HELSINGFORS STAD B O K S L U T 2 0 0 4

HELSINGFORS STAD B O K S L U T 2 0 0 4

S N S S S S Ö INNEHÅLL 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 1.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland 1 1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen 2 1.3 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingfors 3 1.4 Räkenskapsperiodens ekonomi och resultat 4 1.5 Personalen 5 1.6 Helsingforskoncernen 6 1.7 Utsikter inför den nya räkenskapsperioden 6 2 BUDGETUTFALLET 7 2.1 Driftsekonomidelen 7 2.2 Resultaträkningsdelen 80 2.2.1 Resultaträkning enligt budgeten 80 2.2.2 Budget- och anslagsutfall för resultaträkningsdelen 82 2.3 Investeringsdelen 85 2.4 Finansieringsdelen 102 2.4.1 Finansieringsanalys enligt budgeten 102 2.4.2 Budget- och anslagsutfall för finansieringsdelen 103 3 RESULTATRÄKNING 105 4 BALANSRÄKNING 106 5 FINANSIERINGSANALYS 108 6 KONCERNBALANSRÄKNING 109 7 NOTER TILL BOKSLUTET 111 7.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 111 7.2 Noter till resultaträkningen 112 7.3 Noter till balansräkningen 113 7.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 119 7.5 Noter angående personalen 120 8 BOKSLUTETS NYCKELTAL 165 9 STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 166 10 UNDERSKRIFTER 167

1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN I FINLAND Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter steg bruttonationalprodukten med 3,7 % år 2004. Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda värdet av producerade varor och tjänster, var 150 miljarder euro under verksamhetsåret. Under fjolåret var det hushållens konsumtion och de privata investeringarna som stod för ökningen av efterfrågan. De fasta investeringarna, som minskat de två föregående åren, började nu öka. Exporten ökade med ca 3,5 och importen med knappt 5 %. De privata konsumtionsutgifterna ökade med över 3 % under verksamhetsåret. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror ökade med 4 % mot hela 19 % året innan. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2 %. De fasta investeringarna ökade med inemot 5 %. Investeringarna i maskiner, apparater och transportmedel ökade med nästan 10 %. Investeringarna i bostadsbyggnader ökade med 8 % från föregående år, men de övriga husbyggnadsinvesteringarna minskade med 5 %. De offentliga investeringarna minskade med en procent. Inom servicesektorerna ökade produktionen med 3,5 % och inom förädlingssektorerna med 4,4 %. Fabriksindustriproduktionen ökade med över 5 % och byggverksamheten med drygt 2 %. Inom primärproduktionen minskade både skogs- och jordbrukets produktion med 2 %. Företagens rörelseöverskott finansiella institut ej inräknade steg med nästan 8 % i fjol. Tillväxten tog fart ordentligt jämfört med tidigare år och var störst sedan år 2000. Företagarinkomsten steg också med 14 % mer än tidigare år. I fjol betalade företagen nästan 8 % mer i direkta skatter och 11 % mer i dividender än året innan. Företagens fasta investeringar ökade i fjol med 7 %. Trots de ökade investeringarna var företagens finansiella situation god. Hushållens disponibla inkomst steg i fjol nominellt med 5,4 % och reellt med 4,6 %. Ökningen av lönesumman med 4,6 % var den största orsaken till de högre bruttoinkomsterna. Hushållens konsumtionsutgifter steg nominellt med 4,1 % eller mindre än den disponibla inkomsten. Statsfinanserna visade i fjol ett knappt överskott, 0,2 miljarder euro. Skatteinkomsterna från indirekta skatter ökade med knappt 3 %, varav mervärdesskatteökningen utgjorde 4 %. De direkta skatterna ökade med 4,3 %. Inkomstöverföringarna till kommunerna ökade med nästan 8 %. Kommunernas och kommunsammanslutningarnas finansiella situation försämrades en aning och visade ett underskott på cirka en miljard. Finanserna visade nu underskott för fjärde året i rad. Kommunernas skatteinkomster ökade med knappt 2 %. De offentliga samfundens EMU-överskott utgjorde 2,1 % av bruttonationalprodukten. EMU-skulden utgjorde 45,1 % av bruttonationalprodukten. De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade något och var 50,7 % år 2004. Året innan var andelen 50,9 %. Skattegraden, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade i fjol till 44,1 %. År 2003 var skattegraden 44,8 %. Källa: Statistikcentralen 1

1.2 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I HELSINGFORSREGIONEN Produktionen i Helsingforsregionen fortsatte att öka fram till fjolårets slut. Under 2004 års sista och även näst sista kvartal ökade produktionen med 4 %, medan ökningen i början av året låg kring 3 %. Vid årets slut var tillväxttakten i samma storleksklass som för hela landet och det har inte uppstått någon betydande skillnad mellan Helsingforsregionen och övriga delar av landet. Tillväxtökningen i Helsingforsregionen berodde framför allt på att industriproduktionen kraftigt ökade under årets senare hälft. Den livliga tillväxten inom byggverksamheten och tjänster för hushållen under årets början fortsatte ända till årets slut. I oktober 2004 hade alla sektorer i huvudstadsregionen praktiskt taget lika stor omsättning som ett år tidigare. Jämfört med år 2000 hade omsättningen stigit med 16 %. I oktober uppvisade industrin den största omsättningsökningen (8,1 %) jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. I övrigt har förändringara i industrins omsättning varierat rätt mycket under hela året till exempel i maj sjönk omsättningen med 11,5 % och i juni steg den med 5,8 %. Inom tjänster för hushållen har omsättningen däremot ökat varje månad jämfört med samma månad föregående år. I oktober var ökningen 10,6 % och i september 12,4 %. Däremot minskade minuthandelns (motorfordon ej inräknade) omsättning i oktober med 4,4 %. Konjunkturläget för de nyländska företagen har försämrats de senaste månaderna, men enligt företagens bedömning är det fortfarande bättre än vanligt. För serviceföretagen väntas ytterligare förbättringar av konjunkturerna saldotalet för deras konjunkturutsikter var 7 i januari. I oktober i fjol var saldotalet 17. Inom industri och byggverksamhet förväntas oförändrade konjunkturer, saldotalet är 0. I oktober var saldotalet 3. Serviceföretagen utökade sin personal något i slutet av förra året och även de närmaste månaderna ökar arbetskraften en aning. Inom industri och byggverksamhet var arbetskraftsutvecklingen lam de senaste månaderna och personalen minskades en aning. Utvecklingen var ändå gynnsammare än väntat. De närmaste månaderna är personalutsikterna fortfarande sjunkande. Lönsamheten varierar i olika sektorer och företag men är i medeltal bättre än för ett år sedan. På årsnivå väntas lönsamheten förbättras även de närmaste månaderna. Investeringarna är något mindre än för ett år sedan, men väntas öka betydligt. Den sysselsatta arbetskraften i Helsingforsregionen bestod av 645 600 personer under årets sista kvartal. Minskningen från motsvarande tidpunkt ett år tidigare var 2,1 % eller 13 000 personer. Procentuellt minskade arbetskraften mest inom byggverksamhet (10,2 %) och inom trafiken (5,5 %). Den sysselsatta arbetskraften ökade mest inom hotell- och restaurangsektorn (12,3 %). Inom utbildningssektorn var ökningen 8,8 % och inom industrin 6 %. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen 5,9 % under 2004 års sista kvartal mot 6,6 % ett år tidigare. Antalet arbetslösa i Helsingforsregionen var 40 600 personer under årets sista kvartal mot 44 400 ett år tidigare, vilket innebar en minskning med närmare 9 %. I hela landet var arbetslöshetsgraden 7,9 % enligt Statistikcentralen. Enligt arbetsministeriets uppgifter var arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen 8,3 %. Befolkningsökningen i Helsingforsregionen var 7 800 personer. Enligt förhandsuppgifter var den inrikes utflyttningen något mindre än föregående år. Under året föddes ca 15 500 barn medan 8 800 personer avled. Inflyttningsöverskottet ökade folkmängden med 1 000 personer. Ökningen var störst i Esbo med 3 200 personer, i Vanda 1 400 personer och i kransområdena 3 700 personer. Befolkningen i Helsingfors minskade med 284 personer. Inflyttarna var fler än utflyttarna i Helsingfors, Vanda, Grankulla, Träskända och Sibbo. I Helsingfors var utflyttningsöverskottet nästan 1 500 personer. Esbos inflyttningsöverskott ökade och den andra stora vinnaren i regionen var Kyrkslätt med ett inflyttningsöverskott på mer än 700 personer. I hela kransområdet var inflyttarna ca 2 000 fler än utflyttarna. I Esbo var inflyttningsöverskottet litet över 1 000 personer och i Vanda var utflyttningsöverskottet 200 personer. Den utländska nettoinflyttningen till Helsingforsregionen var 1 100 personer, medan nettoutflyttningen till det övriga Finland var knappt 100 personer. Den utländska nettoinflyttningen minskades av registerkontroller i samband med valet. Även personer som flyttat bort tidigare år registrerades vid kontrollerna som bortflyttade under fjolåret. Källa: Helsingfors stads faktacentral 2

