1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under 2011. Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren 2010. Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari 2011. Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter 2011. Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.
2 Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg: 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad.
3 II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program. Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt-Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.
4 Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig programledare/studierektor: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Uppgifter/kommentarer Tandhygienistprogrammet Professor Maude Wikström (tom 110630), Docent Kajsa Henning Abrahamsson (fr.om 110701)/ Adjunkt Harriet Hedegård (fr.om 110701) 180 hp Grundnivå Tandhygienistexamen Sammanhållet utbildningsprogram om 180 hp sedan hösten 1999. Möjlighet ges att ta ut en tandhygienistexamen enligt Högskoleverkets examensordning om 12O hp. Institutionen för Odontologi Helfart Campus 53 hp. (35 hp vid Odontologens utbildningskliniker, 4 hp preklinisk träning, 18 hp extern klinik) Programmet genomförs på svenska. I samband med utbytesstudenter kan moment eller delar av undervisning ske på engelska Varje höst 60 4 791 tkr Viss samordning med tandläkarprogrammet i teoretiska och kliniska delar. Gemensam undervisning i fysiologi med Logopedstudenter. Gemensam undervisning i tandanatomi med Tandteknikerstudenter. Viss gemensam undervisning i kursen Söka, värdera och kommunicera hälsovetenskap med andra program inom SA. Före 1999 bedrevs tandhygienistutbildningen i Göteborg som ett 2-årigt program med möjlighet att gå ett påbyggnadsår. I Socialstyrelsens rapport 1997 framhölls att tandhygienistens arbetsuppgifter inom främst barn- och äldretandvård och folkhälsoinsatser kommer att öka. Den utbildningsplan som antogs 1999 baserades på
5 dessa uppgifter i rapporten. Det sammanhållna programmet om 180 hp ger utrymme för att ge studenterna både bredare och djupare teoretiska kunskaper och klinisk färdighetsövning inom dessa områden. Programmet leder till yrkesexamen och Odontologie kandidatexamen i Oral hälsa. I utbildningsplanen från 1999 har endast gjorts mindre revideringar 2001, 2003, 2005 och 2007. Programmets huvudområde, Oral hälsa, är planerat så att man även med annan grundexamen, t ex sjuksköterskeexamen, skall kunna gå de kurser som leder till en kandidatexamen i Oral hälsa. Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Antalet platser på programmet är 20/årskurs. Totala antalet sökande var 924 ht -09 och 920 ht -10. Antalet sökande till Th-programmet i 1:a hand var 133 ht -09 och 142 ht -10. Antalet antagna till termin 1 har båda åren varit 25. Arbetsmarknaden för tandhygienister är god. Efterfrågan kommer dessutom sannolikt att öka då Folktandvården i VG-regionen har för avsikt att öka antalet anställda tandhygienister under kommande år med målet att ha lika många tandhygienister anställda som tandläkare år 2015. Samtal förs om möjligheterna att öka antalet utbildningsplatser på programmet. Ej relevant. Th-programmet ges inte på engelska. Etnisk bakgrund bland Th-programmets studenter är bred. Endast 5-10 % av studenterna som antas är män varför ökade insatser bör göras för att få fler män till programmet. Bidragande orsak till snedfördelningen är sannolikt att Thutbildningen tidigare var en påbyggnadsutbildning efter tandsköterskeexamen med rekryteringsbas från ett traditionellt kvinnligt yrke men även att utbildningen är relativt
