slutversion 1. Kunskaper Kartläggningen i förskoleklass vårterminen visar i svenska ett mycket positivt resultat i språkutvecklingsarbetet. Även kartläggningen i matematik visar också ett positiv resultat, några elever visar svårigheter i är de geometriska formerna kvadrat och rektangel. Alla elever i årskurs 1 har klarat målen i att läsa och skriva och alla elever klarar den muntliga delen i matematik och de flesta klarade den skriftliga delen i matematik. De flesta elever i årskurs 2 klarade målen i att läsa och skriva och matematik. I de nationella proven för årskurs 3 klarade stor andel av elever alla delprov i matematik, det är goda resultat i kommunjämförelsen. I de nationella proven svenska har flertalet av alla elever klarar alla delprov, vilket också är goda resultat i kommunjämförelsen. Det finns ett antal elever i årskurs 4 som just nu inte når kunskapskraven i samtliga ämnen, för övrigt är det få som ligger på en högre nivå än godtagbara kunskaper. Många av eleverna i årskurs 5 når nivån godtagbara kunskaper eller högre. Finns några få som har svårt att nå godtagbara kunskaper i ämnena. En tredjedel av årskurs 6 når en högre meritpoäng än 250. Men en fjärdedel når ej godtagbara kunskaper i många ämnen. På lågstadiet har studieron i klassrummen tidvis varit orolig. Under läsårets gång har det varit mycket in och utflyttningar i grupperna som har skapat orolig gruppdynamik. De elever i åk 4 som har studiehandling har under läsåret höjt sina resultat i samtliga ämnen. I klasserna har det pågått ett intensivt arbete tillsammans med EHT ( elevhälsoteamet) för att öka närvaron för eleverna, vilket följs upp regelbundet vid EHT möten varje vecka. Dessutom går EHT igenom alla frånvarorapporteringslistor en gång i månade då teamet bestämmer vidare åtgärder och detta arbete har gett ett positivt resultat. I åk 4 har läshastigheten och läsförståelsen ökat. Vilket kan bero på att eleverna haft läsning varje dag. I åk 5 har det förekommit individuella samtal där målen har tydliggjorts. Läsning har prioriterats. Problemlösning i grupp har ökat resultaten. Skolan har haft stora specialpedagogiska insatser under det gångna läsåret och kommer att fortsätta med de insatserna i klasserna. Dessa insatser har gjort att vi kunnat kartlägga och sätta in snabba insatser till de elever som behöver extra stöd och anpassningar för att möjliggöra ökad måluppfyllelse för dessa elever. Vi kommer i större utsträckning att synliggöra målen så att eleverna vet och förstår innehållet. De pedagogiska planeringarna ska framöver se likadana ut för åk 1-6 så att eleverna ska känna igen upplägget från lågstadiet till mellanstadiet, vilket vi hoppas på kan leda till högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Inför kommande läsår kommer slöjdgrupperna för åk 3 att vara mindre för att skapa bättre förutsättningar för eleverna. 1
Marieskolans utmaning är att bygga upp en studievana hos alla elever, vilket skolan kommer prioritera kommande läsår på olika sätt genom specialpedagogisk kompetens. Under läsåret har fritidsverksamheten arbetet fram en ny modell för att synliggöra målen för verksamheten samt göra det tydligare för både eleverna och personal vad eleverna lärt sig. Fritidspedagogerna går regelbundet igenom läroplanen för fritidsverksamheten vid planeringarna och kommer arbete mer med att medvetandegöra vad, hur och varför. Inför nästa läsår kommer fritidsverksamheten arbeta med hur man på bästa sätt får in det digitala på ett strukturerat och genomtänkt sätt. Verksamheten har tillgång till sex Ipad och dessutom har åk 4-6 eleverna egna, vilket är en bra utgångspunkt för att kunna fotografera, filma, guizza och prata om internet, sociala medier och värderingar. Verksamheten ska arbeta för att få bättre struktur på att skriva pedagogiska planeringar för verksamheten. Ett mål för kommande läsår är att skolans rektor kommer göra fler strukturerade och fokuserade verksamhetsobservationer för att stödja och utveckla pedagogerna. Rektor kommer också arbeta för att möjliggöra och inspirera pedagogerna att gör verksamhetsobservationer hos varandra, så att vi tillsammans tar ansvar och samarbetar för att elevernas lärande utvecklas så långt som möjligt utifrån deras egna förutsättningar. Skolans EHT kommer delta i SPSM ( Specialpedagogiska skolmyndigheten) distansutbildning Att höja skolans elevhälsokompetens ett processarbete för likvärdig utbildning som kommer pågå mellan 3 september 2018-14 juni 2019 som syftar till att öka förståelsen av den samlade elevhälsans gemensamma uppdrag. Kursinnehållet kommer utgå från styrdokumenten, samsyn och samverkan, styrning och struktur, arbetsverktyg för elevhälsan och det systematiska kvalitetsarbetet. 