1.3 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN I HELSINGFORS Stadens ekonomi var i bättre balans jämfört med föregående räkenskapsperiod. Räkenskapsperiodens resultat utan affärsverken visade dock fortfarande underskott. Årsbidraget, där affärsverken ingår, täckte avskrivningarna men inte investeringarna. Den egentliga verksamhetens och investeringarnas nettokassaflöde visade fortfarande underskott. Bland skatteinkomsterna inflöt mindre än beräknat i kommunal- och fastighetsskatteinkomster (minskning 56,8 miljoner euro), även samfundsskatteinkomsterna minskade (minskning 6,8 miljoner euro jämfört med budgeten). År 2004 var samfundsskatteförskotten lägre än året innan. Efter skatteinkomstutjämningen var statsandelarna 68,0 miljoner euro. Investeringsnivån när affärsverken medräknas var något högre än föregående år. Tyngdpunkten låg på investeringar i basservice och i affärsverken. Antalet arbetslösa arbetssökande vid Helsingfors arbetskraftsbyrå fortsatte att öka fram till september 2004. I slutet av året upphörde den tre år långa ökningen av arbetslösheten. I december 2004 var 28 633 helsingforsbor arbetslösa, vilket är 100 färre än året innan. Arbetslöshetsgraden höll sig på samma nivå som året innan, 9,4 procent. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden 7,2 % år 2004. Arbetslösheten bland personer under 25 år slutade öka i slutet av 2004 och var i december 2 % lägre än ett år tidigare. Bland personer över 50 år ökade arbetslösheten med i medeltal 5 % per månad jämfört med föregående år, och vid årets slut var arbetslösheten bland dem 3 % högre än året innan. De långtidsarbetslösa, dvs. personer som har varit arbetslösa över ett år, ökade under hela året och var i december 7 % fler än i slutet av 2003. De arbetslösa utlänningarna ökade med 3 % från slutet av föregående år och i december fanns det 3 561 arbetslösa arbetssökande utlänningar vid Helsingfors arbetskraftsbyrå. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var de sysselsatta i Helsingfors 275 700 under 2004 års sista kvartal eller 0,7 % färre än ett år tidigare. Det relativa sysselsättningstalet, dvs. andelen sysselsatta i åldern 15 64 år, var ändå 1,5 % högre än föregående år och var 72,7 % under 2004 års fjärde kvartal. Vid arbetskraftsbyrån fanns det år 2004 i medeltal ca 3 000 lediga jobb i slutet av månaden. I december 2004 fanns det hela 58 % fler lediga jobb än året innan. Byggverksamheten i Helsingfors fortsatte 2004 på nästan samma nivå som 2003. Inom bostadsbyggandet kan små tecken på uppsving skönjas, men nedgången i fråga om arbetslokaler som började redan 2003 har fortsatt även 2004. År 2004 beviljades bygglov för sammanlagt 471 000 m 2 vy, vilket är ungefär lika mycket som 2003. Att antalet beviljade lov stannade på samma nivå som året innan beror på att byggloven för bostäder ökade samtidigt som loven för arbetslokaler minskade med motsvarande andel. Minskningen av byggloven för arbetslokaler var dock inte längre lika brant i fjol som 2003. År 2004 påbörjades byggandet av 462 000 m 2 vy. Minskningen från föregående år var 50 000 m 2 vy. Minskningen av påbörjade byggen beror på att byggandet av arbetslokaler mattades av. I slutet av 2004 pågick byggandet av 558 000 m 2 vy. Våningsytan för pågående arbetslokalbyggen var 10 % mindre än året innan medan våningsytan för bostadsbyggen var 2 % större. Även den färdigställda byggnadsproduktionen minskade i fjol färdigställdes 30 000 m 2 vy arbetslokaler mindre och 52 000 m 2 vy nya bostäder mindre än föregående år. Den sammanlagda färdigställda våningsytan 2004 var 484 000 m 2 vy, varav 220 000 m 2 vy var arbetslokaler och 264 000 m 2 vy bostäder. Trots den förbättrade ekonomiska situationen gick det fortfarande dåligt på kontorsmarknaden, eftersom företagen inte hade något nämnvärt behov av större lokaliteter. Den svaga efterfrågan bestod huvudsakligen av flyttningar från en lokal till en annan och från sämre till högklassigare lokaler. De tomma lokalerna ökade klart från hösten 2003. I Helsingfors knöts över 10 % färre kontrakt för kontorslokaler än föregående höst. I hela Helsingfors steg graden av ineffektivt utnyttjande, som beskriver mängden tomma lokaler, från 6,6 % hösten 2003 till 8,8 % hösten 2004. I stadskärnan sjönk de nya kontorshyrorna med 3 % på ett år. 3

