Läkemedel vid överaktiv blåsa hos äldre

Nr 3 2012 Läkemedelskommittén i Värmland och läkemedelsenheten inom Landstinget i Värmland Läkemedel vid överaktiv blåsa hos äldre En sammanfattning av Läkemedelsverkets nyutkomna riktlinjer för utredning och behandling överaktiv blåsa Överaktiv blåsa (ÖAB) är ett samlingsnamn för symptom som berör lagringen av urin i urinblåsan. Definitionen enligt ICS (International Continence Society) är tvingande urinträngningar med eller utan trängningsinkontinens som ofta förekommer tillsammans med en ökad miktionsfrekvens och nykturi. Utredning av symptomen syftar till att påvisa en eventuell orsak till besvären och först när en sådan orsak med rimlig säkerhet kan uteslutas föreligger definitionsmässigt ÖAB. Prevalensen av ÖAB varierar i olika studier mellan 8 och 42 procent. Enligt en svensk undersökning publicerad 2001 (SIFO-studien, Milsom et al) låg den på 16 procent och med en ökning med stigande ålder. För personer över 70 år låg prevalensen för män på cirka 30 procent och kvinnor 25 procent. Några nationella riktlinjer för utredning och behandling finns inte men det finns lokala och regionala program bl.a. från Uppsala (http://www. akademiska.se/upload/sjukvard_pa_natet/vardprogram/vp%20urininkontinens.pdf). Atrofiska slemhinnor som följd av östrogenbrist efter menopaus. Obstipation. Benign prostatahyperplasi. Del av en psykosocial problematik eller smärtproblem. Del av neurologisk sjukdom. Gynekologisk sjukdom, såsom ovarialtumör, prolaps, myom. Del av annan inkontinensproblematik, till exempel överfyllnadsinkontinens eller ansträngningsinkontinens. Läkemedelseffekt/biverkan. Först när orsaker såsom dessa uteslutits kan symtomkomplexet betecknas som överaktiv blåsa. Observera särskilt alarmsymptom som makroskopisk hematuri, progredierande urinträngningar dygnet runt, tecken på urinretention eller försämrat allmäntillstånd. I detta nummer Läkemedel vid överaktiv blåsa hos äldre sid. 1 Hitta läkemedelsinformation på intranätet www.livlinan.liv.se sid. 3 Egenmedicinering med antibiotika mot könssjukdomar tycks öka sid. 4 Tänk GFR tänk njurfunktion sid. 5 Tänkbara orsaker vid urinträngningar och trängningsinkontinens Akut urinvägsinfektion, kronisk cystit, prostatit, STD -orsakad eller annan uretrit. Malignitet i lilla bäckenet, prostata, äggstockar eller urinblåsa. Polyuri på grund av stort vätskeintag, dåligt inställd diabetes mellitus eller hjärtsvikt (även diabetes insipidus och hyperparatyreoidism kan ge polyuri). Undersökningar Fysikalisk undersökning: Uteslut hjärtsvikt, utspänd urinblåsa, fimosis, meatusstenos. Rektalundersökning skall göras liksom en grovneurologisk undersökning. Hos kvinnor skall gynekologisk undersökning göras. Residualurinmätning, miktionslistor och hos män tidsmiktion skall utföras. Blöjvägningstest kan vara av värde. Laboratorieundersökningar: S-krea, Hb, urinsticka, ev urinodling. PSA hos män över 45 år, värdet av PSA minskar efter 70 75 års ålder men skall tas om det finns klinisk misstanke på prostatacan- Biverkningar som rapporterats in till Läkemedelsverket 2011 sid. 7 Sol, svett och magsjukdomar ökar risken för biverkningar av läkemedel sid. 8 REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel 1

cer. Cystoskopi och röntgenundersökningar ingår inte i rutinutredning men skall förstås utföras vid hematuri. Behandling Icke-farmakologisk: Blåsträning, bäckenbottenträning, genomgång av vätske- och miktionslista, genomgång av medicinlista. Farmakologisk: De preparat som har indikation för ÖAB har antingen antikolinerg eller antidiuretisk effekt. Andra preparat som kan vara aktuella är lokal vaginal östrogenbehandling, duloxetin och botulinumtoxin, de två sistnämnda är specialistpreparat. Läkemedelsbehandling av ÖAB hos äldre I Sverige är följande antikolinerga preparat godkända: darifenacin, fesoteridin, oxybutonin (enda godkända preparatet för behandling av barn), solifenacin