Återrapportering av grön obligation Som första landsting i Sverige emitterade Stockholms läns landsting i maj 2014 en grön obligation. Obligationen finansierade två miljöinriktade investeringsprojekt: utbyggnaden av Roslagsbanan samt en ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus. Den första gröna obligationen på 1,1 miljarder kronor är fullinvesterad sedan den 31 mars 2015. Den andra gröna obligationen på 1,8 miljarder kronor utfärdades i maj 2015 och avser tre projekt: utbyggnaden av Roslagsbanan, byggnationen av Nya Karolinska Solna, samt en ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus.
Nedan följer en redogörelse för Stockholms läns landstings gröna investeringar. Projekt Total investering Grön obligation 2014 Fullinvesterad 31/3 2015 Grön obligation 2015 Upparbetat från 1/6 Roslagsbanans utbyggnad 8 455 mkr 915 mkr 250 mkr Ny- och ombyggnation Södertälje sjukhus 1 200 mkr 185 mkr 148 mkr Nya Karolinska Solna 14 500 mkr 324 mkr Program Roslagsbanans utbyggnad Program Roslagsbanans utbyggnad syftar till att utveckla och förstärka kapaciteten för en anrik bana som har stor betydelse för nordostsektorns kollektivtrafik. Målet är att skapa möjligheter så att fler kan åka kollektivt med tåg, vilket är ett bättre val från klimatsynpunkt än buss, men framför allt är det väldigt mycket bättre att åka kollektivt än att köra bil. Programmets övergripande mål är att öka kapaciteten på Roslagsbanan och möjliggöra en jämn tiominuterstrafik till de flesta stationerna minska störningskänsligheten i trafiken hålla bullernivåerna inom de riktvärden för buller som anges i infrastrukturpropositionen för nybyggnation av järnväg tillgänglighetsanpassa stationer och befintliga vagnar höja säkerheten i bansystemet. Program Roslagsbanans utbyggnad gynnar en hållbar framtid eftersom utbyggnaden gör det möjligt att utöka det kollektiva resandet och avlasta E18 och E4:an. Roslagsbanan har cirka 46 000 resenärer (påstigande) varje vardag, vilket sparar cirka 80 ton CO2 per vardag, i jämförelse med om motsvarande resor görs med personbil (beräkningarna från SCB/SIKA utgår från en genomsnittlig bensinförbrukning av en bil i Stockholm: 0,86 liter/10 km, en medelbeläggning på 1,72 personer per bil och en antagen färdsträcka på 15 km). Förutom att främja ett hållbart resande inkluderar programmet ett stort antal miljösatsningar.
Störande buller är en miljöaspekt som kan inverka negativt på människors välbefinnande och hälsa. Buller är ett folkhälsoproblem och inom programmet för Roslagsbanans utbyggnad bedrivs ett mycket omfattande arbete med att vidta bullerskyddsåtgärder längs med hela banan. Under 2015 har bland annat följande arbeten utförts: en ombyggnation av Stockholm Östra med olika bullerdämpande åtgärder, bland annat riktade och mindre störande högtalarutrop samt ljudabsorbenter på plattformstak och plattformskanter (se bild 2) en bygghandlingsprojektering för dubbelspårsträckor samt en program- och systemhandling för den nya depån i Molnby bullerskyddsåtgärder mellan Stocksund och Djursholms Ösby samt på Näsbyparkgrenen inkluderar 5 000 meter bullerskyddsskärmar längs spåren, vilket förbättrar boendesituationen för många människor en upprustning av befintliga fordon ger ökad tillgänglighet (96 fordon av 101 klara till och med december 2015) säkerhetshöjande åtgärder i plankorsningar en upphandling av leverantör för nya fordon (tilldelas i början av 2016). Bild 1. Roslagsbanan med låga bullerskyddsskärmar Foto: SL Bild 2. Plattformsabsorbenter på Djursholms Ösby
Ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus Södertälje sjukhus bygger till och moderniserar för att få modernare och effektivare lokaler. Projektet ska tillgodose behovet av vårdkapacitet som beräknas öka i närområdet fram till år 2020. En viktig utgångspunkt för projektet är att sjukhuset ska medge större flexibilitet inför framtiden. De tekniska systemen är dubblerade för att klara driftavbrott i flera led. En av de stora utmaningarna är att genomföra projektet på en relativt liten fastighet, samtidigt med den normalt pågående sjukhusdriften. Omkring 23 procent av nybyggnaden är färdigbyggd och byggnadsstommen håller på att resas. Den platsgjutna betongen är klar till 95 procent. De invändiga installationerna har påbörjats. Nästa milstolpe i projektet är tätt hus som sker vid årsskiftet. Tätt hus innebär att fasad, fönster och tak är så färdiga att de invändiga arbetena kan påbörjas utan risk för fukt- och frysskador. Prognosen för projektet är att klara kraven för Miljöbyggnad nivå guld och att nå landstingets centrala miljömål i miljöutmaning 2016 som innebär att energianvändningen för byggnaden ska ligga minst 30 procent lägre än Boverkets nybyggnadsregler. Nybyggnadsreglerna är 125 kwh/m 2 år och prognosen för nya Södertälje sjukhus är 76 kwh/m 2 år. Andra mål inom projektet är att uppnå en bättre samverkan och processorientering för en sammanhållen öppenvård och sterilteknik uppnå bättre logiska samband mellan slutenvård, akutmottagning och behandlingsfunktioner bygga generellt utformade vårdavdelningar som ger större flexibilitet arbetsmiljön för personalen svarar upp mot dagens krav utan att vårdutbudet minskar använda systemet Byggvarubedömningen för att säkerställa att miljögodkända produkter används i byggnaderna minska energianvändningen över tiden omhänderta avfall på ett kretsloppsanpassat sätt transporter som Locum har inflytande över är effektiva och miljöanpassade undvika miljö- och hälsostörande ämnen
Nya Karolinska Solna Byggnationen av det nya universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna, NKS, startade sommaren 2010. För att säkerställa de mycket högt ställda målen inom miljö och hållbarhet genomsyras hela projektet av ett hållbarhetsperspektiv. Ett av verktygen inom området är en miljöcertifiering av byggnaderna. För NKS används två certifieringssystem, det svenska systemet Miljöbyggnad och det internationella systemet LEED. Guldnivån ska uppnås i båda systemen. I september godkändes den fjärde och sista byggfasen för certifiering enligt Miljöbyggnad Guld. Ett preliminärt certifikat kan därmed utfärdas för hela anläggningen efter en omfattande tredjepartsgranskning av certifieringsorganet Sweden Green Building Council. En av delarna i systemet Miljöbyggnad är att minska energibehovet för uppvärmning, kylning och drift av anläggningen. På NKS görs detta i så stor utsträckning att endast hälften av det energibehov som är tillåtet enligt lagstiftningen (Boverkets byggregler) kommer att behövas. Det leder till stora besparingar, både ekonomiska och miljömässiga, eftersom den årliga minskningen i energibehovet ungefär motsvarar den mängd energi som används i 1 200 villor. Att den energi som ändå används är 100 procent förnyelsebar och inte ger upphov till några klimatpåverkande utsläpp gör att fastighetsdriften av NKS blir klimatneutral. Ett annat fokusområde är att minska användningen av miljö- och hälsoskadliga kemikalier genom att granska alla byggmaterial som används. Tack vare genomtänkta val av golvmaterial har användningen av hälsoskadliga mjukgörare (ftalater med allergiframkallande och hormonstörande egenskaper) minskat med minst 70 000 kg och detta är bara för ett av alla material som används i byggnationen. Bild 3. NKS.
MILJÖBYGGNAD Miljöbyggnad är ett svenskt certifieringssystem för byggnader där fokus ligger på energi, innemiljö och byggmaterial. En tydlig uppföljning av leverantörernas leveranser och sänkta driftkostnader är några saker som kännetecknar Miljöbyggnad. En byggnad kan uppnå betyget brons, silver eller guld. Efter projekteringen erhålls ett preliminärt certifikat. För att erhålla ett slutligt certifikat ska det preliminära certifikatet verifieras senast två år efter driftsättning.