Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mitt

Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mitt Landsbygdskonferens Höga Kusten Kramfors 16-17 oktober 2014 Text: Sofia Sollén-Norrlin Agronomstudent inriktning landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet

Innehåll Bakgrund... 1 Inledning... 1 Lärande dialog för landsbygdsutveckling... 1 Stötta entreprenörskap på den nationella nivån... 3 Stötta entreprenörskap på den kommunala nivån... 3 Landsbygdskonferens Höga Kusten... 5 Introduktion... 5 Entreprenörskap och nytänkande verksamheter... 6 Lokal unik mat: utblick på internationella trender... 7 Utmaningar i skogens och matens värdekedjor... 7 Potentialen i besöksnäringen: Att bygga genom samverkan... 8 Miniseminarier... 9 Vad tar vi med oss? dag två med Nätverksträff Region Mitt...10 Sammanfattning och syntes...12 Att läsa vidare: länkar och tips för kunskap om landsbygden...13 Bilaga 1. Deltagarförteckning Nätverksträff Region Mitt...14 Bilaga 2. Samtliga kommentarer från post-it lappar med deltagarnas intryck och tankar från Landsbygdskonferens Höga Kusten 2014...15 Omslag: smågruppsdiskussioner vid nätverksträff Region Mitt, respektive avtackning av miniseminarieledare under Landsbygdskonferens Höga kusten. Foto: Sofia Sollén-Norrlin

Bakgrund Sedan 2012 har Landsbygdsnätverket tillsammans med Nätverket för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser, i samverkan med Jordbruksverket och SLU, bjudit in till nationella, regionala och virtuella träffar för landsbygdsutvecklare i offentlig verksamhet under samlingsnamnet Jag, landsbygdsutvecklare! 1. Syftet med nätverksträffarna är att få inspiration, diskutera och utbyta erfarenheter. Temat för årets träff med Region Mitt var Hållbar landsbygdsutveckling - entreprenörskap som drivkraft och hölls även detta år i samband med Landsbygdskonferens Höga Kusten, i år arrangerad i Kramfors den 16-17 oktober. Denna rapport är en sammanställning av vad som sades på den regionala landsbygdsnätverksträffen tillsammans med en kort sammanfattning av teman från landsbygdskonferensen. Inledning Andreas Gylling, från Kramfors kommun och samordnare för Region Mitt, inleder träffen och hälsar alla välkomna med att kort presentera den stödjande och erfarenhetsutbytande funktionen med regionala nätverk precis som det nationella nätverket för landsbygdsutvecklare och de virtuella tankesmedjorna. De flesta av de tjugotal deltagande landsbygdsutvecklarna som närvarar har någon erfarenhet sedan tidigare av nätverksträffarna, men det blir också tydligt att de inte självklart träffas eller känner varandras arbeten närmare, något som också lyfts under presentationsrundan som en positiv möjlighet med denna träff. Andreas tipsar om den kunskapsbank som finns med Kommunala landsbygdsstrategier som nås via länken Jag, landsbygdsutvecklare! i Tips att läsa vidare, nedan sidan 13. Alla uppmanas också att ansluta sig till den slutna Facebook-gruppen Landsbygdsutvecklare på kommuner, region och länsstyrelser. Andreas lämnar sedan över till Leif Stenberg från Idéforum. Lärande dialog för landsbygdsutveckling Leif inleder med att trycka på att mycket av arbetet med landsbygdsutveckling handlar om möten mellan människor, varför kommunikation blir viktigt. Utvecklingsarbete är inte enkelt, behöver skapas svar som inte finns färdiga på förhand. Komplexa frågor kräver sökande kommunikation för att ingen ska vinna eller förlora utan hamna i en gemensam slutsats, i idealfallet. Under konferensen och nätverksträffen uppmanas alla därför fokusera på hur vi kan skapa dialog istället för diskussion. Dialog = fritt meningsutbyte (dia logos). 1 Läs mer på Landsbygdsnätverkets hemsida http://www.landsbygdsnatverket.se/huvudomraden/omnatverket/arbetsgrupper/k ommunalalandsbygdsutvecklare.4.449e88113dc95b78dc80001261.html 1