6 II. Innehåll och B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. 1. Metoder för att säkra ung och kanske fortfarande något anonym i samhället. Programmet presenteras årligen på universitetets besöksdagar. Tandhygienistutbildningarna presenteras också årligen av STHF på SACO mässan. Dessutom presenteras programmet på GU:s, SA:s och Institutionens websidor. Hst 110 % Hpr 114 % Årskursansvariga och programansvarig träffas 2 3 gånger per termin där bl a studenternas prestationer följs upp. Vi har f o m ht -10 en studievägledare som kommer att delta i uppföljningarna. Studievägledaren har ansvar för handläggning av avhopp, studieuppehåll, individuella studieplaner, tillgodoräknanden av poäng och antagning till senare del av program. Avhopp är vanligen till annat program. Med få undantag har avhoppen skett under termin 1 och 2. Även begäran om studieuppehåll är vanligast förekommande under termin 1 och 2. Studentbortfallet täcks upp av det överintag vi gör till termin 1 och att antagning av studenter från annan utbildningsort. De senare har varit antagning till termin 3. Utvecklingssamtal genomförs med studenterna minst en gång per termin under termin 1 t o m termin 5. Studenterna informeras om det stöd och hjälp de kan få av Studenthälsan och av studievägledare, och av årskursansvariga och programansvarig. Vid universitetets Studentavdelningen finns en samordnare för studenter med funktionshinder, t ex dyslexi och hörselskada. Samordnaren ansvarar för att studenterna får det särskilda stöd som kan behövas under studietiden. Vi SA finns även tillgång till språkstöd för alla men kanske framförallt för dem som inte har svenskan som första språk, inför skriftliga inlämningsuppgifter. Årskursansvariga håller kontakt med respektive kursansvariga och examinatorer som initierar revidering vid ändring och utveckling av kursinnehåll. Initiativ till justering av kursplaner tas också vid Th s arbetsmöten och ledningsmöten.
7 utformning kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. SA centralt har tagit fram dokument, såsom kursplanemall på svenska och engelska, information om klassificering, mall för utbildningsplan, mall för kvalitetssäkring av kursplaner och underlag för självvärdering av utbildningsplanen som vi använder oss av när vi arbetar med dessa frågor., årskursansvarig och studierektor har regelbundna möten där utbildningsplan, kursplaner och lärandemål tas upp. Kursplanerna granskas och godkänns av programkommittén. Th-programmets studenter har deltagit från start (ht-2005) i den akademigemensamma introduktionskursen, Söka värdera och kommunicera hälsovetenskap (inom Learnableprojektet), där vetenskapliga metoder och arbeten introduceras. I flera av programmets kurser ingår moment att söka vetenskapliga arbeten inom relevanta områden och diskutera och värdera presenterade resultat i artiklarna. Den undervisning som ges baseras på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns en särskild kurs om forskningsprocessen och vetenskapliga metoder. För examensarbetet läggs stor vikt vid att handledaren är disputerad och att arbetet sker inom ett pågående forskningsprojekt eller en pilotstudie till ett kommande forskningsprojekt. Se svar på frågan ovan Programmets undervisningsformer är: föreläsningar, ca 40 45 % seminarier, laborationer, grupparbeten och gruppövningar, ca 5-10 % preklinisk- och klinisk utbildning 35 %, där klinisk utbildning utgör ca 33 % självständiga arbeten 15 % examensarbetet, på termin 6, och patientfallsredovisning (skriftlig och muntlig med opponering) i kursen Grupper med särskilda behov med inriktning mot äldre, på termin 5, genomförs i par. patientfallsredovisning (skriftlig och muntlig med opponering) i kursen Vuxenklinik på termin 5 och i kursen Extern klinisk praktik på termin 6 genomförs
