DLK ute? Ett nytt sätt att säkra fibrer utomhus.

DLK ute? Ett nytt sätt att säkra fibrer utomhus. (Ev. bild) Pia Stigsdotter Polismyndigheten i Stockholms län Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2008-2009 vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Sammanfattning Går det att säkra fibrer och hår på utomhusmaterial såsom asfalt, grus och gräs med DLK Dustmark Electrostatic Lifting Kit? Hur står det sig mot den ordinarie fibersäkringsmetoden- tejpning? Försök gjordes genom att smitta ner de tre olika underlagen med fluorescerande fibrer. Underlagen, vilka avdelats på mitten med en linjal, fotograferades först med ett gult filter samtidigt som det belystes med ljuskälla, Quaser 2000/30 med våglängd 400 469. Detta för att kontrollera att underlagen var fria från den sortens fibrer som de sedan skulle smittas ned med. Nedsmittningen av underlagen gick till så att en medarbetare tog ett utvalt fluorescerande fibersmittande tyg och tryckte det lätt mot underlaget. Efter det tog han tolv hårstrån per underlag och placerade ut sex hårstrån på vardera halvan av underlaget, som efter det fotograferades igen. Fiber- och hårsäkring skedde med DLK på ena halvan av underlaget och med fibertejp på den andra. DLK-folien vändes upp direkt på plats och fotograferades med samma filter och ljuskälla som ovan. Fibertejpen sattes upp på OH-ark och fotograferades därefter. Efter säkringen av fibrerna fotograferades underlaget än en gång med ovan nämnda filter och ljuskälla. Fibrer har räknats från fotografierna som togs och hårstrån har räknats på DLK-folier och på tejper. Resultatet visar att det går att säkra fibrer och hår med både DLK och fibertejp på asfalt, grus och gräs. Fibertejpen är bättre vid fibersäkring än DLK-folien på asfalt och grus medan DLK:n är något bättre än fibertejpen på gräs. När det gäller hårsäkring var de båda metoderna i princip lika bra. i

Förord Jag vill tacka Annbritt Jansson på Sörgårdens Tyg i Vallentuna för att du stannade kvar efter stängning, släckte ner hela din butik och tålmodigt väntade medan jag gick omkring med glasögon och ljuskälla för att hitta ett fluorescerande tyg. Tack för att du fortfarande umgås med mig trots att jag är den mest underliga kund du någonsin haft. Tack till Anna Samuelsson, fotograf på tekniska roteln i Stockholm, för att du visat en outtömlig entusiasm gällande mitt arbete och mina idéer samt all fotografering under arbetes gång. Utan din hjälp hade det här aldrig gått! Tack till mina arbetskamrater i fältgrupp Roslagen för att ni har stöttat och uppmuntrat mig i mitt arbete. Ni har besparat mig många brottsplatsundersökningar så att jag har kunnat arbeta i lugn och ro med mitt specialarbete. Tack till mina båda handledare på SKL, Susanne Johansson som varit min faktahandledare och Christina Widén som har varit min språkliga handledare. Ett sista tack vill jag rikta till Christer Widemalm för att du stöttat mig i allt, för dina synpunkter och idéer men framför allt för att du tagit hand om allt och alla hemma under min studietid. Tusen tack till er alla! ii

Innehållsförteckning 1 Syfte...1 2 Bakgrund...1 2.1 Fibrer...1 2.1.1 Fibersäkring...2 2.1.2 Hår 3 2.1.3 Hårsäkring...3 2.1.4 DLK Dustmark Electrostatic Lifting Kit...3 3 Material och metoder...4 3.1 Utförande...4 3.1.1 Asfalt...5 3.1.2 Grus...6 3.1.3 Gräs...6 3.1.4 Granskning...7 4 Resultat...7 4.1 Asfalt...8 4.2 Grus...10 4.3 Gräs...12 4.4 Sammanställning i tabellform...14 5 Diskussion...15 6 Slutsats...17 7 Källförteckning...17 iii