och tolterodin. Cochraneöversikter har visat att antikolinergika har bättre effekt än placebo och att behandling med uroterapi och antikolinergika har bättre effekt än enbart uroterapi. Det finns inga bra jämförande studier mellan de olika preparaten varför inget preparat kan rekommenderas före de andra. Oxybutonin verkar dock speciellt i icke-depåberedning tolereras sämre. Biverkningarna som är dosberoende är de vanliga antikolinerga, muntorrhet, förstoppning och synrubbningar. En stor del av patienterna avbryter sin behandling pga detta samt pga bristande effekt. I studier på friska försökspersoner över 70 år gav oxybutonin kognitiv påverkan men inte de övriga preparaten. Försiktighet måste iakttas hos äldre med anamnes på cerebral sjukdom, t.ex. stroke och demens. Detsamma gäller vid samtidig behandling med andra antikolinergt verkande läkemedel. Att tänka på vid behandling av äldre Vid behandling av äldre skall man börja med låg dos och öka långsamt. Depåberedningar bör användas. Om man får effekt men oacceptabla biverkningar kan man prova att byta preparat. Om inte detta hjälper skall behandlingen avbrytas. En utvärdering av effekt och bieffekt bör göras inom 1 3 månader. Börja gärna med provförpackning vid receptskrivningen. Lokal östrogenbehandling skall övervägas hos äldre kvinnor. Desmopressin kan användas men med försiktighet. Elektrolyter skall kontrolleras och hjärtsvikt är kontraindikation. Nutiser E-Dos All time high! Under april månad uppgick andelen E-dos i Värmland till 73 procent vilket är den högsta noteringen någonsin. Det innebär att vi har den näst högsta användningen i hela Uppsala Örebroregionen, Dalarna har 77 procent. För tre år sedan låg Värmland under 50 procent användning så det är en markant förändring. Bra jobbat! Antal dospatienter är för närvarande 6 439 individer och har under de senaste tre åren minskat med cirka 900 patienter. Brist på injektionsvätska Betapred Det råder brist på injektionsvätska Betapred (betametason) 5x1ml, vilket har resulterat i att även lagret för förpackningsstorleken 1x5ml nästan har tagit slut. Läkemedelsverket informerar om brist på injektionsvätska Betapred. Företaget som marknadsför Betapred uppger att leverans av Betapred injektionsvätska förväntas tidigast i mitten av juni. För patienter som inte kan behandlas med Betapred i tablettform finns möjligheten att ansöka om licens för ett i Sverige ej registrerat betametsasonpreparat i form av injektionsvätska. Dexametason finns tillgänglig som oral lösning Dexametason Rosemount oral lösning finns tillgänglig från den 11 juni 2012. När Dexacortal avregistrerades i höstas informerade Läkemedelsverket om att det saknades ett godkänt läkemedel för oral behandling och att alternativet därför var licensförskrivning av dexametasontabletter. Nu när Rosemount oral lösning finns tillgänglig är licensförskrivning av tabletter inte längre ett förstahandsalternativ. Brist på ögondroppar Trusopt och Cosopt mot högt tryck i ögat På grund av produktionsproblem är det för närvarande brist på ögondropparna Trusopt (dorzolamid) och Cosopt (dorzolamid+timolol) i endosbehållare utan konserveringsmedel. Det finns inga ersättningsprodukter utan konserveringsmedel på den svenska marknaden, men både Trusopt och Cosopt finns att tillgå i större förpackningar med konserveringsmedel. Läs mer: Information från Läkemedelsverket 2:2011. Jan Olof Olsson Överläkare urologi jan.olof.olsson@liv.se 2 REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel

