Remissvar. Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1 och 2

Relevanta dokument
Översiktsplaneutredningen. Översiktsplaneutredningen 1

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Boverket Plan- och bygglagen

Yttrande över Detaljplanekravet (SOU 2017:64)

Dnr N2015/08971/PUB YTTRANDE SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen

Översiktsplaneutredningen

Beslut om remissyttrande avseende delbetänkandet Detaljplanekravet (SOU 2017:64)

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Kommittédirektiv. En utvecklad översiktsplanering. Dir. 2017:6. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk

Remissvar över promemorian Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (Ds 2014:31)

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Svensk författningssamling

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg

STATENS FASTIGHETSVERK

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Miljöbedömningar av planer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Boverket. Remissvar - Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering och byggande, SOU 2015: 109. Yttrande

Vad händer inom plan- och byggområdet?

Regeringens bostadspolitik

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Remiss: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109)

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

En utvecklad översiktsplanering

Boverkets rapport Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

S A M R Å D S H A N D L I N G

PBL OCH MILJÖBALKEN TOLKNINGAR, RÄTTSFALL OCH PRAXIS

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Boverket och vindkraften

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg

Promemoria om komplettering av den nya plan- och bygglagen

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen

Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av bestämmelserna om genomförande av detaljplan (S 2011:11) Dir.

Svar på remiss av betänkandet (SOU 2018:35) Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Betänkandet En utvecklad översiktsplanering

Aktuellt från Regeringskansliet

NYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M.

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Samhällsbyggnadskontoret Antagandehandling

S A M R Å D S H A N D L I N G

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

M2009/2171/R

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer (SOU 2018:46)

Lilla sammanträdesrummet, kommunhuset i Malung, tisdagen den 17 mars 2015, kl Beslutande Erik Andersson (C) ordförande

PLANBESKRIVNING - GRANSKNINGSHANDLING

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

UPPHÄVANDE AV OMRÅDESBESTÄMMELSER

PILEN 4 M FL GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Grön infrastruktur i prövning och planering

Härryda. 15 november 2018

Antagen Laga Kraft

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109)

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Upphävande av del av byggnadsplan för Ambjörby

Detaljplan för Omnibussen 2 m. fl. Ökad andel mark som får bebyggas Östersunds kommun

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

Kommittédirektiv. Kommunal planering för bostäder. Dir. 2017:12. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

Anneli Sundin Ändring genom tillägg till Stadsplan för Sofielund m.m. (Pl 71), avseende Boländerna 23:11 Begränsat förfarande

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Planering och beslut för hållbar utveckling

Avgränsning i utredningen

Från berörda sakägare har inga skrivelser inkommit under granskningsskedet. Däremot kvarstår synpunkter från samrådsskedet.

Till Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018

Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser.

Sammanfattning. Bilaga

Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Datum Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

---- En effektivare planoch bygglovsprocess. B etänkande av Plangenomfärandeutredningen. Stockholm Bilaga 2

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län

Vatten i fysisk planering

Nya regler för vindkraft

Yttrande över delbetänkande av Översiktsplaneutredningen, Detaljplanekravet, SOU 2017:64

Transkript:

1 Stadsarkitekt Ark. SAR/MSA Tomas Johnsson 0280-181 69 YTTRANDE 2018-10-16 Dnr Näringsdepartementet Enheten för samhällsplanering 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1 och 2 Sammanfattning Malung-Sälens kommun har tagit del av Översiktsplaneutredningens delbetänkande. Malung-Sälens kommun har inga synpunkter på innehållet i den del av betänkandet (Del 2), som behandlar möjligheten att låta kommuner reglera upplåtelseform genom t.ex. bestämmelser i den detaljplan. Kommunen delar utredarens slutsats att det inte är lämpligt att reglera upplåtelseformen genom en bestämmelse i detaljplan. Denna del kommenteras inte ytterligare i detta yttrande. Malung-Sälens kommun har vissa synpunkter på innehållet i del som behandlar förutsättningarna för en utvecklad översiktsplanering, och som bl.a. behandlar frågan om en översiktsplan ska göras bindande (Del 1). Detta betänkande är väl genomtänkt och redovisas på ett tydligt vis. Vi instämmer i utredarens uppfattning att en översiktsplan även fortsättningsvis ska vara vägledande och rådgivande, men inte bindande. Vi delar däremot inte utredarens syn att det inte är lämpligt att ge kommunen möjlighet att genom föreskrifter i översiktsplanen reglera kraven på bygglov. Generella synpunkter Som nämnts ovan delar inte Malung-Sälens kommun utredarens uppfattning att det inte är lämpligt att ge kommuner möjlighet att i sina översiktsplaner till viss del reglera kraven på bygglov. Likaså förefaller de sex föreslagna övergripande kategorierna för indelning i mark- och vattenanvändning vara väl generaliserande, och inte i tillräcklig grad anpassade till en kommun med stor turistnäring. Utredaren skriver att det inte behövs ytterligare ett verktyg, bl. a. för planering på tätorts- och stadsdelsnivå. Malung-Sälens kommun instämmer i detta. Förslaget att i översiktsplanen redovisa områden eller verksamheter som angår flera kommuner eller är av regional betydelse är bra. Vi anser dock att det i det senare måste ingå nationsgränsöverskridande planering. Vår region upphör inte vid riksgränsen.

