BKs 61:a Diskussionsmöte 2016

Inbjudan till BKs 61:a Diskussionsmöte 2016 Tisdagen den 15 mars Stockholmsmässan, Älvsjö Välkomna!

Upplysningar Plats Stockholmsmässan, Kongresshall K1, samt Victoriahallen, Älvsjö, Stockholm. Till Stockholmsmässan kommer man enklast med pendeltåg från Stockholm C mot Södertälje eller Västerhaninge. Tågen avgår med 6 12 minuters intervall under morgon och eftermiddag. Restid ca 7 minuter. Med bil E3/E4 söderut. Följ skyltning mot Stockholmsmässan. Anmälan Anmälan gör du genom att fylla i formuläret på hemsidan www.bergsprangningskommitten.se eller via mail direkt till eva.ryden@bergsprangningskommitten.se Avgift I avgiften ingår heldagsprogram på Älvsjömässan inkl. kaffe o lunch. Konferensmiddag med underhållning på Grand Hotel, Vinterträdgården Samt föredragen i bokform inkl en USB sticka. Deltagaravgifter per person (exkl. moms) För anställd i medlemsföretag SEK 3795 För teknologer SEK 1200 Icke medlemmar SEK 4830 Dokumentation Utdelas i samband med ankomstregistreringen. 2

Återbud Utebliven avbokning faktureras hel avgift Avgiften faktureras företaget Betalningsvillkor 15 dagar Obs. uppge konteringskoder och orderreferenser där så erfordras. Utställning En viktig del av BKdagen är utställningen. Om du är intresserad av att ställa ut kontakta Lennart Stark, lennart.stark@omnium.se Telefon 08-660 00 60 / 070-749 15 07 Nyheter på bk-dagen! Speakers corner: Kom till speakers corner och lyssna på korta intressanta inlägg från branschen. Som komplement till föredragen inne i hörsalen kommer vi i år att ha ett Speakers corner i utställningen. Där får vi möjlighet att lyssna till 5 minuters inlägg från branschkollegor och utställare. Här presenteras till exempel nyheter och aktuella händelser. Det blir 4 inlägg under varje paus. Jobbspeed dating: Vi behöver fylla på vår bransch med nya medarbetare. Ta chansen att träffa BKs medlemsföretag under en kort och intensiv anställningsintervju. Du får möjlighet att presentera Dig själv och lyssna vad företagen har att erbjuda när det gäller praktikplatser, examensarbeten eller lediga jobb. Du sätter upp Dig på en lista hos respektive företag och träffas förutsättningslöst kring ett ståbord i foajen. Passa på att utnyttja denna arbetsmarknadsdag i miniatyr, BK består ju av en bred samling företag inom alla branschens verksamhetsområden. För ytterligare information kontakta BK BERGSPRÄNGNINGSKOMMITTÉN Storgatan 19, 114 85 Stockholm Telefon 070-554 94 04 eva.ryden@bergsprangningskommitten.se BERGMEKANIKDAGEN 50 år Måndagen den 14 mars 2016 arrangeras av BeFo och Svenska Bergmekanikgruppen. Bergmekanikdagen kommer att hållas i Stockholm City Conference Center, (Folkets Hus Barnhusgatan 12 14, Stockholm. För program och anmälan se: http://www.befoonline.org eller e-maila: eva.friedman@befoonline.org 3

