Livskvalitet i äldrevården En litteraturstudie

Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823 310 18 Livskvalitet i äldrevården En litteraturstudie Karin Hellegren Idrottsvetenskapliga programmet, IVP -04 Folkhälsovetenskap 41-60p HT 2006

Titel: Quality of life in the care of older people. A literature study. Author: Karin Hellegren Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad Tutor: Gun Paulsson, Senior Lecturer Time: Autumn 2006 Pages: 22 Keywords: Nursing staff, older people, physical and mental health, quality of life Abstract: Growing old should be the golden years of your life, being able to do whatever you want to do. Instead these years are often combined with both physical and psychological illness. Neither the body or mind are what they once were. It has been shown through empirical studies that many elderly people don t have any social support at all. The results show loneliness and a lower experience of quality of life. Many elderly people live in community care homes, which give the opportunity of supervision and care, day and night, even though the feeling of loneliness might still be present. The aim with the study was to describe elderly people s quality of life through the care systems perspective. The method used was a literary study with scientific articles as the foundation. The articles were located through various different data bases. The result of the study is presented through three main categories which show that social support and good physical and psychological health increase the perception of good quality of life. It is important to develop the understanding of quality of life amongst the elderly through research.

Titel: Livskvalitet i äldrevården. En litteraturstudie. Författare: Karin Hellegren Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad Handledare: Gun Paulsson, Universitets lektor Tid: HT 2006 Sidantal: 22 Nyckelord: Fysisk och psykisk hälsa, livskvalitet, vårdpersonal, äldre befolkning Sammanfattning: Att bli gammal bör ses som livets gyllene år med friheten att kunna leva livet på ett enklare sätt. Istället kantas ofta ålderdomen av både fysiska och psykiska krämpor, varken minnet eller kroppen är som det en gång varit. Det har visat sig genom vetenskapliga studier att många äldre inte har ett gott socialt stöd. Resultatet av det har blivit ensamhet och en lågt upplevd livskvalitet. Många äldre bor på äldreboenden där det oftast finns möjlighet till både tillsyn och sällskap dygnet runt. Trots det kan känslan av ensamhet ändå finnas. Syftet med studien var att beskriva synen på livskvalitet i äldrevården. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på analys av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna återfanns genom ett antal vetenskapliga databaser. Resultatet av litteraturstudien visade att socialt stöd och en god fysisk och psykisk hälsa ökar känslan av upplevd livskvalitet. Genom att utveckla uppfattningen av livskvalitet genom fortsatt forskning kan en ökad förståelse för äldres livskvalitet skapas.

Referenslista Andersson, L och Kristiansson, M (2004). Är kvarboende samhällsekonomiskt lönsamt? Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan. Available: http://www.skl.se (2006-11-09). Atterstam, I. Svenska Dagbladet. Available: http://www.svd.se/ (2006-11-08). Arvidsson, L (2004, 2005). Kvarboendeprincipen i äldreomsorgen. Lunds Universitet. Socialhögskolan. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Baker, F., och Intagliata, J. (1982). Quality of life in the evaluation of community support systems. Evaluation and Program Planning. An international journal. 5: 69-79. Baltscheffsky, S. Svenska Dagbladet. 2006-11-08 Available: http://www.svd.se/ (2006-11- 08). Bennet, J. och Flaherty-Robb, M., (2003). Issues Affecting the Health of Older Citizens: Meeting the Challenge. Online Journal of Issues in Nursing. 8(2), 5-11. Bengtsson, S. (2005). Trygg äldreomsorg. Om respektfulla möten i det dagliga arbetet. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Berglund, A-L. och Ericsson, K. (2003). Different meanings of quality of life: a comparison between what elderly persons and geriatric staff belive is of importance. International Journal of Nursing Practice. 9: 112-119. Bibeln. Matteus 7:12. Available: http://www.bibeln.se (2006-12-06). Borglin, G., Jakobsson, U., Edberg, A-K. och Hallberg, R. I. (2005). Older people in Sweden with various degrees of present quality of life: their health, social support, everyday activities and sense of coherence. Health and Social in the Community. 14(2), 136-146.