1 Syfte Syftet med mitt arbete var att se om det går att använda DLK Dustmark Electrostatic Lifting Kit för att säkra fibrer och hår på utomhusmaterial såsom asfalt, grus och gräs. Syftet är också att jämföra resultatet av säkringen med DLK med den ordinarie fibersäkringsmetoden, tejpning, på samma underlag. 2 Bakgrund Under den tid som jag har jobbat på tekniska roteln i Stockholms län har jag vid ett flertal tillfällen blivit kallad till platser utomhus där det skett grova brott t.ex. grov misshandel och våldtäkt. Vanliga platser för den här typen av brott är gator och torg där underlaget är asfalt. Andra vanliga platser är grusgångar/grusplaner och gräsmattor. På en brottsplats finns det spår. Det gäller bara att hitta och säkra dem. Vid brottsplatsundersökningar i samband med brott söker kriminaltekniker spår bland annat för att få tag i en okänd gärningsman eller för att binda en känd gärningsman till brottet. Det är svårt att visuellt söka av en större yta asfalt, grus eller gräs efter spår som fibrer och hårstrån. Jag har haft funderingar på hur man på ett lätt sätt skulle kunna söka av sådana platser för att hitta fibrer och hår. Den vanliga säkringsmetoden för säkring av fibrer, tejpning, (se 2.1.1) känns inte relevant att använda på så stora ytor som det ofta handlar om. För att inte missa de spår som kan finnas där kom idén upp att prova att använda DLK (se 2.1.4) för att säkra fiberspår och hår utomhus. DLK används vanligtvis för att säkra skospår i damm inomhus. 2.1 Fibrer Textilfibrer är minsta beståndsdelarna i de garn och trådar som används när man framställer textiler/tyger. Det finns olika sorters textilfibrer, t.ex. växtfibrer (ex. bomull och lin) och konstfibrer (ex. polyester och polyamid). De flesta fibrer är så små att de endast kan ses i mikroskop men några kan vara så stora att de kan ses med blotta ögat. Fiberöverföring mellan ett tyg och ett annat material (som kan vara ett annat tyg eller en helt annan yta exempelvis trä eller plast) innebär att textilfibrer överförs från det ena materialet till det andra vid kontakt. Man talar även om fibersmitta och/eller kontamination (d.v.s. oavsiktlig fibersmitta, fibrer har överförts av misstag på grund av felhantering av material). Olika tyger släpper olika mycket fibrer. Fiber kan överföras till vilka material som helst. I detta specialarbete har fibrer från ett tyg som avger mycket fibrer vid kontakt valts ut. Dessa fibrer fluorescerar då det belyses med en ljuskälla, Quaser 2000/30 med våglängd 400 476, och betraktas genom ett gult betraktningsfilter. 1

Exempel på fiberöverföring: En kvinna som har en fleecetröja på sig sätter sig på ett bilsäte och går sedan bort från sätet. Då kan kvinnans tröja ha avsatt fibrer på bilsätet men även sätet (om det har en tygklädsel) kan ha avsatt fibrer på tröjan. 2.1.1 Fibersäkring Den ordinarie fibersäkringsmetoden går ut på att man tejpar det område där man misstänker att en fiberöverföring har skett. SKL rekommenderar en speciell tejp: Chrystal clear polizei spurband, code 1250. Tejpen är extra klar så det går att söka efter fibrer med mikroskop. Tejpen sätts upp på ett OH-ark i A4 storlek. Vi fortsätter med exemplet på fiberöverföring: Fibrer från kvinnans tröja ska säkras från bilsätet som kvinnan suttit på. Man tejpar av bilsätet med lätta, täta tryckningar och sätter upp tejperna på ett OH-ark samt skriver vilken yta man tejpar. Man byter tejpremsa ofta så att tejpen inte förlorar sin klistrighet och blir överladdad. När hela bilsätet är tejpad tar man ett smittprov, d.v.s. man tar en tejp, trycker den hårt mot sätet där tejpning redan skett och sätter sedan denna på OH-arket. Smittprovet används för att bedöma hur mycket fibrer sätet släpper vid kontakt. Ett jämförelseprov ska också tas för att man skall veta vilka fibrer som finns i bilsätet. Det gör man genom att klippa ut en liten del av bilsätets klädsel. Det är viktigt att så många fibertyper som möjligt av de som släpper från bilsätet kommer med. Den lilla tygdelen klistras också fast på samma OH-ark. Avsikten med en fiberundersökning är att undersöka huruvida det skett en överföring av fibrer mellan ett eller flera material. I exemplet ovan är frågeställningen om kvinnans tröja varit i kontakt med bilens säte. Bild 1. Säkrade fibrer med fibertejp, uppsatta på OH-ark tillsammans med jämförelse- och smittprov. 2