Hitta läkemedelsinformation på intranätet www.livlinan.liv.se Nu kan du hitta läkemedelsinformation på intranätet igen. Nedan presenteras några underrubrikers innehåll på webben. Samma information finns sedan tidigare på den externa webben under www.liv.se/lakemedel. ESLiV Här finner du de länsgemensamma rutinerna för läkemedelslistan, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning/läkemedelsberättelser. Förskrivarstöd För att förenkla för dig som förskriver läkemedel har vi samlat allt vi tror du kan ha nytta av i ditt dagliga arbete. Det finns information om dosdispenserade läkemedel (tidigare ApoDos), övergång från e-dos till Pascal, vilka landstingssubventioner som finns, receptregler, terapirekommendationer, rek-listan, länkar till Fas-Ut, FASS och Läkemedelsboken och mycket mer. Välj Vårdstöd i toppmenyn, sedan Läkemedel i vänstra kolumnraden. Läkemedel och miljö Landstingets har antagit en handlingsplan för läkemedel och miljö och som finns tillgängligt under denna rubrik. Läkemedelskommittén Information om när läkemedelskommittén sammanträder, verksamhetsplaner och mötesprotokoll. Statistik Det blir allt viktigare att kunna följa upp hur vi förskriver läkemedel. Här finns information om hur landstingets utveckling ser ut inom läkemedelsområdet. Terapirekommendationer En sammanställning av Läkemedelskommitténs samtliga terapirekommendationer och länkar till behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Upphandlingar Här finns information om vilka läkemedel respektive farmaceutiska tjänster som är upphandlade. Äldre och läkemedel Då det blir allt mer fokus på äldre och läkemedel har vi samlat alla dess frågor under en rubrik. Regeringen har exempelvi s satt upp olika mål inklusive ersättning om man uppnår målen. TIPS! Spara sidan Läkemedel som favorit under Mina länkar Välj mina länkar i vänstra kolumnen, kopiera in länkadressen (http://livlinan. liv.se/vardstod/lakemedel/) i första fältet Extern länkadress och namnge länken exempelvis Läkemedel/Vårdstöd i andra rutan (Namn på länk). Avsluta med att klicka på knappen Lägg till. Susanne Carlsson Läkemedelschef, läkemedelsenheten susanne.k.carlsson@liv.se REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel 3

Egenmedicinering med antibiotika mot könssjukdomar tycks öka Många köper olika sorters antibiotika för att gardera sig och det finns även personer som köper med sig stora mängder hem och sedan säljer vidare. Det säger Gunilla Larsson som arbetar som barnmorska på mottagningen för könssjuksomar på Centralsjukhuset i Karlstad. Många tycker att det är besvärande att uppsöka vården då man misstänker att man har drabbats av en sexuellt överförbar infektion. Det kan vara förenat med oro, skuld eller skam och man vill inte att någon ska veta att man har en könssjukdom. I vissa fall vill man inte att ens partner ska få reda på att man är smittad. En del blir smittade vid tillfälliga förbindelser och vill då inte berätta vem man blivit smittad av. Det säger Gunilla Larsson, barnmorska på mottagningen för könssjukdomar på Centralsjukhuset i Karlstad. Mottagningen är länets specialistmottagning för sexuellt överförbara sjukdomar och är öppen för alla som misstänker att de bär på en sexuellt överförbar infektion eller som vill kontrollera att de inte gör det. Skyldighet att förhindra att smittan förs vidare Flera könssjukdomar, såsom klamydia och gonnorré, lyder under smittskyddslagen. Det innebär att en infekterad person är skyldig att låta sig undersökas och lämna prover. Dessutom måste personen berätta för sin läkare om varifrån eller från vilka personer smittan kan ha kommit och till vilka den kan ha förts vidare. Man är inte skyldig att ta emot en behandling för sjukdomen men man måste följa läkarens anvisningar för att förhindra att smittan förs vidare, till exempel genom att tala om för sin sexpartner att man är smittad. Att inte uppsöka vården om man har drabbats av en könssjukdom innebär en risk för att infektionen utvecklas vidare, men det innebär också att smittspårningen missas. På så vis kan könssjukdomarna fortsätta spridas till fler personer eller så får smittade personer inte reda på att de har en infektion. Gunilla Larsson vill också uppmärksamma ytterligare ett problem när det gäller behandlingen av könssjukdomar; Jag har under åren på mottagningen stött på ett ökat antal