Men hur skapar vi det? Många nickar igenkännande åt beskrivningen av komplicerade bygdegårdsmöten när motstridiga åsikter hänger i luften redan innan mötet börjar. Leif menar att 80 % av problem i grupper handlar om brist på öppenhet. Processa öppenhet behöver få ta tid, men innebär också att lyfta saker som ses som självklara sanningar. Många gånger kanske vi antar att något är på ett visst sätt utifrån ett vanemässigt tänkande. För att komma ur det linjära/vanemässiga tänkandet det skapar och hamna i ett mer cirkulärt tänkande behöver vi ställa konstruktiva frågor till oss själva och varandra. Kanske är frågan hur vi använder resurser mer relevant än att fundera över vad vi har eller inte. Skillnaden mellan diskussion och dialog är just det att en dialog strävar efter en ny gemensam lösning medan en diskussion handlar om att vinna argument, där vi är mycket mer vana att träna på det senare. Involve me and I learn, involvera mig och jag lär, är ett förhållningssätt som bygger på insikten att genom deltagande snarare än passivt lyssnande eller utlärning i traditionell mening skapas ett lärande som förändrar i grunden. Utifrån detta uppmanade Leif alla att prova att testa ett mer dialogbaserat förhållningssätt under kommande två dagars konferens genom att ställa cirkulära frågor till varandra. Hur tänker du då? Hur påverkar det här dig? Finns det andra sätt att se på det här? Vilken skillnad vill du se med det här? Från presentation av Leif Stenberg, Idéforum utbildning AB 2

Stötta entreprenörskap på den nationella nivån Magnus Nordgren från Jordbruksverket sammanfattar några av de aspekter som man på nationell nivå kan arbeta med när det gäller att stötta entreprenörskap: - Vikten av att öka kunskap och insikt hos politiker och tjänstemän om företagares faktiska förutsättningar, drivkrafter etc. för att ändra attityder och förhållningssätt generellt. Både beställar- och utförandekunskap behöver stärkas när det gäller de speciella förutsättningarna för landsbygdens entreprenörer. - All utbildning på alla nivåer bör genomsyras av lösningsinriktat förhållningssätt och nytänkande, vilket är grunden för entreprenörskap. - Inför en metod att entreprenörskapssäkra beslut inom departement och myndigheter. Då skulle det gå att se hur beslut kan påverka entreprenörer, och utifrån den kunskapen vidta åtgärder med syfte att motverka negativa effekter. - Se över och strukturera de statliga resurserna som är avsedda för kapitalförsörjning för företag. Speciellt för vår målgrupp: småföretagare med verksamhet på landsbygden. Det är också viktigt att det finns tillgång till finansiering under ett företags alla olika utvecklingsfaser. Under diskussionen lyftes frågan om politiker verkligen behöver eller ens bör ha så mycket kunskap, kan det vara bättre om de inte tror att de har det utan hellre ha förtroende för att vi som tjänstemän har kunskapen? Stötta entreprenörskap på den kommunala nivån Örjan Wiklund från Ragunda kommun ger några perspektiv på hur de på den kommunala nivån kan arbeta för att främja utvecklingen på landsbygden genom entreprenörskapssatsningar. En första viktig punkt är att mottagandet av nya företagare är viktigt, att se till att det direkt blir en bra känsla vid första kontakten så att de känner att kommunen vill ha dem där och kan hjälpa till om det behövs. Både för att få företag att komma, men också stanna och fortsätta. Ett par uppskattade verksamheter de bedrivit är att ha frukostmöten ute hos företagen själva, samt riktade aktiviteter för kvinnliga företagare, där det kom dubbelt så många som förväntat till första träffen. En av de största utmaningarna de ser är hur kommunen kan stötta äldre företagare i den ofta både krångliga och känsliga frågan om generationsskifte i företaget. En annan utmaning är även hur kommunen kan stötta de som vill få fart i ett mindre företag för att kunna växa och ta steget att anställa. Där har seminarier om marknadsföring, finansieringsformer, nytänktande och nya produkter och teknik samt studieresor till inspirerande entreprenörer i andra kommuner eller regioner visat sig uppskattat. En aspekt att komma ihåg här är dock att alla inte vill växa, för de 3

