Sven Soldehed MAPA Management of Actual or Potential Aggression

Relevanta dokument
Sven Soldehed MAPA Management of Actual or Potential Aggression

Topeliusgymnasiets plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Plan för användning av disciplinära åtgärder och förfaringssätt

Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Plan för användning av disciplinära åtgärder och de tillhörande förfaringssätten inom gymnasieutbildningen i Vanda

Karleby stads riktlinjer kring skolfredspaketet

Disciplinplan. Godkänd av Axxells direktion , träder i kraft

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Trygghet och studiero i skolan information om nya bestämmelser

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Handlingsplan för mobbningsförebyggande arbete och ingripande vid mobbning

BASICS I PERSONSÄKERHET

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Disciplinplan. Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO och OHSAS 18001

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Riktlinje vid kränkande särbehandling

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.

Likabehandlingsplan. Bakgrund. Snösätraskolan. Definition

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Anvisning 14/ (5)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

Studiero och trygghet

Likabehandlingsplanen

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Lindgårdens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors

RIKTLINJER KRING FÖREBYGGANDE OCH HANTERING AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Fastställd av sekos representantskap den 28 maj Gäller från den 1 juni 2018

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

Trygghet och studiero

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling

Rapport för Andrew Jones

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Det viktigaste kontinuerligt förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i respektive klass och med stöd av mentorer i form av;

Den allmänna delen / Repetitionsutbildningen för väktare i användningen av maktmedelsredskap, del A

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Får man säga vad man vill på nätet?

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Läsåret Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola.

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

Hantering av rädsla med katten som exempel

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript:

Sven Soldehed MAPA Management of Actual or Potential Aggression Bemötande och förebyggande av krävande beteende

Vad är MAPA? Bemötande av krävande /sårbara personer genom användandet av en kommunikation, baserad på vård- och välfärdsprinciper. En trygg och respekterande handlingsmodell för situationer då vi är tvugna att begränsa en persons självbestämmanderätt och integritet för att kunna säkra andras eller personen i kris säkerhet. Principer för de begränsande åtgärdena är att det vi gör är tryggt, logiskt, transparent, lagligt, smärtfritt, vårdande och effektivt. Detta gäller både för personen i kris och personalen.

Varför MAPA? Grundläggande rättigheter Rätt till trygghet Identifiera risker, gör en riskbedömning Riskkontroll Personen i kris Rädsla Sårbarhet Oförmögenhet Personalens attityd och professionalitet En reell färdighet och förmåga Att kunna reflektera. Att ingripa. Att handla och återhämta sig. Tar hänsyn till behov Närvaro

MAPA i Finland En enhetlig handlingsmodell för hela personalen En förökning av arbetssäkeheten och personsäkerheten Mer pålitlighet då vi ingriper i krävande situationer Ger oss färdigheter till situationer då vi förebygger och bemöter krävande beteende Från början av 2000-talet har MAPA-utbildningarna nu spritt sig över hela Finland Med början från år 2005 har Mapa-utbildare utbildats via Laurea YHS i Hyvinge 2015 grundades Suomen Mapa-keskus som samarbetar med Crisis Prevention Institute 2019 I Finland har vi över 200 interna utbildare (CI) och 12 specialutbildare (FPI)

Hur MAPA har utvecklats MAPA började utvecklas 1987 i England på Reaside kliniken i Birmingham. Som mål för utvecklandet sattes att begränsande åtgärder bör vara trygga, smärtfria, vårdande och professionellt utförda. Alla fysiska interventioner som används inom MAPA har godkänts av BILD institutet (The Brittish Institute of Learning Disabilities). Det betyder att de metoder som används är trygga både för personen i kris och för personalen. Det pågår en ständig kvalitetskontroll och tyngdpunkten läggs mer och mer på det förebyggande arbetet.

MAPA målsättningar Tyngdpunkten ligger på förebyggande handlingar och strategier. En tidig intervention i början av ett krävande beteende. Personalens kunskap, färdighet och attityd utvecklas. Att en vårdande omgivning uppräthålles och återhämtas. Användandet av en minst restriktiv interventon då vi gör en planenlig och kontrollerad fysisk intervention som pågår så kort tid som möjligt. Som målsättning har vi att vi förhindrar en person att skada sig själv eller andra. Eller har sönder egendom i betydande omfattning.

MAPA principer VÅRD Respekt, värdighet, empati, stöd, ett ej dömande och personcentrerat närmande. VÄLFÄRD Emotionellt och fysiskt stöd, vad är bäst för personen i kris, självständighet och möjlighet till att göra val. SKYDD Vi värnar om de sårbaras rättigheter och minimerar risken för skador och men. SÄKERHET Trygghet, effektivitet, harmoni och samarbete.