I fråga om affärslokaler fortsatte den gynnsamma utvecklingen. Lokalerna utnyttjades nästan maximalt i synnerhet i närheten av de bästa kundflödena och efterfrågan är stor, varför även hyresutvecklingen i huvudsak var stigande. Hösten 2004 var medianhyran i nya hyreskontrakt för kontorslokaler 19 /m 2 /mån; ett år tidigare var den drygt 15 /m 2 /mån. Befolkningen i Helsingfors minskade med 284 personer under verksamhetsåret och var 559 046 personer vid årets slut. 1.4 RÄKENSKAPSPERIODENS EKONOMI OCH RESULTAT Stadens bokslut för 2004 visar ett överskott på 175,3 miljoner euro. Överskottet beror närmast på affärsverkens, särskilt Helsingfors Energis, goda resultat. Verksamhetsbidraget i resultaträkningen enligt budgeten, -2 059,0 miljoner euro, höll sig inom budgetramarna. Avvikelsen jämfört med budgeten var 3,3 miljoner euro eller 0,2 %. Verksamhetsinkomsterna överskreds med 10,0 miljoner euro och verksamhetsutgifterna med 6,7 miljoner euro. De största utgiftsöverskridningarna hänförde sig till socialväsendet och hälsovårdens utgifter för samkommunen HNS. Verksamhetsinkomsterna enligt budgeten minskade med 1,0 % och verksamhetsutgifterna med 1,1 % från föregående år. Verksamhetsbidraget var 23,4 miljoner euro bättre än 2003. I skatteinkomster inflöt 63,6 miljoner euro mindre än budgeterat. Härav är kommunalskattens andel 52,0 miljoner euro, samfundsskattens andel 6,8 miljoner euro och fastighetsskattens andel 4,8 miljoner euro. År 2004 inflöt sammanlagt 1 927,8 miljoner euro i skatteinkomster. Härav utgjordes 1 600,5 miljoner euro av kommunalskatt, 211,3 miljoner euro av samfundsskatt, 115,2 miljoner euro av fastighetsskatt och 0,8 miljoner euro av hundskatt. I kommunalskatt inflöt 2,6 % (42,5 miljoner euro) mindre, i samfundsskatt 6,8 % (15,4 miljoner euro) mindre och i fastighetsskatt 1,2 % (1,4 miljoner euro) mer än 2003. Statsandelarna var 68,0 miljoner euro. Den skatteinkomstutjämning som ansluter sig till statsandelarna var 307,9 miljoner euro. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna enligt bokföringen har utvecklats på följande sätt: 2004 2003 2002 2001 Verksamhetsintäkter, % av verksamhetskostnaderna 43,1 43,6 39,8 38,2 Årsbidraget enligt budgeten utan affärsverken (jämförbart med andra kommuner) är 74,3 miljoner euro och uträknat per invånare 133 euro/invånare ( 87 euro/invånare 2003). Årsbidraget enligt bokföringen var 380,9 miljoner euro och 681 euro/invånare (604 euro/invånare 2003). De senaste fyra åren har årsbidraget enligt bokföringen utvecklats på följande sätt: 2004 2003 2002 2001 Årsbidrag, miljoner euro 380,9 338,1 98,7 412,9 Årsbidrag, % av avskrivningarna 124,6 114,7 34,4 163,2 Årsbidrag, euro/invånare 681 604 176 738 De extraordinära intäkterna, 111,2 miljoner euro, består huvudsakligen av försäljningsvinster vid avyttring av fast egendom. Räkenskapsperiodens överskott läggs till över-/underskotten för tidigare räkenskapsperioder. För investeringarna (utan affärsverken) var utfallet 76,4 % då beviljade överskridningsrätter beaktas. Då affärsverken tas med uppgick investeringarna till sammanlagt 496,4 miljoner euro. Nyckeltalet intern finansiering av investeringarna, som anger hur stor del av anskaffningsutgiften för investeringarna som täckts med intern finansiering, har varit följande de senaste åren: 2004 2003 2002 2001 Intern finans av investeringarna, % 77,7 69,8 20,0 75,9 4

Under verksamhetsåret upptogs 280 miljoner euro i nya lån och gamla lån amorterades med 166,1 miljoner euro. Vid årets slut var lånestocken 796,3 miljoner euro eller 1 424 euro/invånare. Uträknat per invånare har lånestocken utvecklats på följande sätt: 2004 2003 2002 2001 Lån euro/invånare 1 424 1 221 965 364 Likviditeten baserade sig till stor del på den nämnda låntagningen. Penninginkomsterna var 4 430,4 miljoner euro och utgifterna 4 371,4 miljoner euro. Likviditeten angiven i kassadagar har utvecklats på följande sätt: 2004 2003 2002 2001 Likviditet, kassadagar 65 66 56 65 Balansomslutningen är 9 351,4 miljoner euro, vilket är 292,3 miljoner euro mer än 2003 närmast till följd av ökningen i fråga om materiella tillgångar och långfristiga placeringar. Soliditetsgraden har varit följande de senaste åren: 2004 2003 2002 2001 Soliditetsgrad 74,7 75,2 75,4 79,5 För affärsverken var räkenskapsperiodens resultat före reserver följande, uttryckt i miljoner euro: Helsingfors Energi 203,9, Helsingfors Vatten 4,1, Helsingfors Hamn 23,9, Trafikverket 1,1, Helsingfors stads servicecentral -1,1 och Helsingfors Textiltjänst 0,08. Resultaten för de fonder som utgör självständiga balansenheter var följande, uttryckt i miljoner euro: bostadslånefonden 1,4, bostadsproduktionsfonden -0,7, fonden för idrotts- och friluftsanläggningar 0,5 och försäkringsfonden -0,4 samt innovationsfonden 0,0. Koncernbalansomslutningen är 11 230 miljoner euro och ökningen från föregående år 346 miljoner euro. Nyckeltalen som härletts ur koncernbalansräkningen har utvecklats på följande sätt: 2004 2003 2002 2001 Soliditetsgrad, % 61,3 61,3 61,9 65,9 Lånestock 2 519 2 400 2 159 1 695 Lån, euro/invånare 4 506 4 290 3 857 3 028 1.5 PERSONALEN Vid årets slut hade staden 38 804 anställda, varav 32 106 var ordinarie och 6 698 anställda för viss tid. De anställda var 546 (1,4 %) färre än vid utgången av föregående år. Personalen har minskat redan i två års tid. Förändringen i personalstyrkan har mest påverkats av den kraftiga minskningen av socialverkets och hälsovårdscentralens personal: social- och hälsovårdsväsendet hade vid årets slut 770 anställda färre än ett år tidigare. Minskningen beror delvis på att personal flyttats till ekonomi- och planeringscentralen. Inom vissa enheter, bl.a. utbildningsverket och utbildnings- och utvecklingscentralens arbetskraftsbank, har personalen ökat under året. Lönesumman för 2004 (utan de anslagssysselsattas löner) var 1 053,4 miljoner euro, vilket är 1,7 % mer än föregående år. De anslagssysselsatta har blivit fler. Vid årets slut var de 1 256 mot 901 ett år tidigare. Staden gör upp ett separat personalbokslut. 5

