Samrådsunderlag 2011-10-21. Vindpark Ramnared

Samrådsunderlag 2011-10-21 Vindpark Ramnared

Innehåll 1. BAKGRUND 4 1.1 Syfte med samrådsunderlag 4 1.2 Varför vindkraft? 5 1.3 Gothia Vind AB 6 1.4 Administrativa uppgifter 6 1.4.1 Sökande och projektör 6 1.4.2 Fastigheter och fastighetsägare 6 1.5 Kommunala planförhållanden 7 1.5.1 Utdrag ur Vindbruk 7 Sammanfattning av planförslag 7 2. LOKALISERING 9 2.1 Lokaliseringsprocess 9 2.2 Vindpark i Ramnared 10 3. PARKENS LAYOUT 11 3.1 Vindkraftverk 13 3.2 Alternativ placering 13 3.3 Nollalternativet 13 4. VERKSAMHETENS OMFATTNING 14 4.1 Vindkraftverk 14 4.2 Markanvändning 15 4.2.1 Fundament 16 4.2.2 Vägar och transporter 16 4.2.3 Elanslutning 17 4.2.4 Vindmätningar 17 4.2.5 Tidplan 18 5. MILJÖPÅVERKAN 18 5.1 Hälsa 18 5.1.1 Ljud 18 5.1.2 Skuggor och reflexer 20 5.1.3 Emissioner till luft 22 5.1.5 Emissioner till mark och vatten 22 5.2 Naturresurser 23 5.3 Landskapsbild 23 5.4 Naturmiljö 24 2(27)

5.5 Kulturmiljö 25 5.6 Rekreation och friluftsliv 26 5.7 Risk och säkerhet 26 5.8 Miljömål 26 5.9 Övriga intressen 26 6. ÖVRIGT 27 6.1 Kontaktuppgifter 27 Medgivande för kartor i föreliggande samrådsunderlag Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0191. 3(27)

1. Bakgrund 1.1 Syfte med samrådsunderlag Gothia Vind AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsplatser och transformatorstationer. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt SFS 2009:863, Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod 40.90 och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt Miljöbalken (MB). Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB). Innan MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 MB). 4(27)

1.2 Varför vindkraft? Gothia Vinds mål är att producera förnybar el med vindkraftteknik. Vinden som energikälla har många fördelar, den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift, se avsnitt 5.2. Naturresurser. All produktion därefter under verkets resterande livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket tjänat ut och det kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Den absolut största delen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen såsom kol och olja. Förbränning av kol och olja leder till utsläpp av växthusgaser som höjer jordens medeltemperatur. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Den ökande temperaturen anses bland annat medföra att polar- och inlandsisarna smälter och att havsytan stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid och metan minskar kraftigt. Vindkraft som energikälla är en mycket viktig del i den energiomställning som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser genom att övergå från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energislag. Både i EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnybara energikällor ska öka. Enligt Sveriges klimat- och energimål skall 50 procent av totala energianvändningen komma från förnybar energi 2020. Det nya målet innebär en ökning av förnybar energi till 25 TWh år 2020. Svensk Vindenergi gör uppskattningen att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh. Energimyndighetens bedömning är att vindkraften kommer att bidra med 12,5 TWh. Vindkraften leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Även andra miljöproblem såsom övergödning, försurning, marknära ozon och produktion av avfall minskas då vindkraft ersätter energislag som ger upphov till utsläpp och spridning av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och slagg. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 5(27)