Borowiak, E. och Kostka, T. (2003). Predictors of quality of life in older people living at home and in institutions. Aging clinical and experimental research. 16(3), 212-220). Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Ekwall, A. K., Sivberg, B. och Hallberg, I.R. (2005). Loneliness as a predictor of quality of life among older caregivers. Journal of Advanced Nursing. 49(1), 23-32. Fitzpatrick, R., och Albrecht, G. (1994). Livskvalitetmätningarnas rimlighet inom hälso- och sjukvårdens olika domäner. In: Richt, B. (Red.), Livskvalitet teori, mätning och realitet. Linköpings Universitet. Tema Hälsa och Samhälle. Hanestad, B. R. (1993). Nursing research: focus on quality of life in nursing--something new? Sykepleien Fagtidskriftet. Organ for Norsk sykepleierforbund. 81(6),31-41. Hellström, Y., Andersson, M. och Hallberg, R. I. (2004). Quality of life among older people in Sweden receiving help from informal and/or formal helpers at home or in special accomodation. Health and Social Care in the Community. 12(6), 504-516. Hellström, Y. och Hallberg, R. I. (2000). Perspectives of elderly people receiving home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community. 9(2), 61-71. Jennbert, K.(I) (2006). Kommunens skyldighet att inrätta särskilda boendeformer. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan. Available: http://www.skl.se (2006-11-09). Jennbert, K. (II) (2006). Drömmen om ålderdomshemmet. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan. Available: http://www.skl.se (2006-11-09).

Kajandi, M. (2005). Studies on Quality of Life. A Methodological and Psychiatric Approach to the Definition and Measurement of the Good Life. Uppsala Dissertation from the Faculty of Medicine. Uppsala Universitet. Stockholm: Elanders Gotab. Lawton, MP. (1991). Research on aging and human development: hard times, 1991. Journal of Aging and Social Policy. 3(4), 1-4. Mazzarella, M. (2005). Den goda beröringen. Om kropp, hälsa, vård och litteratur. Stockholm: Forum. Nordenfelt, L. (1991/2004). Livskvalitet och Hälsa. Teori och kritik. Linköpings Universitet. Motala: Kanaltryckeriet AB. Ozcan, A., Donat, H., Gelecek, N., Ozdirenc, M. och Karadibak, D. (2005). The relationship between risk factors for falling and the quality of life in older adults. BioMed Central, BMC, Public Health. 5(9), 1-6. Palm, A., och Stalby, M. (1995). Hälsa, åldrande, livskvalitet. En explorativ studie. Lund: Lunds Universitet. Pellmer, K., och Wrammner, B. (2001). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. Redfern, S., Hannan, S., Norman, I. och Martin, F. (2002). Work satisfaction, stress, quality of care and morale of older people in nursing home. Health and Social Care in the Community. 10(6), 512-517. Sidenbladh, E. Äldrefrågan viktigaste frågan. Svenska Dagbladet. Available: http://www.svd.se (2006-09-21). Sjukvårdsrådgivningen. (2006). Lex Sarah/Lex Sarah-anmälan. Available: http://www.sjukvardsradgivningen.se (2006-12-08).

Socialdepartementet. (1995). Vårdens svåra val. Statens offentliga utredningar SOU 1995:5. Available: www.regeringen.se (2006-12-20). Socialdepartementet. (1999). Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Statens offentliga utredningar 1999:137, Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål. Stockholm: Elanders Gotab. Socialstyrelsen. (2000). Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:4, Äldreuppdraget slutrapport. Stockholm: Modin-Tryck AB. Statistiska Centralbyrån. (2006). Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder31/12/2005. Available: http://www.scb.se (2006-11-20). Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Stockholms läns landsting. (2001). Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet. Jönköping: Tryckeri AB Småland Quebecor. Svenska FN-förbundet. Globalis. Hälsa. Livslängd: kvinnor/män. Available: http://www.globalis.se (2006-11-20). Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. (2002) Ett samlat stöd. Om samverkan kring äldre personers rehabilitering och habilitering. Available: http://www.skl.se (2006-11- 08). Sarvimäki, A. (1995). Livskvalitet sent i livet. In: Klockars, K., och Österman, B. (Red). Begrepp om hälsa. Filosofiska och etiska perspektiv på livskvalitet, hälsa och vård. (pp 156-167). Stockholm: Liber Utbildning. Tengland, A. (2005). Kan man ha god livskvalitet utan hälsa, och medför hälsa automatiskt god livskvalitet? In: Faresjö, T., och Åkerlind, I. (Eds.), Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. (pp. 77-79). Lund: Studentlitteratur.

Wånell, S E. (2004). Bo på äldre dar ur att Åldras tillsammans. En bok om åldrandet och äldreomsorgen. Stockholm: Äldrecentrum/PRO. Xavier, F. M. F., Ferraz, M. P. T., Marc, N., Escosteguy, N. U. och Moriguchi, E. H., (2003). Elderly people s definition of quality of life. Revista Brasileira de Psiquiatria. 25(1), 31-9. Yeh, S-C. J. och Liu, Y-Y. (2003). Influence of social support on cognitive function in the elderly. BioMed Central, BMC, Health Services Research. (3)9, 1-9. Zeed, A-C. (2002/2004). Män lever längre, men kvinnor längst. Svenska Kommunförbundet och Landstinget i samverkan. Available: http://www.skl.se (2006-11-09).