2.1.2 Hår Hår kan ha olika utseenden och det beror på vilken snittyta hårstrået har. Har det en rund snittyta är håret rakt medan om snittytan är oval är håret krulligt. Längst ner på hårstrået sitter hårroten vilken man kan analysera och få fram kärn-dna. Från själva hårstrået kan man få fram mitokondriellt DNA. (Wikipedia). 2.1.3 Hårsäkring Förfarandet vid säkring av hår är i stort sätt densamma som vid säkring av fibrer. Underlaget från vilket håret skall säkras tejpas och tejpen sätts upp på OH-ark (se 2.1.1). Hittas endast enstaka hårstrå kan dessa plockas med pincett och läggas i ett hopvikt pappersark som sedan läggs i en plast ask. 2.1.4 DLK Dustmark Electrostatic Lifting Kit DLK består av en strömkälla, en jordplatta (minuspol), en jordkabel och en s.k. prob d.v.s. strömöverförare (pluspol). Detta ska användas tillsammans med en folie upprullad på en rulle. Bild 2. DLK Dustmark Electrostatic Lifting Kit DLK används vanligtvis vid brottsplatsundersökningar inomhus för att lyfta skospår som är avsatta i damm eller som avsatts med damm. DLK används så att man sätter på strömkällan och lägger folien så att den kan rullas ut över de skospår som ska säkras. Strömkällan har jordats mot underlaget och sedan tillförs elektricitet till folierullen som då rullas iväg över skospåret. När folien har tillförts elektricitet lyfts dammet från underlaget upp och fastnar på grund av den statiska elektriciteten på folien. Strömmen stängs av och folien jordas så att elektriciteten försvinner men dammet stannar kvar. Folien klipps av och rullas ihop för att det som säkrats på folien inte ska försvinna. Senare inne i laboratoriet på tekniska roteln rullas folien ut manuellt och fotograferas. På så sätt kan ett skospår säkras och fotograferas. 3

