ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Relevanta dokument
ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Åter i arbete efter stress

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Psykisk hälsa i primärvård

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Rehabiliteringsgarantin

Att (in)se innan det går för långt

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Vägledning för sjukskrivning

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

ICF och läkarintyg

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Chefer och psykisk ohälsa

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Svar på regeringsuppdrag

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Sjukskrivningarnas anatomi

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

JÄMSTÄLLD SJUKSKRIVNING - UTOPI ELLER REELL MÖJLIGHET? GUNNEL HENSING, PROFESSOR, SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI

Sjukskrivningsmiljarden

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Artiklar i avhandlingen

Uppmärksamma den andra föräldern

CHECKLISTA REHABILITERING

Transkript:

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, LEG ARBETSTERAPEUT ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, New Ways mental health at work

Innehåll: Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom (avhandling) Lennmalms pris i Försäkringsmedicinsk forskning av Svenska Läkaresällskapet 2015 Framtida studier New Ways mental health at work

Varför arbetsförmåga? förstå betydelsen av arbetsförmåga jämte diagnostik, symptom, funktion och behandling (OECD 2011) chef/arbetsplats behöver stöd att förstå hur arbetsförmåga påverkas (räcker inte med symptom eller funktion) (Lemieux 2011, Seing 2012) ökad kunskap om hur olika psykiska sjukdomar påverkar arbetsförmåga (OECD 2011, ISF 2014) rättssäker bedömning av rätten till sjukpenning (ISF 2014)

Hur ska vi förstå arbetsförmåga?

Hur ska vi förstå arbetsförmåga? Individen Sysslan Miljön (Law M. Person-Environment-Occupation model, 1996)

Arbetsförmåga i forskningen Tar längre tid att återfå arbetsförmåga än att återhämta sig från depressions- och ångestsjukdom (Mintz 1992, Backenstrass 2006, Plaisier 2010) Sällan ett utfallsmått i behandlingsforskning ökad arbetsförmåga? minskad sjukskrivning? Personer med psykisk sjukdom skattar sämre arbetsförmåga jämfört med individer med annan sjukdom (Dewa 2000, Collins 2005, Holden 2011)

Jämförelse av självskattad arbetsförmåga mellan individer med olika sjukdomar Odds ratio 3 Arthritis** 2,5 2 1,5 1 Tidsrelaterade uppgifter Fysiska uppgifter (Burton 2004) Justerat för kön, ålder Mentala / Interpersonella uppgifter Få gjort det man ska (generell output) Back-pain** Depression** Diabetes* Heart Disease Heartburn** Irritable Bow el* * P 0.05 ** P 0.01

Jämförelse av självskattad arbetsförmåga bland nya sjukfall med och utan psykisk ohälsa Befolkningsstudie i Västra Götaland, 2008-09 Andel med låg arbetsförmåga % p 0.000 50 40 30 20 10 0 Kunskaps- Mentala Samarbets- Fysiska n=2502 Högt mentalt välbefinnande Lågt mentalt välbefinnande krav i arbetet Bertilsson 2013

Jag är värdelös. Kan personer med depression och ångest skatta sin arbetsförmåga?

Arbetsförmåga skattad av läkare och patienter (patienter sjukskrivna 8 dagar) Sannolikheten för att skatta mycket nedsatt arbetsförmåga Odds Ratio (95% CI) Depression: Patienter 1,57 (0.44-5.63) Läkare 3.31 (1.03-10.59) Ångest och andra psykiatriska diagnoser: Patienter 0.91 (0.33-2.56) Läkare 1.92 (0.53-9.94) Reiso 2000

Har självskattad arbetsförmåga betydelse för sjukfrånvaro?

Sannolikhet för sen återgång i arbete ( 105 dagar) OR (95% CI) Låg arbetsförmåga i relation till: Kunskapskrav i arbetet 1.75 (1.21-2.53) Mentala krav i arbetet 1.52 (1.14-2.04) Krav på samarbete i arbetet 1.71 (1.23-2.36) Fysiska krav i arbetet 1.44 (1.12-1.86) (Justerat för lågt mentalt välbefinnande, kön, ålder) Hensing, Bertilsson et al, 2013

Sannolikheten för begränsat arbetsdeltagande ett år efter baseline skattning ( 15 dagar sjukskrivning) OR (CI 95%): Låg mentalt välbefinnande 1.29 (1.01-1.65) Låg arbetsförmåga i relation till: Kunskapskrav i arbetet 1.55 (1.13-2.13) Mentala krav i arbetet 0.99 (0.76-1.27) Krav på samarbete i arbetet 1.36 (1.03-1.79) Fysiska krav i arbetet 1.50 (1.22-1.86) (justerat för kön, ålder, tidigare sjukskrivning, general self-efficacy, varaktig sjukdom, långvariga symptom; smärta, trötthet, koncentration) Bertilsson et al, 2015