Som grund för utbildningen har vi en arbetsbok, boken börjar med en introduktion och ett Pre-test och slutar med en utvärdering och ett Post-test. Bokens innehåll har byggts upp runt det förebyggande arbetet och reflekterandet av det egna och andras beteende och dess inverkan på krävande situationer. Under utbildningen förväntar vi oss att deltagarna är aktiva och gör anteckningar i boken och tar del i diskussionerna. Läroprosessen baseras på hör, se, skriv och reflektera.

MAPA-utbildningar MAPA grundkurs 2dagar/ 12-16 timmar. Förebyggande åtgärder, fysiskt begränsande och styrande sittande och stående, frigörningar och eftervård. MAPA Krävande situationer +1-3dagar/8-24 timmar. Fysiskt begränsande och styrande liggande/sittande på golvet 2-5 personer, närmanden och gripanden, bemötandet av extrem risk, effektiva frigörningar. MAPA Instruktörs utbildning 5 dagar/40 timmar. Ger rätt till att utbilda Grundkursen på sin egen arbetsplats, så kallad intern utbildning. + 5dagar/40 timmar ger rätt till att utbilda Krävande situationer på sin egen arbetsplats, så kallad intern utbildning

Bedömning av utbildningsbehovet Behöver vi en systematisk utbildning för att kunna bemöta krävande beteenden tryggt och professionellt? Kan vi upprätthålla en trygg, professionell och vårdande atmosfär även då personen i kris är utåtagerande, arg eller upphetsad? Räcker det med en Online utbildning? Kan vi använda begränsande åtgärder som inte orsakar skada eller gör ont och som inte provocerar till ett ej önskvärt beteende? Kan vi ta hänsyn till en persons sårbarhet, rädsla och behov av eget revir? Behöver vi färdighet och kunskap om hur vi använder fysiska interventioner då vi begränsar eller använder frigörningar? Har vi metoder/tillvägagångssätt som även är trygga för personalen?

Vilka faktorer/egenskaper kan ge upphov till att en krävande eller hotfull situation uppkommer Kommunikation/ Samverkan

12

Del 1 Krisens utvecklingsmodell 2015 CPI. 13

Läroboken sid 8 9 Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 2015 CPI. 14

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier 1. Ångest Personalens inställning / beteende En förändring i beteendet 2015 CPI. 15

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier 1. Ångest 1. Supportiv Personalens inställning / beteende Empatisk, en icke dömande inställning 2015 CPI. 16

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 1. Ångest 1. Supportiv 2. Defensivitet Rationaliteten börjar förloras 2015 CPI. 17

Läroboken sid 8 9 Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 1. Ångest 1. Supportiv 2. Defensivitet 2. Styrande Avspänning av det eskalerande beteendet 2015 CPI. 18

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 1. Ångest 1. Supportiv 2. Defensivitet 2. Styrande 3. Riskbeteende Ett beteende som orsakar hot om risk eller direkt risk 2015 CPI. 19

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 1. Ångest 1. Supportiv 2. Defensivitet 2. Styrande 3. Riskbeteende 3. Fysiska interventioner Fysiska begränsningsåtgärder och/eller frigörningar som begränsar riskbeteende 2015 CPI. 20

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 1. Ångest 1. Supportiv 2. Defensivitet 2. Styrande 3. Riskbeteende 3. Fysiska interventioner 4. Reducering av spänningar Reducering av fysisk och emotionell energi 2015 CPI. 21

Del 1: CPI:s modell för krisutveckling SM Läroboken sid 8 9 Krisen eskalerar / beteendets stadier Personalens inställning / beteende 1. Ångest 1. Supportiv 2. Defensivitet 2. Styrande 3. Riskbeteende 3. Fysiska interventioner 4. Reducering av spänningar 4. Samarbets relation Återställning av kommunikationen 2015 CPI. 22

Del 5: Faktorer som påverkar beteendet. Objektivitet och bemötandets ömsesidighet. Läroboken sid 16 Bemötandets ömsesidighet Mitt beteende påverkar motpartens beteende. Insikt om detta kan hjälpa personalen att: Observera och förstå hur ens eget beteende påverkar beteendet hos de människor vi bemöter. Bemöta och behandla de människor vi vårdar med respekt. Att göra objektiva beslut. 2015 CPI. 23

Lag om grundläggande utbildning 35 Elevens skyldigheter En elev skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. 36 Disciplin En elev som stör undervisningen kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller det rum där undervisningen ges för den tid som återstår av lektionen, eller en skoltillställning. En elev kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen, om det föreligger en risk för att en annan elev eller en person som arbetar i skolan eller i ett annat undervisningsutrymme blir lidande av elevens våldsamma eller hotfulla uppförande eller om undervisningen eller därtillhörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av elevens störande uppförande.

