Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Relevanta dokument
Kvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans förskola

Ljungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsanalys 15/16. Ljungbackens fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Ljungbackens förskola

Kvalitetsanalys 15/16. Tranängskolans fritidshem

Ljungbackens fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsanalys 14/15. Björkhagens förskola

Villerkulla fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Åsalyckans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Sörgårdens fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Tranängskolan 7-9

Kvalitetsanalys 14/15. Regnbågens fritidshem

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Villerkulla fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Tranängskolans fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Grankotten fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsanalys. Ljungbackens fritidshem

Kvalitetsanalys 14/15. Bikupans förskola

Lingonboda fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsanalys 15/16. Sörgårdens fritidshem

Verksamhetsrapport 2012/2013

Kvalitetsanalys 14/15. Björnens förskola

Kvalitetsanalys 14/15. Grankotten fritidshem

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SFI. Kvalitetsanalys 16/17

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Kvalitetsanalys 15/16. Träningsskola

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys 14/15. Grundsärskola

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Kvalitetsrapport Så här går det

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsanalys 14/15. Lingonboda fritidshem

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Kvalitetsanalys 15/16. Grundsärskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Regnbågens fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Grimsåsskolan. Kvalitetsanalys 16/17

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Borgviks förskola och fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Transkript:

Kvalitetsanalys 14/15 Åsalyckans fritidshem

Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 6 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 9 Ekonomi... 9 Övriga mål enligt lagkrav... 9 Sammanfattning... 9 Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 2(9)

Förutsättningar Elever Elever Antal elever totalt Därav elever i förskoleklass Andel elever med annat modersmål än svenska Personal Personal Antal pedagogisk personal per 100 elever exkl. fskl Antal pedagogisk personal per 100 elever i förskoleklass Andel lärare med lärarbehörighet för den undervisning de bedriver samtliga ämnen och årskurser Andel personal i förskolan med behörighet Personalstatistik per ämne Ämne Bild Biologi Engelska Fysik Naturorienterande ämnen Hem - och konsumentkunskap Samhällsorienterande ämnen Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Lärare 1-3 Lärare 4-6 Lärare 7-9 Tjänstgörande lärare totalt Därav med behörighet för ämne och nivå (andel) Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 3(9)

Ekonomi Ekonomi Kostnad per elev exkl. lokalkostnader Förskoleklass Åk 1-6 åk 7-9 Grundsärskolan Gymnasium Undervisningskostnad/undervisningstimma Teknisk gruppstorlek Förskolan Förskolan Antal inskrivna barn/årsarbetare i förskolan (planerad) Antalet barn per personal (faktisk närvaro) Antalet tillsynstimmar /barn och vecka Kostnad per tillsynstimma Fritidshem Fritidshem 11,11 Antal barn/årsarbetare Antalet tillsynstimmar/barn och vecka Kostnad per tillsynstimma 13,63 118,61 Sammanfattning - förutsättningar Gruppen har stärks resursmässigt under 2015. Orsaker till detta är en elevgrupp där det förekommit kränkande behandligar samt att pedagogerna vid två tillfällen varje morgon fått lämna verksamheten för att följa elever till skolbussen. Detta p g a olika skoltider i Dalstorp och Ljungsarp. Resultatet av årets verksamhet Normer och värden Alla elever ska trivas på Åsalyckans fritidshem. Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 4(9)

Arbeta vidare med Hotell kom som du är. Andelen elever som trivs. Likvärdigt Andelen vårdnadshavare som uppger att deras barn trivs. likvärdigt Alla elever är trygga på Åsalyckans fritidshem. Uppfylld. Vi ser att eleverna är trivs och är trygga genom att de vågar vara den de är. De visar hela sitt känsloregister. Eleverna har frågat efter Depp och Pepp (material om känslor) vilket vi tolkar som att eleverna upplever att det är bra och utvecklande att arbeta med käslomaterial. Ett aktivt arbete med likabehandlingsplanen har skapat en trugghet och rutin i vårt likabehandlingsarbete. Vi kan se resultat i form av trygga elever, föräldrar och pedagoger. Andelen elever som uppger att de är trygga på fritidshemmet. Likvärdigt Andelen föräldrar som uppger att deras barn är trygga. likvärdigt Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 5(9)