8 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). individuellt. Programmets examinationsformer är: salstentamen, ca 40-45% muntliga och skriftliga redovisningar i grupp och enskilt, samt i vissa moment opposition av medstudents arbete, Hemtentamen, ca 45 % prekliniska och kliniska invisningsmoment/examinationer, ca 10-15 % Under termin 1 och 2 ges lärarledd undervisning ca 15 tim/vecka. Därefter ökar antalet lärarledda timmar/vecka, främst beroende på att kurserna med klinisk utbildning är handledarledda. Per högskolepoäng schemaläggs 6 8 föreläsningstimmar och 15 18 timmar för klinik, laborationer och seminarier. Pedagogiskt utvecklingsarbete är en ständig process. Lärare går pedagogiska kurser och pedagogiska frågor och utveckling diskuteras kontinuerligt i vardagen och i schemalagda möten med programmets lärare likväl som med studenter. Institutionen har obligatoriska utbildningsdagar för lärare där pedagogiska frågor är i fokus. Pedagogiska frågor diskuteras även via programkommittén och vidare genom RUGA (Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå) för samsyn och utveckling inom akademin. Vidare finns kurser för lärare organiserade av den s.k. PIL-gruppen (Pedagogiskt och interaktivt lärande) en lärosätesgemensam enhet för högskolepedagogik Göteborgs Universitet. Betygen på samtliga kurser vid institutionen är Godkänd/Underkänd. Examinationsformerna anpassas till kursinnehåll och arbetsformer i kursen för att uppfyllandet av lärandemålen skall kunna bedömas på ett bra sätt. Vid arbete med kursinnehåll och lärandemål ingår även beslut om former för bedömning. För att möjliggöra opartisk bedömning lämnas alla skriftliga examinationsuppgifter in, där det är möjligt, med namn och personuppgifter ersatta med kod. Flera lärare deltar i vissa fall i rättning av tentamina. För examination av kliniska arbetsmoment i kurserna Vuxenklinik på termin 4 och 5 finns skriftligt stöd för bedömning och minst 2 lärare ger sitt omdöme. Vid slutexamination av kursen på termin 5
9 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen deltar en extern examinator. Arbete med gemensamma bedömningskriterier för examensarbete på olika nivåer pågår inom SA. Lärandemålen i kursplanerna kontrolleras så att de sammantaget medför att Högskoleförordningens examensmål uppfylls i utbildningsprogrammet. Studenterna når upp till examensmålen - genomströmningen är god. engelsk litteratur ca 70% svensk litteratur ca 30% Litteraturen på engelska är dels läroböcker och dels vetenskapliga artiklar Under år 2010 hade vi 1 Erasmus-student från Holland under 3 månader. Under andra år har vi haft både in- och utresande studenter med 1-2 studenter/år in och lika många ut. T ex under 2009 hade vi 1 Erasmus-student från Holland under 3 månader och 2 utresande studenter till Sydafrika genom MFS-program under 3 veckor. Professionen tandhygienist finns inte i alla länder i Europa. Tandhygienisternas fackliga organisation, Sveriges Tandhygienistförening (STHF), informerar årligen studenterna om STHFs internationella tillhörighet, International Federation of Dental Hygienists (IFDH). Information kring detta finns även att tillgå via STHFs hemsidor och länk till IFDH/vidare kontaktinformation specifika medlemsländer. Alumni med erfarenhet av arbete som tandhygienist utomlands erbjuds att komma och berätta om sina erfarenheter. Utbytesstudenter och utbyteslärare berättar om sina erfarenheter och jämför med förhållandena i Sverige. Tandhygienistprofessionen i ett internationellt perspektiv är ett område som skulle kunna utökas inom programmet, t.ex. i temat om vår yrkesroll som ingår i kursen Folkhälsovetenskap. Flertalet lärare som undervisar i programmet har varit gästforskare vid universitet utanför Sverige och/eller har internationella forskningssamarbeten.