personer som uppsöker oss efter att de har köpt antibiotika mot könssjukdomar på internet eller utomlands. Första gången jag upptäckte problemet var 2008. Då kom ett kompisgäng in på mottagningen och ville testa sig efter en resa i Sydostasien. En av männen hade troligen fått en könssjukdom utomlands. Han berättade att han därför köpt flera olika typer av antibiotika och behandlat sig själv med. I förebyggande syfte hade även hans kompisar köpt med sig antibiotika hem. De hade däremot troligen inte drabbats av någon könssjukdom. Gunilla Larsson har arbetat på mottagningen för könssjukdomar på Centralsjukhuset i Karlstad i drygt fyra år. Under åren har hon stött på ett ökat antal patienter som har behandlat sina könssjukdomar med antibiotika som de har införskaffat utomlands eller via internet. Den snabbaste behandlingen är inte den bästa I de fall könssjukdomarna behandlas med antibiotika som har köpts utomlands eller på internet missas inte bara smittspårningen utan det kan också leda till ökad resistens-problematik. Informationen på försäljningssajterna varierar och behandlingsrekommendationerna i olika länder kan skilja sig från varandra. Bland annat har man upptäckt resistenta gonnorréstammar i olika delar av världen. En del av de personer som uppsöker mottagningen pratar om att de vill ha den snabba behandlingen. De har läst på inter- 4 REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel

net eller på annat sätt hört talas om att azitromycin, ett gram i engångsdos, är en bra behandling mot klamydia. Det har dock visat sig att den doseringen inte har så bra effekt och det kan också bidra till resistensutveckling. Vid klamydiainfektion är behandling med doxycyklin i nio dagar förstahandsrekommendation i Värmland, 200 mg dag ett och därefter 100 mg dagligen i åtta dagar. Då doxycyklin inte kan användas rekommenderas azitromycin, 250 mg dagligen i fem dagar. Övertro på antibiotika är ytterligare ett problem som kan uppstå i förlängningen säger Gunilla Vi reser allt mer och bakterier kan spridas och snabbt infektera nya personer. Vi reser dessutom i länder där hepatit och HIV är vanligare än i Sverige. Det blir farligt om man tror att även dessa infektioner kan behandlas med antibiotika. Antibiotika från utlandet säljs vidare Till mottagningen för könssjukdomar kommer både personer som redan har egenmedicinerat och efteråt vill testa om det har hjälpt samt de som har beställt medicin på internet och sedan tycker att leveranstiden är för lång. Många köper olika sorters antibiotika för att gardera sig. De köper med sig antibiotika hem från resor för att det kan vara bra att ha senare. Det finns också personer som köper med sig stora mängder och sedan säljer vidare. Avslutningsvis säger Gunilla Larsson att det är viktigt att alla i vården är uppmärksamma på personer som kan ha egenmedicinerat med antibiotika mot könssjukdomar. Hennes erfarenhet säger att det inte är något patienterna pratar öppet om och en del skäms också för att de har införskaffat antibiotika utan recept. Källor: www.1177.se/varmland/fakta-och-rad/sjukdomar/klamydia www.1177.se/varmland/regler-och-rattigheter/smittskyddslagen www.vardguiden.se/tema/sex-och-samlevnad/konssjukdomar Läkemedelskommittén i Värmlands behandlingsrekommendationer för gynekologiska sjukdomar Emma Olsson Leg. apotekare, läkemedelsenheten emma.olsson3@liv.se Tänk GFR tänk njurfunktion Nu kan vi få e-gfr i labblistan, det är en stor hjälp för bedömning av njurfunktionen. S-kreatinin utan omräkning till GFR kan vara missvisande eftersom kreatinin påverkas av bland annat muskelmassan. Det finns olika bestämningar och formler för skattning av njurfunktionen. Golden standard är Cr- EDTAclearance och iohexolclearance, en liten mängd Cr-EDTA eller iohexol tillförs som utsöndras via njurarna, plasmakoncentrationen mäts sedan vid en eller flera tidpunkter. Iohexolclearance kräver strikt krav på given dos och