Studiehandledning för Professionsblock II i sjuksköterskeprogrammet

Akademin för hälsa, vård och välfärd Studiehandledning för Professionsblock II i sjuksköterskeprogrammet Vårdvetenskap, 12 hp Kurskod: VÅE024 Medicinsk vetenskap, 3 hp Kurskod: BMA023 VT 2012 Kursansvariga: Anna Stålberg Cecilia Rydlo Camilla Svanberg 1

Examinatorer: Anna Stålberg, e-post: anna.stalberg@mdh.se Camilla Svanberg, e-post: camilla.svanberg@mdh.se Cecilia Rydlo, e-post: cecilia.rydlo@mdh.se Monica Dahlgren, e-post: monica.dahlgren@mdh.se Lärare Eskilstuna: Alexandra Beyermann, e-post. alexandra.beyermann@mdh.se Anna Stålberg, e-post: anna.stalberg@mdh.se Camilla Lindbäck, e-post: camilla.lindback@mdh.se Camilla Svanberg, e-post: camilla.svanberg@mdh.se Reet Sjögren, e-post: reet.sjogren@mdh.se Sofia Christensson e-post: sofia.christensson@mdh.se Yvonne Németh, e-post: yvonne.nemeth@mdh.se Lärare Västerås: Agneta Ekström e-post: agneta.ekstrom@mdh.se Annelie Hübner, e-post: annelie.hubner@mdh.se Katarina Bredenhof Heijkenskjöld: e-post: katarina.heijkenskjold@mdh.se Marie Grufman Pellfolk, e-post: marie.grufman.pellfolk@mdh.se Monica Dahlgren, e-post: monica.dahlgren@mdh.se Lärare Nyköping: Anna Stålberg, e-post: anna.stalberg@mdh.se Sirkka Billeter Koponen, e-post: sirkka.billeter.koponen@mdh.se 2

Inledning Professionsblock II omfattar 10 veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under dessa veckor innefattas studier av vårdvetenskap 12 hp samt medicinsk vetenskap 3 hp. Föreliggande studiehandledning är utarbetad enligt aktuella kursplaner och utbildningsplan. Innehållet för professionsblock II beskrivs i syfte, lärandemål samt innehåll. Syfte Kurskod: VÅE024 Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig utökade kunskaper och färdigheter i grundläggande och specifik omvårdnad utifrån vårdvetenskapligt perspektiv. Studierna syftar till att studenten genom reflektion och kritiskt tänkande ska utveckla sin självkännedom och förmåga till inlevelse med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan. Kurskod: BMA023 Kursen syftar till att studenten ska skaffa sig utökade medicinska kunskaper om samband mellan patientens symtom och behandling samt att kunna medverka i vårdandet och vid genomförandet av ordinerad behandling. Studenten ska dessutom skaffa sig grundläggande kunskaper och färdigheter i specifik omvårdnad utifrån medicinskt perspektiv. Innehåll I kursen ingår följande moment: - Fördjupning av vårdvetenskapliga begrepp i relation till patientens lidandeberättelse. - Fortsatt utveckling av vårdvetenskapliga och medicinska färdigheter relaterade till sjuksköterskeprofessionen. - Grundläggande och specifik omvårdnad. - Vårdprocessen och dokumentation. - Tillämpa för området relevanta författningar. - Etiskt förhållningssätt i vårdandet. - Utökade medicinska kunskaper relaterade till sjukdomstillstånd, vård och behandling 3

Kurskrav För att uppnå betyget godkänd krävs: - fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (VFU). - betyget godkänd på examinationsuppgift och inlämningsuppgift. Med fullgjord verksamhetsförlagd utbildning (VFU) menas: - aktivt deltagande vid samtliga seminarier. Med aktivt deltagande menas att förberedelser inför varje seminarium har följt de anvisningar som getts. Det ska finnas engagemang i det egna framförandet, de övriga deltagarnas presentationer som leder till en gemensam diskussion och reflektion i relation till vårdande och omvårdnad. - fullgjord studietid, 32 tim/vecka, vilket ska vara fullständigt ifyllt och signerat. - samtliga bedömningskriterier i bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen är helt uppfyllda, vilket ska vara fullständigt ifyllt och signerat. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. reflektera över och beskriva möjligheten att skapa en vårdande relation utifrån patientens lidandeberättelse 2. föreslå hur vårdandet ska främja patientens hälsa och lindra lidandet utifrån ett etiskt förhållningssätt i vårdandet och en helhetssyn på människan 3. tillämpa och relatera till vårdprocessen utifrån en helhetsbild av patienten. 4. utifrån relevanta författningar genomföra dokumentation av patientens vårdande. 5. utföra omvårdnadsåtgärder utifrån reflektion kring teori, tillämpningsövningar och vårdvetenskaplig forskning under handledning av sjuksköterska. 6. under handledning av sjuksköterska medverka i och genomföra ordinerad behandling samt argumentera för genomförda omvårdnadsåtgärder. 7. beskriva och visa på självkännedom och ett etiskt förhållningssätt mot patient, närstående samt vårdare. 8. observera, bedöma och rapportera förändringar i patientens vitala funktioner samt kunna vidta adekvata åtgärder. 9. redogöra för samband mellan patientens symtom och ordinerad behandling samt kunna tillämpa medicinska kunskaper och medverka vid genomförandet av vård och behandling. 10. beräkna, iordningställa och administrera läkemedel i enlighet med relevanta författningar 4