flesta småföretagare är företaget ett sätt att kunna hålla på med och leva på det en gillar, inte att bli stor och anställa. Men för de som vill behöver det finnas en idé och support för. Avslutningsvis är det viktigt att ha kul som landsbygdsutvecklare också och att omge sig med personer som stärker ens idéer, både genom kritiska frågor som uppmuntran. Vi skrattar mycket i kommunen, fast vi får mycket skäll 2 Med de positiva orden avrundades första delen av Region Mitts nätverksträff, till förmån för att kunna delta på den anslutande Landsbygdskonferens Höga Kusten under två dagar. Nedan följer en kort sammanfattning av de olika föredrag och diskussioner som förekom där, följt av den andra delen av nätverksträffen med Region Mitt, som byggde på vad deltagarna tar med sig från de olika konferensinslagen. 2 Örjan Wiklund 4

Landsbygdskonferens Höga Kusten Representanter från Kramfors kommun välkomnade och stod för värdskapet under denna två dagars konferens som hade mycket fokus på entreprenörskap och besöksnäringens roll för landsbygdsutveckling. Leif Stenberg bjöds in för att mötesunderlätta och inspirera till dialog i kommunikation under de olika mötena och föredragen på konferensen utifrån konceptet om lärande dialog som beskrivet ovan (se rubriken Lärande dialog för landsbygdsutveckling ). Introduktion Mycket av kommunikation, betonar Leif vidare, består inte av ord utan tystnad och att lyssna, och kanske är det precis då det händer. Vi är bra på att spåna idéer men kanske behöver vi träna mer på att reflektera och flytta fokus från brainstorming till brainstilling för att hitta djupet i ett möte, samtal eller tankeutbyte. Vad pratar vi om, och finns det underliggande saker som vi inte har pratat om? Risk för generaliserade sanningar och att grupptrycket leder riktningen, folk följer med strömmen istället för att ifrågasätta om vi inte skapar ett reflekterande förhållningssätt som behövs för att skapa nya idéer och metoder, eller med andra ord: för att skapa ett entreprenöriellt förhållningssätt. Frågan väcks om ett behov av att hitta ett svenskt ord för brainstilling. Olika ord florerar men lämnas vid en konsensus om att hjärnstillhet inte är optimalt men kanske minst dåligt. Det handlar i det yttersta om att försöka möjliggöra för fler av alla de tankar vi tillsammans bär på att bli hörda. Varje person tänker cirka 30 000 tankar på en dag, vilket med 100 personer på en konferens ger 3 miljoner tankar! Alla de nära 100 deltagarna uppmanades skriva upp sina viktigaste intryck och tankar att ta med sig för sitt vidare arbete på utdelade post-it lappar löpande under konferensen. Lapparna samlades in efter konferensens slut och nedan återges de viktigaste av deltagarnas tankar och reaktioner under konferensens gång i form av ett så kallat ordmoln. Se även bilaga 2 för alla kommentarer så som de skrevs på lapparna. 5