3 Material och metoder De material som använts i det här arbetet är: * Ljuskälla Quaser 2000/30 med våglängd 400 469 och gult betraktningsfilter. * DLK Dustmark Electrostatic Lifting Kit av märket Foster & Freeman Ltd. * Fibertejp och genomskinligt plastark s.k. OH-ark (Overhead-ark). * Kamera, Canon EOS 5D, på stativ. * Skyddsutrustning: engångsoveraller och engångshandskar. * Ett orange polyestertyg som fluorescerar i starkt orange då man belyser det med ljuskälla enligt ovan och tittar på det genom ovan nämnda färgade filter. Polyestertyget överför rikligt med fibrer vid kontakt med andra material. * Människohår. * Tre olika underlag: asfalt, grus och gräs (nyinköpt gräs på rulle). * Datorprogram Paint. 3.1 Utförande Tre olika underlag valdes ut: asfalt, grus och gräs. Undersökningsunderlaget begränsades i yta till en ungefärlig storlek av ett A-3 ark. Detta för att ytan skulle kunna delas upp i två delar så stora som vardera ett A-4 ark. På den ena halvan skedde säkringen med den ordinarie fibersäkringsmetoden, tejpning, medan säkring på den andra halvan skedde med DLK. Underlagen mörklades, asfalten genom att ställa en kartong över den aktuella ytan. Grus- och gräsunderlagen togs in i tekniska rotelns fotostudio som släcktes ner. Kameran försågs med ett gult filter och underlagen lystes upp med ljuskällan för att se att de var fria från fibersmitta. En bild togs på underlaget innan det smittades med fibrer. En medarbetare kom med det utvalda tyget och tryckte det lätt över ytorna. Därefter tog han med sig tyget och lämnade platsen. Tolv hårstrån placerades ut, hälften på ena sidan och hälften på den andra på de respektive underlagen. Därefter fotograferades underlagen igen med filter och ljuskälla. Innan säkring av fibrer påbörjades tog jag på mig skyddskläder i form av engångsoverall med luva och engångshandskar. 4

På den ena halvan av underlaget säkrades fibrer och hårstrån med tejpmetoden och på den andra säkrades de med DLK. DLK-folien fotograferades direkt på platsen. Fibertejpen som satts upp på ett OH-ark fotograferades i fotostudio på tekniska roteln i Stockholm. Efter fiber- och hårsäkringen fotograferades underlagen igen för att se skillnaden på fiberantalet innan och efter säkringen. Polyestertyget valdes utifrån sin förmåga att smitta samt färg på de fluorescerande fibrerna. Tyget fluorescerade starkt orange för att minimera naturliga ämnen som skulle fluorescera i samma färg. Bild 3. Det polyestertyg som användes i försöken. I samband med försöken på respektive underlag togs en bildserie på fem bilder: 1. Osmittat underlag 2. Smittat underlag 3. Fibertejp som använts vid fiber- och hårsäkring på underlaget 4. DLK-folie som använts vid fiber- och hårsäkring på underlaget 5. Underlag efter att fiber- och hårsäkring utförts 3.1.1 Asfalt Första försöket gjordes på asfalt, utomhus på polishusgården i Stockholm. Asfalten mörklades med hjälp av en kartong som ställdes över den yta som skulle fotograferas. I kartongen ställdes även en kamera på ett stativ. Högst upp på kartongen gjordes ett hål där ljuskällan fördes in så att den kunde lysa upp underlaget. Asfalten kontrollerades visuellt först och stora stenar togs bort medan mindre grus och sand fick vara kvar. De stora stenarna plockades bort eftersom det var en sådan liten yta som skulle undersökas och det kunde bli procentuellt stora ytor av DLK:n och fibertejpen som inte hade kontakt med underlaget. I verkliga ärenden ska inga stenar tas bort. 5