Struktur inom VFU Studietiden under VFU är 32 tim/vecka och innebär schemalagd tid, dag, kväll, helger och ev. nätter. Dessa timmar är förlagda i vårdverksamheten och innefattar introduktionsdag på högskolan (8 tim), patientnära vårdarbete, förberedelser för två temaseminarier samt deltagande vid dessa. Tid för förberedelser ges på studieplatsen i direkt samråd med huvudhandledare. Temaseminarierna omfattar 2 x 8 lektionstimmar. Din ansvariga huvudhandledare är alltid en legitimerad sjuksköterska, men du kan komma att vid enstaka tillfällen handledas av annan personal för att uppnå målen för dina studier. Sjuksköterskan är dock den som ansvarar för handledningens genomförande och undertecknar bedömningen av din verksamhetsförlagda utbildning. Under VFU används följande dokument: StudentPortfolio, studielista och bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen Studerandeprofil Inför respektive VFU fyller du i en studerandeprofil som fungerar som ett underlag för planering av handledning och handledarskap. Minst två veckor innan skickas denna studerandeprofil till samtliga studieplatser. Studerandeprofilen finns att hämta på HVVs hemsida för VFU i sjuksköterskeprogrammet. Studielista, bedömningsinstrument - Studielista och bedömningsinstrument ifyllt med namn, födelsedata, studietid mm lämnas första dagen till huvudhandledare vid respektive studieplats. - All studietid fylls i på en separat studielista för varje studieplats. Du ansvarar för att studielistan signeras varje dag av handledande sjuksköterska. - Vid slutbedömning gör du en sammanräkning av dina timmar som därefter skrivs under av dig samt huvudhandledare. - Sammanställning av fullgjord studietid antecknas på bedömningsformuläret. - Du ansvarar för att samtliga dokument (från respektive placering) är fullständigt ifyllda innan dessa skickas in av huvudhandledare till klinisk adjunkt efter slutbedömningen. Dokumenten måste vara fullständigt ifyllda för att betyg ska kunna utfärdas. - Tid som saknas pga. frånvaro ska tas igen och planeras i samråd med huvudhandledare och klinisk adjunkt. Vid längre tids frånvaro kontaktas även kursansvarig och studievägledare vid HVV. StudentPortfolio StudentPortfolion är ditt egna dokument och är en hjälp för dig att uppnå kursens lärandemål. Med utgångspunkt i dessa lärandemål beskriver du dina personliga mål. Därefter formulerar du de strategier som du planerar att använda för att uppnå dina mål. 5

