Kommersiell service för regional tillväxt. Förutsättningar, utmaningar och aktiviteter för Värmlands län 2009-2014

1 Kommersiell service för regional tillväxt Förutsättningar, utmaningar och aktiviteter för Värmlands län 2009-2014

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund...5 Nuläge och analys..8 Horisontella kriterier.12 Mål..13 Genomförande 15 Uppföljning och utvärdering...20 Skrivelsen är framtagen av Madeleine Schulz för Länsstyrelsen i Värmlands län 2010

3 Inledning God service är för många människor något som är både självklart och tillgängligt. Självklart därför att vi medborgare nog sällan tänker på de sammansatta kedjor som behövs för att skapa en bra infrastruktur för service. Det vi behöver finns där för oss utan att vi egentligen behöver anstränga oss så mycket. Tillgängligt därför att många av oss är vana vid att bara kunna gå eller cykla några hundra meter för att handla mjölk, lämna in travbongen eller köpa huvudvärkstabletter. Om vi blir sjuka eller utsätts för ett inbrott så är de flesta av oss ganska säkra på att vi kommer att få hjälp som minimerar vårt obehag eller skada. En central fråga vi alla bör ställa oss är om vi verkligen kan ta tillgången på kommersiell och offentlig service för given eller lita på att våra behov kan tillfredställas utan att vi behöver resa flera mil? Vi som bor, lever och verkar i Värmlands län vet att svaret är komplext och definitivt inte självklart. I vårt län bor en stor del av befolkningen på landsbygden, långt ifrån stora matvarubutiker och polisstationer. För många av oss är det snarare regel än undantag att vi måste ta bilen för att kunna uträtta våra apoteksärenden eller spela på stryktipset. Har man ingen bil hänvisas man till kollektivtrafikens turlistor eller hjälpsamma grannar. Värmland är med sina välkända företag, kulturhistoria och moderna teknikutveckling en banbrytare på många områden. Vi värmlänningarna har vant oss vid att själva hitta lösningar på hur vi ska få det vi behöver i form av exempelvis mat, bensin och paketleveranser. En rad drivna entreprenörer har dragit nytta av landsbygdens svagare sidor och istället omvandlat dessa till en god och inkomstbringande affärsidé. Trots detta faktum har många landsbygdsboende tvingats bevittna hur bygdens enda livsmedelsaffär slås igen, hur bensinpumparna stängs och hur byskolan inte längre får vara kvar. Faktor som ofta hindrar en blomstrande service är pengar, människor (befolkningsoch kundunderlag) och politik. En företagare som inte får lönsamhet i sin verksamhet tvingas förr eller senare lägga ner sin verksamhet eller förändra denna så att lönsamheten ökar. Ingen kan tvinga en företagare att fortsätta sälja varor när ingen vill köpa. Människors närvaro i en bygd kan också sägas påverka servicetillgången. När befolkningsunderlaget är negativt är inte födelsetalen och antalet nyinflyttade större än dödstalen och antalet utflyttade på en ort. Om det inte bor tillräckligt många människor på en ort eller orten inte har en god turismtillströmning så påverkas förutsättningarna för både ortens serviceställen, såväl privat drivna som kommunala. Till och med den duktigaste politikern med landsbygdsfrågor som högsta prioritet på den kommunala agendan får svårt att motivera varför skattemedel ska satsas på en byskola när elevtalen ständigt är låga.