1.3 Gothia Vind AB Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindkraftparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal, ett lokalt kontor i Skellefteå men projektering bedrivs på många platser i landet. Företaget har funnits sedan 2006 och antalet anställda är i dag 13 personer. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se www.gothiavind.se 1.4 Administrativa uppgifter 1.4.1 Sökande och projektör Gothia Vind 10 AB Kontaktperson: Organisationsnummer: 55 68 04-24 43 Isa Aksöz, projektansvarig Box 231 isa.aksoz@gothiavind.se 431 23 Mölndal Direkt nr: 031-78 76 916 Tel: 031-33 66 590 Fax: 031-33 65 910 1.4.2 Fastigheter och fastighetsägare Hylte Ramnared 1:19 Thomas Severinsson Hylte Ramnared 1:6, 1:7, 1:8, 1:9 Ingvar & Maud Ramnegren Hylte Ramnared 1:18 (Gässelia 1:8) Evald Persson (dödsbo) Hylte Ly 1:3 Torbjörn Severinsson Hylte Ly 1:4, 1:5 Bernt & Göta Severinsson Hylte Älgås 1:2 Inge Ivarsson Hylte Älgås 1:2 Gunnvi Annika Svensson Hylte Älgås 1:2 Sune Ivarsson Drängsered Rysbol 1:2, 1:3 Bruno Rydenäs Drängsered Rysbol 1:2, 1:4 Jan Rydenäs Drängsered Rysbol 1:2, 1:5 Cecilia Rydelén Tabell 1: Tabellen visar fastighetsbeteckning och resp. fastighetsägare. 6(27)

1.5 Kommunala planförhållanden Samhällsbyggnadskontoret i Hylte har på uppdrag av kommunstyrelsen (2007-09-11 KS 75) upprättat en vindkraftsplan för Hylte kommun. Planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för Hylte kommun, ÖP2001, och gäller tillsammans med ÖPn. Planen antogs av fullmäktige den 1 oktober 2009 och vann laga kraft den 6 november 2009. 1.5.1 Utdrag ur Vindbruk Sammanfattning av planförslag Syftet med vindkraftsplanen är att klargöra kommunens övergripande syn på vindkraft, att föreslå lämpliga respektive olämpliga områden för vindkraft och ange riktlinjer för dess lokalisering och prövning. Planarbetet handlar i hög utsträckning om att balansera det allmänna intresset att bygga ut vindkraft mot behovet av att värna kommunens boendemiljöer och landskapsvärden. Vindkraftsplanen behandlas som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan, ÖP2001, och kommer att gälla som översiktligt styrdokument tillsammans med denna. Vindkraften har inte tidigare behandlats i kommunens översiktsplan eller i andra styrdokument. Hylte kommun har mycket goda vindförutsättningar och anspråken på få etablera vindkraftsanläggningar i kommunen är stora. Enligt beräkningar uppnår större delen av kommunens yta tillräcklig årsmedelvindhastighet för att etablering av vindkraft ska vara lönsam. Nya tekniska förutsättningar för vindkraft i skogsbygd tillsamans med och den låga befolkningstätheten i kommunen underlättar ytterligare lokalisering av vindkraft. Hylte kommun är i grunden positiv till vindkraft och har som målsättning att användningen av förnyelsebar energi ska öka. Utbyggnaden ska företrädesvis ske inom de områden som bedömts ha bäst vindförutsättningar, lägst påverkan på närområde och landskapsbild och som avvägts mot allmänna intressen enligt gällande översiktsplan. Tio områden (VKP1-11) föreslås som prioriterade områden för vindkraft. Dessa utgör tillsammans knappt 110 km² vilket motsvarar 12% av kommunens yta och sammanlagt bedöms kunna producera 1,10 TWh/år. Utbyggnad av vindkraft skall företrädesvis ske inom dessa områden. Två större sammanhängande områden (VKF1-2) föreslås som fredade från vindkraft vilka tillsammans motsvarar cirka 425 km², vilket motsvarar 45% av kommunens yta. Inom dessa områden föreslås en mycket restriktiv prövning av vindkraftsärenden. Vid etablering i övriga områden i kommunen bör en bedömning av vindkraftens sammanlagda inverkan på kommunen som helhet göras, liksom en noggrann prövning av motstående intressen och påverkan på landskap och närmiljö i enlighet med denna vindkraftsplan. Kommunens Ställningstagande Vindkraft i Hylte kommun Hylte kommun är i grunden positiv till vindkraft och anser att vindkraft såsom förnyelsebar energikälla idag är en viktig faktor för att nå miljömålen och en hållbar utveckling. En av de övergipande målsättningarna i kommunens översiktsplan, ÖP2001, är att energianvändningen skall inriktas på ökat nyttjande av förnyelsebar energi. Kommunen har mycket goda vindförutsättningar och har ambitionen att större delen av nettoförbrukningen 66 av energi i kommunen ska produceras med hjälp av lokalt producerad vindkraft. Utbyggnaden ska dock ske med stor hänsyn till närmiljöer och landskapsvärden, enligt de riktlinjer som utformats i denna vindkraftsplan, och i enlighet med lagstiftning i plan- och bygglagen och miljöbalken. 7(27)