Då det smittade underlaget fotograferades lades en linjal i mitten av ytan för att skilja de båda sidorna åt vid räkningen av fibrer och hår. Innan säkring av fibrer och hår skulle börja togs skyddskläder på, engångshandskar och engångsoverall. Den vänstra halvan av underlaget fiber- och hårsäkrades med DLK medan den högra halvan säkrades med fibertejp som sattes upp på OH-ark. DLK-folien, som vändes upp så att de säkrade fibrerna skulle synas, fotograferades. Även OH-arken med fibertejperna fotograferades. Hårstråna räknades. 3.1.2 Grus Det andra försöket utfördes i en fotostudio på tekniska roteln i Stockholm. En låda med grus togs in från en grusväg och packades hårt för att få strukturen av en grusfotbollsplan. Gruset var fuktigt och torkades något med en värmefläkt. Ytskiktet var endast något fuktigt när försöket utfördes. Då det smittade underlaget fotograferades lades en linjal i mitten av ytan för att skilja de båda sidorna åt vid räkningen av fibrer och hår. Innan säkring av hår och fibrer skulle börja togs skyddskläder på, engångshandskar och engångsoverall. Den vänstra halvan av underlaget hår- och fibersäkrades med DLK medan den högra halvan säkrades med tejp som sattes upp på OH-ark. DLK-folien, som vändes upp så att de säkrade fibrerna skulle synas, fotograferades. Även OH-arken med fibertejperna fotograferades. Hårstråna räknades. 3.1.3 Gräs Det tredje försöket utfördes även det i fotostudio på tekniska roteln i Stockholm. En kvadratmeter nyinköpt gräs på rulle togs in och rullades ut så att gräsytan kom uppåt. Då det smittade underlaget fotograferades lades en linjal i mitten av ytan för att skilja de båda sidorna åt vid räkningen av fibrer och hår. Innan säkring av hår och fibrer skulle börja togs skyddskläder på, engångshandskar och engångsoverall. Den vänstra halvan av underlaget hår- och fibersäkrades med DLK medan den högra halvan säkrades med tejp som sattes upp på OH-ark. DLK-folien, som vändes upp så att de säkrade fibrerna skulle synas, fotograferades. Även OH-arken med fibertejperna fotograferades. Hårstråna räknades. 6

3.1.4 Granskning Då fotograferingen var klar bearbetades de digitala bilderna av fotograf Anna Samuelsson. Jag fick alla bilder, som var fotograferade i RAW-format d.v.s. den högsta upplösningen, på en CD-skiva. Bilderna öppnades på en dator, i programmet Paint, där de granskades visuellt och fibrerna räknades. En efter en togs bilderna upp och jag markerade varje fiber med en färgplupp och gjorde en markering varje gång jag hade räknat femtio fibrer. Dessutom skrev jag ut bilderna på ett A-3 papper och räknade fibrerna där. När jag räknat dem målade jag över dem med svart penna och även här gjorde jag en notering efter femtio fibrer. Varje bild räknades fem gånger för att få ett så säkert antal fibrer som möjligt. Antalet fibrer jag fick har jag angett som ett cirka-tal och jag har även rundat av antalen till närmsta tiotal. Detta med anledning av att vissa fibrer låg i hög på bilden. Det var omöjligt att se antalet fibrer i högen så där gjordes en uppskattning av antalet fibrer. Det fanns även vissa objekt på bilderna som jag inte kunde avgöra om de var fibrer eller inte. Jag började med att räkna fibrer på de nedsmittade underlagen. Därefter räknade jag fibrer på underlaget efter att fiber- och hårsäkring utförts. Sist räknade jag fibrer på DLK-folierna och fibertejperna. 4 Resultat Försöken visar att fibersäkring med fibertejp gav bättre resultat på asfalt och grus procentuellt sett än säkring med DLK. När det gäller fibersäkring på gräs gav säkring med DLK något bättre resultat än säkring med fibertejp. Se 4.4 sammanställning i tabellform, tabell 1, 2 och 3. På samtliga underlag säkrades hår bra med både DLK och fibertejp. Bäst resultat blev det på grus. Där säkrades samtliga hårstrån både med DLK och fibertejp. Även på gräset var resultatet lika mellan de båda säkringsmetoderna, fem av sex hårstrån säkrades. Den enda skillnaden, vid säkring av hår, mellan DLK och fibertejp fanns på asfalt. Där fick DLK-folien upp samtliga sex hårstrån medan fibertejpen fick upp fem hårstrån. Se 4.4 sammanställning i tabellform, tabell 4. 7