Vad är då fenomenet förmåga att arbeta vid depression och ångest? Två fokusgruppsstudier 1. Människor med depressions- och ångestbesvär som arbetar i sitt ordinarie arbete (n=17) 2. Vårdpersonal inom företagshälsovård, primärvård och psykiatri med erfarenhet av att behandla patienter med depression och ångest. (n=21)

Förmåga att arbeta vid depression och ångest Essensen av fenomenet förmåga att arbeta vid depression och ångest: Förmåga att arbeta vid depression och ångest innebär att inte längre känna sig hemmastadd i sitt eget arbetsutförande, sitt beteende, och sina känslomässiga och fysiska reaktioner. Det är som att vara en gäst (främling) i sitt eget arbetsliv. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 2013

Förmåga att arbeta vid depression och ångest 2 3 4 5 Fynd från två studier 1 10 6 7 9 8 Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svårigheter att hantera ett konstant arbetsflöde Omgivna av ett ständigt arbetsflöde Fångade mitt i strömmen Varierar från dag till dag Ett huvud fullt av bomull eller deg Hantera arbetsuppgifter är svårt Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svårigheter att hantera ett konstant arbetsflöde Man kan inte hålla i flera saker samtidigt, som man gjorde förut. Jag kan stå och prata med en kund, samtidigt ringer interntelefoner, sen kommer det en säljare, sådana saker, då blir jag jättefrustrerad. Jag tappar fokus på allting, ofta blir det kaos och jag vet inte hur jag skall tänka. Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svårigheter att hantera tid och tempo Arbetar omväxlande långsamt och snabbt Allt tar längre tid att utföra Arbetet samlas på hög Komma ihåg tider Hålla tider Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Exponerad och utsatt i samspel med andra Mest krävande arbetsuppgiften Givande och tagande i stunden Förlorar tråden Ständigt på väg Hudlös Känslomässigt engagemang svårt Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sätter på sig en arbetsfasad Känna sig avstängd, mindre flexibel och mekanisk. Oskyddad, kan när som helst bli avslöjad Osäkerhet över sin arbetsinsats Nya arbetsvanor, ständigt skriva ned var man gör Tidskrävande ökar stressen Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sätter på sig en arbetsfasad jag märker ju att mitt minne har blivit jättedåligt och jag har blivit ganska osäker, jag kanske skall ringa en person och ställa en fråga, men jag kan lika väl redan ha ringt och snackat med den personen, jag har ingen aning. Jag måste ju i princip skriva ned allting jag gör Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nedsatt arbetsglädje och förlust av refuelling Dagliga arousals som ger energi till arbetsförmågan Mikroupplevelser Istället: kör utan bensin Ett inre motstånd, som att gå i sirap, måste övervinnas dagligen och stundligen Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stör arbetsordningen Gör inte det, de ska göra på jobbet Stör andra, behöver ofta fråga om hjälp Uppstår missförstånd och överreaktioner, försvårar samarbete Ställer sig utanför det sociala livet på jobbet Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Stör arbetsordningen (en chef) Istället för att jag gör det jag ska göra, bringa ordning, planera, så skapade jag kaos istället. Det kunde vara någon utbildning som personal ska på och jag har inte ordning på vem som ska gå dit och jag har glömt och sätta in vikarier. Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Den oberäkneliga ångestattacken - fragmenterar förmågan att arbeta - försvinner från arbetsuppgiften - konsumerar energi - kräks innan de går till arbetet - blir sittande utanför arbetet Bertilsson et al, SJOT 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Individen person syssla Sysslan miljö Miljön (Law M. Person-Environment-Occupation model, 1997)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 person Bidra till och delta i arbetsgemenskap syssla miljö Bertilsson M, avhandling 2013 Den utvidgade arbetsplatsen

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 när vi ska gå ut med jobbet, på någon fest eller när vi har åkt på planeringsdagar, jag får en sådan ångest, det är som att yrkesrollen försvinner och jag är en privatperson syssla och känner mig naken, riktiga panikattacker, men på något sätt så tvingar man sig och fixa det ändå Bertilsson M, avhandling 2013 person miljö Bidra till och delta i arbetsgemenskap Den utvidgade arbetsplatsen

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Utanför arbetetoförmåga Bidra till och delta i arbetsgemenskap person syssla miljö Bertilsson M, avhandling 2013 Den utvidgade arbetsplatsen

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Utanför arbetet-oförmåga Jag har en patient som jobbar som chef på något ställe, hon säger, nästan i en bisats att... Ja jag minns väl inte som vanligt och jag är väl inte riktigt mig lik, men det är ju sedan när jag kommer hem, jag orkar ju inget mer. När jag kommer hem får jag ligga resten av tiden. Jag kan inte ens gå ut med soporna, inte göra hushållsuppgifter över huvud taget. Läkaren fortsätter: Hon har liksom värnat arbetet, så hon säger inte så mycket om att hon inte fungerar på arbetet. Så jag har ju i dagens läge fått säga till henne att jag vet ju inte om Försäkringskassan godkänner [sjukskrivning], eftersom jag ju inte kan beskriva att du inte fungerar på arbetet.