2. Normer, värden, trygghet och studiero Sammanställningen av elevenkäten visar på att de flesta elever känner sig trygga i skolan och de trivs och är nöjda med sina lärare. Eleverna upplever att rasterna har blivit tryggare. Men att många känner att de inte får den lugn och ro som behövs i klassrummet. Skolan har under hela läsåret arbetar mot nolltolerans, för att skapa en trygg skola och fritids för eleverna. Det har varit nolltoleransmöte med vårdnadshavare i samtliga årskurser med samma innehåll och upplägg under både höst och vår. Skolan har uppmuntrat vårdnadshavarna att delta i skolan under en eller flera dagar för att följa elevernas arbetsdag, vilket har gjorts av en del. I åk 4 har föräldrarna under vårterminen engagerat sig med egna möten för att på bästa sätt kunna hjälpa till med att öka studiero och trivsel för eleverna. Ett mycket gott samarbete mellan skola och hem har sedan många år funnits och 2
tillsammans har vi nu startat samarbete kring bemötande, respekt och nolltolerans av icke önskvärt beteende. Skolan har under vårterminen ökat antalet vuxna ute på rasterna vilket gjort att de små konflikterna har minskat och att pedagogerna kan förhindra eventuella större konflikter. Trygghetsteamet har arbetat förebyggande med arbetslagen och kommer fortsätta det påbörjade arbete kommande läsår. Till hösten kommer det att införas en ny rastaktivitet varje vecka, vilket vi hoppas ska minska oroligheter och konflikter under rasterna. Eftersom bollspel tenderar att skapa negativa händelser har skolan personal styrt lagindelning med mera då de spelar fotboll och det kommer vi fortsätta med. När eleverna ska spela boll ska det alltid finnas minst en vuxen vid planen eller med i spelet. I alla klasser kommer vi att göra nya grupper till de praktisk-estetiska ämnena inför höstterminen. Vid läsårsstart 18/19 kommer skolan starta upp fadderverksamhet mellan de olika årskurserna och stadierna, vilket vi hoppas kunna bidra till ökad ansvarskänsla för varandra. Skolan kommer med hjälp av skolans kurator arbeta med ett material och olika lektionstillfällen gällande Främjande och förebyggande arbete i skolan gällande likabehandling, diskriminering och kränkningar. utöver det som redan görs i klassrummet. Det finns ett framtaget material som är anpassat för åk F-6 som kan användas av skolans pedagoger och elevhälsoteam. Alla klasser från åk F-6 kommer ha ett visst antal lektioner per termin. En av skolans specialpedagog och kuratorn har gått kursen repulse under vårterminen 18. repulse är en strukturerad arbetsmetod för att lära eleven hantera och kontrollera olika tankar, känslor och beteende. De kommer under höstterminen arbeta med ett antal elever utifrån denna strukturerade arbetsmetod. Fyra fritidsavdelningar med egna lokaler har gjort miljön betydligt lugnare och med bättre resultat. Två fritidspedagoger per avdelning gör att man kan hantera eventuella konflikter och dela upp eleverna i mindre grupper för att öka tryggheten för eleverna. Fritidsverksamheten arbetar i enlighet med nolltoleransarbetet som hela skolan arbetar med för att trycka på vikten av att alla kämpar tillsammans mot en tryggare miljö. Under höstterminen 2018 kommer fritidsverksamheten arbete med en ny planerings- /schemamodell. Skolan har under vårterminen 2018 arbetat fram och tagit beslut om ny vision och nya mål samt sex ledstjärnor för verksamheten. 3. Elevernas delaktighet Målen kommuniceras tydligt för eleverna i varje årskurs. Eleverna utvärderar sin kunskapsutveckling regelbundet med pedagogerna, enkäten visar på att eleverna känner sig delaktiga. Eleverna vet också vad de ska kunna för att nå kunskapskraven. En stor del vet också hur de ligger till och vart de ska. När pedagogerna börjar ett nytt ämnesområde går de igenom den pedagogiska planeringen för området med eleverna. På så sätt är de delaktiga så de tillsammans bestämmer hur klassen och den enskilde eleven ska nå målen. För att minska konflikter vid olika spel har eleverna varit delaktiga i att ta fram gemensamma regler. 3