4.1 Asfalt Bild 4 visar en asfaltsyta som har fibersmittats med det oranga tyget. Sex hårstrån har lagts ut på vardera halva av underlaget. På den vänstra sidan fanns det ca 800 fibrer och på den högra sidan fanns det ca 1100 fibrer. DLK-sida Fibertejp-sida Bild 4. Asfaltsunderlaget efter att det har blivit nedsmittat med fibrer. Efter att fiber- och hårsäkring utförts fanns det ca 320 fibrer kvar på den vänstra halvan som fibersäkrades med DLK. På den högra halvan som fibersäkrats med fibertejp fanns ca 140 fibrer kvar. DLK-sida Fibertejp-sida Bild 5. Asfalt med fibrer efter att säkring har utförts med DLK och fibertejp. 8

Vid fiber- och hårsäkring med DLK användes en folie som täckte hela underlaget. Efter säkringen fanns ca 500 fibrer på DLK-folien. Vid säkringen med fibertejp användes sex stycken tejpbitar. På dessa fanns ca 980 fibrer. DLK-folie Fibertejp Bild 6. Fibrer säkrade på DLK-folie på asfalt Bild 7. Tre av de sex fibertejper som användes vid säkringen på asfalt. Det fanns färre fibrer kvar på underlaget efter de båda säkringsmetoderna. Det framkom tydligt att det hade försvunnit mest fibrer från den högra halvan där tejpmetoden använts. På den vänstra halvan av underlaget hade ca 800 fibrer avsatts av dessa fastnade ca 500 st. på DLK-folien. Detta betyder att cirka 63% av fibrerna på underlaget följde med DLK-folien. På den högra halvan av underlaget hade ca 1100 fibrer avsatts och av dessa fastnade ca 980 st. på fibertejpen. Detta betyder att ca 89 % av fibrerna fastnade i fibertejpen. Sex av de sex hårstrån, som placerades på den vänstra halvan av underlaget, säkrades på DLK-folien medan fem av sex hårstrån säkrades med fibertejp från den högra halvan. 9

4.2 Grus Bild 8 visar grusunderlaget som har fibersmittats med det oranga tyget. Sex hårstrån har lagts ut på vardera halva av underlaget. På den vänstra halvan fanns det ca 2010 fibrer och på den högra halvan fanns det ca 1050 fibrer. DLK-sida Fibertejp-sida Bild 8. Grus som hade smittats med fibrer och tolv hårstrån. Bild 9 visar grusunderlaget efter att fiber- och hårsäkring utförts. Då fanns det ca 1700 fibrer på den vänstra halvan vilken säkrats med DLK. På den högra halvan vilken säkrades med fibertejp fanns ca 700 fibrer. DLK-sida Fibertejp-sida Bild 9. Grusunderlaget med de fibrer som blev kvar efter att fibersäkring utförts. 10

Vid fiber- och hårsäkring med DLK användes en folie som täckte hela underlaget. På DLK-folien fanns ca 330 fibrer. Vid säkringen med fibertejp användes fyra stycken tejpbitar. På dessa fanns ca 360 fibrer. DLK-folie Fibertejp Bild 10. Fibrer säkrade på DLK-folie från grusunderlaget. Bild 11. Fibrer säkrade på fibertejp från grusunderlaget. På den vänstra halvan av underlaget hade ca 2010 fibrer avsatts av dessa fastnade ca 330 st. på DLK-folien. Detta betyder att cirka 16 % av fibrerna på underlaget följde med DLK-folien. På den högra halvan av underlaget hade ca 1050 fibrer avsatts och av dessa fastnade ca 360 st. på fibertejpen. Detta betyder att ca 34 % av fibrerna fastnade i fibertejpen. Sex av de sex hårstrån, som placerades på de båda halvorna av underlaget, säkrades på både tejp och DLK-folie. 11