Utbyggnaden ska företrädesvis ske inom de områden som bedömts ha bäst vindförutsättningar, lägst påverkan på närområde och landskapsbild och som avvägts mot allmänna intressen enligt gällande översiktsplan. De områden som enligt detta tillägg till översiktplanen utpekas som prioriterade områden för vindkraft, utgör cirka 12% av kommunens yta och bedöms sammanlagt kunna producera 1,1 TWh/år 67. Detta motsvarar ungefär hälften av nettoförbrukningen av energi i kommunen och 11% av dagens vindkraftsmål för hela landet 68. Utbyggnad av vindkraft utanför dessa områden bedöms inte motiverad annat än i undantagsfall och efter noggrann prövning av påverkan på landskap och närmiljö, motstående intressen och den sammanlagda påverkan på kommunen som helhet. De områden som utpekas som fredade från vindkraft motsvarar 45% av kommunens yta. Inom dessa områden föreslås en mycket restriktiv prövning av vindkraftärenden. Även vid etablering i övriga områden, dvs de områden som varken är fredade eller prioriterade, föreslås en mycket restriktiv prövning. Detta innebär att det, utöver avvägning av allmänna intressen, bör ske en noggrann prövning av både sammanlagd verkan för kommunen som helhet och av påverkan på landskap och närmiljö i enlighet med denna vindkraftsplan. Etablering av vindkraft i övriga områden bör kunna ske endast i direkt anslutning till prioriterade områden. Karta 1: Områden som föreslås prioriteras för vindkraft (gröna). Källa för bakgrundskartan: ÖP 2011, antagandehandling oktober 2009. 66 Nettoförbrukningen var enligt 2006 års energibalans 2,22 TWh, vilket kan produceras av ca 265 verk à 2,5 MW. Om man istället räknar bort industrisektorns förbrukning i kommunen och istället lägger till den andel av rikets totala energiförbrukning inom industrisektorn som motsvarar kommunens invånarantal, blir nettoförbrukningen istället 0,51 TWh per år vilket kan produceras av ca 78 verk à 2,5 MW. Källa www.scb.se och Boverket 2008. 67 För att få en uppfattning om hur mycket energi som skulle kunna produceras inom Hylte kommun kan följande beräkning göras. Länsstyrelserna i södra Sverige använder faktorn 0,01 TWh/km2 för en grov beräkning av vindenergiproduktion vid tjugoprocentigt utnyttjande av områden med vindstyrkor över 6,5 m/s (Länsstyrelserna i Kalmar m.fl. län, 2006). Ett tjugoprocentigt utnyttjande av föreslagna prioriterade områden för vindkraft (110 km2) ger med samma mått en produktion på ca 1,1 TWh/år. 68 Idag 10 TWh. Av det mål på 30 TWh som föreslås av Energimyndigheten motsvarar den potentiella vindenergiproduktionen enligt denna vindkraftsplan istället 3,7%. 8(27)

2. Lokalisering 2.1 Lokaliseringsprocess Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftsanläggning ska vara garanterat lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med vindkraftrotorns nav. I normalfallet uppnås lönsamhet redan vid 6,5 m/s men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elanslutningskostnader samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst, syftet är att sortera bort områden som inte är aktuella för vindkraft. Gothia Vind gjorde under 2010 inledande screeningar på drygt 150 förfrågningar från markägare och på cirka 20 områden genom egen projektering. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: Vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd. Gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient. Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader. Tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal. Möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). 9(27)