TABELL: Stadens anställda sektorvis i slutet av 2003 och 2004. Sektorer Ordinarie Anställda Anställda Anställda anställda för viss tid med timlön sammanlagt 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 1 Stadsdirektörsroteln *) 1 898 2 140 94 116 530 517 2 522 2 773 2 Stadsplaneringsoch fastighetsväsendet 717 721 37 24 39 39 793 784 3 Bildnings- och personalväsendet 5 978 6 389 2 518 2 263 352 343 8 848 8 995 4 Byggnads- och miljöväsendet 5 012 5 046 306 188 1 705 1 624 7 023 6 858 5 Social- och hälsovårdsväsendet 15 614 15 351 4 429 3 928 121 115 20 164 19 394 Sammanlagt 29 219 29 647 7 384 6 519 2 747 2 638 39 350 38 804 *) Innefattar överföring av anställda från andra verk till ekonomi- och planeringscentralen 1.6 HELSINGFORSKONCERNEN Helsingforskoncernen består av Helsingfors stad, 125 dotteraktiebolag, 8 dotterstiftelser och 3 samägda bolag. Dessutom hör staden till sex samkommuner och är med i 43 intressebolag. De flesta dotteraktiebolagen har grundats av staden och ägs till 100 procent av staden. Helsingforskoncernen förvaltas så att stadsfullmäktige ställer upp mål för dess verksamhet medan stadsstyrelsen leder verksamheten. Stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna bär ansvaret för den operativa ledningen av koncernen. Revisionsnämnden handhar granskningen av koncernens förvaltning och ekonomi och uppgörandet av revisionsberättelsen. Under året tillkom 3 nya dotteraktiebolag. En förteckning över samfund och stiftelser som upptas i koncernbalansräkningen finns i noterna till koncernbalansräkningen. Koncernens soliditetsgrad härledd ur koncernbalansräkningen var 61,3 %. Koncernens lånestock var 2 519 miljoner euro eller 4 506 euro/invånare. 1.7 UTSIKTER INFÖR DEN NYA RÄKENSKAPSPERIODEN Den framtida utvecklingen i Finland beror i väsentlig grad på hur den internationella ekonomin utvecklas. Dessa förändringar återspeglar sig direkt även i stadens finansiella bas. Den inhemska efterfrågan utgör det centrala underlaget för tillväxt även 2005. Trots den osäkra utvecklingen har Finland goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Enligt finansministeriets senaste översikt förutspås Finlands totala produktion öka med 3,3 % år 2005. Produktionsökningen i Helsingforsregionen var kraftigare 2004. Utgångspunkterna för stadens ekonomi de närmaste åren har förbättrats, men är fortfarande osäkra. Staden håller på att få sin ekonomi i balans, men trots det är de de ekonomiska utsikterna för ekonomiplaneperioden 2005-2007 fortfarande svåra, framför allt beroende på statens åtgärder som inverkar på stadens skatteunderlag samt på utgiftstrycket särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet. Strävan är att ytterligare stärka skatteunderlaget genom närings- och bostadspolitiska åtgärder samt via åtgärder inom stadsplaneringen och fastighetsväsendet. Årsbidraget enligt budgeten för 2005 är 49,9 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat -81,4 miljoner euro. Lånestocken växer inte under 2005. Lån amorteras med 58,7 miljoner euro och nya lån upptas motsvarande amorteringen. Som helhet har staden fått verksamhetsutgifterna under kontroll, men 6

kostnadsutvecklingen särskilt inom socialväsendet och specialsjukvården samt statens åtgärder är fortfarande hotfaktorer. Det är nödvändigt att fortsätta med att se över effektiviteten inom stadens verksamhet och genom lämpliga åtgärder få ner utgifterna för och investeringarna i verksamheten till en nivå som motsvarar ett hållbart inkomstunderlag. 2 BUDGETUTFALLET 2.1 DRIFTSEKONOMIDELEN (indelningen i huvudtitlar motsvarar stadens lednings sektorindelning 16.8.2004) Anslagen och de budgeterade inkomsterna i driftsekonomidelen utföll på följande sätt enligt huvudtitel: 1 000 euro Inkomster Stadsdirektörsroteln 6 170 8 663 2 493-160 Stadsplanerings- o fastighetsväsendet 394 214 400 405 6 191 0 Bildnings- o personalväsendet 55 277 57 895 2 618-250 Byggnads- och miljöväsendet 238 614 227 795-10 819-934 Social- och hälsovårdsväsendet 196 374 205 909 9 535 360 Inkomster sammanlagt 890 649 900 667 10 018-984 Utgifter Stadsdirektörsroteln -119 809-86 025 33 784-16 602 Stadsplanerings- o fastighetsväsendet -103 440-101 882 1 558-1 527 Bildnings- o personalväsendet -676 900-675 326 1 574-10 384 Byggnads- och miljöväsendet -335 256-327 913 7 343-1 971 Social- och hälsovårdsväsendet -1 627 062-1 678 207-51 145-66 660 Utgifter sammanlagt -2 862 467-2 869 354-6 887-97 144 Verksamhetsbidrag -1 971 818-1 968 687 3 131-98 128 Avskrivningar -179 897-186 335-6 438 0 Räkenskapsperiodens resultat -2 151 715-2 155 022-3 307-98 128 Verksamhetsintäkterna enligt budgeten var 10,0 miljoner euro större än budgeterat. De största inkomstöverskridningarna uppstod inom social- och hälsovårdsväsendet samt stadsplanerings- och fastighetsväsendet. Social- och hälsovårdsväsendets inkomstöverskott berodde huvudsakligen på att bidragen var större än beräknat (överskridning 9,5 miljoner euro) inom nästan alla budgetmoment. Fastighetsväsendets inkomstöverskott bestod huvudsakligen av hyresinkomster. Byggnads- och miljöväsendets inkomstunderskott på 10,8 miljoner euro berodde huvudsakligen på att byggnadskontorets inkomster var mindre än budgeterat, bl.a. underskreds försäljningsinkomsterna med 4,1 miljoner euro och tillverkning för eget bruk med 4,7 miljoner euro. Detta berodde huvudsakligen på att stadens inbesparingar i drifts- och investeringsekonomin inverkade på produktionsenheternas verksamhetsvolym. Verksamhetsutgifterna var 6,9 miljoner euro större än budgeterat. Social- och hälsovårdsväsendets utgifter överskreds med 51,1 miljoner euro. De största utgiftsinbesparingarna uppstod inom stadsdirektörsroteln, 33,8 miljoner euro samt inom byggnads- och miljöväsendet, 7,3 miljoner euro. Verksamhetsbidraget var 3,1 miljoner euro bättre än budgeterat. 7

1 STADSDIREKTÖRSROTELN Inkomster 6 170 000,00 8 663 179,13 2 493 179,13-160 000,00 Utgifter -119 809 000,00-86 025 498,05 33 783 501,95-16 602 000,00 Verksamhetsbidrag -113 639 000,00-77 362 318,92 36 276 681,08-16 762 000,00 Avskrivningar -2 714 000,00-2 889 413,91-175 413,91 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -116 353 000,00-80 251 732,83 36 101 267,17-16 762 000,00 1 01 Val, till centralvalnämndens disposition Inkomster 750 000,00 789 856,20 39 856,20 0,00 Utgifter -2 444 000,00-2 012 897,89 431 102,11 0,00 Verksamhetsbidrag -1 694 000,00-1 223 041,69 470 958,31 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 694 000,00-1 223 041,69 470 958,31 0,00 År 2004 var det kommunal- och Europaparlamentsval. Utgiftsinbesparingen på ca 0,4 miljoner euro berodde på att kostnaderna för förhandsröstningen blev mindre än beräknat. 1 02 Stadsfullmäktige, till stadskansliets disposition Utgifter -1 167 000,00-1 030 628,66 136 371,34 0,00 Verksamhetsbidrag -1 167 000,00-1 030 628,66 136 371,34 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 167 000,00-1 030 628,66 136 371,34 0,00 Av anslaget sparades sammanlagt 136 371 euro. 1 03 Revisionsnämnden och -kontoret Inkomster 0,00 4 106,09 4 106,09 0,00 Utgifter -1 863 000,00-1 732 321,23 130 678,77 0,00 Verksamhetsbidrag -1 863 000,00-1 728 215,14 134 784,86 0,00 Avskrivningar -12 000,00-11 023,92 976,08 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 875 000,00-1 739 239,06 135 760,94 0,00 Nyckeltal Dagsverken 4 400 3 948-452 0 Kostnader/arbetsdag, euro *) 328 343-15 0 OFR-revisorns revisionsdagar (köpt service), högst 900 807-93 0 8