Dina uppsatta målbeskrivningar och strategier för att nå kursens lärandemål kommer följas upp kontinuerligt genom StudentPortfolion. Vid planeringssamtalet med huvudhandledare och klinisk adjunkt/adjunkt diskuterar du dina mål och lärstrategier. Kontinuerligt skall handledande sjuksköterska ge muntlig och skriftlig återkoppling till dig, vilket återkopplas till klinisk adjunkt/adjunkt. Genom att du själv dokumenterar, reflekterar och får återkoppling synliggörs din egen lärutveckling. Bedömning Bedömning av måluppfyllelse sker genom bedömningsinstrumentet Mälardalsmodellen. Som diskussionsunderlag för dessa samtal finns skattningsformulär som anger vilka bedömningskriterier du ska uppnå. Du förbereder dig inför varje bedömning genom att själv skatta dig i förhållande till lärandemålen. Bedömning av hur du uppnått lärandemålen sker tillsammans med huvudhandledare dels vid en halvtidsbedömning, dels vid en slutbedömning vid respektive studieplats. Genomförande av din VFU I syfte att kunna stödja ditt lärande på bästa sätt finns följande struktur i VFU; patientfokuserad handledningsmodell, reflektion, reflektionsdagbok, Student- Portfolio, seminarium och bedömningsinstrument. Patientfokuserad handledning Handledning under VFU innebär att du får stöd och vägledning i att lära dig vårda på ett professionellt sätt i din kommande sjuksköterskeprofession. För att stödja lärandet bedrivs studierna med en patientfokuserad handledningsmodell, som innebär att du inriktar lärandet på att vårda ett begränsat antal patienter. Syftet är att du ska träna på att fördjupa förståelsen för patientens situation samt behov av vård/vårdande, utifrån ett helhetsperspektiv. Under studieveckorna kommer du med stöd av handledare att successivt få träna på att utveckla din förmåga att vara självständig och ta eget ansvar. Dina handledare finns alltid till hands och ger stöd utifrån ditt individuella behov. Grundläggande i handledningen är att du reflekterar över och kritiskt granskar de kunskaper och erfarenheter du skaffar dig under studieveckorna. Reflektioner sker både tillsammans med handledare och ev. studiekamrater samt med hjälp av dina egna självreflektioner. Du kommer att ha stöd av klinisk adjunkt/adjunkt i samband med din verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med dessa möten är att du skall ges tillfälle till att reflektera kring dina studier och vilka förutsättningar för lärandet/vårdandet som finns vid din studieplats. Vad innebär reflektion vid din VFU? För att du skall kunna öka och fördjupa din förståelse kring dina handlingar behövs regelbundna och återkommande tillfällen till reflektion. Reflektion är förknippat med distansering, i detta fall att se din utveckling och kommentera den. 6

Begreppet reflektion innefattar, genom ordets betydelse, att böja eller vända tillbaka, en bakåtriktad funktion. Det kan också innefatta det som sker här och nu i medvetandeakten. Begreppet kan också ha ett framtidsperspektiv. Det finns olika nivåer av reflektion. Den första nivån är det vardagliga tänkande och handlande som utgörs av inrotade vanemönster. Här sker din reflektion omedelbart och uppmärksammas sällan av dig. Handlandet sker rutinmässigt. På den andra reflektionsnivån fokuserar t.ex. läraren/handledaren på olika praktiska tekniker och metoder för att du skall uppnå vissa bestämda mål. Värdet av dessa tas för givna. Dessa nivåer är exempel på rutinmässigt tänkande, ej på ditt reflekterade tänkande. Den tredje nivån är mera komplex och uppmärksammar relationen mellan principer för den praktiska verkligheten (underliggande teori) och den praktiska verkligheten i sig. Här sker din reflektion mera systematiskt och sammanhängande kring såväl egnas som andras erfarenheter. På den fjärde nivån reflekterar du över det egna medvetandet. Det innebär att du både uppmärksammar vad du reflekterar över i det egna arbetet och hur du reflekterar över ditt arbete. Hur du reflekterar har t.ex. att göra med om du reflekterar mera djupgående, om du ifrågasätter dina egna antaganden eller om du uppmärksammar helhet och samband framför delar. Syftet blir att du kommer fram till ett mera självreflekterande angreppssätt för att förstå hur kunskap fungerar i praktiken, samt hur den kan tillämpas till en aktiv förståelse. Tre frågor som kan vara till hjälp när du reflekterar är: - Hur kommer det sig att jag gör som jag gör? - Hur kommer det sig att det känns som det känns när jag gör som jag gör? - Hur kommer det sig att jag tänker som jag tänker när jag tänker kring mina handlingar och känslor? Att stödjas genom reflektionsdagbok Under din verksamhetsförlagda utbildning bör du skriva en reflektionsdagbok. Målsättningen är att du på ett systematiskt sätt kan reflektera över dina egna erfarenheter av yrkesfunktionen och fenomen i vårdandet. Genom dina erfarenheter relaterar du till teoretisk kunskap, bland annat med utgångspunkt i begreppen människa, lidande, hälsa, vårdande och världen. Reflektionsdagboken är således ett hjälpmedel för dig att stödja din akademiska och professionella utveckling. Genom skrivandet sätter du ord på tankar, känslor och handlingar, vilket kan medföra en strukturering av din egen tankevärld. I samband med skrivandet kan också nya tankar och ny kunskap utvecklas. Dina dagboksanteckningar kan ha en fri och berättande stil. Själva skrivprocessen är viktigast i detta sammanhang, medan produkten har en underordnad betydelse. Det finns inte ett riktigt sätt att skriva på, utan du väljer den form som passar situationen bäst. Dagboksanteckningarna är privata och värderas inte av huvudhandledare. Anteckningarna använder du för att förbereda dig inför seminarier och som underlag till att genomföra dina examinationsuppgifter. 7