Omfattande, innehållsrikt och komplext begrepp Hur hantera det i Socialförsäkringen? Klarar inte den utvidgade arbetsplatsen eller att delta i arbetsgemenskap rätt till deltidsjukskrivning? Utanför-arbetet-oförmåga, oförmågan förlagd till fel plats? Arbetsplatser? Anpassar vi för depression/ångest? Jämför med: - rullstolsburen kollega - kollega med matallergi Bertilsson M, avhandling 2013

NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN New Ways mental health at work Forskningsprogram sedan 2013 Forte-finansierat

epso.gu.se/newways New Ways Work stream 1 Health literacy Work stream 2 Primary Health Care Work stream 3 Work life Social inequity in access to care Aim: Increase knowledge of inequity in access to health care due to CMD TIDAS Aim: Evaluate if a structured use of the Work Stress Questionnaire can prevent sickness absence Depression stigma at work Aim: Increase knowledge in of attitudes towards CMD and of its connection to gender at work places Development of a decision support Aim: Increase health literacy and promote healthy decisions and behaviour among persons off sick due to CMD PRIM-NET Aim: Evaluate if treatment of depression in the PHC context can be improved by the use of computerized CBT Manager's perspective - a missing piece Aim:Study managers' knowledge, attitudes towards and challenges in the work with employees with CMD MADRS-S integrated Aim: Evaluate in the PHC context if monitoring and selfevaluation can improve depressive symptoms WIS-CMD Aim: Develop and test a work instability scale for depression GP-3Q Aim: Develop an easy-to-use tool that will be used for screening of rehabiliation needs in the PHC C2WI Aim: Develop the Capacity to Work Index, a questionnaire investigating CMD-related work capacity PRIMA Aim: Develop and evaluate an intervention to stimulate RTW among patients with stress-related mental healthproblems

epso.gu.se/newways New Ways Work stream 3 Work life Manager's perspective - a missing piece Aim:Study managers' knowledge, attitudes towards and challenges in the work with employees with CMD WIS-CMD Aim: Develop and test a work instability scale for depression C2WI Aim: Develop the Capacity to Work Index, a questionnaire investigating CMD-related work capacity GP-3Q Aim: Develop an easy-to-use tool that will be used for screening of rehabiliation needs in the PHC

Hur gör läkare när de bedömer arbetsförmåga GP 3Q NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Arbetsinstabilitet vid depression/ ångest New Ways mental health at work WIS-CMD Managers perspective the missing piece survey/intervjuer C2WQ Capacity to work Questionnaire

Hur gör läkare när de bedömer arbetsförmåga GP 3Q NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Arbetsinstabilitet vid depression/ ångest New Ways mental health at work WIS-CMD Managers perspective the missing piece survey/intervjuer C2WQ Capacity to work Questionnaire

NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Bakgrund Det finns mycket liten kunskap om vad och hur läkare faktiskt gör när de bedömer arbetsförmåga och sjukskrivningsbehov. Många (79%) läkare tycker det är svårt att bedöma arbetsförmåga (Engblom 2011) Läkare lär sig framförallt av erfarenheter från kollegor och patienter (65%) (Löfgren 2011)

NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Intervjustudien GP 3Q (n=24 läkare) (Bertilsson 2016 pågående studie) Att utforska läkares tysta kunskap om bedömning av förmåga att arbeta och behov av sjukskrivning hos patienter med depressions- och ångestbesvär.

Hur gör läkare när de bedömer arbetsförmåga GP 3Q NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Arbetsinstabilitet vid depression/ ångest New Ways mental health at work WIS-CMD Managers perspective the missing piece survey/intervjuer C2WQ Capacity to work Questionnaire

Hur gör läkare när de bedömer arbetsförmåga GP 3Q NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Arbetsinstabilitet vid depression/ ångest New Ways mental health at work WIS-CMD Managers perspective the missing piece survey/intervjuer C2WQ Capacity to work Questionnaire

Hur gör läkare när de bedömer arbetsförmåga GP 3Q NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Arbetsinstabilitet vid depression/ ångest New Ways mental health at work WIS-CMD Managers perspective the missing piece survey/intervjuer C2WQ Capacity to work Questionnaire

NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN Managers perspective the missing piece Vänder sig till första linjens chefer och ska undersöka: - chefers attityder till och kunskap om arbetsförmåga - förekomst av arbetsanpassning - hur chefer rekommenderar sjukskrivning - chefers kunnande, utmaningar och behov när det gäller att hantera anställda med dessa besvär - enkätundersökning till ca 5000 chefer - kvalitativ fokusgruppstudie med ca 40 chefer.

NEW WAYS SOCIAL MEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI SAHLGRENSKA AKADEMIN TACK monica.bertilsson@gu.se New Ways mental health at work epso.gu.se/newways