Program BKs Diskussionsmöte 15 mars 2016 (cirkatider) 07.30 REGISTRERING/kaffe 08.30 Hälsningsanförande Robert Sturk, ordförande, Bergsprängningskommittén 1. Utvärdering av Wassara-hammare W90 Kristina Jonsson, LKAB Malmberget 2. EDZ in ONKALO Mats Olsson, EDZ-consulting 3. Hur vet vi om automationsprojekt är framgångsrika? För att veta om vi lyckats med en förändring måste vi veta var vi börjar Olav Kvist, Mining Technology MR 4. Elektroniksprängkapseln gör skillnad Thomas Dahlgren, Tech Service Lead Orica Sweden 10.00 KAFFE Speakers' Corner 10.30 5. Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och Gullmarsplan, TNG Björn Stille, Sweco 6. Enhetlig modell för projektering av berginjektering Magnus Eriksson, Trafikverket 7. Bergtekniska lösningar i Västlänken Louise Pehrsson, Stefan Sandberg, ÅF Infrastructure 8. Dubbelspårsutbyggnad Strängnäs-Härad Cecilia Montelius, L-O Dahlström, NCC Construction AB 9. Inspända laddningars påverkan på vibrationsnivån Bengt Niklasson, Niklassons Berg och Marinteknik 12.00 LUNCH Speakers' Corner 13.00 10. Uppskattning av framtida markvibrationsnivåer från gruvinducerad seismisk aktivitet i Malmberget Thomas Wettainen, LKAB 11. Justering av skjutriktningar och dess effekter i Aitik gruvan. Inledande fältförsök Ali Beyglou, Daniel Johansson, LTU 4

12. Nordkalks skydds- och bevarandeåtgärder för fjärilar på Gotland vid Klinthagens täktprövning på norra Gotland Gabriella Hammarskjöld, Nordkalk AB 13. Underhand mining och 1350 Projektet ny teknik och ökad produktion i Zinkgruvan Björn Andersson, Ronny Frimodig, Jan Kläre, Zinkgruvan 14.15 KAFFE Speakers' Corner 14.45 14. Nytt kraftverk i Røssåga Tobias Andersson, LNS Lägesrapporter: Tunnelbanan Robert Colliander, SLL Förbifart Stockholm Lasse Wilson, Niclas Lindkvist, Trafikverket Varbergstunneln Kenneth Rosell, Trafikverket SKB Förberedelser för detaljprojektering av Kärnbränsleförvaret i Forsmark Daniel Eklund, SKB LKAB Starten av Europas största järnmalmsprojekt en lägesrapport Peder Nensén, LKAB 16.15 AVSLUTNING 18.30 SAMLING Samling med barservering på Grand Hotel (Royals Festvåning, Kinarummet, Oscarssalongen) 19.30 MIDDAG Grand Hotel Vinterträdgården Utdelning av pris: Årets Bergsprängare UNDERHÅLLNING Atlas Copco står för årets underhållning 5

Föredragen i sammandrag 1. Utvärdering av Wassara-hammare W90 Kristina Jonsson, LKAB Malmberget, Lars Öderyd, LKAB Wassara, BTC, Roger Lärkmo, LKAB Wassara, BTC Vibrationer från sprängning är ett problem för många gruvor. I Malmberget blir situationen än mer speciell eftersom bebyggelsen ligger i nära anslutning till aktiva brytningsområden. Ett sätt att minska vibrationer från sprängningarna är att minska håldiametern i raskransarna. LKAB Wassara har utvecklat en ny hammare W90 som ger 105 mm håldiameter. För att bibehålla samma specifika laddning som i kransar borrade med W100-hammaren (115 mm) i kransen ökas antalet hål och försättningen minskas. För att få önskad effekt av sprängningen är det också viktigt att hålen hamnar på avsedd plats. Resultat från borrningar med Wassaras W90 hammare har jämförts mot W100 hammaren genom bland annat krökningsmätningar av borrade kransar. Vibrationer alstrade från sprängning av kransarna med klenare borrhålsdiameter jämförs mot kransar med standarddiameter (115 mm). De initiella resultaten visar på minskade vibrationer från kransarna med klenare spränghål. Utvärderingen av hammarens tekniska och mekaniska egenskaper har gjorts bland annat med avseende på prestanda. 2. EDZ in ONKALO Mats Olsson, EDZ-consulting, Sanna Mustonen, Noora Koittola, Posiva, Roger Söjland, DWTeknikk In ONKALO, 110 km north of Turku, Posiva are constructing an underground facility for disposal of nuclear waste. The facility today consists of an access tunnel down to 455 m at its lowest point, three shafts and some test tunnels. All tunnels have been excavated with drill and blast (D&B) method, which is the current reference method for tunnelling in the final disposal facility. One of the many requirements for tunnel excavation is to avoid producing an excavation damaged rock zone (EDZ) behind the tunnel surfaces. As part of this, intensive studies of the EDZ have been conducted. In one of the latest study 4 blocks were excavated from the floor in a test tunnel and then cut into 40 slices. Each slice was then analyzed for fractures by using penetrants and high definition photography. A 3D model was made connecting the fracture traces to fracture plans. The paper describes the excavation, the analysis of the fractures and the modelling. 6