4 Det är inte svårt att beskriva dominoeffekten som uppstår i ett samhälle när några centrala serviceställen stänger för gott. Bensinbolaget vill inte längre distribuera drivmedel till byns mack, vilket leder till att macken står med tomma pumpar. Den stora, nationella livsmedelskedjan bestämmer sig för att deras varumärke inte längre ska exponeras på ett visst antal, ofta mindre, platser. Handlaren på orten lyckas kanske hitta en ny livsmedelsdistributör men hamnar inte sällan i en situation där prisutvecklingen på livsmedlen han vill sälja inte är konkurrenskraftigt. Byborna tar hellre bilen till den större grannorten för att handla därför att man kan handla billigare där. När kommunen beslutar att byskolan måste läggas ner fortsätter dominoeffektens negativa förlopp. Barnfamiljerna som redan bor på orten tvingas förlita sig på skolbussar eller egna bilar för att barnen ska få undervisning. Familjer med barn i skolåldern som kanske är intresserade av att flytta till samhället tänker troligtvis om och väljer istället att flytta till grannorten. Där finns all service familjemedlemmarna behöver i form av skola, vård, livsmedelsbutiker och drivmedel. Kommersiella och offentliga servicetjänster som post, bank, polis och bibliotek finns tillgängliga inom gångavstånd. En ort som drabbas av dominoeffekten får svårt att konkurrera om boende, företagare och turister. Med ovan beskrivna scenarion blir det tydligt att servicetillgången styr oss människor i ett komplext samspel av kommersiella och offentliga tjänster. Om kommersiell och offentlig service Gränsdragningarna mellan vad som är kommersiell och offentlig service debatteras ständigt. I takt med samhällsutvecklingen blir gränserna allt svagare och behovet av samverkan allt större. Under tidigare programperiod (2004-2007) förmedlade den samordnande instansen Konsumentverket en snävare syn på både själva begreppet service och skiljelinjerna mellan kommersiell och offentlig. Under 2009 medverkade representanter för Länsstyrelsen i Värmlands län vid några workshops i Tillväxtverkets regi (se vidare under Bakgrund). Här framgick det mycket tydligt att såväl Näringsdepartementets tjänstemän som Tillväxtverkets representanter hade en långt vidare syn på servicebegreppet. Det diskuterades bland annat hur begreppet kommersiell service tidigare enbart syftat till lanthandlare och bensinstationer. Nu vill man gärna se att de svenska länen arbetar med service utifrån den potential för tillväxt som arbetet med servicetillgänglighet innebär. Därför kan tillgängligheten till service i en bygd även handla om övernattningsmöjligheter, restauranger och en god infrastruktur med fungerande vägar, bredband, post och paketleveranser. Aktörerna som tillhandahåller service kan både vara kommun, företag, bygdelag eller en ideell förening. Målgrupperna för service på en ort är lika differentierade förskolebarn, föräldrar, nya svenskar, pensionärer, företag osv.

5 Bakgrund Regionalt serviceprogram (RSP) Arbetet med regionala serviceprogram (RSP) har pågått i Sverige sedan år 2002. Tidigare hade Konsumentverket det nationella ansvaret för frågor som rör tillgängligheten till service. I april 2009 överlämnades ansvaret till Tillväxtverket och Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser). År 2009 inleddes en ny femårsperiod med särskilda insatser för att främja tillgången till kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder. Syftet med ett regionalt serviceprogram är att motverka den utglesning av service som pågått under många år. Motiven för att värna tillgängligheten har dels ett konsument- och medborgarperspektiv, dels ett tillväxtperspektiv. I Värmlands län är Länsstyrelsen samordnande aktör för det regionala serviceprogrammet tillsammans med de 16 kommunerna och en mängd företag och intresseorganisationer. Som vägledning för programarbetet har Tillväxtverket definierat tre fokusområden: drivmedel, funktionshinder och samordnade lösningar. Området drivmedel är välkänt för Värmlands län. Här har en rad driftiga värmlänningar etablerat nya lösningar för att rädda drivmedelstillgången på flera mindre orter. Det värmländska initiativet Bymacken är numera ett nationellt känd. Arbetsmetoden genomförs på modifierade sätt i andra län. Området funktionshinder handlar om insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med olika funktionsnedsättningar ska uppmärksammas särskilt i arbetet med RSPn. Fokusområdet samordnade lösningar knyter an till svårigheterna med att avgränsa själva servicebegreppet. Samordnade servicelösningar kan omfatta kommersiell, statlig, kommunal och landstingsservice och kan inbegripa både ideella aktörer och privata företag. Avmonopoliseringen av de svenska apoteken ör ett nytt inslag på serviceområdet där denna tidigare offentligt styrda serviceform kommer in på den kommersiella marknaden. Den såkallade Högdahlutredningen som lämnade ett slutbetänkande i slutet av 2009 behandlade möjligheterna kring servicesamarbete med olika slags aktörer.

