Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.



Relevanta dokument
Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Hur hör högstadielärare?

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Skallskador inom fotbollen.

Barns och ungas hälsa

Finansierad av: Tell-Us

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Framtidstro bland unga i Linköping

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Resultat Smärtkliniken

Stressade studenter och extraarbete

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Våga Visa kultur- och musikskolor

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Motion :1079. av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi

% Totalt (kg) Fetma >

VÄRDEGRUNDSENKÄT IFO, BENGTSFORS KOMMUN En värdegrundsenkät som avser insatser inom Individ- och

Hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Västerbotten

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Lycka som alternativ ansats för värdering av vårdens effekter. Fredric Jacobsson Linköpings Universitet

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Liv & Hälsa ung 2011

Ungdomars inställning till IT

Behandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie

UPPLEVD HÄLSA HOS UNGDOMAR MED ÖVERVIKT I FÖRHÅLLANDE TILL FYSISK AKTIVITET OCH KOST MED HJÄLP AV RÅDGIVNING.

Fråga Referens, JA hela staden Ej svar %

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

LUPP-undersökning hösten 2008

Var finns barnen i forskningen?

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Ungdomsenkät Om mig 1

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Skriva uppsats på registermaterial

Storyline Familjen Bilgren

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Valberedningen, representant för Y1

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Aktivitet för alla knattar oavsett hcp

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand

Hur kan vi hjälpa dig? SOC. skola

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Regionhabiliteringen i Göteborg

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Ungdomsenkät Om mig 1

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Barn- och ungdomspsykiatri

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

Transkript:

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet Erik Domellöf Psykologiska Institutionen, Umeå Universitet Barn och Ungdomshabiliteringen Umeå Ingrid Emanuelson Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Göteborgs Universitet

Syftet med studien om och hur en skallskada under uppväxåren påverkade

ungdomars och unga vuxnas hälsa förmågan att kunna delta i fritidsaktivteter skolsituationen tankar om framtiden 5-8 år efter olyckan

Inklusionskriterier Olyckan skulle inträffat före 18 års ålder de skulle haft en vårdtid på mer än 24 timmar på Norrlands universitetssjukhus för sin skallskada

Material och metod SF-36 är en hälsoenkät som mäter fysisk och psykisk hälsa. Den skickades ut till 61 ungdomar/unga vuxna som var äldre än 14 år med skalltrauma och matchades med en köns och åldersnormerad kontrollgrupp (229 personer, 19.9 ± 2.6 år, 16-24 år)

I ett kompletterande frågeformulär frågades ungdomarna med skallskada om: stöd från skola, familj och vänner i nära anslutning till olyckan om och i så fall hur och i vilken utsträckning skallskadan hade påverkat studier, fritidssituation, deras nuvarande situation samt tankar om framtiden.

Studiegruppen 45 / 61 personer (74%) svarade. - lätt skallskada 13/19 - medelsvår 21/28 - svår skallskada 11/14 18 tjejer och 27 killar medelåldern var 19.8 år (SD 3.1, 14-24 år)

De fick ta hjälp av vuxen om de ville. Detta angavs i enkäten. Studien godkändes av etikkommiteén vid Umeå Universitet

Definitioner av skallskadan Lätta hjärnskador -Glascow coma scale skattning 13-15 -medvetslösa < 30 min -CT u.a. -posttraumatisk amnesi < 30 min -inga svårare neurologiska fynd men de kunde ha huvudvärk, yrsel och kräkningar Medelsvår hjärnskada -GCS 8-12 -medvetslöshet och PTA från 30 minutes till 24 timmar -CT avvek från det normala och det kunde finnas neurologiska skador Svår hjärnskada -GCS under 8 -medvetslöshet och PTA > 6 timmar -CT avvek från det normala och det kunde finnas neurologiska skador

Statistik Kruskal-Wallis användes för att se signifikanta skillnader mellan gruppen med ungdomar som haft skallskador och kontrollgruppen. Skillnader mellan mellan de olika grupperna lätt, medel och svårt skallskadade samt kontrollgruppen analyserades med Mann Whitney test. Bonferroni korrektion användes för multipla undersökningar. Efter korrektionen var P-värdet <0.008.

RESULTAT

Results SF-36 Signifikanta skillnader (p<0,05) fanns mellan den ålders och könsmatchade kontrollgruppen och hela gruppen med skallskadade (n=45). De skattade lägre inom områdena fysisk funktion fysisk roll (skallskadan inverkade negativt på förmågan att utföra arbete eller regelbundna aktiviteter pga fysisk ohälsa generell hälsa vitalitet psykiskt välbefinnande social funktion

Signifikanta skillnader (p<0,008) fanns även mellan personer med lätt hjärnskada (n=13) och kontrollgruppen i domänen fysisk roll mellan personer med svåra skador (n=11) och kontrollgruppen i domänerna fysisk funktion, vitalitet, social funktion och psykiskt välbefinnande.