2 Betänkandets koppling till utredningen Sveriges besöksnäring På s. 83 i delbetänkandet refererar utredaren till betänkandet Ett land att besöka (SOU 2017:95) där det påpekas att det är angeläget att kommunernas översiktsplanering utvecklas för att stödja en växande turism och besöksnäring Flera av de synpunkter Malung-Sälens kommun har på delbetänkandet kommer av de speciella förutsättningar och krav som en omfattande besöksnäring medför, och som vi upplever kunde ges större utrymme i betänkandet. Se bl. a. 9.1.11. Nedan följer vissa särskilda påpekanden på betänkandet Kapitel 6 6.2 Dialogen i översiktsplaneprocessen Här påpekas vikten att kommunmedlemmarna i dialogen får möjlighet att tillföra kunskaper och värden etc. Kommunmedlemmar utgörs av invånare i kommunen. I en kommun med så omfattande turistnäring och fritidsboende som Malung- Sälen är det en utmaning att även nå alla de fastighetsägare, näringsidkare och andra som är aktiva i kommunen trots de inte är permanent bofasta. Detta är en stor utmaning, och vi skulle se att olika möjligheter till dialog även med dessa aktörer utvecklas i betänkandet. (Här måste parallellt nämnas till den rätt till prövning med klagorätt grundat på kommunmedlemskap, vilken nämns på s. 137). Kapitel 7 7.1-7.4 En bindande översiktsplan? Utredningen avfärdar tanken på en översiktsplan som är bindande mot alla (alternativ 1). Detta scenario skulle tvinga fram en helt ny ordning inom inte bara plan- och byggväsendet utan även väg- resp. järnvägsplaner mm. Även alternativ 3, en översiktsplan som avtal mellan stat och kommun, förkastas. Ett system där Länsstyrelsen skulle vara förhindrad att upphäva detaljplaner som har stöd i översiktsplanen skulle sannolikt leda till en oöverskådlig och omständlig översiktsplaneprocess. (Detta redogör utredaren för på s. 136, där det nämns att miljöbedömningen då blir så omfattande att arbetet kan bli ogörligt.) Generellt bedömer Malung-Sälens kommun synen på de eventuella fördelar en bindande översiktsplan skulle medföra som allt för optimistisk. Sannolikheten att en bindande översiktsplan skulle kunna leda till mer byggande utan föregående detaljplaneläggning förefaller låg. Malung- Sälens kommun delar inte utredarens uppfattning, som bl. a. redovisas på sid 134, att många mindre aktörer saknar förutsättningar att genomföra projekt som förutsätter detaljplaneläggning. Detaljplaneinstrumentet är så pass beprövat och välutvecklat idag. Det åligger däremot kommunen själv att inte ställa alltför höga krav på planens utformning, t ex i form av många och kostsamma utredningar för säkerhets skull. Här har