6 Tidigare erfarenheter i Värmland Värmlands län har hitintills arbetat med kommersiell service utifrån det regionala serviceprogram som togs fram av Länsstyrelsen 2004. Samarbetet kring utformandet av programmet byggde på ett brett partnerskap med aktörer från kommuner, företag, regionala organ, livsmedelskedjor, dåvarande FLF, Hela Sverige ska leva m.fl. Under den tidigare programperioden framkom att kommunerna hade olika prioriteringar och ambitioner med sina lokala utvecklingsplaner beroende på lokala förutsättningar som exempelvis befintliga resurser. I ett nationellt perspektiv är det tydligt att kommunernas roll och agerande är en central faktor för både andra servicegivare och konsumenter. Såväl riksorganisationer som stora företag som ICA, Posten och ATG har påtalat vikten av att öka medvetenheten hos kommunpolitiken i så att de kommunala organisationerna i Sverige får mer resurser att arbeta med tillgängligheten på service i Sveriges glesoch landsbygder. Inför arbetet med nuvarande serviceprogram har Länsstyrelsen Värmland därför fokuserat på kommunernas roll och förståelse för frågorna. Det tidigare programarbetet är av central betydelse för avsnitt Nuläge och analys (se vidare i dokumentet). Metod Föreliggande skrivelse är inget regelverk och innebär inte någon form av tvingande uppgifter för de aktörer som omnämns, förutom om det finns lagstiftning på ett visst område. Erfarenheterna från tidigare programperiod har medfört att Länsstyrelsen i Värmland använt en något annorlunda arbetsmetod, både jämfört med tidigare regionala arbete men också jämfört i ett nationellt perspektiv. Projektledaren som är anställd på Länsstyrelsens avdelning för näringslivsfrågor har i första hand arbetat med platsbesök för att få en tät dialog med kommunerna. Servicefrågorna i de värmländska kommunerna finns på något skilda funktioner i kommunerna. Placering vid en förvaltning med inriktning på näringsliv och arbetsmarknad är dock vanligast. Intressant är att flera av de kommunala representanterna uttryckligen har förmedlat att föreliggande arbetsmetod med platsbesök är positiv. Därför har det varit viktigt för Länsstyrelsen att vara flexibel i arbetsmetoden för att ta för mycket resurser från kommunerna i fasen som handlat om programskrivelsen. Resurserna från kommunerna behövs framöver framförallt lokalt och i olika nya projekt som RSPn kan generera i.

7 Dialogen med de representanter som ingått i Länsstyrelsen Värmlands tidigare partnerskap har också fortsatt, då detta nätverk utgör en stabil plattform med bred kunskap om förutsättningarna för de aktuella frågorna. För de intresseorganisationerna bör Landsbygdsservice AB (tidigare FLF) samt Hela Sverige ska leva Värmland omnämnas särskilt, då deras representanter ställt upp med särskilt engagemang för servicefrågorna. Projektledaren har gjort ett antal företagsbesök, främst hos lanthandlare och bensinstationer i Värmländ men även i norra Västra Götalands län samt Örebro län. Några av besöken har skett tillsammans med Landsbygdsservice ABs mentor Ewa Nilsson. Vidare har projektledaren inhämtad central information och kunskap från Värmlands RUP (Värmland växer, regionalt utvecklingsprogram 2009-2013), Landsbygdsprogrammet, Leaderområdenas program och kommunernas varuförsörjningsplaner (och i viss mån översiktsplaner), Tidigare programdokumentation och arbetsmetoder samt erfarenheter från denna har spelat en central roll för utvecklingen av detta dokument. Projektledaren har även inhämtad information och kunskap från internet, exempelvis från www.regionfakta.com och www.tillgangligt.se. Internt på Länsstyrelsen Värmland har projektledarens arbete formats och diskuterats i en mindre styrgrupp bestående av enhetschef Bo Jonsson och servicehandläggare Ingela Bönström-Brusgård (som arbetade fram det tidigare serviceprogrammet för länet). Föreliggande skrivelse diskuteras vid en nätverksträff med det tidigare partnerskapet i mitten av maj 2010 och sänds därefter till Tillväxtverket, i syfte att samtliga län ska kunna ta del av varandras programarbeten för erfarenhetsutbyte.