provtagningsintervall. De utsvaras i både absolut och relativ funktion. Vad är det för skillnad mellan absolut och relativ funktion? Nedanstående tabell illustrerar skillnaden, störst avvikelse för barn och storväxta personer ses. Längd Vikt Kroppsyta GFR GFR Ålder (cm) (kg) (enl. DuBois) relativt absolut 2 år 90 13 0,56 40 13 6 år 115 20 0,80 40 19 10 år 140 40 1,24 40 29 Vuxen 150 50 1,43 40 33 Vuxen 170 63 1,73 40 40 Vuxen 180 80 2,00 40 46 Vuxen 190 90 2,18 40 50 Vuxen 200 100 2,37 40 55 Vuxen 210 120 2,65 40 61 Exempel på relation mellan kroppsyta och relativt respektive absolut GFR. Absolut njurfunktion GFR ml/min Ska användas när eliminationsförmågan står i fokus till exempel vid dosering av läkemedel som utsöndras via glomerulär filtration i njurarna. FASSkalkylatorn eller Internetmedicin-kalkylatorn bygger på Cockcroft Gault formeln och är skattad absolut GFR. För att använda formeln krävs kön, ålder och vikt. Vid farmakokinetiska studier används ofta denna formel och det kan vara en fördel att använda samma beräkning som användes för preparatet i fråga. Denna formel kan dock överskatta njurfunktionen, ursprungligen användes kreatinin enligt Jaffe-metoden men sedan 2000-talet används enzymatisk bestämning och det innebär att kreatinin numer är i medeltal 10 20 procent lägre. REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel 5

Relativ njurfunktion GFR ml/min/1,73m 2 Är kroppsytenormerat. Cystatin C egfr Är kroppsytenormerat ml/min/1,73 m 2. Mäts i plasma (mg/ml) och ger efter uträkning med en formel ett ungefärligt mått på njurfunktionen. Metoden kan skilja sig åt mellan olika laboratorier och är bäst för GFR 20 90 ml/min och oberoende av kroppskonstitutionen. Rekommenderas när muskelmassan kraftigt avviker till exempel vid anorexi och bodybuilding. Kan användas för barn. Steroidbehandling, thyroideadysfunktion och vissa maligna sjukdomar kan ge avvikande värden. e GFR MDRD ml/min /1,73 m 2 Den ger ett kroppsytenormerat värde och kräver inte uppgifter om patientvikt utan enbart kön, ålder och kreatinin. Vid provtagning beställes e GFR som utsvaras på labblistan. Om svaret ligger mellan 10 och 60 ml/min/1,73 m 2 utsvaras ett exakt värde. Men om svaret är över 60 ml/min/1,73 m 2 eller under 10 ml/min/1,73 m 2 utsvaras inget exakt värde. CKD-EPI är en av många MDRD-formler, den finns på hemsidan som alternativ, men det är inte den vi använder oss av. Hur ska vi använda de olika metoderna och formlerna? e GFR MDRD är ett bra verktyg för bedömning av njurfunktionen och en förstahandsmetod om inte muskelmassan kraftigt avviker från det som förväntas för kön och ålder. är lämpligt för uppföljning. kan användas för diagnos av kronisk njursvikt och stadieindelning enligt tabell, faktaruta 2. Cystatin C Cystatin C kan användas för diagnostik om njurfunktionen är normal eller lätt sänkt, även initialt vid en utredning. Därefter kan man fortsätta följa upp njurfunktionen med egfr. Om det är diskrepans mellan Cystatin C och e GFR rekommenderas iohexolclearance i första hand. Inför dosering av läkemedel som utsöndras via njurarna är det viktigt att känna till njurfunktionen. Vi har nytta av att känna till e GFR, och det kan ofta vara tillräckligt, men till de individer som har en avvikande kroppskonstitution rekommenderas i första hand absolut GFR enligt FASS formel www.fass.se/lif/ produktfakta/kreatinin.jsp. Får man mycket olika värden kan man komplettera med Cystatin C. Det finns en konverteringsformel för att få absolut GFR från e GFR MDRD och Cystatin C via Lunds universitet www.egfr.se. Vid cytostatikabehandling krävs iohexolclearance eller Cr- EDTA clearance för bedömning och dosering av läkemedel. Kostnadsaspekt egfr innebär inga extra kostnader men innebär än så länge manuell hantering av datatekniska skäl. e GFR < Cystatin C kostar 10 ggr mer < iohexolclearance kostar 10 gånger mer. Fakta ruta 1. Optimalt GFR Ålder år GFR ml/min/1.73 m 2 < 2 