2.2 Vindpark i Ramnared Området för den planerade vindkraftsetableringen i Ramnared, ligger på västra sidan av kommunen nära gränsen till Falkenberg och även Halmstad. I samrådsversionen av översiktsplanen ÖP 2011 pekades området ut som prioriterad område för vindkraft. Detta innebär att området uppfyller de kriterier, riktlinjer som finns i kommunens ÖP 2011 och därför föreslogs att vara ett lämpligt område. Men efter ett negativt besked till kommunen från försvaret togs området bort och hamnade i kategorin övrigt område från att ha föreslagits som prioriterad område. Senare har försvaret på en direkt förfrågan från oss gett klartecken och därför anser Gothia Vind att området åter kan pekas ut som prioriterat. Parkområde Karta 2: Området för den planerade vindkraftsetableringen. Källa för bakgrundskartan: ÖP 2011, antagandehandling oktober 2009. 10(27)

3. Parkens layout För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett flertal aktiviteter. Arrendeavtal tecknats med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning med mera. Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst GISdata från länsstyrelserna samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program. Studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer görs en layout som svarar för utformningen av parken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen. Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för de inventeringar som genomförs för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och eldragningsutredningar. Parkutformningen är optimerad med avseende på produktion, vindkraftverkens inverkan på varandra (vindvakar och turbulens), ljudutbredning med hänsyn till närboende samt enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Placeringarna är även anpassade till markägarnas önskemål. Under MKB-processen är det viktigt att behålla flexibiliteten och möjligheten att utforma vindkraftparken på bästa möjliga sätt utifrån de förhållanden och regler/krav som ställs på etableringen idag och som kan uppkomma under tiden fram till att ansökan om miljötillstånd lämnas in. Vindkraftverkens positioner kommer eventuellt att justeras då ny information från natur- och kulturutredningar erhålls samt efter resultatet från planerade vindmätningar. För flera av vindkraftverken finns alternativa placeringar. 11(27)

Karta 3: Förslag på placeringar av verken inom parkområdet. VKV X Y Z 1 6322651 1320419 140 2 6323150 1321591 147,3 3 6322721 1321766 156,4 4 6323275 1320511 140 5 6323281 1319773 130 6 6322696 1320999 140 7 6323640 1320871 145 8 6322646 1319812 135 Tabell 2: Koordinater för de föreslagna placeringarna av verken (RT90). 12(27)

3.1 Vindkraftverk Den planerade Vindkraftparken Ramnared består av åtta vindkraftverk med en installerad effekt om ca 3 MW/vindkraftverk. Det totala installerade parkeffekten blir således ca 24 MW. Enligt de preliminära energiberäkningar som gjorts med beräkningsprogrammet WindPRO kommer vindkraftverken i Ramnared att producera cirka 9 217 MWh per år vilket ger en total produktion för vindkraftparken på 73 742 MWh. Beräkningarna avser vindkraftverk av typen Vestas V112 med 3 MW installerad effekt. 3.2 Alternativ placering För att titta på alternativa lokaliseringar följer Gothia Vind den lokaliseringsprincip som redogjordes tidigare. Detta är ett arbete som pågår och kommer utförligt att pressenteras i den kommande MKBn. 3.3 Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft, utan istället ersätter importerad kolkraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75) I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, vara 20 TWh från vindkraft på land och 10 TWh från vindkraft till havs. Enligt Vindkraftsplanen för Hylte kommun, tematisk tillägg till ÖP 2011, antagandehandling, har kommunen ambitionen att större delen av nettoförbrukningen av energi i kommunen ska produceras av lokal vindkraft. De områden som utpekas som prioriterade områden för vindkraft, utgör cirka 12% av kommunens yta och bedöms sammanlagt kunna producera 1,1 TWh/å. Detta motsvarar ungefär hälften av nettoförbrukningen av energi i kommunen och 11% av dagens vindkraftsmål för hela landet. Föreslagen vindkraftpark bidrar till att uppfylla såväl Hylte kommuns som riksdagens mål om energiproduktion från vindkraft. 13(27)

