Skogsriket i Värmland Länsstyrelsen Värmland och Skogsstyrelsen har beslutat att, i samarbete med lämpliga aktörer, ansluta sig till den nationella visionen Skogsriket. Anledningen är att Värmland är ett län med omfattande andel skog, att skogsbruket har lång tradition samt alltid har varit, är och lär förbli en av våra viktigaste basnäringar. Vi tror också att skogen kan användas/utnyttjas i större utsträckning av samhället och därmed ytterligare bidra till attraktivitet och inkomster för länet. Ytterligare en bakgrund är Värmlandsstrategin för 2014-2020, där skogen är ett utvalt profilområde. Skogen är enligt strategin en mycket viktig resurs för länets framtid, inte minst vad gäller jobb och utveckling inom näringslivet/industrin och besöksnäringen. Skogens olika möjligheter kan också inspirera människor att bosätta sig i Värmland. Vår avsikt är att länet tar fram en regional plan för Skogsriket där vi med det hållbara brukandet som grundförutsättning - fokuserar på tre områden: ökad förädling, besöksnäring samt kompetensförsörjning. I det senare ingår även ambitionen att öka jämställdheten i skogsnäringen. Anledningen till att vi valt dessa områden är att vi finner dem regionalt angelägna och att vi där kan åstadkomma konkreta resultat. Avsikten med konferensen den 30 oktober är att ta fram ett program med aktiviteter och ansvariga och även att hitta en motor som kan driva arbetet vidare. Nedan följer en kort redogörelse för hur vi hittills har resonerat, vilket kan tjäna som en bakgrund till diskussionerna. HÅLLBART SKOGSBRUK UR ETT EKONOMISKT, EKOLOGISKT OCH SOCIALT PERSPEKTIV Basen i ett hållbart skogsbruk är de två jämställda skogspolitiska målen för produktion och miljö. Att sköta skogen på ett produktionsinriktat sätt innebär framför allt att skogsägaren förvaltar och tillvaratar en förnyelsebar resurs samt säkrar råvaruförsörjningen till industrin. Det innebär också att klimatförändringarna motas och att ett arv förvaltas till nästa generation. De i Värmland belägna skogsindustrierna har stor betydelse för sysselsättning i länet liksom för avsättningsmöjligheterna av råvara. Miljömålen kan beskrivas på många sätt. Den betydelse de har för vårt liv kan inte värderas nog högt. De biologiska ekosystemstjänsterna som vår omgivning förser oss med är oersättliga. Förstörs de på ett eller annat sätt är det förmodligen omöjligt att ersätta dem. Den biologiska mångfalden återfinns i olika naturtyper och en del kan vara hotade av att de både har ett högt ekonomiskt liksom biologiskt värde. Våra vattendrag, myrar och sumpskogar är naturens naturliga reningsverk. Att körskador begränsas överallt i markerna är av mycket stor betydelse, bland annat för att inte kvicksilver ska frigöras och nå ytvatten. Skogen hyser många andra värden förutom de produktionsmässiga. Biologisk mångfald, kultur- och fornlämningar, rekreationsvärden samt jaktliga värden är några av dessa värden och alla ska värnas och tas tillvara på ett ansvarsfullt sätt.
Värmland ett skogslän Av Värmlands 1,75 miljoner hektar utgör skogsmarken 1,3 miljoner hektar. Skogliga impediment utgör 0,2 miljoner hektar. Värmlands landareal består till 87 % av skogsmark. Länets skogsmark ägs till 61 % av privata skogsägare, 34 % ägs av bolag och resterande 5 % ägs av övriga. Värmland särskiljer i Sverige vad gäller ett högt privat ägande av skogsmark. I vissa delar av länet dominerar skogsbolag ägandestrukturen. De privata skogsägarna är cirka 20 000, fördelade på cirka 18 000 brukningsenheter. Nästan 40 % av de privata skogsägarna är kvinnor. En tämligen stor andel av skogsägarna är utbor. Unikt för Värmland är ett stort antal nyckelbiotoper som har speciella värden, tillika vitryggsprojekt. Värmlands skogsindustrier Trä är en naturlig råvara som är förnyelsebar. Det finns många användningsområden för skogsprodukter. Det som dominerar är sågindustri, massaindustri, pappersindustri samt träskiveindustri. I Värmland finns flera stora och små industrier. Gruvön är störst i Värmland inom sågverk och producerar mer än 400 000 m³ sågad vara. Hilmer Andersson, Moelven Årjäng, Moelven Edane och Moelven Notnäs är stora sågverk som producerar mellan 100-199 m³ årligen. En del virke i länets norra delar går över mot Dalarnas sågverk liksom österut mot sågverken i Västmanland. Det sker även viss import av virke både från omkringliggande län liksom från Norge. Värmlands massabruk finns på Gruvön, Skoghall, Rottneros och Bäckhammar. Både Gruvön och Skogshalls massabruk är storproducenter med kapacitet över 400 ton. Pappersbruk finns även i