10 III. Lärarkompetens IV. Studentinflytande undervisar på programmet. 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) Ca 80-85 % av de statliga lärarna är disputerade. Bland de undervisande lärarna som är adjunkter återfinns två tandhygienister, en tandtekniker och en tandläkare. Av de kliniska lärarna/handledare som är anställda i folktandvården är ingen disputerad men examinationerna utförs av disputerade lärare. Ca 10-15 st professorer undervisar i programmet och omfattningen av deras deltagande i programmets kurser är ca 30 40 %. Samtliga lärare har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens eller motsvarande. Flertalet lärare som deltar i programmet har en grundutbildning inom odontologi och klinisk tjänstgöring är del av arbetsuppgifterna inom anställningen. Två av institutionens universitetslektorer, 1 docent och 1 odontologie doktor, har tandhygienistexamen som grundutbildning. Sex personer med tandhygienistexamen som grundutbildning är för närvarande doktorander vid institutionen. Studenterna svarar på kursvärderingar, elektroniskt via GUL, på samtliga kursaktiviteter. Få studenter utnyttjar dock ännu denna möjlighet till inflytande. Vissa kursgivare kompletterar med muntlig värdering. Utvärdering av Th-programmet kan inte urskiljas i GU:s Studentbarometer. Programkommittén granskar kvaliteten i de olika programmen och redogör i en verksamhetsberättelse vilka frågor som behandlats under året och i en verksamhetsplan vilka frågor som man planerar att behandla under kommande år.
11 V. Omvärldsanalys och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från SAKS (Sahlgrenska akademins studentkår) har representant i RUGA (Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå), institutionsstyrelsen, programkommittén. Dessutom medverkar studenter i de olika arbetsgrupper som förekommer på institutionen, både tillfälliga och stationära. Ej relevant Vi har ett sammanhållet program om 180 hp och, oss veterligt, en bredare och djupare grundutbildning, både avseende teori och klinisk praktisk övning inför arbete med barn, omsorgsberoende äldre och grupper med särskilda behov jämfört med tandhygienistprogram vid andra svenska lärosäten. Enligt resultat redovisade i Göteborgsakademiker 2010 anser 95 % av de svarande att utbildningen i mycket hög utsträckning har relevans till vad som behövs i arbetet. Av de 34 respondenterna som svarade på den undersökning som redovisades i Göteborgsakademiker 2010 uppgav 65 % att de arbetade heltid, 34 % att de arbetade deltid. Nittiofyra % uppgav att de hade tillsvidareanställning och 6 % att de hade ett vikariat på 6 månader.
12 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programm et Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). med mtrl från kansliet/gu omvärldsanalys 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) 1. Organisation och ledning av programmet. I programkommittén ingår representanter från både folktandvården och den privata sektorn. Även i RUGA finns en avnämarrepresentant. ODONT-SAM är ett samarbetsorgan mellan Institutionen/Akademin och Folktandvården/VG-regionen som behandlar frågor rörande utbildning bl.a. Flera externa VFU-handledare och flera undervisande doktorander är f d studenter som bidrar med utveckling av programmet. Ny programansvarig 2011-07-01 Programmet kommer f o m 2011-07-01 att även formellt få studierektor Programmet har även f o m 2011-07-01 tillförts ökade resurser i form av en tandhygienist/vikarierande adjunkt samfinansierad av GU/Inst och VGR. Kortsiktiga förändringar innebär ny organisation/struktur i enlighet med ovan och påbörjat arbete med att utveckla curriculum på grundnivå inom programmet men även att utveckla ämnesspecifika kurser på avancerad nivå. Arbete pågår med utveckling av kurser för magister och masterutbildning, för möjlighet att anställa fler disputerade lärare med tandhygienistutbildning som grundexamen och för ett utökat antal utbildningsplatser på programmet. Ett långsiktigt arbete pågår för att öka samordningen av teoretisk och klinisk undervisning mellan tandläkarprogrammet och tandhygienistprogrammet. har ansvaret för ledningen av programmet. För varje årskurs finns en årskursansvarig lärare med ansvar för kontakt med kursansvariga och schemaläggning av årskursens kurser. Två gånger per termin finns möten inlagda i studenternas schema för student-lärarmöten som behandlar utbildningsfrågor. Vid dessa möten utser studenterna 2 representanter från varje årskurs att delta i mötet. Lärare som deltar i mötet är programansvarig och årskursansvariga och lärare som har särskilt anknytning till något av de ärenden som kommer att diskuteras. och årskursansvariga möts 2 3