3. Hur vet vi om automationsprojekt är framgångsrika? För att veta om vi lyckats med en förändring måste vi veta var vi börjar Olav Kvist, Vice President Mining Technology MR Atlas Copco har under en lång rad av år presenterat produkter med en allt högre grad av automation. Hur vet vi om detta är bidrar till en effektivisering? Hur skapar vi rätt förutsättningar för att uppnå avsedd effekt? Detta är några av de frågor som länge upptagit våra kunder. Nu i och med introduktionen av mer och mer datainsamlingssystem finns förutsättningar för att mäta objektivt hur förbättringar sker och styra mot de mål man vill uppnå. I denna presentation avser vi att ta upp ett antal praktikfall och dela med oss av: Vad man kan mäta i våra maskiner idag Hur man från dessa data kan skapa KPI och mätetal att följa Se några exempel på prestanda från faktiska kunder runt om i världen. En liten titt in i vår forskning om att varna för kommande fel innan de uppträder. 4. Elektroniksprängkapseln gör skillnad Thomas Dahlgren, Tech Service Lead Orica Sweden, Ola Andersson, Tech Service Lead Orica EMCT, Christian Vogler, Voglers Elektroniksprängkapseln har funnits på marknaden i över två decennier. Första testen skedde redan under 80-talet men som med många nya produkter har det tagit tid att etablera den på marknaden. Särskilt i vår branch kan man tydligt märka av denna konservativa inställning. Priset per kapsel har också använts som argument mot produkten medan leverantörerna enträget trummat begreppet totalekonomi som ett mantra. Nu, efter ett antal år har den visat vad den kan uträtta och fler och fler använder sig av denna produkt och tjänar pengar! Vi ser även kunder som tar beslutet att helt gå över till elektroniksprängkapslar. Nyttan man inledningsvis haft med elektroniska sprängkapslar har i Norden främst varit i projekt med komplicerade sprängningar i miljöer där vibrationsgränsvärden varit styrande för sprängningsarbetet. Nu är det inte bara vid sådana tillämpningar som elektroniksprängkapseln kommer till sin fördel. 7

Säkerhet En av förtjänsterna med dessa system är att man innan skjuttillfället kan kontrollera att alla tändare är inkopplade och fungerar vilket innebär att risken för dolor minskar. Detta är särskilt viktigt vid tyngdtäckning vilket kan skada kopplingsblock och ledare, oavsett vilket tändsystem man använder I jämförelse med den elektriska sprängkapseln innebär elektroniksprängkapseln även kraftigt reducerad risk för påverkan från t.ex. elektromagnetiska fält, krypströmmar och statisk elektricitet. Miljö, omgivningspåverkan Möjligheten till kontroll är en av förtjänsterna. I projekt som Citybanan, där vibrationsgränsvärden var styrande men där man ändå lyckats gå med längre salvor än beräknat. Detta tack vara att man med elektroniksprängkapseln och smart tändsättning kan undvika samverkan mellan hål. Vi har även sett motsvarande tillämpning ovanjord där större salvor kan skjutas vid färre tillfällen och man kapar ställtider i alla led. Produktion och ekonomi När det gäller fragmentering i bergtäkter exempelvis finns det stora förtjänster att göra även där. Ett jämnare styckefall samt att lastbarhet och krossbarhet ökar. Under jord har nya försök visat, och detta är ju i sig ingen nyhet, att med momentan sprängning av konturen erhåller man en betydligt bättre kontur som i sin tur ger minskade förstärkningskostnader. Sammanfattning Alla bergprojekt och sprängarbetsplatser har inte samma behov men de flesta kan hitta tillämpningar för elektroniksprängkapseln. Väger man samman möjliga förtjänster, både på lång och kort sikt, bör det i många projekt ge en bättre totalekonomi att använda elektroniksprängkapseln. 8

5. Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och Gullmarsplan, TNG Björn Stille, Sweco Stockholmsregionen växer. När fler människor väljer att bo och vistas i Stockholm ökar behovet av fler bostäder och en väl fungerande kollektivtrafik. För att kunna fortsätta växa är det viktigt att satsa på hållbara trafiklösningar. Idag är tunnelbanan det mest använda färdmedlet i SL-trafiken. Under rusningstid utnyttjas tunnelbanans kapacitet i stort sett maximalt. Genom att bygga en ny förbindelse under Saltsjön mellan norra och södra staden minskar sårbarheten i tunnelbanenätet och den höga belastningen minskar. En förbättrad kollektivtrafik för ostsektorn bidrar också till ett bättre fungerande trafiksystem i hela Stockholmsregionen. Bakgrunden till beslutet att bygga ut tunnelbanan finns i det avtal som tecknades i januari 2014 mellan staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun. Överenskommelsen kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och innebär att: Tunnelbanan byggs ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby samt att Blå linje byggs ut till Gullmarsplan och söderort och kopplas samman med Gröna linjens Hagsätragren. De fyra kommunerna åtar sig att tillsammans bygga cirka 78 000 nya bostäder i tunnelbanans närområde antingen själva eller genom annan markägare/exploatör. Den totala investeringen för utbyggnaden inklusive fordon och depå är 25,7 miljarder kronor (prisnivå januari 2013) Total ska 19 km nya spår och tio nya stationer byggas varav 12 km och 7 stationer ligger i planerna för utbyggnad mot Nacka och Gullmarsplan. Stockholms tunnelbana står inför en omfattande utbyggnad. Utbyggnaden till Nacka och Gullmarsplan kommer att utgå från Blå Linje och Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Den blå linjen kommer att korsa Saltsjön och stationer planeras i Sofia, Hammarbykanal, Sickla, Järla och Nacka Centrum. Efter Sofia skiljs spåren där en gren går mot ny station vid Gullmarsplan och Slakthuset för att ansluta mot befintlig grön linje strax före Sockenplan station. 9

6. Enhetlig modell för projektering av berginjektering Magnus Eriksson, Trafikverket, Magnus Zetterlund, Norconsult, Thomas Jansson, Tyréns, Mikael Creütz, Golder Associates Tätning av bergmassan är en omfattande aktivitet i de flesta bergtunnlar som byggs i Sverige och vanligtvis utförs tätning med förinjektering. Mycket forskning på området har genomförts de senaste 20 åren, vilket ökat kunskapen med förbättrad och effektiviserad förinjekteringen av bergtunnlar som resultat. Det bedöms dock finnas en stor potential till förbättringar om dagens kunskap tydliggörs och nyttogörs i högre grad på ett enhetligt sätt i samband med projektering. Enhetlig modell för projektering av berginjektering syftar till att sammanställa dagens kunskap om berginjektering så att hela projekteringsprocessen från förundersökning och utredning till upprättande av förfrågningsunderlag sker på ett samordnat och enhetligt sätt av samtliga projektörer. Målet är därmed att uppnå en effektivare projektering där resultatet går att följa upp samt att möjliggöra att vidareutveckling modellen gemensamt tillsammans med branschens aktörer. 7. Bergtekniska lösningar i Västlänken Louise Pehrsson, Stefan Sandberg, ÅF Infrastructure Västlänken är ett kommande stort byggprojekt för infrastrukturbranschen i Norden. Projektet innebär byggnation av tunnlar och konstruktioner som kommer att passera genom högst varierande markförhållanden. Tillsammans med omedelbar närhet till befintlig stadsbebyggelse ställer projektet stora krav på stadsplanering, projektering och utförande. ÅF tar fram bygghandling för samtliga större bergdelar inom projekt Västlänken. Entreprenad Haga är en av tre delsträckor som har planerade tågstationer. Stationsutrymmet i Haga ska utföras både i berg och i betong. Tekniska lösningar kring den ovanligt stora spännvidden i stationsutrymmet medför innovativ design både vid projektering och vid dimensionering, med hårda krav i utförandefasen. Entreprenad Kvarnberget är komplex. Inom delområdet kommer bland annat berguttag för Västlänken att ske i direkt anslutning till grundläggning hos befintlig bebyggelse. Kvarnberget kommer att projekteras med omfattande restriktioner och krav på precision vid berguttag. Sannolikt kommer det att krävas undersökningar i byggskedet vilket möjliggör framtida överskridande branschsamarbete mellan entreprenör och konsult. 10