Ordmoln av intryck och tankar från deltagarna på Landsbygdskonferens Höga Kusten 2014. Kommentarerna avspeglar i stort de många föredrag och diskussioner som förekom under konferensen och det går också att konstatera att deltagarna i stort var inspirerade och nöjda med dagarna. Nedan återges kort vad de olika konferensinslagen förmedlade under några olika centrala teman. Entreprenörskap och nytänkande verksamheter Namnet Susanne förekom i många kommentarer och speglar en inspiration och energi som förmedlades i och med det första föredraget. Susanne Liljenberg betecknar sig själv som serieentreprenör och har startat flertalet företag och projekt, framförallt i Stockholm och på Gotland. Det tydliga fokus på vikten av att inte krångla till det utan att det med en idé och vilja går att med väldigt enkla medel skapa ett tydligt varumärke och nyskapande verksamheter som hon förmedlade följde med under hela konferensen. En slutsats från deltagarna var att: detta sätt att tänka kring företagande och nya verksamheter går att applicera var som helst, också på landsbygden! Det andra föredraget tog deltagarna med till ett lokalt exempel på nyskapande verksamheter. Hugo Wikström från det Härnösandsbaserade företaget Algkraft delade med sig av erfarenheter från att starta upp och försöka leva på odling av alger för biomassa. Fördelarna med alger är många och de långa dagarna om sommarhalvåret i norra Sverige är med sådana här verksamheter en stor fördel, det blir väldigt effektivt att odla alger under de 6 månader det går. Förutom inspiration om nya hållbarhetslösningar och tekniska framsteg var en slutsats från presentationen om Algkraft även hur viktigt det är för denna slags 6

verksamhet med en närhet till den senaste forskningen på området och att entreprenörer inte måste sitta på all kunskap själva. Lokal unik mat: utblick på internationella trender Konferensen hade även internationella inslag, bland annat i form av Andrea Bertucci från Italien och Slow Food-rörelsen som gav många idéer om hur vi kan värdesätta den lokala och unika maten som en viktig del av kultur- och även naturupplevelser. Den lokala maten som en viktig del av besöksnäringen betonades även av Anna Ottosson som bidrog med inspiration från USA om de senaste mattrenderna där entreprenöriella bönder, kockar och matbutiker har kunnat skapa stort mervärde i det väldigt lokala. Mat med fokus på lokal matproduktion och olika hälso- och miljöaspekter är en av de hetaste trenderna generellt vilket öppnar för ökande möjligheter när det gäller matturism såväl som lokal livsmedelsproduktion och förädling. Yeo Valley 3 reklamfilm med unga hippa lantbrukare som hjältar, lyftes av Anna som exempel på nya stora trender inom lokalmatskonsumtion och synen på bönder och landsbygd i USA. Utmaningar i skogens och matens värdekedjor Men finns det begränsningar i hur mycket vi kan utveckla verksamheter inom lokal livsmedelsproduktion? Anders Bosenius visade utifrån erfarenheter från både skogs- och jordbrukssektorn på en utmaning när det gäller produktutveckling av landsbygdens resurser, som han kallar för en okänd naturlag i skogens och matens värdekedjor. Eftersom såväl träprodukter som livsmedelsproduktion består av s.k. divergerande produktflöden; från en grundprodukt/resurs (ett träd eller ett djur t.ex.) fås ett flertal olika produkter. Detta innebär bland annat att om efterfrågan ökar på en av slutprodukterna så bildas oundvikligen lika mycket mer av alla de andra produkterna som också fås i processen, och produktionskostnaderna ökar. Det är alltså inte alltid så att ju mer vi producerar desto billigare blir produktionen, utan marginalkostnaden ökar om inte avsättningen och betalningen för alla slutprodukter går att öka samtidigt. Detta stoppar ofta en utökad verksamhet vad gäller livsmedelsföretag, 3 Se You Tube videon på http://www.youtube.com/watch?v=eohauvbuv4o 7