8 Nuläge och analys Om Värmland Värmland är ett riktigt skogs- och landsbygdslän med förhållandevis stor geografisk yta, 19 371 kvadratkilometer. Länet har ungefär 275 000 innevånare, varav ca 73 000 boende utanför tätbebyggt område. Värmland har 16 kommuner - den största till ytan är Torsby och den minsta till yta är Hammarö. Folkmängden i Värmland har minskat under en lång följd av år, samtidigt som landet som helhet ökat sin befolkning. Flera kommuner i länet har en negativ befolkningsutveckling och länet som helhet har en relativt hög medelålder. Precis som i andra län med arbetar vi i Värmland med att försöka vända utvecklingen, vilket innefattar en kombination av åtgärder för att göra länet attraktivt att bo, leva och verka i. Av central betydelse för utvecklingen är bland annat att skapa attraktiva miljöer, med god kommersiell- och offentlig service både i städerna och på landsbygden. Andra viktiga insatser är att bygga upp goda kommunikationer och infrastruktur samt en varierad arbetsmarknad för både kvinnor och män. Olika typer av servicefunktioner bör därför ses som en faktor som påverkar befolkningsutvecklingen i hög grad. I Värmland finns ett en mängd samarbetsorgan och projektgrupper som arbetar med frågor som ovan beskrivna. För föreliggande serviceprogram är Värmlands regionala utvecklingsprogram 2009-2013 (RUP, Värmland växer och känner inga gränser) av central betydelse beträffande vision, insatsområden och strategier. Företagens behov av service Näringslivet och företagandet i Värmland spänner över ett brett område. Intressanta och viktiga branscher för regional tillväxt är besöksnäringen, skogsindustrin, ITsektorn, den moderna upplevelseindustrin och verkstadsindustrin. Här finns nyföretagande, innovationer och exportindustri men också företag med gamla anor och stora industriföretag. Samarbete är centralt för det värmländska näringslivet, vi hjälps åt för att skapa tillväxt. Ett betydande antal företag i länet är lokaliserade till landsbygden. Flera av dessa företag bidrar väsentligt till tillväxt och utveckling av Värmland beträffande exempelvis turism. Företagen på landsbygden genererar också underlag för servicefunktioner som drivmedelsstationer, byskolor och lanthandel. Dessa företag har samma behov av kommersiell och offentlig service som företagen i tätorterna har. Det handlar om bredband, mobiltäckning, post- och kassaservice, transporter, bussförbindelser etc.

9 Infrastruktur och kommunikationer Vägnätet i Värmlands län har flera brister, som hämmar en positiv regional utveckling. För en väl fungerande servicestruktur på landsbygden behöver infrastrukturen och kommunikationerna i länet förbättras. En viktig fråga är hur pendlingsmöjligheterna ska förbättras. Länet behöver skapa attraktivare kollektivtrafik och snabbare restider. Beträffande mobil- och bredbandstäckningen i länet kan konstateras att det fortfarande finns en hel del att förbättra. Som utgångspunkt för detta utvecklingsarbete gäller bland annat målen och de planerade insatserna i Värmlands RUP. Dagligvaror på landsbygden År 2010 fanns det 46 stödberättigade butiker på landsbygden i Värmland. Sammanslutningen Landsbygdsservice AB har med sina 2 mentorer varit en viktig länk i dialogen med lanthandlarna, Länsstyrelsen och i viss mån kommunerna. Nästan alla kommuner i länet har varuförsörjningsplaner. Några är bara ett par år gamla medan andra har ett stort behov av revidering. Tätortshandeln konkurrerar om landsbygdshandelns kundunderlag. Ökad arbetspendling minskar köptroheten till den lokala butiken. Koncentration av offentlig och kommersiell service till tätorten minskar också köptroheten för landsbygden, då inköp av dagligvaror ofta samordnas med nyttjande av annan service. Förändringar i handelsstrukturen har också effekter som direkt påverkar den kommunala verksamheten. Kommunen har ansvar för kommuninnevånarnas varuförsörjning. När butiksnätet glesas ut ökar konsumenternas inköpsarbete. Kommunerna i Värmlands län, som totalt har många äldre människor i befolkningen, står inför utmaningar som handlar om att äldre människor blir beroende av kommunens hjälp för att klara sina inköp. I Värmland finns exempelvis en intressant projektidé Landsbygdens vaktmästeri- som är tänkt att genomföras i Värmlandskooperativens regi. Syftet med projektet är att utveckla och pröva nya metoder för service och utveckling på landsbygden. En annan utmaning som handeln påverkas av är kraven och regelverken från Livsmedelsverket och andra myndigheter. Allt större krav ställs på lokaler, personal och varor. För landsbygdshandeln innebär detta en särskilt stor utmaning. För att klara nödvändiga investeringar behöver ofta de mindre butikerna öka sin omsättning markant. Investeringsbidragen som Länsstyrelsen i Värmland finns som en möjlighet för att täcka vissa investeringar för lanthandlare och mackar. Beträffande tillgängligheten av landsbygdsbutiker i länet kan konstateras att det finns stora luckor, vilket innebär att i vissa områden (framförallt i norra länet) måste innevånarna resa längre än 10 km för dagligvaror.