8. Dubbelspårsutbyggnad Strängnäs Härad Cecilia Montelius och L-O Dahlström, NCC Construction AB Dubbelspårsutbyggnaden av Svelandsbanan mellan Strängnäs och Härad omfattar bl a 8,5 km nytt spår parallellt med befintligt spår, 3 km lång bergtunnel parallell med befintlig spårtunnel, 3 st nya vägbroar och 6 st nya järnvägsbroar. Utbyggnaden sker mitt i centrala Strängnäs med krav på full framkomlighet för resande under byggtiden. Kontraktet är en totalentreprenad i samverkan mellan Trafikverket och NCC. NCC THU står för projekteringen för bergtunneln. Projektering och bergschakt för tunneln omfattar utmaningar som tunnelpåslag mitt i stan med låg bergtäckning, dålig bergkvalitet och ovanpåliggande fjärrvärmeledning samt tunnelpassager med mycket låg bergtäckning under befintlig bergrumsanläggning och utrymningstunnlar. Utbyggnaden sker mellan 2014-2017. I mars 2016 har flera av utmaningarna i projektet passerats och vi vill på BK-dagen ge en statusrapport av projektet. 9. Inspända laddningars påverkan på vibrationsnivån Mats Olsson, EDZ-consulting, Bengt Niklasson, Niklassons Berg och Marinteknik, Ulf Nyberg, Swebrec En ofta förekommande uppfattning hos bergsprängningsteknikens utövare är att då en laddning med stor försättning detonerar genereras en högre vibrationsnivå än om samma laddning sprängs med en mindre försättning, dvs. att laddningen var mindre inspänd. Även i den sprängtekniska litteraturen så brukar laddningens inspänning nämnas som en av de viktigaste orsaker till förhöjda vibrationsnivåer. Oftast brukar man med inspändhet mena att laddningen har fått för stor försättning för att åstadkomma planerat utslag. Finns det någon fysikalisk förklaring till detta eller är påståendena om förhöjda vibrationer en missuppfattning? Att svara på detta har varit utgångspunkten för ett BeFo-projekt som utförts under de senaste tre åren. Den förstudie som inledde arbetet omfattade en litteraturstudie, en genomgång av ett antal observerade bomsalvor från tunneldrivning och en försöksserie enhålssprängning i pall. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns uppfattningar som både stödjer och som förkastar uppfattningen om inspändhetens påverkan på vibrationsnivån. Den genomförda studien av vibrationer från ett antal bomsalvor och den efterföljande statistiska analysen visade inga bevis på att inspändheten hos laddningar skulle ha någon betydelse för vibrationsnivån. 11