och kan om man inte ser till lönsamheten i hela produktmixen göra produktutveckling olönsam i till exempel ett slakteri eller ett sågverk. Anders menar därför att det är viktigt att vi synliggör detta potentiella hinder när vi funderar över hur lokala värdekedjor för mat kan stärkas och fungera som utvecklingsfaktor. Sammanfattningsvis; vi behöver utveckla alla olika produkter i kedjan för att skapa lönsamhet, om dessa synliggörs och faktiskt utvecklas finns stor potential till utveckling av nya verksamheter. Potentialen i besöksnäringen: Att bygga genom samverkan Kommuners möjligheter till att stödja entreprenörskap inom besöksnäringen fokuserades vidare av Björn Arvidsson från företaget Razormind som genomfört en studie om möjliga infrastruktursatsningar för besöksnäringen på landsbygden i Örnsköldsviks kommun 4. De metoder och verktyg som de funnit tillämpbara kan fungera som stöd för andra kommuner och en viktig slutsats som förmedlades var vikten av symbios mellan de olika utvecklingsområdena digital tillgänglighet, entreprenörer och historian. Källa: Visit Västernorrland och Razormind, juni 2014 Björn belyste också vikten av omvärldsanalys och nytänkande om vad besöksnäring är och vilka mänskliga kapital som verkligen finns på landsbygden. Människor med koppling till en bygd är ofta många fler än vad som syns i befolkningsstatistiken. Globalt bor 52 % av världens människor i städer, men de allra flesta arbetar idag på en plats där de inte är uppvuxna eller härstammar ifrån särskilt långt tillbaka. Vanligaste reseanledningen i världen är därför att åka hem och hälsa på. Hur tar vi tillvara dessa människor i landsbygdsutvecklingssatsningar? 4 Se rapporten på http://www.visitvasternorrland.nu/wp-content/uploads/2014/08/turistiskinfrastruktur-p-landsbygden-11jun-2014-slutrapport.pdf 8

Vidare visade Peter Holmquist, nytillträdd VD för utvecklingsbolaget för Höga Kusten, hur samordning mellan kommuner för att främja landsbygdsutveckling genom satsning på turism- och besöksnäring drivs samordnat. Optimismen är stor kring de möjligheter som finns i Kramfors, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik tillsammans, möjligheter som är snart sagt omöjliga att utveckla var för sig i varje kommun men blir möjliga genom samarbete. Det går inte att marknadsföra Ö-vik eller Kramfors, men det går att marknadsföra Höga Kusten, sammanfattade Peter det med. En viktig gemensam nämnare och slutsats från konferensen är just vikten av ökad samverkan kommuner emellan. Samverkan kring utvecklingssatsningar på flera områden ses som en nyckel för utveckling inom flera sektorer, förutom turism- och besöksnäring nämndes även initiativ inom serviceområden som skolor och utbildningsutbud. Miniseminarier Under konferensen hölls miniseminarier på följande teman: Ta-sig-församhet med Maria Melander och Rigmor Strömberg från Idéverkstan i Kramfors. Om hur det går att utveckla och förstärka entreprenöriella förhållningssätt och förmågor hos barn och unga. Eldsjäl och entreprenör: Box Whiskey. Thomas Larsson delade sina erfarenheter av att skapa ett nytt företag i en ny bransch. Att växa på bredden: Urkult. Terez Bergfeldt och Linda Isaksson delade erfarenheter av att på ideell grund bygga en växande organisation hållbart. Inflyttad entreprenör och bredband utan fiber. Xander Vos och Robert Boyd delade sina perspektiv på entreprenörskap ur ett europeiskt perspektiv och marknadsförde sin innovation Two way Satellite Internet. Eldsjäl och entreprenör: Thorsten Laxvik. Thorsten är vd för Rafnaslakt och snart AB 1929, om vikten av lokal demokrati och tillit för att bygga företag såväl som samhällen. 9