Den köpta OFR-servicens andel av revisionsväsendets verksamhetsutgifter, % 17,9 18,2 0,3 0 Effektivitet/lönsamhet Utgifter/invånare, euro 3 3 0 0 (innefattar verksamhetsutgifter enligt budgeten) Resurser Antal anställda 21 21 0 0 *) Innefattar övriga kostnader förutom dem som orsakats av OFR-revisorn och revisionsnämnden Verksamhetsutgifterna var 130 679 euro bättre än budgeterat. Utgiftsinbesparingar uppstod inom alla utgiftsslag. I budgeten hade följande tre bindande verksamhetsmål ställts upp: En bedömningsberättelse som följer revisionsnämndens direktiv utarbetas före 15.5.2004. Den övervakande revisionen genomförs i enlighet med revisionsnämndens direktiv och avslutas före 30.4.2004. Förslag till nominering av revisorer för de bolag och stiftelser som hör till stadskoncernen framställs i god tid före bolags- och stiftelsestämmorna. Alla målen nåddes. 1 04 Stadsstyrelsen Utgifter -7 104 000,00-5 837 482,72 1 266 517,28 0,00 Verksamhetsbidrag -7 104 000,00-5 837 482,72 1 266 517,28 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -7 104 000,00-5 837 482,72 1 266 517,28 0,00 1 04 01 Stadsstyrelsen, till stadskansliets disposition Utgifter -2 559 000,00-2 479 627,96 79 372,04 0,00 Verksamhetsbidrag -2 559 000,00-2 479 627,96 79 372,04 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -2 559 000,00-2 479 627,96 79 372,04 0,00 Stadsstyrelsens utgifter bestod huvudsakligen av ledamöternas arvoden samt lokalutgifter. Utgiftsinbesparingen var 0,1 miljoner euro. 1 04 02 Dispositionsmedel, till Stns disposition Utgifter -4 545 000,00-3 357 854,76 1 187 145,24 0,00 Verksamhetsbidrag -4 545 000,00-3 357 854,76 1 187 145,24 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -4 545 000,00-3 357 854,76 1 187 145,24 0,00 9

Av anslaget användes ca 1,4 miljoner euro för stadsstyrelsens allmänna dispositionsmedel. Allmänna dispositionsmedel beviljades för ett flertal ändamål, bl.a. 300 000 euro till Stiftelsen Helsingforsveckan för höjning av stiftelsen eget kapital, 150 000 euro till Nylands förbund för finansiering av huvudstadsregionens stadsprogram och 180 000 euro till Rahapaja Oy för Helsingforsmedaljer i guld. Därtill användes ca 76 000 euro för tjänsteresor och knappt 0,6 miljoner euro för representationsutgifter. Av anslaget för utgifter inom arbetshälsoprogrammet användes ca 1,1 miljoner euro. Av anslaget sparades 1,2 miljoner euro. 1 11 Stadskansliet Inkomster 535 000,00 775 577,56 240 577,56-13 000,00 Utgifter -23 598 000,00-14 329 494,07 9 268 505,93 8 717 000,00 Verksamhetsbidrag -23 063 000,00-13 553 916,51 9 509 083,49 8 704 000,00 Avskrivningar -440 000,00-241 430,91 198 569,09 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -23 503 000,00-13 795 347,42 9 707 652,58 8 704 000,00 Av stadskansliets driftsutgiftsanslag överfördes 8,6 miljoner euro och av inkomsterna 13 000 euro till ekonomi- och planeringscentralen som inrättades 1.1.2004 (Stge 28.1.2004). Med anslagsändringar var stadskansliets utgiftsanslag 14,9 miljoner euro, varav 14,3 miljoner euro användes. Inkomsterna var ca 0,8 miljoner euro eller 0,2 miljoner euro större än budgeterat. Det bindande verksamhetsmålet var att 60 % av de ärenden som föreläggs stadsfullmäktige och stadsstyrelsen styrelsen i genomsnitt behandlas på 100 kalenderdagar. Målet nåddes. Utfallet var 71 procent. 1 12 Personaltjänster Inkomster 16 000,00 0,00-16 000,00 0,00 Utgifter -1 909 000,00-1 791 133,82 117 866,18 0,00 Verksamhetsbidrag -1 893 000,00-1 791 133,82 101 866,18 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 893 000,00-1 791 133,82 101 866,18 0,00 1 12 01 Understöd för personalpolitiken, till stadskansliets disposition Utgifter -1 560 000,00-1 499 809,55 60 190,45 0,00 Verksamhetsbidrag -1 560 000,00-1 499 809,55 60 190,45 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 560 000,00-1 499 809,55 60 190,45 0,00 Verksamhetsutgifterna underskreds med ca 60 000 euro. Anslaget användes för upprätthållande av personalens arbetsförmåga, bl.a. verksamhet som förbättrar konditionen och därtill anslutna funktioner. Anslaget användes även för medverkan i rekryteringskampanjer. 10

1 12 02 Personalservice, till stadskansliets disposition Inkomster 16 000,00 0,00-16 000,00 0,00 Utgifter -349 000,00-291 324,27 57 675,73 0,00 Verksamhetsbidrag -333 000,00-291 324,27 41 675,73 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -333 000,00-291 324,27 41 675,73 0,00 Anslaget användes för understöd till personalens fritidsverksamhet och till personalklubbar. Verksamhetsutgifterna underskreds med ca 58 000 euro. 1 13 Ekonomi- och planeringscentralen Inkomster 0,00 119 644,46 119 644,46 13 000,00 Utgifter 0,00-21 390 134,11-21 390 134,11-22 576 000,00 Verksamhetsbidrag 0,00-21 270 489,65-21 270 489,65-22 563 000,00 Avskrivningar 0,00-434 209,42-434 209,42 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 0,00-21 704 699,07-21 704 699,07-22 563 000,00 Till budgetmomentet överfördes utgiftsanslag enligt följande: från stadskansliet 8,6 miljoner euro, från socialverket 10,8 miljoner euro och från hälsovårdsverket 2,8 miljoner euro, sammanlagt 22,2 miljoner euro (Stge 28.1.2004). Med anslagsändringar och överskridningsrätter var ekonomi- och planeringscentralens anslag 22,6 miljoner euro, varav ca 21,4 miljoner euro användes. Utgiftsinbesparingen var ca 1,2 miljoner euro. Av utgiftsinbesparingarna hänförde sig 1,0 miljoner euro till de centraliserade ekonomiförvaltningstjänsterna. 1 14 Personalutgifter som betalas centraliserat Utgifter -43 845 000,00-725 861,50 43 119 138,50 0,00 Verksamhetsbidrag -43 845 000,00-725 861,50 43 119 138,50 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -43 845 000,00-725 861,50 43 119 138,50 0,00 1 14 01 Pensioner, till stadskansliets disposition Utgifter -26 795 000,00-3 333 832,97 23 461 167,03 0,00 Verksamhetsbidrag -26 795 000,00-3 333 832,97 23 461 167,03 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -26 795 000,00-3 333 832,97 23 461 167,03 0,00 I stadens egna pensioner, änke- och pupillkassans pensioner, Suomen Turistiauto Oy:s tilläggspension samt i kommunernas pensionsförsäkring till statskontoret betalades sammanlagt ca 33,3 miljoner euro, vilket var 15,7 miljoner euro mindre än budgeterat. Utgifterna minskas av en förändring som beror på upplösning av pensionsansvaret, förändringens storlek uppskattades till 22,0 miljoner euro. På grundval av en försäkringsteknisk kalkyl som gjorts av en utomstående bedömare och tidigare motsvarande kalkyler som gjorts av samma utomstående bedömare samt i enlighet med jämförbarhets- och försiktighetsprincipen minskades pensionsansvaret med 30 miljoner euro i stället för budgeterade 22 miljoner euro. 11