4.3 Gräs Bild 12 visar gräsunderlaget som har fibersmittats med det oranga tyget. Sex hårstrån har lagts ut på vardera halva av underlaget. På den vänstra halvan fanns det ca 600 fibrer och på den högra halvan fanns det ca 340 fibrer. DLK-sida Fibertejp-sida Bild 12.Gräs som smittats med fibrer och tolv hårstrån. Efter att fiber- och hårsäkring utförts fanns det ca 400 fibrer kvar på den vänstra halvan vilken säkrats med DLK. Ca 230 fibrer kvar på den högra halvan vilken säkrats med fibertejp. DLK-sida Fibertejp-sida Bild 13. Gräs med fibrer kvar efter det att underlaget fibersäkrats. 12

Vid fiber- och hårsäkring med DLK användes en folie som täckte hela underlaget. På DLK-folien fanns ca 210 fibrer. Vid säkringen med fibertejp användes fyra stycken tejpbitar. På dessa fanns ca 100 fibrer. DLK-folie Fibertejp Fibrer säkrade på DLK-folie. Bild 12. Fibrer säkrade på DLK-folie. Fibrer säkrade med tejp Bild 13. Fibrer säkrade med tejp Fem av de sex hårstrån, som placerades på de båda halvorna av underlaget, säkrades på både fibertejp och DLK-folie. På den vänstra halvan av underlaget hade ca 600 fibrer avsatts av dessa fastnade ca 210 st. på DLK-folien. Detta betyder att cirka 35 % av fibrerna på underlaget följde med DLK-folien. På den högra halvan av underlaget hade ca 340 fibrer avsatts och av dessa fastnade ca 100 st. på fibertejpen. Detta betyder att ca 29% av fibrerna fastnade i fibertejpen. 13

4.4 Sammanställning i tabellform Tabell 1. Resultat från fibersäkringen som utfördes med DLK på respektive underlags vänstra halva. Vänster halva på underlaget Asfalt cirka-antal Grus cirka-antal Gräs cirka-antal Fibersmitta på underlaget innan säkring. 800 2010 600 Fibersmitta på DLK 500 330 210 Fibersmitta kvar på underlaget efter säkring. 320 1700 400 Tabell 2. Resultat från fibersäkringen som utfördes med tejpmetoden på respektive underlags högra halva. Höger halva på underlaget Asfalt cirka-antal Grus cirka-antal Gräs cirka-antal Fibersmitta på underlaget innan säkring 1100 1050 340 Fibersmitta på tejp 980 360 100 Fibersmitta kvar på underlaget efter säkring. 140 700 230 14

Tabell 3. Resultat av fibersäkringen, antal fibrer som säkrats i % från respektive underlag. Underlag: Säkringssätt: Asfalt Grus Gräs DLK-folie 63 % 16 % 35 % Fibertejp 89 % 34 % 29 % Tabell 4. Resultat från hårsäkringen som utfördes med DLK och fibertejp på respektive underlag. Tolv stycken hårstrån placerades ut på respektive underlag, sex stycken på vardera halvan. Underlag: Säkringssätt: Asfalt Antal säkrade hårstån Grus Antal säkrade hårstån Gräs Antal säkrade hårstån DLK-folie 6 6 5 Fibertejp 5 6 5 5 Diskussion Försöken i detta arbete visar att det går att säkra fibrer och hår med DLK från utomhusunderlag såsom asfalt, grus och gräs. DLK fungerar något bättre än den ordinarie fibersäkringsmetoden tejpning på gräs medan tejpning fungerar bättre på asfalt och grus. Vid nedsmittningen av underlagen fastnade det minst fibrer på gräset. Detta kan bero dels på att gräset är ett mycket mjukare material som ger efter mer vid tryck än grus och asfalt. Dels på att gräsytan var torrare än både asfalten och gruset. Både asfalt och grus är stumt, hårt och mer taggigt. Flest fibrer fastnade på gruset som var det fuktigaste underlaget. Det är mycket troligt att antalet säkrade fibrer blivit högre om underlagen varit helt torra eftersom en våt yta binder den här typen av fibrer bättre än en torr yta. 15