Lärarna kommer näst läsår arbeta för att bli ännu tydligare med vad det är som eleverna kan påverka och på vilket sätt och vad det innebär. Personalen på fritidsverksamheten börjar terminen med att fråga eleverna vilka aktiviteter de vill ha under kommande veckorna. Verksamheten har månadsmöten där eleverna får utvärdera och diskutera aktiviteter. Pedagogerna tycker det är viktigt att prata med eleverna om vad delaktighet innebär och vad man kan bestämma. Pedagogerna låter eleverna välja om de vill vara med på aktiviteterna eller hitta på egna, där hjälper pedagogerna eleverna till delaktighet. Under hösten 2018 ska pedagogerna arbeta fram en plan för hur verksamheten kan höja resultatet på känslan av delaktighet. 4
Tabell bilaga Observera: om uppgiften baseras på färre än 10 elever visas **. Tabell 1 Läsning åk 1 Andel elever som nått läsmålet Flickor Pojkar Totalt Andel elever 100 % ** 100 % Tabell 2: Nationella prov åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på respektive delprov Matematik Flickor Pojkar Totalt Muntlig kommunikation 100 % 100 % 100 % Statistik, sannolikhet och kominatorik 100 % 100 % 100 % Förståelse för räknesätten 93,3 % 88,2 % 90,6 % Symmetri, massa och enkla problem 100 % 94,1 % 96,9 % Enkla problem 100 % 82,4 % 90,6 % Skriftliga räknemetoder 93,3 % 94,1 % 93,8 % Skriftliga räknemetoder 100 % 82 % 90,6 % Uppdelning av tal, bråk, likhetstecknets innebörd 100 % 76,5 % 87,5 % Huvudräkning och likhetstecknets betydelse 100 % 88,2 % 93,8 % Svenska Flickor Pojkar Totalt Tala: Muntlig uppgift 100 % 100 % 100 % Läsa: Berättande text 100 % 85,7 % 93,1 % Läsa: Faktatext 100 % 78,6 % 89,7 % Läsa: Enskild högläsning 100 % 93,3 % 96,7 % Läsa: Enskilda textsamtal 100 % 93,3 % 96,7 % Skriva: Berättande text 100 % 80 % 90 % Skriva: Stavning och interpunktion 100 % 93,3 % 96,7 % Skriva: Faktatext 100 % 100 % 100 % Svenska som andra språk (SvA) Flickor Pojkar Totalt Tala: Muntlig uppgift - ** ** Läsa: Berättande text - ** ** Läsa: Faktatext - ** ** Läsa: Enskild högläsning - ** ** Läsa: Enskilda textsamtal - ** ** Skriva: Berättande text - ** ** Skriva: Stavning och interpunktion - ** ** Skriva: Faktatext - ** ** 5
Tabell 3: Betyg åk 6 Andel elever betyg A-E Genomsnittligt betygspoäng Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild ** ** 100 % ** ** 12,1 Engelska ** ** 83,3 % ** ** 12,2 Hem- och konsumentkunskap ** ** 76,5 % ** ** 11,9 Idrott och hälsa ** ** 76,5 % ** ** 11,9 Matematik ** ** 83,3 % ** ** 11,7 Musik ** ** 100 % ** ** 14,0 Biologi ** ** 76,5 % ** ** 11,2 Fysik ** ** 82,4 % ** ** 12,2 Kemi ** ** 70,6 % ** ** 10,9 Geografi ** ** 94,1 % ** ** 14,1 Historia ** ** 70,6 % ** ** 11,2 Religion ** ** 82,4 % ** ** 12,4 Samhällskunskap ** ** 76,5 % ** ** 12,8 Slöjd ** ** 100 % ** ** 13,8 Svenska ** ** 82,4 % ** ** 12,1 SvA - ** ** - ** ** Teknik ** ** 76,5 % ** ** 11,2 Flickor Pojkar Totalt Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ** ** 63,2 % Tabell 4: Nationella prov åk 6 Andel elever med betyg A-E Flickor Pojkar Totalt Engelska ** ** 87,5 % Matematik ** ** 64,7 % Svenska ** ** 87,5 % SvA - ** ** Tabell 5: Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 6 Antal elever med provbetyg och terminsbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg jmf med provbetyget Lägre Lika Högre Engelska 16 6,3 % 87,5 % 6,3 % Matematik 17 0 % 29,4 % 70,6 % Svenska 16 0 % 75 % 25 % 6
SvA 1 ** ** ** Tabell 6: Elevenkäten elevernas trivsel och trygghet åk 3-6 Andel stämmer inte alls/ Stämmer ganska dåligt Andel stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Jag känner mig trygg i skolan ** ** ** 94,6 % 93,6 % 94 % Jag trivs i skolan ** ** ** 94,4 % 95,7 % 95,1 % Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Det är lugn och ro i klassrummet Jag får vara med och påverka i skolan ** ** 11,9 % 83,8 % 91,5 % 88,1 % 27 % 21,3 % 23,8 % 73 % 78,7 % 76,2 % ** ** ** 91,9 % 93,5 % 82,8 % ** ** ** 91,9 % 97,9 % 95,2 % 69,4 % 78,7 % 74,7 % 30,6 % 21,3 % 25,3 % ** ** 19 % 75,7 % 85,1 % 81 % Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ** ** ** 83,8 % 97,9 % 91,7 % Om totala andelen inte blir 100 % beror detta på att alla elever inte besvarat den specifika frågan. 7