ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade besvär Arbetsmiljöverket. Arbetsorsakade besvär 2016:3 1
Riktlinjer vid ländryggsbesvär Vetenskapligt stöd för att tidigt i processen involvera arbetsgivaren Viktigt att inte släppa kontakten med arbetet Belastningsergonomisk utredning Arbetsplatsanpassning Riktlinjer psykisk ohälsa på arbetsplatsen Studier har visat att arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga Forskning visar att det ar avgörande att tidigt påbörja ett samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete samt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sin möjlighet att klara av arbetet. Vid utredning av funktion och arbetsförmåga bör problemlösningsbaserad samtalsmetodik användas. Ex Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA) och Krav och funktionsschema (KOF) Praktiker och forskare Externa granskare Stödja evidensbaserad praktik Irene Jensen Professor i företagshälsovård Karolinska Institutet 2
ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) Patienter med arbetsrelaterad utmattning (n=74) (2003-2006) Matchad kontrollgrupp via FK (n=74) Personintervju Arbetsgivarintervju Konvergenssamtal Karlsson B et al. 2010; 2014 ADA + (Planering, uppföljning, stöd) Vad är vidareutvecklat från ADA? skriftlig information till person och arbetsgivare dialogmodellen frågor vid intervjuerna ex på skriftlig plan för anpassning av arbete guide/checklista vid belastnings och kognitiv ergonomi www.fhvmetodik.se www.vardhandboken.se 3
Processen för ADA + Rehabiliteringskoordinator samordnar Personintervju Arbetsgivarintervju Dialogsamtal Uppföljning Intern samverkan (teamet) Extern samverkan (FK, AF, FHV) Rehabiliteringskoordinator Stödja personen och (arbetsgivaren) i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Arbetsmiljöarbete Diagnosspecifika behov/förutsättningar Utgå från förutsättningar på arbetsplatsen SKL Hälsa, sjukvård sjukskrivning och rehabilitering Funktion för koordinering Vårdhandboken www.vardhandboken.se Relaterad information koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering 4
Enskild intervju med person och arbetsgivare Samma frågor till personen och arbetsgivaren (ADA) I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden på arbetet? (vilka förhållanden?) I vilken utsträckning anses sjukskrivningen orsakad av förhållanden utanför arbetet? (vilka förhållanden?) Har arbetsgivaren gjort något för att underlätta arbetssituationen före respektive under aktuell sjukskrivning? (Om ja, på vilket sätt?) Har personen före aktuell sjukskrivning själv försökt få några förändringar till stånd? (Om ja, vad?) Parternas egna förslag för återgång i arbete? Tilläggsfrågor ADA + Gemensamma frågor Förväntningar/farhågor? Vilka uppgifter (arbete/fritid) kan du idag utföra utan större hinder? Vilka uppgifter (arbete/fritid) har du idag svårt att utföra/undviker pga dina besvär? Hur viktigt är det för dig att komma tillbaka till arbetet/öka i arbetstid på en skala 0 10? (där 10 är jätteviktigt) Vilken tilltro har du till att lyckas komma tillbaka till arbetet/öka i arbetstid på en skala 0 10? (där 10 är högsta tilltro till att lyckas) Vad har sagts i förtroende? Frågor till personen Beskrivning av arbetet Använder du dig av goda rutiner på arbetet? Vilka? Hur upplever du stödet från din arbetsgivare samt dina kollegor? Hemuppgift att göra fram till nästa besök/kontakt/dialogsamtal Frågor till arbetsgivaren SAM? Tillgång till FHV? 5
Dialogsamtalet Inleds med sammanfattning av de enskilda intervjuerna Fokus att i dialog diskutera hållbar återgång Hälsofrämjande förhållningssätt Anpassning av arbete utifrån aktuell kapacitet (fysiskt, mentalt, kognitivt) Person Arbetsuppgifter Arbetsmiljö Arbetsgivare Skriftlig plan med delat ansvar ANPASSNING AV ARBETE Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi 6
Hur förebygga och anpassa? Anpassa arbetsstationen undvik böjd, vriden rygg, armar ovan axelhöjd Begränsa repetitivt arbete pauser, variation växla mellan uppgifter Undvik tung manuell hantering lyfta, bära, skjuta eller dra Förekommer vibrationer (helkropp eller verktyg) gör en riskbedömning (gränsvärden) (AFS 2005:15) Se över organisatoriska förhållanden Tidspress, styrt arbete, brist på återhämtning Hög mental belastning, snabba beslut Skapa VARIATION i arbetsuppgifterna! Kognitiv ergonomi Det är vanligt med kognitiva nedsättningar (tillfälliga och kroniska). Det som är nödvändigt för vissa är bra för alla! Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Minne, koncentration, uppmärksamhet, exekutiv förmåga. 7