4. Verksamhetens Omfattning 4.1 Vindkraftverk Den planerade vindparken i Ramnared består av åtta vindkraftverk med en installerad effekt om 3 MW/verk. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena bör man avvakta med att fastställa exakt turbinmodell till ett senare skede i projekteringen. Vindkraftverkens totalhöjd blir maximalt 200 m. Den kalkylerade livslängden på ett vindkraftverk är ca 20 år men genom noggrant underhåll kan drifttiden förlängas med några år. De preliminära energiberäkningar som redogörs i föreliggande rapport är framtagna med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO och avser vindkraftverk av typen Vestas V112. Vindkraftverkens dimensioner och effekt visas i tabell nedan. Max antal verk Effekt/verk Maximal totalhöjd Antal vingar 8 st. Ca 3 MW Ca 200 m 3 st. Tabell 3: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och effekt. I dagsläget är de flesta vindkraftverk som byggs ca 150 meter höga och har 2,5-3,5 MW installerad effekt. Figur 1: Vindkraftverks delar och diverse termer som nämns. 14(27)

4.2 Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift lämnas en öppen yta kring vindkraftverket om cirka 35*35 meter. Sprängningsarbeten eller resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverken och driften. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation i form av arrendeersättning. Intäkterna från arrendet blir högre än från den förlorade skogsarealen. Även ägare till grannfastigheter kan få del av ersättningen om deras mark ligger inom vindfångstområdet. Vindfångstområdet omfattar en cirkulär yta inom ett avstånd motsvarande 5 rotordiametrar från verkets centrum, till exempel 560 meter för Vestas V-112. 15(27)

4.2.1 Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken (se Bilaga 3). Vid bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk. 4.2.2 Vägar och transporter Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. Preliminärt förslag till vägnät visas i Karta 4. Fortsatt planering sker med hjälp av vägtekniker då naturoch kulturinventeringar genomförts. Karta 4: Kartan visar ett inledande förslag till vägdragning, blå färgade, till planerade verk. Röda vindkraftsymboler visar preliminära positioner för vindkraftverk. 16(27)

4.2.3 Elanslutning E.ON är nätägare i området och projektering av elanslutning görs i samråd med dem. Inom vindkraftparken kommer ledningarna att förläggas så långt möjligt i eller längs med vägarna. Anslutningspunkten till överordnat regionnät blir troligen vid transformatorstationen i Häradsbo. Nätets slutliga utformning fastställs senare. Sannolikt blir det markförlagd kabel inom och i närheten av anläggningen och luftledning fram till Häradsbo. Karta 5: Kartan visar förslag till elanslutning. 4.2.4 Vindmätningar Vindmätningar med vindmätmast och eventuellt även med mobil mätutrustning (sodar) ska genomföras. Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar och ekonomiska kalkyler. För tidsplan se nästa sida. 17(27)

4.2.5 Tidplan Den preliminära tidplanen är enligt följande. Q4 2011 Samråd med kommun och länsstyrelse. Q4 2011 Bygglov för mätmast lämnas in. Q2 2012 Vindmätningar och inventeringar startar. Q3 2012 Allmänt samråd genomförs. Q1 2013 Miljötillståndsansökan med MKB lämnas in Q1 2014 Tillstånd klara. Q4 2014 Elanslutning och vägar (konsultutredningar samt byggnation). Q1 2015 Byggnation av vindkraftverk. Q3 2015 Godkännande och driftsättning. 5. Miljöpåverkan 5.1 Hälsa 5.1.1 Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. I Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5 anges tillåtna rikvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a), vilket även om ljudkaraktärerna är olika - kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp i ett i övrigt tyst kök. Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger cirka 8 meter per sekund överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för störande ljud är störst. I kommunala planeringsdokument är det numera vanligt att ett minsta avstånd om 500 meter mellan vindkraftverk och boningshus anges för undvikande av störning. Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet VASP, WindPRO, Beräkningarna som är gjorda för vindkraftstypen Vestas v 90 och V112, illustreras i kartarna 7 och 8. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, ISBN 91-620-6249-2. Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket, Reviderad utgåva av rapport 6241, Koncept, 26 feb 2009). Frågan om ljudutbredning utreds fullständigt av oberoende expertis innan ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken lämnas till länsstyrelsen. 18(27)