36 b Avlägsnande av en elev som uppför sig störande och äventyrar säkerheten. Lyder en elev inte en uppmaning att avlägsna sig enligt 36 2 mom. har rektorn och läraren rätt att avlägsna eleven från klassrummet eller ett annat utrymme där det ges undervisning, eller från en skoltillställning. Rektorn och läraren har också rätt att avlägsna en elev från skolans område, om eleven inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 36 3 mom Försöker en elev som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få eleven avlägsnad och som med hänsyn till elevens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven. Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.

Finlands grundlag 2 kap Grundläggande fri- och rättigheter 7 Rätten till liv, personlig frihet och integritet Strafflagen 4 kap. Om ansvarsfrihetsgrunder 4 Nödvärn 5 Nödtillstånd 6 Användning av maktmedel Tvångsmedelslagen 1 kap Gripande, anhållande och häktning 1 Allmän rätt att gripa

Del 2: Non-verbal kommunikation Läroboken sid 10-11 Position Var vi är i förhållande till andra. Grundställning (Supportive Stance SM ) Ställning Hur vi för och rör vår kropp. Avstånd Avståndet mellan människorna. Personal 2015 CPI. 27

Del 9 ATT STYRA OCH BEGRÄNSA FYSISKT 2015 CPI. 28

Del 9: Fysiska interventioner fysiskt begränsande Läroboken sid 31 Fysiskt begränsande Begränsandet av en persons rätt att röra sig fritt genom användandet av en fysisk intervention. Minimera skador på sig själv Minimera skador på andra 2015 CPI. 29

Läroboken sid 31 Del 9: Fysiska interventioner fysiskt begränsande Tag hänsyn till Säkerheten Sårbarheten Könet Kulturella/sociala normer Tidigare erfarenheter eller trauma Beröringsytor 2015 CPI. 30

Del 9: Fysiska interventioner fysiskt begränsande Läroboken sid 31 Beröringsytor Tag hänsyn till individuella synpunkter i alla situationer. Kontakt med perifera delar är mer acceptabelt. 2015 CPI. 31

Del 9: Fysiska interventioner fysiskt begränsande Läroboken sid 31 Risker Psykosociala Mjukdelar Ben eller leder Sannolika Beröringsytor Hjärta och blodomlopp Andningsorgan Osannolika 2015 CPI. 32

Del 9: Fysiska interventioner fysiskt begränsande Läroboken sid 32 Beslutfattningsmatris Hög risk Fysiologiska principer Låg risk Medium risk 1. Position 2. Ställning 3. Avstånd Grundställning (Supportive StanceSM Ett sista alternativet, motiverat, rätt proportionerat och minst begränsande Vård, välfärd, skydd och säkerhet (Care, Welfare, Safety, and Security SM 2015 CPI. 33

Läroboken sid 36 Del 9: Fysiska interventioner fysiskt begränsande Fysiska begränsningsåtgärder används stegvis och det är individens beteende och den förmodade risken som styr oss. Låg risk: Positiv kontakt, vi sätter gränser Medium risk: Vi kontrollerar rörelserna Hög risk: Vi begränsar rörelserna 2015 CPI. 34

Del 10 EFTER EN KRISSITUATION 2015 CPI. 35

Del 10: Efter en krissituation Läroboken sid 41 Strategi för eftervård (COPING Model SM ) Personen i kris Trygga en emotionell och fysisk balans. Personalen Tag del av faktan. Mönster, sök beteenden som triggar. Sök alternativa beteenden. Diskutera om framtida närmanden, förväntningar och beteenden. Ge tillbaka kontrollen, ge stöd och uppmuntran. 2015 CPI. 36

Del 10: Efter en krissituation Läroboken sid 41 Strategi för eftervård (COPING Model SM ) Personen Personalen Trygga en emotionell och fysisk kontroll. Tag del av faktan. Sök efter mönster i personalens reaktioner. Undersök hur man kan stödja personalens sätt att reagera. Diskutera om förändringar som påverkar och förbättrar kommande interventioner. Ge stöd och uppmuntran. 2015 CPI. 37

TÄNK OM!! 2015 CPI. 38