Verksamhetens resultat Alla elever ska utveckla hälsosamma mat och rörelsevanor. Vi ser glädjen hos eleverna när vi pedagoger är med i lekar och olika aktiviteter vilket i sin tur är bidragande orsaker till att eleverna utvecklar hälsosamma rörelsevanor. Vi pedagoger kan sätta ord på det vi gör och på så vis är vi goda förebilder. Vi skulle kunna vara ännu mer aktiva i vårt deltagande i elevernas olika lekar. Det som är svårt för oss är att oftast när vi är ute är vi både förskola och fritidshem, vilket leder till att det kan vara svårt att anpassa aktiviteter som passar alla åldrar. Andelen elever som enligt pedagogerna utvecklat ökad medvetenhet kring hälsosam mat och rörelsevanor. 80 % 80 % 100 % Varje elev respekterar sig själv och andras egenvärde, tankar och åsikter. Det är viktigt att se de resultat som vi åstadkommit genom åren då detta mål har återkommit på fritidshemmet. Vi kan fundera över om det är något vi kunde gjort annorlunda eller hade vi arbetat på samma sätt som vi gör nu? Vad är orsakerna till att gruppklimatet ändrats till det bättre? Vad är det vi förändrat? Andel av eleverna som lyssnar mera på varandra och visar varandra intresse och empati. Andelen föräldrar som uppger att deras barn trivs på fritidshemmet. 80 % 100 % 80 % likvärdigt Pedagogerna ska få uppleva och få kunskap om IKT. Uppfylld. Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 6(9)

Vi upplever att vi fått prova och utvecklas vilket ger mersmak att vi vill lära mer. Vi kan också se skillnaden att i att vi pedagoger har en större vilja att lära oss mer vilket gör att alla upplever att vi nått målet. Genom att vi fått kunskap från grunden på ett lättförståligt sätt har vi kunnat utveckla vårt arbete och synsätt på IKT. När vi är trygga speglas detta i barngruppen. Workshops och ta tid av apt att få leka med de olika verktygen. Andelen pedagoger som upplever att de fått större kunskap och utvecklats inom IKT. 100 % 75 % 133,33 % Eleverna ska få uppleva IKT. Alla elever är olika vilket innebär att de efterfrågar olika aktiviteter och appar. Vi ser att det är av stor betydelse hur vi presenterar de olika aktiviterna/apparna och hur viktigt det är att vi samspelar med eleverna. Kring Smartboarden kommer eleverna med egna förslag på vad vi kan utveckla och hitta på. Det har varit allt från skola till egna "hänga gubbe spel". Som vi tidigare nämnt Appanalyser ur ett fritidshemsperspektiv. Arbeta med material Nosa på nätet, vilkets syfte är att vara källkritisk och lära sig mer om hur man kan använda Internet, faror och tillgångar med nätet. När eleverna upplever att de fått använda sig av IKT under sin vistelse på fritidshemmet. 100 % 80 % 125 % Alla pedagoger skall ha kunskap om kommunens elevhälsoplan 2014-2018 Uppfylld Genom att all personal får samma information blir det en röd tråd. Vi kommer fortsätta detta arbete under hösten. Andelen pedagoger som känner till kommunens elevhälsoplan 2014-2018 Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 7(9)