Bild från miniseminarium med Idéverkstan. Vad tar vi med oss? dag två med Nätverksträff Region Mitt Under Nätverksträffens andra del delades deltagarna in i tre mindre grupper för att diskutera vilka nya insikter tar vi med oss från dessa dagar om hur vi kan stötta entreprenörskap på landsbygden samt hur konkret vi jobbar vidare nu. De viktigaste insikterna att ta med sig kan sammanfattas i följande framgångspunkter för att stärka entreprenörskap på landsbygden: - Våga tro att allt är möjligt! även som tjänsteman/kvinna. - Förbättra den digitala tillgängligheten, syns du inte på Googles kartfunktion i folks smartphone så finns du inte. - Tänk stort och samverka utanför kommungränsen. - Entreprenörskapssäkra beslut på alla nivåer, både bland tjänstemän och bland politiker. Hur detta ska göras eller vad det konkret innebär är ett ämne för vidare undersökning och diskussion. - Möta nya målgrupper, inte bara underlätta för de som redan är verksamma i kommunen utan även de som potentiellt skulle kunna bli det eller flytta in. Finns det en möjlig motsättning här? - Det offentligas roll: leda/utveckla/möjliggöra och engagera, inte göra. - Viktigt med det första bemötandet och en bas av service nära medborgarna. För det vidare arbetet framåt konstateras att entreprenörer och entreprenörskapsfrämjande satsningar inom offentlig service aldrig är isolerade från andra aktörer eller satsningar. Viktigt med samordning och att fortsätta diskutera dessa teman tillsammans med andra teman, genom de nätverksmöten, tankesmedjor och så vidare som arrangeras inom det gemensamma arbetet i Jag, landsbygdsutvecklare!. 10

Magnus Nordgren från Jordbruksverket påminde vidare om den nationella träffen som hålls den 11-12 mars 2015 på Quality Hotel, Arlandastad, samt kommande virtuella tankesmedjor, där teman sätts av deltagarna själva. Utöver den nationella träffen arrangeras även ett antal regionala träffar runt om i landet; Uppsala och Jönköping under hösten och Boden och Karlstad under våren 2015. Tre teman som förslogs att ta med och diskutera vidare på den nationella träffen var Serviceplaner, Bostadsfrågor och Attityder och värdegrund. 11

Sammanfattning och syntes Viktiga återkommande teman under såväl konferensen som nätverksträffen i relation till entreprenörskapssatsningar för landsbygdsutveckling var framförallt följande: - Samverkan mellan olika kommuner och regioner. En av de återkommande diskussionerna under dagarna handlar om vilka möjligheter till synergieffekter och effektiv resursanvändning det finns genom att samverka mellan kommuner. Många förutsättningar är samma och service- och infrastrukturbehovet för en entreprenör slutar oftast inte vid kommungränsen. - En stor potential, förutom de befintliga möjligheterna i de idag boende och verksamma på landsbygden, finns i hemvändare, andra inflyttande och sommarboende. Besöksnäringen innebär en möjlighet för landsbygden utöver de som redan bor och verkar där. En möjlighet som inte bara handlar om turism utan även om de visstidsboende eller deltidsengagerade som visat intresse för bygden genom att skaffa sommarhus eller genom att ha kvar starka familjeband. - Vad behöver nya målgrupper; inflyttade eller ännu icke verksamma potentiella entreprenörer? Kanske är det så att vi fastnat i tankemönster om vad som är företagsutveckling och entreprenörskap och skapat servicefunktioner som främst främjar dem som redan är verksamma idag? Dels identifieras här ett behov av att hitta vad nyinflyttade, eller potentiellt inflyttningsintresserade existerande eller dolda entreprenörer behöver för att kunna etablera sig, men även vad redan verksamma behöver för att utveckla eller vilja utveckla verksamheten vidare. Slutligen konstateras att det är viktigt att fortsätta utveckla nätverken av landsbygdsutvecklare, dessa mötesforum fungerar som en viktig resursgrupp för alla som arbetar konkret med landsbygdsfrågor. Nästa Landsbygdskonferens Höga Kusten hålls i Örnsköldsvik 2015. Anteckningar från en av gruppdiskussionerna under nätverksträffen dag 2. 12