10 Drivmedel Värmlands län är ett förhållandevis glest befolkat län och i många fall en bilberoende region. Både privatpersoner, företag, kommuner och turister påverkas negativt när avstånden till närmaste mack är flera mil, vilket är fallet för flera orter i länet. År 2009 fanns det 30 mackar på landsbygden i länet. Av dessa är 13 såkallade vita mackar och 8 stycken ingår i Bymacken-samarbetet. I Värmland har det varit stort fokus på den så kallade mackdöden. Mobiliseringen hos både kommersiella, kommunala och ideella aktörer har varit relativt stark för att nå utveckling istället för avveckling. Dock finns det risk för fortsatta nedläggningar i länet. Hotbilden handlar om stora investeringar (exempelvis för saneringsarbete) och uppsägning av leveranskontrakt. Offentlig service Olika samverkanslösningar är en central hörnsten i arbetet med föreliggande RSP: Detta handlar om att finna nya vägar till samarbete mellan kommersiell- och offentlig service och med den ideella sektorn. I Värmland består den kommunala servicen på landsbygden av äldreomsorg, skolor, förskolor, fritidsanläggningar och teknisk service. I kommunernas varuförsörjningsplaner är inriktningen nästan uteslutande kommersiell service men flera kommuner verkar ha intresse för ett vidare synsätt, vilket möjliggör nya servicelösningar. När Svensk Kassaservice lades ner i slutet av 2008 innebar detta en ny utmaning för boende på landsbygden. För företagen handlar problemen framförallt om hanteringen av dagskassor. Under våren 2010 håller ett projekt som drivs gemensamt av Länsstyrelserna i Värmland och Dalarna på att startas upp. Projektet är mycket intressant för den fortsatta utvecklingen. Projektidén handlar om att bygga nya serviceformationer mellan olika aktörer. Flera kommuner har visat intresse för den här typen av projekt. Under hösten 2009 startades ett projekt i Landsbygdsservice ABs regi, vilket Länsstyrelsen i Värmland projektfinansierar. Projektet handlar om att bygga upp servicepunkter i olika butiker på landet. I en första projektfas deltar tre butiker från Sillerud, Lennartsfors och Fengerfors i Dalsland.

11 Sammanfattning nuläge och analys Sammantaget kan konstateras att Värmlands län har en acceptabel nivå av tillgänglighet till kommersiell service. Dock finns det områden som kraftigt avviker från denna bedömning. Förutsättningarna är olika för olika delar av länet. Där behövs krafttag och stimulans för att bromsa negativa spiraler med nedläggningar och utflyttning som följd. I Värmlands län har den statliga, kommunala och landstingsdrivna offentliga servicen minskat gradvis på landsbygden. Det ökande användandet av IT-baserad service kan förvisso täcka en del behov. Men det finns vita fläckar där nedmontering av servicefunktioner exempelvis försvårar för företagens verksamhet på landsbygden. Kopplingarna mellan offentlig och kommersiell service är många, precis som i resten av Sverige. Lanthandel, mack och skola är servicefunktioner är centrala för många av de mindre orterna. Ett enkelt exempel för att visa att även den kommunala servicen samspelar och påverkas av den kommersiella servicen är scenarion som uppkommer vid nedläggningen av en mack. Det kan leda till att hemtjänsten inte har tillgång till tankställe i sitt distrikt. För Värmlands del är det av central betydelse för länets tillväxt att inte fler lanthandlare och mackar läggs ned. Konsekvenserna blir stora både för boende, företagare och turister på de drabbade orterna, vilket både direkt och indirekt påverkar utvecklingen och tillväxten för länet som helhet.

12 Horisontella kriterier för programarbetet Det är av central betydelse för utvecklingen och framtiden att arbetet med kommersiell och offentlig service sätts in i perspektiv som handlar om jämställdhet, integration, tillgänglighet och miljö. Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter kring service ska gälla för alla människor, oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionshinder. Nya svenskar har ofta ett större behov av personliga kontakter för att kunna nyttja såväl kommersiell som offentlig service. Även äldre människor och personer med olika funktionshinder har ett stort behov av både närhet till servicefunktioner och personlig service. Nationella erfarenheter talar för att kvinnor generellt sett har sämre tillgång till bil. Därför är de i större utsträckning än män hänvisade till att resa kollektivt. Om kvinnor och män ska ges förutsättningar att resa på lika villkor behöver närheten ökas mellan attraktiva arbetsplatser och olika typer av service. Ur jämställdhetsperspektiv är det viktigt att servicefunktioner finns inom rimliga avstånd. Ur miljöperspektiv är det av central betydelse var olika servicefunktioner är lokaliserade. Transporter står för en stor del av utsläppet av koldioxid och därför finns det stora miljövinster att hämta om man kan förkorta innevånarnas resvägar och öka nyttjandet av kollektivtrafiken i länet.