okänt 2 17 86 134 18 50 80 125 51 65 60 110 > 65 bör vara > 60 Faktaruta 2. CKD Stadieindelning kronisk njursjukdom % av befolkningen 3,3 3,0 4,3 0,2 0,1 CKD-stadie 1 2 3 4 5 CKD = Chronic kidney disease Det stora flertalet patienter med stadium 1 2 progredierar inte till mer avancerade stadier. Däremot ökar risken för kardiovaskulär sjukdom redan vid måttlig njurpåverkan. Om egfr > 60 ml: komplettera med U albumin/kreatininindex, om > 100 överväg remiss till njurmedicin. När remittera till njurmedicin? Om egfr < 30 ml/min och patienten är aktuell för aktiv uremivård. Läs mer: En SBU rapport är under utarbetande och publiceras sannolikt under året. Meddelande från Klinisk kemi CSK 3-2012 Njursjukdom Mild Moderat Avancerad Njursvikt Normalt GFR njurfunktions- njurfunktions- njurfunktionsnedsättning nedsättning nedsättning GFR (ml/min/1,73m 2 ) 120 90 60 30 15 Läkartidningen nr 7 2009 volym 106: Två artiklar; Välj rätt metod för beräkning av njurfunktionen Olof Heimburger och Peter Barany Lär känna din patients GFR Per Simonsson Gunilla Welander Ordförande, Läkemedelskommittén i Värmland gunilla.welander@liv.se 6 REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel

Biverkningar som rapporterats in till Läkemedelsverket 2011 Kom ihåg att rapportera in misstänkta läkemedelsbiverkningar! Både läkare och sjuksköterskor kan rapportera in. Information om hur man gör finns på Läkemedelsverkets webbsida, www.lakemedelsverket.se, Hälso- och sjukvård, Rapportera biverkningar (i sidan vänsterspalt). Hälso- och sjukvården rapporterar kontinuerligt in biverkningar till Läkemedelsverket. Dessa rapporter matas in i den svenska biverkningsdatabasen, Swedis. Under år 2011 rapporterade hälsooch sjukvården in 4919 rapporter. En bra biverkningsrapportering är nödvändig för att klargöra riskprofilen hos nya läkemedel när de har kommit i normalt bruk av patienter. För nya läkemedel ska alla biverkningar som inte står upptagna som vanliga eller mycket vanliga i produktinformationen rapporteras. För alla läkemedel gäller att allvarliga och oförutsedda biverkningar ska rapporteras liksom biverkningar som verkar öka i frekvens. Den som rapporterar in en biverkan behöver inte ta ställning till om det finns ett orsakssamband mellan läkemedlet och händelsen, utan det gör Läkemedelsverket. Vid bedömningen tas hänsyn till patientens sjukdom, intag av andra läkemedel samt tidsförloppen för intag och inrapporterad händelse. En enskild rapport kan inte användas för att dra direkta slutsatser om att ett visst läkemedel orsakat en viss biverkan eller ett dödsfall, utan ska ses som en pusselbit för att dra slutsatser om läkemedlets biverkningsprofil tillsammans med andra liknande rapporter, t.ex. från andra länder och resultat i vetenskapliga undersökningar. Inrapporterade biverkningar riket, 2011 Allvarliga biverkningar ej dödsfall (livshotande, nödvändiggör sjukhusvård, eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering eller medför missbildning): 1 995 rapporter Dödsfall: 101 rapporter Ej allvarliga biverkningar: 2 825 rapporter Mest rapporterade läkemedel med allvarliga biverkningar, riket Läkemedel Antal rapporter (% av allvarliga rapporter) Waran 153 (9) Pandemrix 138 (7) Enalapril 73 (4) Remicade* 58 (3) Enbrel* 42 (2) Trombyl 38 (1,8) Mabthera 34 (1,6) Humira 33 (1,6) Lyrica 31 (1,5) Diklofenak 27 (1,3) * Flertalet av inkomna rapporter för Remicade och Enbrel har skett via registeruppföljning i sjukvården inom ramen för ett särskilt projekt för registeruppföljning (ARTIS) med målet att registrera samtliga allvarliga biverkningar. Representerar en intensifierad spontanrapportering. Inrapporterade biverkningar Värmland, 2011 Totalt har 192 biverkningsrapporter skickats in från Värmland under år 2011. För 188 av dessa bedömdes samband mellan symtom och läkemedel troligt. Åtta dödsfall rapporterades in, varav sju bedömdes ha ett troligt samband med misstänkt läkemedel. Mest