Att läsa vidare: länkar och tips för kunskap om landsbygden Nedan flöjer några tips på andra aktuella kunskapskällor kring landsbygdsfrågor, tipsade av Magnus Nordgren från Jordbruksverket. Jag, landsbygdsutvecklare! På Landsbygdsnätverkets hemsida finns information om nätverket för landsbygdsutvecklare på kommuner, regioner och länsstyrelser, Jag, landsbygdsutvecklare! : http://www.landsbygdsnatverket.se/huvudomraden/omnatverket/arbetsgruppe r/kommunalalandsbygdsutvecklare.4.449e88113dc95b78dc80001261.html Frågan kom upp på slutet av nätverksträffen om vad för forsknings- eller kunskapsunderlag som finns kring landsbygdsutveckling i allmänhet och entreprenörskap kopplat till det i synnerhet, på nationell nivå. Magnus Nordgren poängterar att Jordbruksverket inte bedriver någon egen forskning, även om de arbetar med olika utredningar och rapporter. Men de har tät kontakt och samarbeten med universitet och forskare i olika frågor och tipsar bland annat om några sidor som återges nedan. Detta är några exempel, för mer information och tips kontakta gärna Magnus på magnus.nordgren@jordbruksverket.se Allt om landet Allt om landet är en webbpublikation som samlar kunskap om Sveriges landsbygder. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/forskningochkunsk ap/alltomlandet.4.2ae27f0513e7888ce228000125.html Den nygröna människan en översikt av landsbygdens status i förändring forskare Sofia Ulver http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/landsbygdenberatt ar/gastkronikoren/gastkronikorforskare/2010/sofiaulver.4.6fe5f32113803ee61f78000790. html Konferensen 250 möjligheter http://www.250mojligheter.se/ Staden är norm i nationella styrdokument http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2014/stadenarnorminatio nellastyrdokument.5.724b0a8b148f52338a31930.html Var tredje lokalredaktion har lagts ner på tio år http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2014/vartredjelokalredakt ionharlagtsnerpatioar.5.37e9ac46144f41921cd3567e.html 13

Bilaga 1. Deltagarförteckning Nätverksträff Region Mitt Deltagare Andreas Gylling Anna Molin Anna-Märta Johansson Barbro Björklund Henrik Olsson Ingrid mars Johan Frykland Jonas Larsson Katja Östman Kerstin Kårén Lars Sjödin Lena Kansbod Lena Lindström Magnus Nordgren Malin Fjellgren Niklas Ödlund Olle Persson Sarita Sandström Sofia Sollén Norrlin Susanne Vinderå Örjan Wiklund Organisation Kramfors kommun Länsstyrelsen Västernorrlands län Ragunda kommun Nordanstigs kommun Härnösands kommun Östersunds kommun Härnösands kommun Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Hushållningssällskapet Landsbygdsrådet Kramfors kommun Ludvika kommun Örnsköldsviks kommun Jordbruksverket Härjedalens kommun Sollefteå kommun Hudviksvalls kommun Svalans resor/stiftelsen Mannaminne SLU Coompanion Västernorrland Ragunda kommun 14

Bilaga 2. Samtliga kommentarer från post-it lappar med deltagarnas intryck och tankar från Landsbygdskonferens Höga Kusten 2014 Vad är grundsyftet varför finns vi till vad är kärnan i uppdraget? Bra fråga oavsett om det är ett mindre företag, en stor organisation eller ett projekt Ny kunskap om algodling och dess användningsområden Galenskaper räddar även landsbygden URKULT Ideellt arbete som bygger på lust, glädje och gemenskap. Drivs eldsjälen av bekräftelsebehov? I så fall, vad innebär det? Glädje. Våga. Algkraft. Hoppfullt. LEVA/Granit. Hjärtat med, inspirerande, fantastiskt naturlig. Energin hos en serieentreprenör ha kul! Gör det enkelt! Att söka möjligheter i vår närhet (Alger) där vi minst anar att de finns. Att stanna upp för reflektion. Bygga in farthinder i våra processer. Tänk efter före! God mat! Nya kontakter! Nipakademin. Bygga varumärke! Allting går att förverkliga våga! Se möjligheter ZEBRA affärsidé God mat De flesta drömmar kan bli verklighet! Brinnande entreprenörer Susanne Inspirerande. Våga satsa utan att allt är för tillrättalagt. Tro på dig själv. Lev din dröm. Varumärket varför vi finns till. Vad jobbar vi för? Drömbild. Målbild framför oss vad vi vill uppnå. Vad jobbar vi för?! Algkraft gav tro på att det finns en lösning inom rätthåll, för framtidens energibehov! En bra förebild för solidaritet. Algkraft. Nytt. Spännande. Framtid. 15