13 Mål I Värmlands regionala utvecklingsprogram (RUP) Värmland växer och känner inga gränser finns en övergripande strategi hur länet ska utvecklas så att det blir attraktivt att bo, leva, verka i och besöka. En fungerande servicestruktur är en central förutsättning. Tillväxt är ett centralt begrepp i Värmlands RUP och genomsyrar de prioriterade insatsområdena innovativa miljöer, kompetensförsörjning, ledarskap, tillgänglighet och livskvalitet. De två sistnämnda områdena är särskilt intressanta för arbetet med föreliggande RSP. Områdena påverkar landsbygdsutvecklingen och den kommersiella servicen i hög grad och utgör viktiga förutsättningar för tillväxt. RSPn genomsyras också av ett tillväxtperspektiv. I Värmlands län finns stora resurser på gles- och landsbygden som behöver tillvaratas, göras tillgängliga och förädlas för att skapa tillväxt i form av nya arbetstillfällen, ökad turism osv. För att den värmländska landsbygden ska kunna konkurrera med andra regioner om inflyttning företagsetableringar och attraktiv boendemiljö krävs tillgänglig, fullgod service. I nuläge och analysdelen (se tidigare avsnitt) utpekades infrastruktur och kommunikationer som centrala för servicefunktioner. Allt fler kommersiella och offentliga tjänster är idag IT-baserade och kravet på brebands- och mobiltäckning har ökat kraftigt. Om dessa ska bli tillgängliga för alla innevånare i länet har Värmland en hel del att arbeta med, vilket också sker i flera satsningar och projekt. De ideella organisationernas roll är viktiga att lyfta fram i utvecklingsarbetet vilket kan kopplas samman med det i RUPn prioriterade området ledarskap. Byalag och föreningar av skilda slag är ofta pådrivande aktörer för aktiviteter, förändring och utveckling. Det finns flera regionala och nationella exempel på hur föreningslivet på en liten ort har tagit ett stort samhällsansvar i att exempelvis driva lanthandel, mack, byskola osv. Tillsammans med kommersiella och offentliga servicegivare är därför ideella aktörer en stor resurs för framtidens servicelösningar. Syftet med föreliggande serviceprogram är att medverka till att nå god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för alla människor på den värmländska gles- och landsbygden. Det övergripande målet är att programmets insatser ska stärka attraktiviteten att bo, leva, verka i och besöka Värmlands län och att människorna och företag ska erbjudas service som har god tillgänglighet.

14 De olika insatsområdena beskrivs i avsnittet Genomförande (se vidare). För varje insatsområde är ett antal aktiviteter definierade. Vissa aktiviteter kan vara svåra att mäta på kort sikt och vissa aktiviteter måste genomföras under många år för att fungera som tänkt. Mål och resultat för insatsområdena Insatsområde Servicepunkter. Etablera servicepunkter i de olika kommunerna utifrån lokala önskemål och förutsättningar. Önskvärt resultat är ökad samordning av kommersiell och offentlig service, att finna nya lösningar för samordning samt ökad tillgänglighet. Insatsområde Dagligvaror. Utveckla olika modeller som leder till mervärde och ökad tillväxt för servicegivare på den värmländska landsbygden. Tillgänglighetsanpassa butiker. Önskat resultat är att butikerna ska nå ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Insatsområde Drivmedel. Verka för att fler alternativa driftsformer likt Bymacken, vilket kan förhindra nedläggning och att en ort utarmas. Önskvärt resultat är att snabbt kunna mobilisera och genomföra insatser vid aviserad nedläggning av en mack. Insatsområde Metodutveckling. Lokalt och regionalt utvecklingsarbete i kommunerna tillsammans med centrala aktörer som olika servicegivare, regionala organ osv. Bygga ut och intensifiera arbetet inom det befintliga partnerskapet för kommersiell service. Önskat resultat ör att förstärka och utveckla dialogen mellan de olika aktörerna, vilket kan bidra till att kreativa lösningar kommer till stånd.

15 Genomförande För att hela Värmland ska kunna växa och bidra till den regionala utvecklingen krävs att landsbygden uppmärksammas i de olika planeringsarbetena. Det finns flera mindre orter som kan vara attraktiva för inflyttning och etablering av företag. Insatsområde Servicepunkter Samhällets ständiga förändring innebär nya förutsättningar och krav för hur service produceras och levereras. I exempelvis Lars Högdahls utredning från 2009 finns intressanta uppslag till lokala servicekontor som ett sätt att behålla kommunal och statlig service. Om man kan finna lösningar där även kommersiella och ideella aktörer kan samordnas i olika servicepunkter, så kan detta gynna landsbygden ur ett tillväxtperspektiv. Förslag till aktiviteter Länsstyrelsen medverkar till att ett eller flera projekt startas för att samordna de lokala aktörernas resurser beträffande servicepunkter. Tillvarata och vidareutveckla erfarenheter från de befintliga projekten som finns i Värmlands län, exempelvis Ny service på landet (se tidigare avsnitt). Viktigt är att insatser startas som aktiverar och gynnar både ideella, kommersiella och offentliga servicegivare samt innevånare på orterna.