1 14 02 Grupplivförsäkring och reseförsäkring, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter -1 050 000,00-727 912,53 322 087,47 0,00 Verksamhetsbidrag -1 050 000,00-727 912,53 322 087,47 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 050 000,00-727 912,53 322 087,47 0,00 Av anslaget betalades premier för det av Kommunernas pensionsförsäkring administrerade ekonomiska stöd som motsvarar grupplivförsäkring samt premier som hänför sig till reseförsäkringen för tjänstemän och förtroendevalda. Anslaget underskreds med sammanlagt 0,3 miljoner euro. 11403 Reservering för personalutgifter, till stadsstyrelsens disposition Momentet användes inte under verksamhetsåret. 1 14 04 Reservering för personalutgifter, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter -16 000 000,00 3 335 884,00 19 335 884,00 0,00 Verksamhetsbidrag -16 000 000,00 3 335 884,00 19 335 884,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -16 000 000,00 3 335 884,00 19 335 884,00 0,00 Skillnaden mellan prognosen och utfallet var 19,4 miljoner euro. Detta beror på att den väntade ökningen av semesterlöneskulden med 16,0 miljoner euro inte förverkligades, däremot minskade periodiseringen av semesterlöner med 3,3 miljoner euro. 1 27 Kommunalbeskattning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter -14 100 000,00-14 069 261,52 30 738,48 0,00 Verksamhetsbidrag -14 100 000,00-14 069 261,52 30 738,48 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -14 100 000,00-14 069 261,52 30 738,48 0,00 Anslaget används för att täcka kostnaderna för genomförande av beskattningen enligt 11 i lagen om skatteförvaltning. Staten uppbär kostnaderna vid skatteredovisningar kvartalsvis. Beskattningskostnaderna för 2004 uppgick i stort sett till budgeterade 14,1 miljoner euro. 1 31 Finlandiahuset Inkomster 4 040 000,00 3 710 723,43-329 276,57-160 000,00 Utgifter -3 640 000,00-3 376 285,76 263 714,24 0,00 Verksamhetsbidrag 400 000,00 334 437,67-65 562,33-160 000,00 Avskrivningar -1 462 000,00-1 381 044,05 80 955,95 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -1 062 000,00-1 046 606,38 15 393,62-160 000,00 12

Prestationsmål Konserter, st 125 130 5 0 Antal repetitioner 480 502 22 0 Konferenser och utställningar, st 410 390-20 0 Konferens- och utställningsdagar 500 593 93 0 Användningsgrad, % 57 53-4 0 Antal besökare Konserter 155 000 169 769 14 769 0 Konferenser 145 000 145 151 151 0 Visningar och kundservicecentral 6 000 9 613 3 613 0 Sammanlagt 306 000 324 533 18 533 0 Resurser Antal anställda, ordinarie 46 46 0 0 Antal anställda, timavlönade 17 17 0 0 Lokaler, m 2 18 157 18 157 0 0 Produktivitet (2001=100) BDG 2004 2004 2003 2002 Produktivitet på basis av enheten för den totala disponeringen 102 91 89 101 Finlandiahusets verksamhetsintäkter var 0,3 miljoner euro mindre än budgeterat. Minskningen från föregående år var 4,9 %. Verksamhetsutgifterna var 3,4 miljoner euro, 7,3 % mindre än budgeterat. Det bindande verksamhetsbidraget var knappt 0,1 miljoner euro mindre än budgeterat. Den obetydliga verksamheten i början av året samt i juli och augusti bidrog till minskningen av verksamhetsintäkterna. Användningsgraden underskred det bindande verksamhetsmålet som var 57 %. Användningsgraden var 53,3 %. 1 39 Övrig allmän förvaltning Inkomster 829 000,00 3 263 271,39 2 434 271,39 0,00 Utgifter -20 139 000,00-19 729 996,77 409 003,23-2 743 000,00 Verksamhetsbidrag -19 310 000,00-16 466 725,38 2 843 274,62-2 743 000,00 Avskrivningar -800 000,00-821 705,61-21 705,61 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -20 110 000,00-17 288 430,99 2 821 569,01-2 743 000,00 1 39 01 Stadens historia, till faktacentralens disposition Utgifter -167 000,00-114 893,34 52 106,66 0,00 Verksamhetsbidrag -167 000,00-114 893,34 52 106,66 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -167 000,00-114 893,34 52 106,66 0,00 Av anslaget sparades 52 000 euro. 13

1 39 02 Andelar och ersättningar, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter -4 390 000,00-4 586 260,00-196 260,00-198 000,00 Verksamhetsbidrag -4 390 000,00-4 586 260,00-196 260,00-198 000,00 Räkenskapsperiodens resultat -4 390 000,00-4 586 260,00-196 260,00-198 000,00 Av anslaget hade 2,8 miljoner euro reserverats för andelar till SAD och 1,6 miljoner euro för andelar till Nylands förbund. Betalningsandelarna till Nylands förbund överskred anslagen med 0,2 miljoner euro. 1 39 03 Centraliserad dataverksamhet, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter -3 232 000,00-2 861 001,08 370 998,92-1 040 000,00 Verksamhetsbidrag -3 232 000,00-2 861 001,08 370 998,92-1 040 000,00 Avskrivningar -800 000,00-803 195,34-3 195,34 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -4 032 000,00-3 664 196,42 367 803,58-1 040 000,00 Av anslagen sparades 0,4 miljoner euro. Inbesparingen uppstod inom köp av tjänster. 1 39 04 Forskning och utveckling, till Stns disposition Utgifter -185 000,00-157 712,69 27 287,31 0,00 Verksamhetsbidrag -185 000,00-157 712,69 27 287,31 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -185 000,00-157 712,69 27 287,31 0,00 Av anslaget sparades knappt 30 000 euro. 1 39 05 Understöd till sammanslutningar, till Stns disposition Utgifter -2 078 000,00-2 043 896,22 34 103,78 0,00 Verksamhetsbidrag -2 078 000,00-2 043 896,22 34 103,78 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -2 078 000,00-2 043 896,22 34 103,78 0,00 1 39 06 Medlemsavgifter, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Utgifter -2 325 000,00-2 251 446,98 73 553,02 0,00 Verksamhetsbidrag -2 325 000,00-2 251 446,98 73 553,02 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -2 325 000,00-2 251 446,98 73 553,02 0,00 Verksamhetsutgifterna var ca 2,3 miljoner euro, vilket innebär att knappt 0,1 miljoner euro av anslagen sparades. 14