Svanskog, Säffle, Åmotfors, Gruvön, Skoghall samt Bäckhammar. Förutom våra stora sågverk finns även en mängd små bysågar som sågar och hyvlar. ÖKAD FÖRÄDLING I Värmland finns en stor potential för vidareförädling av råvara. Stor del av råvaran har i dagsläget låg förädlingsgrad och blir mestadels sågade produkter och massa. Att trä blir exklusivt igen är önskvärt, både för sina egenskapers skull men även ur ett miljöperspektiv. Trä är en förnyelsebar resurs och närodlad råvara som ger ett vackert, levande och variationsrikt material. Ett av skogsföretagen som är verksamma i Värmland har tre husfabriker i länet. Detta borde kunna utgöra en bra bas att bygga vidare utifrån. På vissa håll i landet, exempelvis i Småland, har husbyggande i trä kommit långt medan Värmland har förbättringspotential inom området. Vad krävs för att öka intresset för husbyggande i trä? Olika saker har identifierats som grundläggande, inte minst ett gott samarbete över hela linjen. En nyckel kan vara modulbyggande av hus. Genom att bygga dem på en ort kan man erbjuda arbetstillfällen åt lokal arbetskraft. Korskopplande av värdekedjor möjliggör ett ökat utbyte av råvaran. Restprodukter från en produktion kan exempelvis utgöra råvara för en annan produktion. Intresset kan också öka genom att låta stora beställare/utvecklare/pionjärer gå i bräschen och visa vägen till ett hållbart och miljövänligt byggande. Kommuner, landsting, elbolag och bostadsbolag är exempel på sådana. Det är också önskvärt att stora byggbolagen börjar välja träalternativ.
Förslag till åtgärder: För att aktivera processen bör kunskapsmarknadsföring ske så att konsumenterna kan framföra sina önskemål om att bo i trähus. Öka kunskapen i branschen kring alternativ användning av processens restprodukter. Detta kan förslagsvis ske genom att man kopplar in hantverkare och andra entreprenörer som har nya idéer och ser möjligheter att använda de rester som annars bara betraktas som skräp. Initiering av kluster för byggförädling där konsumenter finns lokalt. Undersökning av marknaden både ur industriellt perspektiv och ur ett kundperspektiv. Vad finns, vad efterfrågas och vad kan utvecklas? Det krävs information, aktiviteter och marknadsföring av trä som alternativ. Trä och skogsbruk bör göras exklusivt igen, företrädesvis genom att låta miljötänk spela en nyckelroll. Idéer: Modulbyggandet skulle kunna förläggas på landsbygden för senare uppförande i tätorter. Det skulle medföra arbetstillfällen på landsbygden och mindre pendlande för byggarna. Smådelar/restdelar från byggandet borde kunna användas som råvara för mindre lokalt producerade hantverk som efterfrågas av turister men som är svårt att få tag på. Utlys en tävling om bästa träbyggnadskommun. Arrangera av studieresa för kommunrepresentanter till Växjö, där de ligger i framkant gällande byggandet i trä. Alla 60-talshus som står inför renovering borde styras in på att göra det med miljövänligt trä. Öka användandet av papperslakan och pappersdukar inom hotell och restaurang. Designutveckling av exempelvis trämöbler och båtinredning. Ytterligare möjligheter: Värmland har förutsättningar för att odla björk av god kvalitet för vidareförädling inom finsnickeri. Generellt bör entreprenörsandan främjas på alla tänkbara sätt. En entreprenör som startar upp en verksamhet kan behöva fler ben för att kunna driva sin verksamhet. Att tillverka lister och andra mindre träprodukter kanske inte räcker för att ge en hållbar inkomst. Förmodligen behövs även andra grenar som vedproduktion, skogsröjning och landsbygdstjänster. Stimulering och stöd samt kontaktnät bör tillhandahållas till de som önskar utveckla ett redan befintligt företag men även för nystartade företag. BESÖKSNÄRINGEN Besöksnäringen betraktas allmänt som det nya stålet, det vill säga är en näringsverksamhet som förväntas växa stort i Sverige med inkomster, jobb och möjlighet att bo kvar på landsbygden som resultat. Värmland är redan i dag ett attraktivt besökslän men har potential att locka betydligt fler turister än nu. Inte minst är naturen en starkt bidragande orsak. Den är mycket vacker och det finns gott om utrymme för den som vill utöva olika aktiviteter eller njuta av tystnad och enskildhet i skog och mark. En ökande ström besökare ínnebär dock konsekvenser för skogsbruket och skogsägarna. I värsta fall kan konflikter uppstå. Därför är det nödvändigt att arbeta med att jämka samman alla parter som använder sig av skogen. Rätt hanterat kan det innebära stora inkomster för besöksnäringen, skogsägarna själva och i förlängningen alla landsbygdsbor.