I projektets andra del har ett fältförsök genomförts där ett antal borrhål sprängts dels med utslag och dels med helt inspända hål. Omfattande vibra tionmätningar utfördes. Inte heller här kunde någon skillnad i vibrationsnivån mellan inspända och icke inspända hål registreras. 10. Uppskattning av framtida markvibrationsnivåer från gruvinducerad seismisk aktivitet i Malmberget Thomas Wettainen, Jesper Martinsson, LKAB Samhället Malmberget ligger i nära anslutning till ett 20-tal malmkroppar som bryts av gruvbolaget LKAB. Brytningen sker med storskalig skivrasbrytning vilket är en rationell metod men som orsakar markdeformationer. Med ökat brytningsdjup kommer också ökad gruvinducerad seismisk aktivitet, främst i uppblockande hängväggar och takskivor. Dessa seismiska händelser kan medföra höga nivåer av markvibrationer i de bebodda delarna av Malmberget. 2008 erhöll LKAB ett tillstånd från Mark- och Miljödomstolen att bryta upp till 20 Mton järnmalm årligen i Malmbergsgruvan. Under en prövotid sköt domstolen upp avgörandet av vilka begränsningar som ska gälla för ett antal områden, däribland seismisk aktivitet. Bolaget skulle utreda vilka spänningsförändringar och vilken seismisk aktivitet som förväntas av den ökade produktionen, vilka störningsreducerande åtgärder som kan vidtas samt framställa ett förslag på villkorsskrivning. Gruvan förfogar över ett omfattande seismiskt övervakningssystem bestående av närmare 200 geofoner installerade under jord och på markytan. I utredningsarbetet identifierades 11 seismiskt aktiva volymer i gruvan. För var och en av dessa uppskattades en årlig maximal händelsemagnitud baserat på aktuell produktionsplan. Samband mellan historiska seismiska händelser och uppmätta markvibrationsnivåer bestämdes. Slutligen skattades framtida vibrationsnivåer i samhället probabilistiskt. Slutresultatet är förväntade vibrationsintervall med olika konfidensgrad för ett antal mätpunkter på markytan i Malmberget. Bland störningsreducerande åtgärder föreslogs skjutrestriktioner, produktionssekvensiering samt eventuellt påtvingad hydraulisk uppspräckning. Den långsiktiga lösningen är dock en omlokalisering av stora delar av Malmberget. Det är en process som har pågått sedan 60-talet och som fortlöpande sker. 12

11. Justering av skjutriktningar och dess effekter i Aitik gruvan Inledande fältförsök Ali Beyglou, Daniel Johansson och Håkan Schunnesson, LTU, Evgeny Novikov, Boliden Mineral AB Effektivitet och kostnader för produktion i gruvor och efterföljande anrikningsprocesser påverkats starkt av bergmassans fragmentering. En av de viktigaste faktorerna som påverkar fragmenteringen vid sprängning är mängden och riktningen på diskontinuiteter i bergmassan. Som en del av ett större SIP-STRIM projekt (Face-to-Surface) har man testat hur bergmassans diskontinuiteter kan fastställas och hur denna information kan integreras i brytningsplaneringen av produktionssalvor i Bolidens Aitikgruva. För att kartlägga diskontinuiteter och särskilja områden (domäner) med liknande geologiska strukturer i gruvan har stereofotografisk teknik använts. Totalt har 110 stereografiska bilder användts för att generera 3D ytor runt gruvan. Från dessa identifierades 7 sprickgrupper och 3 geologiska domäner i gruvområdet. Som en pilotstudie har fyra olika skjutriktningar utvärderats med hjälp av 6 testsalvor i en del av gruvan. Alla testsalvor sprängdes med liknande borrmönster och samma specifika laddning, men skjutriktningarna varierades beroende på den dominerande riktningen på geologiska strukturer i respektive domän. För att identifiera sambandet mellan fragmentering och skjutriktningar, så utvärderades försöken med avseende på svällning och lastningseffektivitet. Resultaten visar att salvor som initierats mot norr eller nordväst gav större svällning samt bättre fragmentering vilket signifikant påverkade lastningskapaciteten. Dessa inledande försök visar ett tydligt samband mellan fragmentering och skjutriktning. En jämförelse mellan skjutriktningar och strukturfamiljer visade även att två av sprickgrupperna har större påverkan på resultaten. Denna studie kommer att följas av ytterligare försök som också kommer att belysa effekter av optimerade borrmönster och upptändning för att förbättra fragmenteringen. 13