1 39 07 Helsingfors en livskraftig huvudstad Momentet användes inte under verksamhetsåret. 1 39 11 Marknadsföring, turism, information och näringsverksamhet, till Stns disposition Inkomster 542 000,00 1 266 339,00 724 339,00 0,00 Utgifter -7 113 000,00-7 089 853,83 23 146,17-1 505 000,00 Verksamhetsbidrag -6 571 000,00-5 823 514,83 747 485,17-1 505 000,00 Räkenskapsperiodens resultat -6 571 000,00-5 823 514,83 747 485,17-1 505 000,00 Verksamhetsutgifterna var ca 7,1 miljoner euro eller nästan lika stora som budgeterat. Av anslagen användes bl.a. ca 1,7 miljoner euro för marknadsföring av turism, 1,9 miljoner euro för information, 1,4 miljoner euro för projekt inom gemenskapsinitiativet URBAN, ca 0,2 miljoner euro för EUverksamhet, reserverade 0,6 miljoner euro för projekt inom näringslivstjänster, reserverade 0,3 miljoner euro för Arabiastrandens konstindustricentrum och ca 90 000 euro för närområdessamarbete. Verksamhetsintäkterna, huvudsakligen understöd och bidrag i samband med projekt inom gemenskapsinitiativet URBAN, var ca 1,3 miljoner euro eller ca 0,7 miljoner euro större än budgeterat. 1 39 14 Sysselsättning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Inkomster 237 000,00 240 182,09 3 182,09 0,00 Utgifter -632 000,00-610 016,29 21 983,71 0,00 Verksamhetsbidrag -395 000,00-369 834,20 25 165,80 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -395 000,00-369 834,20 25 165,80 0,00 Av verksamhetsutgifterna för sysselsättning sparades ca 20 000 euro. Verksamhetsinkomsterna överskreds med ca 3 000 euro. Anslagen användes för verksamheten vid NYP-Företagsservice och Företagsservicen i östra Helsingfors. 1 39 15 Övriga utgifter och inkomster för allmän förvaltning, till ekonomi- och planeringscentralens disposition Inkomster 50 000,00 1 756 750,30 1 706 750,30 0,00 Utgifter -17 000,00-14 916,34 2 083,66 0,00 Verksamhetsbidrag 33 000,00 1 741 833,96 1 708 833,96 0,00 Avskrivningar 0,00-18 510,27-18 510,27 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 33 000,00 1 723 323,69 1 690 323,69 0,00 Bland övriga utgifter och inkomster för allmän förvaltning upptas verksamhetsutgifter och -inkomster som inte hör till någon enskild förvaltning. Inkomsterna överskreds med ca 1,7 miljoner euro och utgifterna underskreds med ca 2 000 euro. 15

2 STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Inkomster 394 214 000,00 400 404 935,17 6 190 935,17 0,00 Utgifter -103 440 000,00-101 881 965,82 1 558 034,18-1 527 000,00 Verksamhetsbidrag 290 774 000,00 298 522 969,35 7 748 969,35-1 527 000,00 Avskrivningar -70 947 000,00-78 008 497,02-7 061 497,02 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 219 827 000,00 220 514 472,33 687 472,33-1 527 000,00 Avkastningsmål -225 867 000,00-225 867 000,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott -6 040 000,00-5 352 527,67 687 472,33-1 527 000,00 2 11 Stadsplaneringsnämnden och -kontoret Inkomster 292 000,00 414 679,69 122 679,69 0,00 Utgifter -18 427 000,00-18 395 274,60 31 725,40-556 000,00 Verksamhetsbidrag -18 135 000,00-17 980 594,91 154 405,09-556 000,00 Avskrivningar -540 000,00-507 536,14 32 463,86 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -18 675 000,00-18 488 131,05 186 868,95-556 000,00 Nyckeltal Delgeneralplaner, st 6 6 0 0 Övriga översiktliga planer, st 6 9 3 0 Detaljplaner, st 85 84-1 0 Övriga planer, st 12 14 2 0 Planeringsutlåtanden, st 250 353 103 0 Utredningar, st 8 12 4 0 Teknisk-ekonomiska och miljötekniska konsultarbeten, st 55 47-8 0 Planer för detaljplaner, st 90 74-16 0 Teknisk-ekonomiska och miljötekniska planer för delgeneralplaner, st 6 5-1 0 Publikationer, st 6 9 3 0 Seminarier, st 2 5 3 0 Tillställningar och presentationer för 20 23 3 0 invånare, st Informationstjänst (karta, förteckning, 30 30 0 0 tabell), st Utlåtanden, st 30 36 6 0 Stora trafikplaner och utredningar, st 40 29-11 0 16

Trafikplaner, st 35 22-13 0 Planeringsbeslut av trafikplaneringschefen, st 200 203 3 0 Trafiksignaler och -telematik, underhållsobjekt, st 470 474 4 0 Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum 71 70-1 0 Produktivitet (2001=100) BDG 2004 2004 2003 2002 Hela verket 105 104 102 100 I budgeten för 2004 hade 18,4 miljoner euro reserverats för stadsplaneringskontorets driftsutgifter. År 2004 användes nästan samma belopp. Verkets verksamhetsintäkter 2004 var 0,4 miljoner euro. I budgeten hade intäkterna för 2004 uppskattats till 292 000 euro. De bindande verksamhetsmålen utföll på följande sätt: Förslag till delgeneralplaner för Busholmen och Mellersta Böle uppgörs. Målet nåddes. För att det bostadsbyggande som bostadsprogrammet anger skall bli möjligt uppgörs det detaljplaneförslag kostnadsmedvetet och utan avkall på kvaliteten. Utfallet för bostadsproduktionsplaner var 321 000 m 2 vy. Att näringslivet utvecklas och näringspolitiken genomförs säkerställs genom att det görs upp tillräckligt med detaljplaner för arbetslokaler på ändamålsenliga platser i stadsstrukturen. Utfallet för arbetslokalplaner var 221 000 m 2 vy. Antalet planer för arbetslokaler är beroende av företagens och markägarnas projekt. Kollektivtrafikens andel i morgontrafiken mot centrum är > 71 %. Hösten 2004 var kollektivtrafikens andel 70 %. Att andelen minskade och målet (över 71 %) inte nåddes berodde på att kollektivtrafikekonomin stramades åt och att kollektivtrafikutbudet krympte och biljettpriserna höjdes i samband därmed. Åtgärderna för att främja användningen av kollektivtrafik räckte inte till för att eliminera verkningarna av de ovannämnda motåtgärderna. Minskningstrenden i fråga om det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor är minst 2 % om året. Det totala antalet döda och skadade i trafikolyckor 2004 och utvecklingstrenden som beräknas utifrån det klarnar först under vårens lopp. I ljuset av polisens förhandsuppgifter förefaller det som om det totala antalet 2004 var något mindre än 2003. Med andra ord verkar det som om målet för utvecklingstrenden 2 % skulle nås. 2 21 Fastighetsnämnden och -kontoret Inkomster 384 816 000,00 390 570 086,58 5 754 086,58 0,00 Utgifter -75 413 000,00-74 099 246,30 1 313 753,70-971 000,00 Verksamhetsbidrag 309 403 000,00 316 470 840,28 7 067 840,28-971 000,00 Avskrivningar -70 025 000,00-77 194 218,26-7 169 218,26 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 239 378 000,00 239 276 622,02-101 377,98-971 000,00 Avkastningsmål -225 867 000,00-225 867 000,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott 13 511 000,00 13 409 622,02-101 377,98-971 000,00 17

