Titel på processen skrivs i rutan som heter Beskrivning. Texten här beskriver vad processen handlar om och syns i utförarvyn. Frågeställningen ska sedan förtydligas för att mer precis beskriva vad patientens problem handlar om. Vad beskriver patienten när vi träffar denne. I detta steg är urvalet av ICF på en lägre nivå för att mer precist kunna beskriva vad problemet är. ICF-områden kan väljas till och väljas bort utifrån individens problem. Hur patientens själv uppfattar sina svårigheter är ett obligatoriskt steg i vårdprocessen. För att göra patienten delaktig i att själv skatta sina svårigheter kan ICF sticka användas. Besvären definieras utifrån Ingen begränsning-lätt begränsning-måttlig begränsning-svår begränsning-total begränsning. Om patientens uppfattning inte går att inhämta ska det dokumenteras och motiveras. Det är också möjligt att ta med en annan persons uppfattning om begränsningen till exempel en anhörig. I en extern ordinationsprocess är detta steg inte valbart.

RUTIN 10(12) Bedömningsfaktor Enhetlig bedömningsfaktor med negativ skala används för att ange graden eller storleken av en funktionsnedsättning. INGEN funktionsnedsättning(ingen, frånvarande, försumbar ) 0-4% LÄTT funktionsnedsättning (lätt, låg..) 5-24% MÅTTLIG funktionsnedsättning (medel, ganska stor, ) 25-49% SVÅR funktionsnedsättning (grav, hög, extrem,..) 50-95% TOTAL funktionsnedsättning (fullständig,..) 96-100% 2. Utreda För att kunna bedöma vilket behov patienten har av åtgärder och vilka åtgärder som är aktuella behöver man göra en utredning av problemet utifrån de förtydligade ICFområdena. Välj utredande åtgärd Ange i åtgärdsbeskrivningen vad som ska utföras och hur det ska gå till. Ange om åtgärden ska återkopplas och på vilket sätt (anteckning och/eller signeringslista/app). Fördela åtgärden till HSL enhet eller utförarenhet. Vissa åtgärder har en färdig schablontid. Tiden går att ändra om uppgiften bedöms ta längre tid utifrån en individuell bedömning. Viktigt att ange tid på rätt sätt (XX:XX) Timmar och minuter. Exempel 5 minuter 00:05. Utförd Åtgärd För att bekräfta att man utfört åtgärd enligt ordination som tidigare beskrivits i vald KVÅ klicka på pennan vid utförd åtgärd varje gång åtgärden görs. Här kan också en anteckning göras, till exempel vid delning av dosett eller utlämnad apodos Dosett delad enligt ordination för två veckor. Det här momentet innebär att statistik över åtgärder kan samlas ihop. Observera att det är bara de uppgifter som legitimerad personal själv gör som ska bekräftas i det här steget. (endast de kan gå till statistik). Man ska också notera om man gjort åtgärden tillsammans med annan legitimerad yrkeskategori. 3. Bedöma behov Här gör professionen sin bedömning av patientens nuvarande hälsotillstånd utifrån samma bedömningsfaktor som patienten skattade sina besvär. Ett övergripande mål sätts tillsammans med patienten där avsett hälsotillstånd ska anges. Sträva efter att sätta ett SMART (specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt) mål som går att följa upp. 4. Åtgärda Här väljs de behandlande åtgärder (ordinationer) som legitimerad personal bedömer att patienten är i behov av för att uppnå målet med avsett hälsoläge. Valet av behandlande åtgärder görs i samråd med patienten.

RUTIN 11(12) Välj behandlande åtgärd Ange i åtgärdsbeskrivningen vad som ska utföras och hur det ska gå till. Ange om åtgärden ska återkopplas och på vilket sätt (anteckning och/eller signeringslista/app). Fördela åtgärden till dig själv eller enhet med omsorgspersonal. Vissa åtgärder har en färdig schablontid. Tiden går att ändra om uppgiften bedöms ta längre tid efter en individuell bedömning. Viktigt att ange tid på rätt sätt (XX:XX) Timmar och minuter. Exempel 5 minuter 00:05 Utförd Åtgärd För att bekräfta att man utfört åtgärd enligt ordination som tidigare beskrivits i vald KVÅ klicka på pennan vid utförd åtgärd varje gång åtgärden görs. Här kan också en anteckning göras, till exempel vid delning av dosett eller utlämnad apodos Dosett delad enligt ordination för två veckor. Det här momentet innebär att statistik över åtgärder kan samlas ihop. Observera att det är bara de uppgifter som legitimerad personal själv gör som ska bekräftas i det här steget. (endast de kan gå till statistik). Man ska också notera om man gjort åtgärden tillsammans med annan legitimerad yrkeskategori. 5. Följa upp Här utvärderas både patientens och din uppfattning om resultatet. Utifrån resultatet tar du ställning till hur du ska gå vidare. Är målet uppnått? Ska hela vårdprocessen avslutas? Är det endast ett ICF-område som ska avslutas? behövs en ny uppföljning? behöver man utreda fler ICF-områden? behövs fler åtgärder? För att avsluta en åtgärd återkallas åtgärden i fördelasteget. Observera att åtgärden ligger kvar men syns som avslutad med avslutsdatum i både i processvyn och i utförarens vy. Den avslutade åtgärden är läsbar så det är viktigt att vara uppmärksam på vilka åtgärder som är avslutade och inte. Löpande anteckningar i processen. Händelser som inträffar som hänger ihop med utredande eller behandlande åtgärder kan dokumenteras under respektive åtgärd genom att klicka på pennan och välja anteckning. Exempelvis kan ett fall dokumenteras under en utredande eller behandlande KVÅ i en process fallprevention. Omsorgspersonalen kan också dokumentera under anteckning kring de utredande och behandlande åtgärder som är fördelade till dem. Resultaten, prover och bedömningar anges under mätvärden och bedömningar, exempelvis blodsockervärden som tas regelbundet.

RUTIN 12(12) Statistik Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2017:67) ska kommuner som bedriver hälsosjukvård lämna statistik till Socialstyrelsen månadsvis på given hälso-sjukvård. Statistik som ska lämnas in är för: 1. Alla patienter som fått kommunal hälso- sjukvård, personnummer, år och månad då hälso- och sjukvård har givits. 2. Alla patienter som fått vårdåtgärder utförda av legitimerad personal, vilka åtgärder som vidtagits för patienter, när de gjorts och om åtgärden varit teambaserad. För att statistik ska vara möjlig att ta ut från Treserva är det nödvändigt att man dokumenterar under utförd åtgärd i utredande, behandlande och uppföljande åtgärder. Hantering av avgifter För att kunna verkställa avgifter för hemsjukvård, elrullstol och dubbel manuell rullstol skapas processer även för avgifterna. Till de tre olika avgiftsprocesserna finns en KVÅ kopplad som innebär att avgift genereras. Dessa KVÅ:er har ingen relevans som åtgärd. De finns endast för att kunna verkställa avgiften. Avgiftsprocesserna är externa processer och innehåller inget utreda eller följa upp steg. Processen ligger öppen så länge avgiften ska debiteras. Processen avslutas när avgiften ska avslutas. Process Avgift hemsjukvård Process Elrullstol Process dubbel manuell rullstol