Nedan följer fyra punkter som vi tillsammans med länsturistorganisationen Visit Värmland bedömt vara intressanta att arbeta med. Därefter följer ett resonemang kring vilka hot och möjligheter som finns och hur de kan hanteras. Vandringsturism. I syfte att göra Värmland till en vandringsdestination och utnyttja vår fantastiska natur driver Hushållningssällskapet sedan några år ett vandringsprojekt. Avsikten är, enkelt uttryckt, att rensa och rusta. Det innebär att dels rensa upp i den härva av mer eller mindre kända och underhållna vandringsleder som går kors och tvärs i länet och har anlagts under många år, dels att rusta upp och tydligt marknadsföra ett antal av dem. Kring dessa skapas ett tydligt regelverk med juridiskt hållbara avtal kring skötsel, sträckning, ansvar mm. De leder som kvalificerar sig kvalitetsmärks på ett tydligt sätt och kan marknadsföras utåt. En förening har också bildats, Föreningen Värmlandsleder, där kommuner och andra engagerade kan bli medlemmar. Tilläggas kan att Värmland har blivit en nationell förebild i detta avseende, framför allt när det gäller framtagandet av juridiskt hållbara avtal och kriterier. Som ingående i Skogsriket skulle vandringsturismen få ökad legitimitet och förhoppningsvis också stöd att fortsätta det arbete som nu är påbörjat. Målet är att få ett nät av godkända vandringsleder fördelade över hela länet, cirka två per kommun. Cykelleder i skogen, mountainbike. Detta arbete skulle kunna göras parallellt med vandringsprojektet och hämta erfarenhet och möjligen avtal därifrån. Det finns, enligt Visit Värmland, stor efterfrågan på cykelpaket och även ett antal entreprenörer som vill jobba med detta. En förutsättning är att man kommer överens med markägare och att cykelleder finansieras och anläggs. Finnskogen regionalpark. Önskemål och planer finns om att tillsammans med Norge bilda ett avgränsat område över svensk-norska gränsen där skogsfinnarna hade sin bosättning. Kring detta ska man väva en turistdestination som levandegör det skogsfinska kulturarvet; byggnader, kulturmiljöer, traditioner mm. I Norge finns redan ett antal regionalparker (naturoch kulturparker) där kommuner, näringsliv, besöksnäring, föreningar och muséer ingår som partners och samarbetar kring exempelvis aktiviteter, annonsering och skyltning. Glaskogen och Brattforsheden är två redan befintliga områden som avpassats för besöksnäringen och idag drar tusentals besökare per säsong. Även här skulle ett ingående i Skogsriket befästa vikten av dessa besöksområden och möjligheten att få stöd för att fortsätta arbetet. Ovan föreslagna åtgärder har som en absolut förutsättning att arbetet sker i samförstånd med skogsägarna oavsett om dessa är stora skogsbolag, kyrkan eller mindre privata skogsägare. Samtliga dessa måste, om vi ska kunna bygga en uthållig skogsturism och oavsett allemansrätten, få ha synpunkter på vilka aktiviteter som sker på deras mark och under vilka premisser. Hot:
Idag finns inte ovan nämnda samsyn och heller inga riktiga kanaler för att försöka åtgärda detta växande problem. På många håll uppkommer konflikter när turistföretag och/eller enskilda turister vistas i skogen under allemansrätten flagg, utan att ta hänsyn till eller fråga markägaren. Åtgärder: Vi måste visa respekt för skogsägarna och hitta en form för att ha en dialog med dem. Inte minst är många av de privata skogsägarna en ny generation som ställer helt andra krav och har en annan syn på sitt ägande. Att komma överens med dem är en nyckelfråga. Vid sådana möten/diskussioner ska vi visa på vilka möjligheter skogsägaren har att dra fördel av turismen, i första hand genom att ta betalt för diverse tjänster som kan byggas upp kring exempelvis en vandringsled. Idag säljs skogen ofta in på ett felaktigt sätt gentemot turister. Kom och vistas i vår orörda storskog är ingen bra bild att ge den turist som sedan hamnar på ett hygge. Vi ska istället sälja in skogen som en levande organism och arbetsplats, det vill säga ge en realistisk bild av hur den ser ut i olika tidscykler. Möjligheter: Oändliga! Rätt hanterat och med