Kartlägg och planera Anpassa arbetsuppgifterna efter energinivå Fördela den mentala energin på ett bra sätt över dagen Planera in tillräckligt med tid för arbetsuppgifter Dela upp i mindre arbetsuppgifter, framförallt uppgifter som kräver uthållighet över tid Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning Ta pauser under och mellan arbetsuppgifter, både korta och långa Planera in regelbunden återhämtning i förebyggande syfte Byt emellanåt uppgifter Växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration Växla mellan stillasittande arbete och fysisk rörelse 8
Minimera kraven på delad uppmärksamhet Gör en sak i taget Schemalägg sekundära aktiviteter Utför koncentrationskrävande uppgifter i lugn miljö med få störningar Rensa miljön på intryck som inte behövs Ta hjälp av yttre hjälpmedel och struktur Förlägg det som hålls i minnet till yttre hjälpmedel Skapa ett schema för arbetsdagen Skapa tydliga rutiner i arbetet Använd checklistor och flödesscheman för viktiga uppgifter 9
Använd knep för att minnas bättre Utgå från intresse Öva uppgifter så att de automatiseras Bearbeta det som ska minnas Vid avbrott, planera för hur uppgiften ska återupptas Skapa en god digital arbetsmiljö Ha regler och rutiner för den digitala arbetsmiljön Begränsa informationsmängden till enbart det viktigaste Ha väl fungerande tekniska system 10
Ta hjälp av omgivningen Berätta för berörda om nedsättningarna Involvera omgivningen vid kognitiva anpassningar SKRIFTLIG PLAN OCH UPPFÖLJNING 11
Innehållet i en skriftlig plan Tidsperiod (för planen) Målsättning (omfattning och upplägg) Arbetsinnehåll Åtgärder medarbetare Åtgärder arbetsgivare Uppföljning Rimliga åtgärder (antal och omfattning) KONKRET OCH TYDLIGT! Nytt! Lagkrav 1 juli 2018 - Arbetsgivaren är skyldig att genomföra en skriftlig plan för återgång i arbete för den medarbetare som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom under minst 60 dagar. Exempel på plan för anpassning av arbete Dialogsamtal: 2017 12 18 Närvarande: Kim Bergqvist (medarbetare), Anna Svensson (arbetsgivare), Charlie Karlgren (rehabiliteringskoordinator). Arbete och omfattning: Undersköterska 100 %. Idag sjukskriven 75 % och arbete 25 %. Tidsperiod för planen: 2018 01 01 2018 01 31 Målsättning Återgång till arbete 50 % 2018 01 01. Arbete dagligen kl. 8 12. Arbetsinnehåll (50 %) Delta i morgonarbetet på sal 18 20. Provtagning i röda teamet, mån, ons, fre (gå parallellt under 14 dgr). Beställa förrådsvaror tisdag och torsdag. 12
Exempel på plan för anpassning av arbete Åtgärder medarbetare 1. Använda lyfthjälpmedel och be om hjälp vid tunga förflyttningar 2. Använd checklista (vid provtagning och beställning av varor) 3. Ta fikapaus 15 min. 4. Ta paus/avbryt i aktivitet kort stund varje timme eller mellan patienterna. Åtgärder arbetsgivare 1. Köpa in ståbord som kan användas vid beställning av varor. 2. Ta fram checklista för provtagning och beställning av varor. 3. Informera berörd personal om Kims plan för anpassning av arbete. 4. Uppföljning av åtgärderna med Kim, 1 gång/vecka (torsdagar). 5. Uppföljning/utvärdering av planen 2018 01 24 Exempel på anpassningar i yrken Skola/barnomsorg: Planera undervisning/aktivitet tillsammans med kollega Ej mentorskap eller föräldrakontakt initialt Stödundervisning för enskild elev Vården: Börja arbeta dagtid initialt vid skiftarbete Går utanför schemat initialt Administrativt arbete initialt Andra arbetsuppgifter inom samma klinik 13
Uppföljning och samverkan Återbesök, avstämningsmöte, telefon eller digitalt möte Uppföljning i anslutning till förändring av sjukskrivning Vid svårigheter kort tid mellan uppföljningarna Samverka internt och externt PROJEKT SOM UTVÄRDERAT ADA 14
WORKUP TIDIG DIALOG MED ARBETSGIVARE VID NACKE/RYGGSMÄRTA Klusterrandomiserad kontrollerad studie 32 VC i region Skåne, Kronoberg, Blekinge Intervention utförd av fysioterapeuter Screnning röda, gula, blåa flaggor ADA Kontroller, sedvanlig behandling WORKUP 15
SAFARI STUDIEN Patienter i primärvård; UMS (ca 60%), depression, ångest, n=352 (RCT 2009-2011) ACT ADA ACT+ADA TAU Resultat - Ingen skillnad mellan grupperna vid uppföljning, alla grupper påvisade minskade symtom, sjukskrivning och ökad arbetsförmåga - När hänsyn till diagnos gjordes i analysen, visades att UMS hade mest nytta av ADA interventionen - signifikant minskad sjukskrivning och ökad arbetsförmåga Finnes A et al. J Occup Health Psychology 2017 ADA+ 16
PERSONER MED UTMATTNINGSSYNDROM ARBETSGIVARE 17
HANDLÄGGARE PÅ FK OCH RK Tack! 18