Bindande verksamhetsmål Bostadsavdelningen Tiden för behandling av ansökningar högst, dagar 3,5 3,0 0,5 0 Stadsmätningsavdelningen Åtgärdstiden för de fem viktigaste serviceformerna i genomsnitt, dagar 23,0 18,9 4,1 0 Gårdsavdelningen Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler högst, % (då de lokaler som blir lediga pga sparmålet inte medräknas) Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler högst, % (då de lokaler som blir lediga av sparskäl medräknas) 0,9 0,5 0,4 0 3,0 2,1 0,9 0 Tomtavdelningen De externa arrendeinkomsterna överskrider, miljoner euro 106,0 108,1 2,1 0 Geotekniska avdelningen Larmgränser vid grundvattenpunkter, st 90 90 0 0 Centrala prestationer Externa arrendeavtal, st 7 400 7 373-27 0 Överlåten bostadsbyggrätt, m 2 vy 170 000 160 100-9 900 0 Fastighetsaffärer, st 80 95 15 0 Sanerad och undersökt mark som visat 6,3 6,3 0,0 0,0 sig vara ren, ha Geotekniska ritningar, st 1 200 1 174-26 0 Sonderingar, m 24 000 29 333 5 333 0 Registrerade fastigheter och servitut, st 730 718-12 0 Sålda kartor, st 58 000 46 253-11 747 0 Nybyggnadsmätningar, st 825 754-71 0 Aravabostäder, st 46 000 46 481 481 0 Räntestödsbostäder, st 2 025 2 025 0 0 Stödformer för boende, st 1 700 1 967 267 0 Förmedling och övervakning av bostäder, 20 000 34 935 14 935 0 st Hitas, st 2 800 4 540 1 740 0 Uthyrda lokaler, 1 000 m 2 2 360 2 369 9 0 Underhållna lokaler, 1 000 m 2 485 491 6 0 Uthyrning av hall- och uteförsäljningsplatser samt tillstånd, 1 000 st 145 141-4 0 Kampenprojektet, grad av färdigställande % 50 55 5 0 18

Produktivitet (2001=100) BDG 2004 2004 2003 2002 Produktivitetsindex 101 106 94 98 Fastighetskontorets totala inkomster var 5,8 miljoner euro större än budgeterat. Utgifterna var 1,3 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsbidraget överskreds med 7,2 miljoner euro. Verkets produktivitet steg. Målet för produktiviteten en årlig höjning på 1,5 procent över en längre tidsperiod nåddes. Fastighetskontorets samtliga bindande verksamhetsmål nåddes: Bostadsavdelningen Stadsmätningsavdelningen Gårdsavdelningen Tomtavdelningen Tiden för behandling av låne-, understöds- och bostadsrättsansökningar är högst 3,5 dagar. Utfallet var 3,0 dagar. Åtgärdstiden för de fem viktigaste serviceformerna vid avdelningen är i genomsnitt 23 dagar. Utfallet var 18,9 dagar. Graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler är högst 3,0% då de lokaler som blir lediga på grund av sparåtgärderna räknas med. Utfallet var 2,1%. De externa arrendeinkomsterna överskrider 106 miljoner euro. Utfallet var 108,1 miljoner euro. 2 21 01 Fastighetskontoret Inkomster 160 816 000,00 160 635 455,56-180 544,44 0,00 Utgifter -16 473 000,00-16 766 972,53-293 972,53-581 500,00 Verksamhetsbidrag 144 343 000,00 143 868 483,03-474 516,97-581 500,00 Avskrivningar -1 000 000,00-2 166 321,61-1 166 321,61 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 143 343 000,00 141 702 161,42-1 640 838,58-581 500,00 Avkastningsmål -130 000 000,00-130 000 000,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott 13 343 000,00 11 702 161,42-1 640 838,58-581 500,00 De överlåtna bostadstomterna i Helsingfors hade en sammanlagt byggrätt på ca 160 000 m 2 vy, vilket är något mer än föregående år. Efterfrågan på bostadsmarknaden var livlig tack vare den rekordlåga räntenivån och den höga inhemska efterfrågan. Överlåtandet av bostadstomter försvårades dock av bristen på tomter som kan överlåtas och produktionsmålen i bostadsprogrammet nåddes inte. Tillbakagången på kontorsmarknaden som började för knappt tre år sedan fortsatte 2004 och vid årets slut var graden för ineffektivt utnyttjande av lokaler i huvudstadsregionen ca 9 %. Särskilt oroväckande var det att graden av ineffektivt utnyttjande steg till 40 % i Sockenbacka. Tomter för arbetslokaler överläts i samma utsträckning som 2003. Grundberedning utfördes på 22 ha i Nordsjö hamn och på 7 ha på andra håll i staden. De viktigaste färdigställda objekten var: mellersta delen av Haga, Ring 3-områdena i Skomakarböle och Dickursby samt Arabiastranden, Vik-Ladugården och Stensböle industriområde. 19

Följande bergsbyggnadsarbeten var i schaktningsskedet: sambrukstunneln Kampen Skillnaden Kronohagen, Råholmens avloppstunnel, Päijännetunnelns arbetstunnel och Katri Valas värmepumpsanläggning. På internet ges mera service och information om bostadsfrågor än tidigare. Sedan årsskiftet har kommuninvånarna kunat söka stadens hyresbostad via internet. Under året mottogs 22 400 hyresbostadsansökningar, varav 86 % lämnades via internet. Under året förmedlades 3 583 hyresbostäder. Via internet kan kommuninvånarna också ansöka om det könummer som behövs för att få delta i utdelningen av bostadsrättsbostäder. Inom stadsmätningssektorn har utvecklandet av det nya fastighetsdatasystemet fortsatt i samråd med andra kommuner och statens lantmäteriverk. Kampenprojektet har framskridit enligt tidtabellen och inom kostnadsramarna. 2 21 03 Gårdsavdelningen Inkomster 224 000 000,00 229 934 631,02 5 934 631,02 0,00 Utgifter -58 090 000,00-56 549 303,77 1 540 696,23 0,00 Verksamhetsbidrag 165 910 000,00 173 385 327,25 7 475 327,25 0,00 Avskrivningar -69 025 000,00-75 027 896,65-6 002 896,65 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 96 885 000,00 98 357 430,60 1 472 430,60 0,00 Avkastningsmål -95 867 000,00-95 867 000,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens över- /underskott 1 018 000,00 2 490 430,60 1 472 430,60 0,00 Gårdsavdelningens ekonomiska bindande mål för verksamhetsbidraget överträffades med 2,2 procent. Avskrivningarna blev större än budgeterat, då förvaltningarna på en gång överförde objekt som färdigställts tidigare år från pågående nyanläggningar till balansräkningen. Fastighetskontoret förvaltade sammanlagt 2 488 000 m 2 lokaler, varav 2 369 000 m 2 är uthyrda. Av de uthyrda lokalerna var 1 871 000 m 2 i stadens eget bruk. Omorganiseringen av lokalcentralen förverkligades som planerat så att den nya organisationen inledde sin verksamhet 1.1.2005 och de viktigaste personvalen gjordes under 2004. Det bindande målet för ineffektivt utnyttjande av lokaler var 3 %. Utfallet var 2,1 %, med andra ord klart lägre än målet. Arbetet med att definiera tekniska värden slutfördes. 2 21 05 Understöd för byggande av hissar i bostadshus Utgifter -850 000,00-782 970,00 67 030,00-389 500,00 Verksamhetsbidrag -850 000,00-782 970,00 67 030,00-389 500,00 Räkenskapsperiodens resultat -850 000,00-782 970,00 67 030,00-389 500,00 Statens bostadsfond beviljade sammanlagt 4,2 miljoner euro i hissbidrag för byggande av 57 hissar i Helsingfors. För 56 av dessa beviljade Helsingfors stad ett tilläggsbidrag på 10 %, sammanlagt 0,9 miljoner euro. 20