Fördelen med DLK är att det är mindre tidsödande att säkra fibrer och hår på en större yta på en brottsplats än att fibertejpa densamma. Dock blir det mer efterarbete inne på tekniska roteln där fibrerna och hårstråna bör säkras från DLK-folien innan de ska skickas till SKL. Den utpekade brottsplatsen kan t.ex. vara en större gräsyta som mäter ca 2 x 2 meter. Där kan det första arbetsmomentet vara en fiber- och hårsäkring med DLK för att sedan fortsätta brottsplatsundersökningen. DLK är bättre att börja med än fibertejpning på ett sådant underlag eftersom kriminalteknikerna inte behöver beträda själva ytan för att säkra spåren. I dag sker vanligtvis ingen fibertejpning på större markytor utomhus vid brottsplatsundersökningar. En av nackdelarna med DLK-metoden är att det ännu inte finns något beprövat sätt att säkra upptagna fibrer och hårstrån från DLK-folierna. Det tillkommer ett extra steg i hanteringen av DLK-folierna som kan innebära en kontaminationsrisk. När folierna, som användes i detta arbete, granskades efter ett par dagar hade sandkorn och fibrer som tagits upp med folien lossnat och låg löst i pappersförpackningen den var förpackad i. Vissa fibrer satt dock kvar på folien. De fibrer som lossnar från folien kan dock hällas över i en transparant ask eller liknande för att sedan tejpas upp på ett OH-ark för att därefter undersökas i mikroskop. Nackdelen med fibertejpen är att om underlaget är smutsigt d.v.s. att det finns mycket löst material liggande där underlaget skall fiber- och hårsäkras så fastnar så mycket av det smutsiga t.ex. sand/grus i fibertejperna att de överladdas och det kan vara svårt att få tejperna att fästa på OH-arken. Möjliga felkällor i arbetet kan bl.a. vara: * Alla försök har endast ha gjorts en gång, för att få riktigt säkra resultat borde försöken upprepas flera gånger. * Endast en sorts fiber har använts, polyester, resultatet kan bli annat om andra fibrer används t.ex. fibrer av bomull eller annat material. * Underlagen var vid försöken olika torra vilket kan ha medfört variationer i resultatet som kanske inte uppstått om underlagen varit lika torra, fuktiga eller våta. * Gräsunderlaget kom direkt från försäljning och var således rent. I vanliga fall finns gammalt material såsom gräsklipp, barr och löv på gräsytan som kan göra att fiberantalet vid en sådan säkring kan skilja sig från det antal som kommit fram här. 16

Förslag på fortsatta undersökningar i detta ämne: * Hur säkras fibrerna bäst från DLK-folierna? Tejpning? * Går det att få fram/finns det genomskinliga eller vita DLK-folier för detta ändamål och kan fibrerna på dessa säkras genom att täckas med kartplast direkt på folien så att den går att undersöka i mikroskop utan ytterliggare hantering? * Finns det större DLK-folier som kan täcka en större yta och hur jordas en stor yta bäst? * Hur mycket kontaminerar en undersökande kriminalteknikern en yta om denne har fibersmittandekläder på sig? * Hur mycket skiljer det sig vid fiber- och hårsäkring om underlagen är torra, fuktiga eller våta? 6 Slutsats * Det går att säkra fibrer och hår från utomhusunderlag såsom asfalt, grus och gräs med såväl DLK som med fibertejp. * Den ordinarie fibersäkringsmetoden är bättre för att säkra fibrer på asfalt och grus medan DLK-metoden visade något bättre resultat på gräs. När det gäller hårsäkring var de båda metoderna i princip lika bra. * På stora ytor är fibersäkring med DLK-metoden mindre tidskrävande på själv brottsplatsen än fibertejpningsmetoden. DLK-metoden medför även att underlaget inte behöver beträdas och att risken för att andra spår förstörs minskar medan fibersäkring sker. 7 Källförteckning * Bonniers compact lexikon, utgivningsår 1996. * Internet: Wikipedia 17