16 Insatsområde Dagligvaror För att kunna upprätthålla god och fungerande service krävs ändamålsenliga och funktionella butikslokaler. En modern lanthandel ska kunna erbjuda ett brett sortiment och utökad service med tilläggstjänster (apotek, systembolag osv.) för att göra lanthandeln konkurrenskraftig. Höga investeringskostnader och strukturella hinder är ofta ett hinder för att kunna behålla kommersiell service på landsbygden. Kompetensutveckling för butiker är ett ständigt aktuellt område, vilket handlar om exempelvis bemötandefrågor och språk. Förslag till aktiviteter Utveckla alternativ som kan minska investeringskostnaderna för servicegivare på landsbygden. Utveckla och samordna samarbetet med länets olika aktörer (här kan stora resurser sparas om aktörerna får mer information om vad som görs och planeras). Kompetensutvecklande projekt för butikerna. Fortsatta projekt för tillgänglighetsanpassning av landsbygdsbutikerna.

17 Insatsområde Drivmedel Löpande inventeringar om exempelvis kommande investeringsbehov hos befintliga drivmedelsstationer behöver fortsätta arbetas med. Detta kan handla om cisternbesiktningar, behov av nya betaltjänster och ny utrustning. På några ställen i Värmland finns det intresse för nya drivmedelslösningar i form av så kallade ovanjordingar. Länsstyrelsen har en viktig roll för att stödja dylika projekt. För den turistiska tillväxten är drivmedel centralt för att kunna erbjuda attraktiv service. En stor del av länets besökare är bilburna och det krävs bil eller kollektiva färdmedel för att nå flera av länets besöksmål inom rimlig tid. Förslag till aktiviteter Löpande inventeringar om kommande investeringsbehov. Skapa ett regionalt alternativt lokala drivmedelsprojekt för innovativa drivmedelslösningar där många olika aktörer kan ingå för att skapa olika alternativa driftsformer. Insatsområde Metodutveckling För att kunna utveckla områden krävs kunskap om både platsens förutsättningar och förändringsarbete. Vid arbete med exempelvis kommunala översiktsplaner kan det finnas behov av att utveckla nya arbetsmetoder samt att lägga större fokus vid ortsanalyser och lokala utvecklingsplaner. Området som handlar om infrastruktur och kommunikationer har ett stort behov av tätare dialog mellan olika aktörer för att tillgängligheten ska förbättras beträffande exempelvis bredbands- och mobiltäckning, bussförbindelser osv. Förslag till aktiviteter Att stimulera kommuner i länet till att påbörja ett metodutvecklingsarbete kopplat till arbete med översiktsplanering. Syftet är att kunna definiera de mindre orternas förutsättningar på ett bättre sätt. Länsstyrelsen initierar ett utvecklat forum för metodutveckling med grund i det etablerade partnerskapet. Syftet är att på kort och lång sikt hitta nya servicelösningar och skapa förutsättningar för samordnad service. Ett metodutvecklingsarbete utifrån social hållbarhet genomförs i samverkan med Länsstyrelsen Värmlands avdelningar för regional utveckling, jämställdhetsfunktionen och integrationsfunktionen.

18 Finansiering För att målet om en god servicenivå i hela landet ska kunna uppfyllas kan Länsstyrelsen bevilja ekonomiskt stöd. Enligt förordning, SFS 2005:530, kan stöd till kommersiell service lämnas som investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag och hemsändningsbidrag. Dessa beskrivs i korthet nedan. Investeringsbidrag kan näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel söka för anskaffning eller ny-, till- eller ombyggnad eller större reparation av lokaler som behövs för verksamheten och för inredning eller annan utrustning av sådana lokaler. Stöd kan också beviljas för motsvarande åtgärder som avser varubuss. Bidraget kan också sökas för kompetenshöjande utbildningsinsatser för butiksägare och anställda inom dagligvaruhandeln samt för utarbetande av åtgärdsprogram för att förbättra företagets lönsamhet och service till hushållen. Investeringslån i samband med ovanstående investeringar får lämnas endast om upplåning inte bedöms kunna ske på den allmänna kreditmarknaden. Servicebidrag till ovanstående näringsidkare kan lämnas vid tillfälliga lönsamhetsoch likviditets problem. Bidraget lämnas endast om det finns särskilda skäl och andra åtgärder prövats, men inte visat sig ändamålsenliga. Hemsändningsbidrag kan sökas av kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror. Bidraget kan även lämnas för kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik för de hushåll som har störst avstånd eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken.