13 VIII. Sammanfa ttande bedömning 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. 2. Programmets största svaghet. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: gånger per termin för uppföljning av programmets kurser, uppföljning av studenternas genomströmning och utveckling av programmet. Representanter för Th-programmet är medlemmar i Programkommittén. Nyantagna studenter inbjuds till grötfrukost i Munhålan (studentkårens hus som ligger i Änggården) samma dag som upprop och inskrivning till programmet. Varje år anordnas en examenshögtid i aulan i GU s huvudbyggnad för alla studenter som tar examen vid respektive program. Ceremonin varar ett par timmar med mycket musik och många tal. och en av lektorerna, Annica Almståhl arbetar aktivt med innovation och entreprenörskap och försöker uppmärksamma/informera/intressera studenterna för möjligheten till och betydelsen av utveckling, det stöd som universitetet erbjuder och de kurser inom området som finns tillgängliga. Flera examensarbeten under åren har varit del av produktutveckling, främst utveckling av fluorprodukter. En gemensam master är under planering vid SA där moment om innovation och entreprenörskap också blir möjlig. Programmets främsta styrka är den sammanhållna utbildningsplanen om 180 hp som ger möjlighet att ge studenterna en god grund för arbete med munhälsa hos barn, grupper med särskilda behov och omsorgsberoende äldre Folktandvården Göteborgs och VG regionens stöd för vårt 180 hp program och klinisk praktisk utbildning. Dessutom har programmet gott söktryck, god genomströmning och stor efterfrågan på arbetsmarknaden Liten andel disputerade lärare med tandhygienistexamen som grundutbildning och endast 60 utbildningsplatser (20 per år). (i) Ytterst angeläget är att utveckla kurser på avancerad nivå. Detta är en förutsättning för att rekrytera framtida lärare inom ämnesområdet oral hälsa och för att kunna säkra forskningsanknytning inom programmet och ämnesområdet oral hälsa. Det finns en stor efterfrågan på sådana kurser från såväl studenter som yrkesverksamma tandhygienister och även från avnämare/tandvården.
14 (ii) Vidare finns ett behov av att utveckla Curriculum inom grundutbildningen och att bättre tydliggöra progression inom oral hälsa och den professionella utvecklingen mot tandhygienistexamen. Tandläkarprogrammet genomgår nu en omfattande revidering vad gäller upplägg och pedagogik. Förändring av tandhygienistprogrammet bör ske i paritet med detta, där så är relevant och möjligt. Detta skulle kunna medföra vinster vad gäller ökad integrering och samverkan mellan studenter i de odontologiska utbildningarna och även för ett mer effektivt nyttjande av kompetens och lärarresurser vid Inst f odontologi. I förlängningen har ökad samverkan inom grundutbildningen, samt kunskap och förståelse för varandras kompetenser och yrkesroller, betydelse för den kommande yrkesutövningen och är till gagn för tandvården och dess patienter. Vidare, finns från VGR ett uttalat önskemål om och behov av att öka andelen utbildningsplatser på tandhygienistprogrammet. En förutsättning för detta är att utbildningsplanen förändras och att intag av tandhygienister sker varje termin (nu en gång/år) i likhet med tandläkarprogrammet. En försvårande faktor för det utvecklingsarbete som beskrivs ovan är att lärarvolymen inom Inst f odontologi är liten och att lärarna är hårt belastade med utbildningsuppdrag. Inom specifikt ämnesområdet oral hälsa är detta problem särskilt uttalat då det för närvarande endast finns en tandhygienistlärare på lektorsnivå och en på docentnivå. Ökad tilldelning av resurser skulle i första hand användas till att rekrytera lärarresurser och därmed ge bättre förutsättningar att genomföra förändrings- och utvecklingsarbete enligt ovan beskrivet. Ett led i detta är även att möjliggöra tid för kompetensutveckling av icke-disputerade tandhygienistlärare inom programmet samt att frigöra tid för forskning bland disputerade tandhygienistlärare inom programmet för att stärka den akademiska utvecklingen inom ämnesområdet/programmet.