Stärka eleverna språkliga utveckling. Kommer delvis uppfyllas/är delvis uppfylld Delvis uppfylld Vi reflekterar över att vi vuxna har olika perspektiv på vad som är svordom och inte. Eleverna själva kan komma på sig själva med att använda ett ovårdat språk. Vi reflekterar över att eleverna möter svordomar på olika arenor utanför fritidshemmet, exempelvis hockeyn och andra sammanhang. Hur möter vi detta? Eleverna själva kan uttrycka att "så pratar man ju". Diskutera/reflektera i personalgruppen vad är vårdat språk? Andel elever som använder ett nyanserat och vårdat språk. 85 % 100 % 85 % Bättre Vi samtalar ofta och reflekterar kring språkbruk. Vi vuxna använder andra ord för att uppmärksamma och visa hur det kan låta istället. Inflytande/delaktighet Alla elever ska ha inflytande/kunna påverka sin dag på fritidshemmet. Uppfylld. Det är oerhört spännande att se att eleverna upplever att de har mer inflytande än vad vi pedagoger upplever att de har. Vi har lyft frågan vad som är inflytande och vilken sorts inflytande kan/ska man ha som elev? Det är lätt att vi pedagoger fastnar i att inflytande handlar om inköp och möblering, sådant som är konkret, men inflytande går djupare än så. Att ha inflytande över sin dag på fritidshemmet kan se så olika ut och man har olika behov. Andelen elever som anser att de har inflytande. 100 % 80 % 125 % Intressant hur eleverna upplever inflytande. Vad är inflytande för eleverna? För oss? Andelen föräldrar som uppger att deras barn har inflytande på verksamheten. Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 8(9)

Arbete i verksamheten Ekonomi Övriga mål enligt lagkrav Sammanfattning Sammanfattande resultat och måluppfyllelse Både elever och föräldrar trivs och känner sig trygga med Åsalyckan, resultat 100%. Även elevernas känsla av delaktighet är högt. Här uppnår vi också det uppsatta målet med råge. Elevernas förmåga att visa respekt och hänsyn för varandra är låg. Här är utfallet inte högre än 80% vilket vi självklart måste jobba mera med för att förbättra resultatet. Andelen elever som visar intresse och engagemang i teman och aktiviteter är gott. Här har vi ett fint resultat med utfall 100%. Användandet av IKT i verksamheten på Åsalyckan är fortsatt hög. Här finns intresse och lust att pröva hos pedagogerna. Man är också öppen för att låta eleverna använda redskapen. Både vad gäller pedagoger och elever så är målet uppfyllt med råge. Arbetet med att förbättra språkanvändandet på fritidshemmet har gått framåt men vi har inte nått vårt mål utan stannar på 85%. Ett fortsatt prioområde. Sammanfattande analys På Åsalyckan jobbar man mycket medvetet med eleverna för att få ett gott klimat. Man arbetar lite i motvind då lokalerna är bristfälliga och elevgruppen ska samsas med förskolan vad gäller viss del av innemiljön samt ute. Det finns få eller inga möjligheter för gruppen att vara uppdelad vilket ofta skapar oro och irritation. Barnen kommer för nära varandra och utmaningarna blir få.pedagogoerna gör ett stort jobb med att hitta aktiviteter och material som lockar eleverna till samarbete och engagemang, men det är en svår uppgift. Arbetet med att förstärka det främjande arbetet ur likabehandlingsplanen har varit positiv på så sätt att pedagogerna verkligen satt fokus på frågorna men också blivit mera uppmärksamma på var problemen finns. Samverkan med skolan i Ljungsarp som utvecklades under förra läsåret har tyvärr stannat upp vilket pedagogerna känner stort missnöje med. Att samverka med två olika skolor samtidigt som det varit uppbrott på en skola och nybygge på den andra har inte varit gynnsamt för Åsalyckans fritidshem. Här måste vi skolledare ta ett stort ansvar för att skapa förutsättningar till samverkan. Det goda IKT resultatet kan jag utläsa ur pedagogerna stora intresse men också ett resultat av områdets IKT-satsning med stöd från två utvecklingspedagoger. Pedagogernas förmåga att reflektera i arbetsgruppen, samsynen i arbetslaget och deras vilja att hitta lösningar gör trots den ganska tunga arbetssituationen att vi får goda resultat. Sammanfattning av åtgärder för högre måluppfyllelse 1. Aktivt arbeta med konflikthantering,kamratskap och sociala spelregler. 2. Fortsätta utveckla samverkan med skolorna. 3. IKT Åsalyckans fritidshem, Kvalitetsanalys 14/15 9(9)