rapporterade läkemedel med allvarliga biverkningar, Värmland Läkemedel Antal rapporter Waran 12 Enalapril 9 Pandemrix 9 Lucentis 9 Infanrix Polio 5 Trombyl 4 Multaq 4 Simvastatin* 4 Claforan 4 Infanrix 4 Tetravac 4 Diklofenak 4 *Lipitor hade 3 biverkningsrapporter Vanligaste biverkningsdiagnoser, Värmland Biverkningsdiagnos Antal rapporter Exantem 15 Feber 13 Trötthet 11 Yrsel 11 Diarré 8 Illamående 8 Klåda 8 Kräkningar 8 Blödning cerebral 7 Stor lokal reaktion (> 5 cm i diameter) 7 100 av biverkningsrapporterna har kommit från Centralsjukhuset i Karlstad, 26 från Sjukhuset i Arvika och 19 från Sjukhuset i Torsby. Catrin Furster Apotekare, läkemedelsenheten catrin.furster@liv.se REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel 7

Saxat från Läkemedelsnytt nr 6 1 juli 2011, Läkemedelskommittén, Landstinget i Kalmar län är ett informationsblad för förskrivare i Värmland och kommer ut med sex nummer per år. Postadress Rekommenderat Landstingshuset 651 82 Karlstad Webbadress www.liv.se/lakemedel Redaktion Gunilla Welander 054-61 42 90 gunilla.welander@liv.se Susanne Carlsson 054-61 40 44 susanne.k.carlsson@liv.se Catrin Furster 054-61 42 86 catrin.furster@liv.se Tove Tevell 054-61 42 94 tove.tevell@liv.se Ansvarig utgivare Gunilla Welander Grafisk form Júlia Megyeri julia.megyeri@liv.se Tryck City Tryck i Karlstad AB Sol, svett och magsjukdomar ökar risken för biverkningar av läkemedel Akut njursvikt och elektrolytstörningar Vid akut vätskeförlust på grund av kräkningar, diarré, eller ökade svettningar (feber >38 C eller värmebölja) kan det vara klokt att göra tillfälligt uppehåll i behandlingen med flera läkemedel. Exempel på läkemedel som ökar risken för akut njursvikt och elektrolytstörningar: ACE-hämmare Angiotensinreceptorblockare (ARB), Diuretika NSAID (COX-hämmare) GLP-1-agonister (t ex Byetta, Victoza) Exempel på läkemedel som kan orsaka allvarlig hyponatremi och/eller SIADH (syndrome of inappropriate secretion of antidiuretic hormone): Diuretika (särskilt kombinationen tiazid plus amilorid). Desmopressin SSRI, SNRI och tricykliska antidepressiva Neuroleptika (haloperidol, risperidon, m.fl.) Tegretol (karbamazepin) Trileptal (oxkarbazepin) Tänk på att natriumvärdet kan falla kraftigt på några få dagar. Risk för akut konfusion och generella kramper! Exempel på substanser som kan orsaka hypokalemi: Diuretika (tiazider och loopdiuretika) Lakrits i höga doser (glycyrrhizin) Koffein i höga doser Risk för allvarliga hjärtarytmier! Exempel på läkemedel som ansamlas i blodet vid njursvikt, vilket kan leda till koncentrationsberoende allvarliga biverkningar: metformin laktatacidos glibenklamid hypoglykemi digoxin olika hjärtarytmier sotalol Torsades de pointes litium CNS-påverkan, arytmi, njurskada Fotosensitivitet Många läkemedel ökar risken för hudreaktioner vid exponering för solljus (även UV-ljus i solarier). Läkemedelsverket har mottagit rapporter om misstänkt läkemedelsutlöst fotosensitivitet för en rad olika läkemedel. De preparat som har misstänkts i minst 2 biverkningsrapporter under de senaste 5 åren är: NSAID (COX-hämmare): Zon gel och Orudis gel (ketoprofen) Voltaren gel (diklofenak) Voltaren (diklofenak tabletter) Diuretika och andra medel vid hjärtkärlsjukdom: Normorix mite (hydroklortiazid/amilorid) Esidrex (hydroklortiazid) Lasix Retard (furosemid) Ramipril (ramipril) Cozaar (losartan) Simvastatin Antibiotika och medel mot malaria: Doxyferm (doxycyklin) Avelox (moxifloxacin) Malarone (atovakvon + proguanil) Medel som påverkar CNS: Cymbalta (duloxetin) Zoloft (sertralin) Cipralex (escitalopram) Propavan (propiomazin) Lyrica (pregabalin) Champix (vareniklin) Glöm inte bort att rapportera läkemedelsbiverkningar! För innehållet ansvarar Ellen Vinge, ordförande i Läkemedelskommittén, Landstinget i Kalmar län. Läkemedelsnytt finns även på www.ltkalmar.se>läkemedel>läkemedelskommittén 8 REKOMMENDERAT NR 3 2012 www.liv.se/lakemedel