12. Nordkalks skydds- och bevarandeåtgärder för fjärilar på Gotland vid Klinthagens täktprövning på norra Gotland Gabriella Hammarskjöld, Miljöchef Gotland, Nordkalk AB Nordkalk AB har sedan sommaren 2013 haft en pågående miljötillståndsprövning för att få utvidga sin nuvarande kalkstenstäkt i Klinthagentäkten vid Storugns på norra Gotland. I tillståndsprövningen i Mark- och Miljödomstolen erhöll Nordkalk dispens från Artskyddsförordningen för det planerade nybrytområdet. Dispensen omfattade två fjärilarter och ett antal orkidéer inklusive blåsippa. Domen överklagades av Naturvårdsverket. Inom ramen för omprövning av Klinthagendomen i Mark- och Miljööverdomstolen valde Nordkalk att lämna in förslag till skydds- och bevarandeåtgärder för de två i tillståndsprövningen berörda fjärilsarterna svartfläckig blåvinge och apollofjäril som omfattas av Artskyddsförordningen och är klassade som rödlistade arter i Sverige. Nordkalks förslag till skyddsåtgärder för fjärilarna svartfläckig blåvinge och apollofjäril är framtagen på strikt vetenskaplig grund av ett flertal kunniga experter. Detta med stöd och vägledning av Naturvårdsverkets handbok för bevarande av svartfläckigblåvinge samt med hjälp av bedömning och rådgivning av lokala skogsvårdsspecialister. Nordkalks skyddsåtgärdsförslag fokuserar på att ytterligare öka antalet fjärilsindivider och stärka den genetiska spridningen mellan olika fjärilslokaler. Restaureringsåtgärden sker i ett område som nyligen pekats ut som ett Natura 2000-område vilket torde borga för ett långsiktigt skydd som snarast garanterar att åtgärden blir just varaktig. Dagens insatser för att öka de aktuella fjärilarnas livsrum på Gotland är begränsade liksom tillgången till statliga medel för den här typen av naturvårdsröjande insatser. 14

13. Underhand mining och 1350 Projektet ny teknik och ökad produktion i Zinkgruvan Björn Andersson, Zinkgruvan Från att sedan 2001 ha använt metoden uppåtgående panelbrytning så vändes driften i Zinkgruvan under 2014 till att istället bli nedåtgående. De höga bergtrycken under 1130 meters nivå där den nya metoden används är påtagliga och ställer höga krav på bergförstärkningen i området. Ett vinnovaprojekt inriktat mot bergmekanik/bergförstärkning har startats för att öka kunskapen om vad som händer i berget med den nya brytningsmetoden. Så varför då byta metod? En stark bidragande faktor är att brytområdena får en högre nuvärdesberäkning då de ger avkastning redan innan de är fullt tillredda. 1350-projektet är igång! Produktionsökning genom återanvändning och optimering Ronny Frimodig, Jan Kläre, Erik Fredriksson, Zinkgruvan Sedan oktober driver Zinkgruvan Mining ett projekt som höjer gruvproduktion med tio procent och minskar underhållskostnaderna i anrikningsverket. En ny autogenkvarn ska ersätta både en existerande kulkvarn och ett underhållskrävande krossverk. Denna optimering kommer öka anrikningsverkets kapacitet med 100 000 ton per år. Genom att använda en begagnad autogenkvarn från Bolidens gruva i Garpenberg, kommer investeringen på kort tid att återbetala sig. En höjning av produktionen påverkar hela produktionskedjan och en stor utmaning är att se till att kapaciteten för angränsande system, som vattenåtervinning, elkraftsförsörjning och gruvans produktion, höjs i motsvarande grad. Föredraget ger en närmare titt på de nyckelfaktorer som motiverar en investering i en befintlig produktionsanläggning och belyser fördelarna med att återanvända och optimera befintlig produktionsutrustning. 15

BK Bergsprängningskommittén Storgatan 19, 114 85 Stockholm. Tel: 08-762 62 12. www.bergsprangningskommitten.se Wikströms, Uppsala 1151159