Resultat, SF-36 100 90 80 70 60 50 40 * ** physical function physical role * =p<.05 in total group ** =p<.008 (severe) **=p<.008 (mild) * * ** bodily pain general health * ** vitality SF-36 scale * * ** ** social function emotional role Severe TBI Moderate TBI Mild TBI General Sw edish population 16-24 years mental health

Stöd från omgivningen efter skallskadan 98 % hade ett bra stöd från sina anhöriga 76% upplevde ett gott stöd från sina kompisar 34% upplevde inte att de fick ett tillfredställande stöd i skolan. (5 personer med en svår skallskada, 6 hade en medelsvår och 3 hade en lätt skallskada).

Skallskadans påverkan på studierna 19 personer upplevde att skallskadan hade haft en negativ påverkan på deras studier. Av dessa var 8 nöjda med det stöd de fått från skolan

Positiva kommentarer Förstående lärare Möjlighet att få jobba i sin egen takt

Negativa kommentarer till stödet i skolan för högt tempo uppgjorda överenskommelser för att förbättra hölls inte lärare tog inte hänsyn till deras svårigheter efter skallskadan.

Negativa konsekvenser av skallskadan för studierna koncentrationsproblem (7 personer) inlärningssvårigheter (3) minnessvårigheter efter skallskadan (3)

Skallskadans påverkan på valet av fortsatta studier 8/11 av de med svåra skallskador 8/21 av de med medelsvåra 3/13 av de med lätta skallskador

Rapporterade symptom 53% rapporterade symptom som uppkommit i samband med olyckan 45% beskrev kognitiva svårigheter, fr a minnessvårigheter Fysiska svårigheter (nedsatt balans, tinnitus, nedsatt hörsel och syn förlamningar Smärta i olika delar av kroppen Känslomässiga problem

Skallskadans påverkan på livssituationen 51 % av hela gruppen 38 % upplevde att livssituationen påverkats negativt i hög eller mycket hög utsträckning

Kommentarer till hur skallskadan påverkat livssituationen Svårt att hitta jobb Svårt att klara skolan Vill inte leva, trött på att leva Kan inte ta körkort pga dubbelseende Har en förlamning men är glad att kunna tänka klart

Anställning 26 personer var 20 år eller äldre. 5 hade del eller heltidsarbete 2 var tjänstlediga 8 studerade 2 gjorde militärtjänstgöring 6 var arbetslösa 3 hade sjukpension

Fritiden 47% upplevde att deras fritidssituation förändrats på ett negativt sätt -ljudkänsliga -rädsla för att få ep-anfall

- trötthet - yrsel - svårigheter att fortsätta utöva sport och andra fritidsintressen

Påverkan på deras tankar om framtiden 40% svarade att de fortfarande oroade sig för att hitta jobb pga fysiska svårigheter inte klara sina studier pga kognitiva problem få epilepsi få en ny skallskada

Övriga synpunkter både föräldrar och ungdomar önskade fler uppföljningar fler tillfällen för rehabiliteringsinsatser mer information om skallskador

Diskussion Ännu fler frågor dyker upp

De med lätt skallskada skattade signifikant lägre i SF-36 på fysisk rollfunktion -dvs att skadan inverkade negativt på förmågan att utföra arbete eller regelbundna aktiviteter pga fysisk ohälsa -inte på fysisk funktion. De har inga begränsningar i att utföra men deltog i mindre än vad de skulle viljat.

Enligt Cott et al kan man beskriva detta som att man inte når den nivå man skulle vilja ha, som man tidigare haft efter en skada är den nivån för hög Måste dessa ungdomar och unga vuxna prioritera bort fritidsaktiviteter, jobb och andra aktiviteter så att det inte blir för mycket?

De beskrev också att livssituationen var negativt påverkad med svårigheter att hitta jobb, klara av skolan och vardagslivet. Detta överensstämmer med forskning kring vuxna med lätt skallskada som visat att det finns bestående svårigheter även i gruppen med lätt skallskada.

Smärta Leva med smärta gör att det blir svårare att koncentrera sig och påverkar troligen också humöret. - Det är viktigt att tidigt upptäcka, diagnosticera och behandla smärta. Rehabinsataser och behandling tar tid. Har dessa unga individer tid för sin egen del medan de försöker klara skola/jobb?

Hur ofta är en skallskada under barn och ungdomstiden ett långvarigt problem? Många studier har visat på sociala, fysiska intellektuella och emotionella långvariga svårigheter Hur ser vår förmåga att fortsätta att stötta och rehabilitera dessa unga individer ut i den vuxna världen?

Men det som varit behöver ju inte alltid förbli..

Tack för att ni lyssnat!