samsyn kan skogen fungera som en fantastisk, inspirerande och unik bas för besöksnäringen. Idéerna är många, se nedan. Ren luft-turism, liksom bär- och svampplockning under ledning. Vandringsleder med diverse service utefter vägen. Appar som ger en ökad upplevelse ( du står här och runt omkring dig ser du ) Guidade turer i olika typer av skogsmiljöer där man t ex förklarar att högstubbar inte är slarvigt avverkade träd utan står där för att blir död ved och boplats för såväl fåglar som mindre kryp, hyggen innebär jobb, inkomster och föryngring av skogen, grotlimpor blir bränsle till stora fabriken istället för att elda med olja osv. Möjlighet att åka med i en skogsmaskin, pröva en röjsåg mm. Paketarrangemang där de ena parten shoppar eller gör kulturella aktiviteter medan den andre deltar i någon form av skogsaktivitet. Skogen som rehabiliteringsmiljö för sjuka och utbrända personer. Här finns möjligheter för privata aktörer, exempelvis skogsägaren själv, att få inkomster. KOMPETENSFÖRSÖRJNING/JÄMSTÄLLDHET Skogsnäringen står inför ett överhängande bekymmer när det gäller att rekrytera ny arbetskraft inför framtiden. Det är inte tillräckligt många ungdomar som vill arbeta i skogen och söker sig till de olika utbildningar som finns; alltifrån grund- till akademisk nivå. Detta gäller inte minst kvinnor. Att det finns för få kvinnor i skogsnäringen, såväl inom skogsbruket som inom skogsindustrin, är ett väl känt och genomgående problem i hela landet. Inte minst för att trygga kompetensförsörjningen framöver måste detta åtgärdas. Arbetet ska ske på kort sikt med konkreta åtgärder och på lång sikt med att förändra attityder, mönstra ut gamla traditioner och undanröja hinder för att kvinnor ska kunna delta i skogsnäringen på lika villkor. Konkreta åtgärder/kort sikt:
Att öka ungdomarnas intresse för skogsnäringen är ett arbete som måste påbörjas redan i grundskolan. Därför vill vi inleda ett samarbete med det nationella projektet Skogen i skolan och dess länsansvarige Jens Meyer. För att nå gymnasieungdomar ska vi rikta oss till yrkesvalslärarna, som behöver mer kunskap för att bli trovärdiga när de ska presentera skogen som ett yrkesmässigt alternativ. Tanken är att ordna ett antal träffar för dessa lärare där de dels får faktainfo, dels erbjuds studiebesök i olika skogsmiljöer. För att kunna visa upp trovärdiga exempel såväl i grundskolan som på gymnasiet vill vi hitta en grupp kvinnliga ambassadörer i 25-35 årsåldern som jobbar på alla nivåer inom skogsnäringen. De åtar sig att med jämna mellanrum åka ut i skolor och prata om sig själva. Detta kan kompletteras med en broschyr där de ställer upp som goda exempel (som finns ex hos yrkesvalslärarna) och en hemsida/facebook på temat värmländska kvinnor i skogsbranschen. På sätt som ovan vill vi utse en grupp mindre skogsföretag i Värmland som har eget intresse av att delta. Antingen för att de är riktigt duktiga på jämställdhet, kan berätta hur de gjort/gör och i pr-syfte gärna skyltar med det, eller företag som är dåliga på jämställdhet och då kan få stöd och hjälp att åtgärda problemet. Ytterligare tänkbara åtgärder för att öka intresset för att söka sig till skogsnäringen och även öka jämställdheten. Resurser avsätts för att ta fram statistik som redovisar framtida rekryteringsbehov inom näringen. Avsikten är att visa hur stor sannolikhet det är att det leder till jobb om man utbildar sig till de olika yrken som finns inom näringen. Lönestatistik och jämförelse med andra grupper, framförallt mot traditionella kvinnoyrken tas fram. Miljöengagemanget är stort hos många ungdomar. Det finns goda möjligheter att inom skogsnäringen jobba med de frågorna, exempel på arbetsuppgifter och yrken tas fram. Bra praktik är en nyckel till framgång. En idè är att ta fram ett färdigt koncept eller program där man erbjuder blandad praktik inom t.ex. skogen, pappersindustrin och sågverken. Möjligheter till att ta in feriearbetare inom skogsnäringen ses över. Möjligheterna att korskoppla olika områden som t.ex. besöksnäring med skogsnäringen för att få fler ben stå på, bör undersökas.