19 Regionala projektmedel Både Länsstyrelsen i Värmland och Region Värmland stödjer utvecklingsprojekt inom näringsliv, kultur, turism och landsbygdsutveckling. Syftet är att på olika sätt stimulera till tillväxt, öka attraktionskraften i länet och finna nya vägar mot framtiden. Den regionala projektverksamheten ska ligga i linje med de fokusområden som beslutats om i det regionala utvecklingsprogrammet(rupen) och vara förenliga med regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning. Projektmedel kan beviljas till offentliga förvaltningar, föreningar och organisationer. I normalfallet kan inte enskilda personer eller företag vara sökande. Engångsanslag från regeringen avseende lokala lösningar och initiativ på serviceområdet För att stimulera lokalt anpassade servicelösningar har regeringen beslutat satsa 17 miljoner kronor under 2009 2011. Tillväxtverket har fått uppdraget att sköta hanteringen av projektansökningar om stöd till nytänkande lösningar för exempelvis lanthandeln eller macken. En viktig utgångspunkt är att öka samordningen mellan kommersiell och offentlig service. Nationella program inom Tillväxtverket Tillväxtverket hanterar ett antal nationella program som i vissa fall kan användas för stöd till satsningar inom serviceområdet på landsbygden. Se information på www.tillvaxtverket.se Kommunala insatser Som tidigare har framgått har kommunerna en stor och viktig roll i arbetet med RSP. Ansvaret spänner över områden som bebyggelseplanering, kommunikationer, näringslivsutveckling, skolor, äldreomsorg, fritidsverksamhet, varuförsörjning med flera. Kommunernas aktiva medverkan är därför nödvändig när det gäller att behålla offentlig service på landsbygden genom att exempelvis utveckla nya samverkanslösningar. För ett långsiktigt upprätthållande av servicefunktioner behövs kommunernas medverkan. Kommunal finansiering kan bestå av nedlagd tid och/eller avsatta budgetmedel.

20 Privat finansiering Privat finansiering kan bestå av både tid och kontanta medel lokala serviceaktörer ( såsom företag) och lokala utvecklingsgrupper m.fl. Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet övergripande mål är att stödja hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. Programmet finansieras från EU:s jordbruksstöd och nationell medfinansiering. Syftet med programmet är bland annat att skapa tillväxt och sysselsättning i företag på landsbygden och att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden.

21 Uppföljning och utvärdering Det regionala serviceprogrammet kommer att följas upp och utvärderas löpande. Regionala utvärderingar kommer att ske på ett enhetligt sett över landet. Innehållet i programmen i form av preciserade mål för serviceutvecklingen inom olika delområden, föreslagna åtgärder och hur de ingående parterna själva följer upp kommer att beskrivas. Servicefrågorna ska ses som en förutsättning för regional tillväxt och det är därför betydelsefullt att insatser och åtgärder stämmer överens med inriktningar i andra styrdokument, till exempel i RUP, eftersom dessa styr användandet av de regionala projektmedlen. Tillväxtverkets utvärdering Tillväxtverket kommer en gång per år 2010 2013 att göra nationella sammanställningar utifrån ett antal frågeställningar: När programmen färdigställts (under 2010) o Sammanfattning av läget runt om i landet. o Hur har länen prioriterat? o Hur definierar länen gränsdragningen gles /landsbygd? o Hur beskrivs/fungerar kopplingen mot tillväxtperspektivet? o Hur beskrivs kopplingen kommersiell offentlig service? o Har samordningen med övriga program blivit tydligare? o Partnerskapens sammansättning och arbete/samverkan o Hur beaktas horisontella kriterier i programmen?

22 Under genomförandet (februari 2011 och 2012) o Uppföljning av hur partnerskapsarbetet på regional nivå utvecklas. o Vilka insatser har genomförts? o Konsument och tillväxtperspektivet? o Kommersiell offentlig service? Slutlig uppföljning/utvärdering (februari 2013) o Vilka bestående effekter har insatserna i RSP uppnått eller förväntas uppnå? o Vad har RSP haft för betydelse för den regionala tillväxten?

23

24