Box Inspiration. Var inte rädd att ge dig in i en bransch du inte har erfarenhet av. Man kan alltid lära. Andrea intressant med internationell föreläsare, kultur. Mångfald. Härligt med inspirerande entreprenörskap redan i förskolan och involvera näringslivet. Tack vare Susanne L föll många bitar på plats för mitt eget företag. Otroligt inspirerande! Lusten vilar aldrig. Om vikten av att känna glädje och inspiration inför det jag gör. Idéverkstans fokus på att utveckla barn och ungas entreprenöriella förmågor. Alger. Foder, hälsokost. Kostnadseffektivt sätt. Kul att möta människor från andra verksamheter än där jag jobbar. Öppna upp arbetsgruppsmöten. Oj, jag skulle ha köpt två flaskor box! Finns mycket inspiration att hämta. Använd din energi! Miljön föder eller motverkar entreprenören. Man behöver modet att prova även om vägen framåt inte är tydlig. Alger. Möjligheter att odla vegetabiliska oljor i hela landet. Susannes entusiasm och förmåga att göra det möjligt! Urkult hur fortsätta utan att bli för stor? KUL PÅ JOBBET. Skratta med inte åt någon. Drivkraften hos en entreprenör! Hur kan vi underlätta för entreprenören? Bra med lokala råvaror i lunch, mellanmål, middag men var kom råvarorna från under lunch torsdag? Länsstyrelsens vilja till att ödmjukt ta till sig erfarenhet från fältet Allt är möjligt om man vill Brainstilling. Idag har vi i det närmaste obegränsad tillgång till information. Det som saknas är tid till reflektion. Vad driver en entreprenör? ha koll på livet då kan man laja. Gäller både det privata och yrkesmässiga Att våga. Ingenting är omöjligt. Samverkan. Entreprenörskap i tidig ålder, enormt viktigt. Se möjligheter. Våga ta steget. Föra dialog. För att lyckas behöver vi vara MODIGA Att våga. Göra det ENKELT. Susanne vilken inspirationskälla. Närproducerad MAT och DRYCK. Landsbygden är viktig. 16

Bjuda in till dialog med frågor, som ger eftertanke. Susanne superbra och inspirerande. Vi har många duktiga entreprenörer inspiratörer och förebilder Tänkvärt Anders Bosenius beskrivning av naturlagen är bäst hittills! Lagom provocerande för den som kommer från produktion- och livsmedelsbranschen. Det är mycket som vi kan göra och klara, (också) i Höga Kusten. Hugo och Andrea framtida möjligheter för en entreprenör och en bygd. Ordna studieresor och utbyten. Box = grattis Kramfors. Vilken kraft en enskild entreprenör kan åstadkomma! Hur lyckas vi att stödja dessa dolda entreprenörer? Box Whiskey bygga på långvariga relationer. Långsiktighet. Inspirerande. Energigivande. Idéverkstan ta-sig-församhet. Allt är möjligt. Tänka utan för boxen. Ta hjälp av andra, lita på andra. Att ingenting är omöjligt. Box Whiskey. Entusiasm och långsiktighet. Tro på dig själv. Algkraft. Framtiden hög % energi. Dialog istället för diskussion. Vi bör lägga mer energi på att lyssna och förstå än på att hitta argument för att vinna diskussionen. Inspirerande, energiska Susanne! Ingenting är omöjligt Var tydlig och ha tålamod Inspirerande AB 1929 sälja hamburgare med ojämn smak. Kul! 17