Seminarium Vid din verksamhetsförlagda utbildning kommer du att delta i seminarier med specifika teman. Syftet med seminarierna är att du i samtal med andra ska få en vidgad förståelse för patientens hälsa och lidande, vårdande och behandling genom att reflektera över dina erfarenheter gentemot teoretisk kunskap. Utifrån ett patientperspektiv, med stöd av reflektion och kritiskt tänkande i kombination med litteraturstudier, blir seminarierna både en förutsättning och en fortsättning av ditt egna individuella lärande. Genom seminarierna kan du utveckla och berika ditt tänkande samt få möjlighet att klargöra dina uppfattningar och finna redskap att kunna beskriva dina ståndpunkter. Seminariet är således inte ett forum bara för att lufta dina åsikter utan det ska vara ett aktivt och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan människor för att fördjupa förståelsen för centrala idéer och värden i vårdandet. Vid seminarierna deltar studiekamrater och klinisk adjunkt/adjunkt. Huvudhandledare och handledande sjuksköterskor är alltid inbjudna att delta. Frånvaro kräver aktivt deltagande på motsvarande sätt, vilket planeras i samråd med kursansvarig. Seminarier, tentamen och inlämningsuppgift Två seminarier och en tentamen i vårdvetenskap samt en inlämningsuppgift i medicinsk vetenskap ingår i kursen. Seminarierna utgör en förberedelse och grund inför tentamen i vårdvetenskap i slutet av kursen. Du kan med fördel utgå från samma patient vid seminarierna och din tentamen för att på så sätt belysa olika aspekter i vårdandet av patienten. Seminarium 1 I det första seminariet är målet att knyta ihop iakttagelser och erfarenheter av vårdandet med vårdteoretiskt innehåll i datainsamling, bedömning och analys av patientens lidandeberättelse. Du utgår från den patient som du vårdat med fokus på hur patienten uttrycker sin hälsohistoria och nuvarande hälsa. Utifrån patientens problem, behov och begär riktas fokus till patientens lidandeberättelse. Du förbereder dig genom: - beskriv hur patientens lidande synliggörs i vårdprocessens samtliga delar (bedömning, planering, genomförande och utvärdering). - relatera patientens lidande till en vårdvetenskaplig artikel, författningar, kurslitteratur samt eventuell egen vald litteratur. - relatera patientens lidande till en egen vald källa. Källor att använda kan vara skönlitterära texter, konst, filmscener, bilder eller egen upplevd livshändelse. 8

Under seminariet binder du ihop dessa punktsatser till en helhet där ett tydligt patientperspektiv är utgångspunkten. Med hjälp av din valda källa belyser du och reflekterar över patientens lidande. Du lyfter fram två diskussionsfrågor att reflektera över tillsammans med övriga i gruppen. Seminarium 2 Det andra seminariet har fokus på fenomenet vårdande relation. Fenomenet reflekteras, kritiskt granskas och diskuteras i förhållande till vald patient. Du utgår från den vårdande relationen och förbereder dig genom: - att reflektera över hur den vårdande relationen synliggörs i vårdprocessens samtliga delar (bedömning, planering, genomförande och utvärdering). - att beskriva vad som kännetecknar en vårdande relation i vårdrelationen mellan dig och din patient. Du relaterar till en vårdvetenskaplig artikel, kurslitteratur och författningar samt eventuell egen vald litteratur. - att reflektera över hur patientens värdighet bevaras i den vårdande relationen. Under seminariet binder du ihop dessa punktsatser till en helhet där ett tydligt patientperspektiv är utgångspunkten. Du reflekterar över och beskriver den vårdande relationen och hur det synliggörs i dokumentationen. Du förbereder två frågor att diskutera och reflektera över tillsammans med övriga i gruppen. Individuell tentamen i vårdvetenskap, 2,5 hp (TEN 1) Fokus i denna tentamen är att genomföra en skriftlig dokumentation med utgångspunkt i vårdprocessen (bedömning, planering, genomförande och utvärdering). Du beskriver din valda patient ur ett helhetsperspektiv med stöd i vårdvetenskaplig kunskap och angivna betygskriterier. Därefter reflekterar och diskuterar du patienten i relation till lidande, omvårdnad och etiskt förhållningssätt utifrån aktuell litteratur. Tentamen skall omfatta 3-4 sidor, exklusive försättsblad, enkelt radavstånd, aktuella referenser skall anges enligt vedertaget referenssystem, APA. För betyget Godkänd krävs att du skall kunna; - beskriva din patient ur ett helhetsperspektiv utifrån vårdprocessens olika delar (bedömning, planering, genomförande och utvärdering) - beskriva på vilket sätt en vårdande relation kan skapas utifrån din patients lidandeberättelse - beskriva och visa på ditt förhållningsätt mot patient, närstående och vårdare, ur ett etiskt perspektiv. - diskutera mot minst två vetenskapliga artiklar, samtlig vårdvetenskaplig kurslitteratur och författningar. 9