Karta 6: Kartan visar ljudutbredningsområdet för Vindkraftparken Ramnared, 8 st. V112, 3 MW-verk. Vindkraftverkens placering är markerad med röd vindkraftsymbol. 19(27)

5.1.2 Skuggor och reflexer När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den maximalt möjliga skuggeffekten 1 för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den sannolika skuggeffekten 2 (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar) inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. Beräkning av maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat. Beräkningar av skuggpåverkan i området har genomförts och kraven uppfylls inte för alla boende. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor mer än 8 timmar per år när verken tagits i bruk. Beräkningarna är genomförda med värsta tänkbara förhållanden. Det vill säga att solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. En sannolikhetsberäkning har också gjorts där antalet soltimmar i Göteborg har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren 1961-90, som är vår referensperiod. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. För skuggutredningen se karta 7. 1 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, värsta fall. 2 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, förväntade värden. 20(27)

Karta 7: Kartan visar skuggtimmar per år. 21(27)

5.1.3 Emissioner till luft Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige oftast inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft som utgör ca 90 % av den svenska elproduktionen. I det nordiska elsystemet ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och miljöskadliga ämnen eftersom vindkraft oftast i första hand ersätter kolproducerad kraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75) De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som kommer att beställas och varifrån de levereras. Transporten sker troligen med båt från utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov till utsläpp. Under vindkraftverkets driftstid sker mindre utsläpp i samband med transporter för service och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med fordon av så kallad van- eller SUV- typ, vilka är något större än personbilar. Då vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om 25-30 år finns förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå. 5.1.5 Emissioner till mark och vatten Oljor finns i bland annat växellådan och hydraulsystemet. Eventuellt oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett haveri inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling av all olja som kan läcka ur växellådan. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas produktionen omedelbart och servicepersonal skickas ut. Ämne Mängd/år Användning Växellådsolja 295-400 liter Bytes var 4-7:e år. Hydraulolja 315 liter Vridväxelolja 36 liter Bytes var 8:e år Batterier 6st pennlampsbatterier, 2st. LC-R127R2PG 12V/7, Ah Bytes 1 ggr/år Fett 19 kg 7,7 kg pumpas vid service var 6:e månad Tabell 4: Tabellen visar vilka typer och mängder av oljor/kemikalier/batterier per vindkraftverk som förmodligen kommer att användas vid drift. Eftersom exakt typ av vindkraftverk ännu inte är fastställt är detta endast ett exempel. 22(27)

5.2 Naturresurser Vindkraftparken i Ramnared har placerats i ett område med god vindtillgång och anläggningen beräknas producera cirka 65 030 MWh per år. Detta motsvarar elanvändningen i ca 3 250 eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kwh/år vardera. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet. (Källa: Livscyklsvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004, Vindkraft på land, Naturvårdsverket, 2006). 5.3 Landskapsbild Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. Detta medför att verken blir mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Å andra sidan innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i, och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Källa: Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2009). Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Fotopunkter väljs efter inkomna synpunkter och önskemål under samrådet. Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsen författningssamling, TSFS 2010:155. Vindkraftverk med en totalhöjd under 150 meter ska markeras med vit färg under dagarna samt med blinkande rött medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. På vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs istället vitt blinkade högintensivt ljus. På landsbygden kan ljuset från verken upplevas som störande, speciellt under den mörkare delen av året. Dock ligger det i betraktarens ögon om rött eller vitt ljus är mer störande. De nya reglerna kräver att man skärmar av ljuset 5 km runt verken. På dagen ska vindkraftverket vara försett med vitt ljus som blinkar 40-60 gånger per minut. Enligt Transsportstyrelsen får ljusstrålen inte träffa markytan på närmare avstånd än 5 km från vindkraftverket. På natten ska vindkraftverket vara försett med vitt ljus som blinkar 40-60 gånger per minut. Enligt Transsportstyrelsen får ljusstrålen inte träffa markytan på närmare avstånd än 5 km från vindkraftverket. 23(27)

SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK RAMNARED 5.4 Naturmiljö Inom området för den planerade vindkraftparken Ramnared finns ett antal skyddade områden som innehåller sumpskog och naturvärdesobjekt, se Karta 8. Ingen av placeringarna berör utpekade skyddsområden. Karta 8: Kartan visar naturvärden inom och kring planerad vindkraftsparken. Källa: Skogsvårdsstyrelsens GIS De preliminära vindkraftverksplaceringarna är markerade med röd vindkraftssymbol. 24(27)

SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK RAMNARED 5.5 Kulturmiljö I området vindkraftpark Ramnared finns det ett antal kända fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar. se karta 9 nedan. Karta 9: Kartan visar inventerade fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar som registrerats, Källa: Riksantikvarieämbetet. De preliminära vindkraftverksplaceringarna är markerade med röda vindkraftssymboler. 25(27)

5.6 Rekreation och friluftsliv De fredade områden i Vindbruksplan för Hylte kommun, tematiska tillägg till ÖP 2011 sammanlänkar områden med riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och fritidsliv samt Natura 2000-områden och har stora rekreationsvärden. Då området i Ramnared utpekades av kommunen som lämpligt område för vindbruk i samrådsversionen, se kap 2.2, innebär detta att området saknar rekreationsvärden. 5.7 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Nedisning och risk för iskast bedöms generellt vara den mest påtagliga säkerhetsfrågan med vindkraftverk men förekommer vanligen bara under mycket speciella förhållanden. För att detta fenomen ska inträffa krävs att vindkraftverken har stått stilla en längre tid i kallt och fuktigt klimat. Hård snö eller is kan då ha fått fäste på vindkraftverkets vingar och riskerar att slungas iväg när rotorn återigen börjar snurra. Företeelsen är ovanligt och problem med nedisning förekommer främst i kallt klimat och på högre höjder, med kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Vid etablering av vindkraft i ett klimat där nedisning regelbundet förekommer föreslår Boverket att speciella skyddsåtgärder vidtas såsom att förse vindkraftverken med issensorer. I övriga områden nämner Boverket normal regelbunden service och kontroll av vindkraftverken. Brand i vindkraftverk är ovanligt. De vanligaste orsakerna till att brand uppkommer är åsknedslag eller elfel bland annat till följd av bristande underhåll. Om brand uppkommer, sker detta främst i verkens slutna utrymmen vilket medför att spridningsrisken inte är särskilt stor. Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är extremt liten. 5.8 Miljömål Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. Bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. 5.9 Övriga intressen Det finns inga riksintressen för totalförsvaret, se kap 2.2, i eller i anslutning till området för vindkraftparken. I planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten. Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas. 26(27)

6. Övrigt Svar för remiss från Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Teracom, Vägverket, 3G Infrastruktur AB, Telia Sonera, och Halmstads Flygplats om vindparken är erhållna. Ingen av dessa hade invändningar mot planerad etablering. (Då remissen hanterades 2009, skall dessa förnyas när parkutformningen har framskridits längre.) För ytterligare information hänvisas till Isa Aksöz, projektledare på Gothia Vind AB. Synpunkter kan lämnas per telefon, post eller via e-post. 6.1 Kontaktuppgifter Isa Aksöz, projektledare isa.aksoz@gothiavind.se Direkt nr: 031-78 76 916 Postadress: Gothia Vind Box 231 431 23 Mölndal Telefonnummer: 031-33 66 590 27(27)