3 kommunerna tillsammans med länsstyrelserna ett stort ansvar att se till att detaljplaneprocessen inte blir mer omfattande och komplicerad än vad som krävs. Malung-Sälens kommun instämmer därför i utredarens bedömning att det inte är möjligt att åstadkomma en bindande översiktsplan som stämmer överens med riktlinjerna i direktiven. Som vi nämnt ovan kan detta inte låta sig göras utan väsentligt ändrade förutsättningar för planering enligt annan lagstiftning. Malung- Sälens kommun instämmer därför i bedömningen att det bör vara möjligt att utveckla den nuvarande översiktsplaneringen. 7.5 Ändra krav på bygglov genom översiktsplanen Malung-Sälens kommun instämmer helt i utredarens inledande bedömning av de fördelar som en ordning med en kommunal reglering av kraven på bygglov i översiktsplanen kan ge. Med en möjlighet att reglera bygglovplikt för vissa områden skulle man kunna uppnå en betydande minskning av antalet små och obetydliga bygglov. Idag får kommuner bara genom detaljplan eller områdesbestämmelser besluta om vissa undantag. Genom att möjliggöra att i översiktsplan bestämma vilka åtgärder som kräver bygglov i olika områden skulle man kunna uppnå en större rättvisa. Även om en åtgärd inte kräver bygglov gäller alltid PBL 2 kap. En liten, men viktig, detalj bör nämnas i detta sammanhang. Idag styrs kraven på bygglovolikt för många åtgärder utanför detaljplanlagt område enbart av huruvida den aktuella byggnaden ligger inom sammanhållen bebyggelse eller ej. (Detta definieras av kriterier som anger att om bebyggelsen består av minst tre byggnader, om byggnaderna är placerade på minst två tomter samt om de gränsar till varandra eller bara skiljs åt av en väg eller gata, så är det sammanhållen bebyggelse.) Detta kriterium för bygglovplikt tar ingen hänsyn till lokala och regionala särdrag. I Dalarna utgörs en stor del av bebyggelsen utanför detaljplanlagt område av oskiftade byar med en stor mängd byggnader, vilket gör att bygglovplikt även för enklare åtgärder nästan alltid inträder. Att denna definiton är kopplad till ett visst antal byggnader är olyckligt. Ett beslut i kommunens översiktsplan skulle kunna leda till avsevärda förenklingar, samt en större förutsägbarhet för den enskilda fastighetsägaren att kunna bedöma om en kompletteringsåtgärd kräver lov eller ej. 7.5.2 Malung-Sälens kommun instämmer inte i bedömningen att det inte är möjligt att reglera omfattningen av kraven på bygglov i översiktsplanen. Malung-Sälens kommun uppmanar till att utreda denna fråga vidare. Översiktsplanens innehåll 9.1.11 Detaljeringsgrad Vi ser positivt på att förtydliga möjligheten att redovisa planering med olika detaljeringsgrad i översiktsplanen. Särskilt i en geografiskt stor kommun av det slag som Malung-Sälen utgör är det bra att kunna redovisa olika detaljeringsgrad.

4 Detta är ett av de förslag som kan vara av stor vikt för en kommun med stor yta samt omfattande besöksnäring i delar av kommunen. Något om fördjupningar vs. Planprogram Utredaren redovisar på s. 93 boverkets syn att kommuner upplever fördjupningar av översiktsplanen som ett trögt verktyg. Därefter redovisas att kommunerna upplever en stor osäkerhet över hur programmet ska användas etc. Malung- Sälens kommun delar uppfattningen att en fördjupning av översiktsplanen är ett ganska trögt verktyg. Däremot har kommunen på senare tid oftare börjat belysa planeringsproblematiken över ett stort område med ett inledande detaljplaneprogram, utifrån vilket man sedan brutit loss olika delar med olika problem och frågeställningar för fortsatt detaljplaneläggning. Detta har visat sig fungera mycket bra, och inte lika trögt som en fördjupning av översiktsplanen. Boverket skulle med fördel kunna förtydliga vilka typer av planering ofta i en större skala än en detaljplan som kan hanteras med ett inledande planprogram resp. vilka frågor som endast anses kunna klargöras genom en fördjupning av översiktsplanen. Här bör utredaren ytterliga belysa hur de s.k. planeringsbeskeden skulle kunna användas i programskedet. (Planeringsbesked är de bindande besked från Länsstyrelsen där de bedömer om detaljplanen omfattar ingripandegrunder enligt 11 kap. 10. Enligt Boverket har ännu ingen kommun använt sig av denna möjlighet.) 9.3 Detaljplanekravet Vi instämmer i utredarens bedömning att detaljplanekravet inte bör ändras. Detta bör dock bedömas parallellt med möjligheten att i översiktsplanen införa bestämmelser om bygglovplikt för vissa områden (se ovan under 7.5). Strandskydd i översiktsplaneutredingens betänkande Trots att bestämmelserna om strandskydd finns i miljöbalkens 7 kap är kopplingen till PBL-systemet avsevärda. I redogörelsen i inledingen till avsnittet om bindande översiktsplan lägger utredaren stort fokus på egendomsskyddet i regeringsformen, och de återverkningar detta skulle ha på i de fall man med bindande verkan skulle ange en markanvändning i översiktsplanen. Även om det ligger utanför ramen för detta remissvar är det är svårt att inte påpeka hur liten hänsyn som strandskyddslagstiftningen har tagit till egendomsskyddet. Avslutningsvis konstaterar vi att delbetänkandet inte innehåller någonting om förhållandet till översiktsplanering i angränsande länder. Vår kommun delar gräns med Norge längs en längre sträcka, och många planeringsutmaningar är gemensamma trots att kommunerna ligger i två olika länder. Arbetspendling är mycket vanligt, och den flygplats (Scandinavian Mountains Airport) som är under uppförande bara två kilometer från gränsen kommer att användas av både Svenska och Norska destinationer. Behovet av mellankommunal samordning gäller även över landsgränser. Malung-Sälens kommun instämmer avslutningsvis helhjärtat i det direktiv som redovisas på s. 115 det får inte bli alltför omständligt att ta fram en översiktsplan.

5 Tomas Johnsson Stadsarkitekt