Sista inlämningsdatum för tentamen; se schema. Om betyget underkänt tilldelats, framgår det i tentamen vad som skall kompletteras för att få betyget godkänt. Kompletteringen skall vara inlämnad senast 3 veckor efter att betyg rapporterats in. Tentamen lämnas i postfack på respektive studieort eller skickas per post (se MDH:s hemsida) till: Camilla Svanberg, kursansvarig (Studenter Campus Eskilstuna) Cecilia Rydlo, kursansvarig (Studenter Campus Västerås) Anna Stålberg, kursansvarig Nyköping (Studenter Campus Nyköping) Inlämningsuppgift i medicinsk vetenskap, 0,5 hp (INL 1) Du skall utifrån dina medicinska kunskaper och de angivna betygskriterierna beskriva en patients situation. Alternativ 1: Utgå från en patient du vårdat under dina studier. Det ska handla om en akut situation som har inträffat, där patientens vitala funktion/er har sviktat. Alternativ 2: Beskriv övervakning av vitala funktioner hos en patient. Inlämningen skall omfatta 1-2 sidor, exklusive försättsblad, enkelt radavstånd, aktuella referenser skall anges enligt BMA023 och vedertaget referenssystem, APA. För betyget Godkänd krävs att du skall kunna; - kort redogöra för tidigare sjukdomshistoria och nuvarande hälsosituation - beskriva kliniska tecken på svikt i vitala funktioner samt tillsammans med handledande sjuksköterska bedöma patientens behov av vård och behandling - redogöra för hur kontroller av patientens vitala funktioner utförs, samt tolka uppmätta värden - redogöra för vidtagna åtgärder och ordinerad behandling - jämföra och reflektera mot kurslitteraturen enligt BMAO23 samt ev. egen vald litteratur Sista inlämningsdatum för uppgiften se schema. Om betyget underkänt tilldelats, framgår det av rättningsprotokollet vad som skall kompletteras för att få betyget godkänt. Kompletteringen skall vara inlämnad senast 3 veckor efter att betyg rapporterats in. Inlämningsuppgiften lämnas i postfack eller skickas per post (se MDH:s hemsida) till: Sofia Christensson (Studenter Campus Eskilstuna och Campus Nyköping) (Obs! INL 1 kan EJ lämnas i postfacket på Campus Nyköping!) Agneta Ekström (Studenter Campus Västerås) 10

Utvärdering Utvärdering av kursen sker via instrumentet Netigate vid kursens slut. Netigate sänds ut till din e-post i slutet av kursen. Litteratur VÅE024 Edberg, A-H., & Wijk, H. (2009). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Kap 8, 9, 10, 11,16, 17, 18, 21, 22. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (2010). Omvårdnadens grunder, Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Kap 2, 3, 4. Friberg, F., & Öhlen, J. (red) (2009). Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållnings-sätt. Lund: Studentlitteratur. Kap 10, 14. Kärkkäinen, O., & Eriksson, K. (2004). Structuring the documentation of nursing care on the basis of a theoretical process model. Scandinavian Journal of Caring Sciences 18(2), 229-236. Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Peroperativ vård att förena teori och praxis. kap 4. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. S.155-167, 186-224. Wiklund Gustin, L. (2010). Vårdande vid psykisk ohälsa på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur. Kap 11, 13, 16 (s. 321-326). Lagar: http://www.lagrummet.se/ Senaste upplagan gäller för samtliga titlar. Vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer. Litteratur BMA023 Bjuväng, A., Rehle, H., & Åkesson, U. (2006). Klinisk kemi och klinisk fysiologi. Analyser och undersökningar. Lund: Studentlitteratur, 3:e uppl., 232 sidor. Ericson, E., & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur. Järhult, J., & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken - Vård av patienter med kirurgiska, urologiska o ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber. 11