Bostäder. Mål och riktlinjer

Mål och riktlinjer Det övergripande målet att göra Höör än mer attraktiv som boendekommun, förutsätter att det erbjuds bra bostäder i attraktiva, trivsamma och välordnade områden. Mark- och planberedskapen ska möjliggöra en jämn och planerad expansion för kommunen. Det ska finnas möjlighet till samtidig utbyggnad i några olika typer av områden så att variation vad gäller bostäder och miljöer kan erbjudas. Vid planering av bostadsområden ska stort avseende fästas vid möjlighet till naturnära boende, god arkitektonisk utformning, sociala aspekter, service, rekreation samt möjlighet till väl utprovad alternativ teknik inom t.ex. energi och avlopp. På kort sikt bör bostadsbyggandet koncentreras till redan påbörjade och planlagda områden. Därutöver bör prioriteras ej planlagda områden i etapp 1. Utbudet av bostäder ska vara differentierat och kunna tillgodose olika önskemål om upplåtelseformer, hustyper, lägenhetsstorlek och ekonomisk insats. Nya bostadsområden bör lokaliseras nära, eller på cykelavstånd till pågatågsstation, busslinje och centrum. Områden för fritidshus i tätorternas närområde bör, t.ex. genom ändrade planbestämmelser, göras mer attraktiva för permanentboende. Utbyggnadsområden Förutsättningen för att det ska byggas fler bostäder och lokaler i Höör är att det erbjuds tillräcklig kvantitet utbyggnadsområden och lägen där någon är intresserad av att bygga. För att ständigt kunna erbjuda ett brett utbud av bostadsalternativ planläggs bostadsområden parallellt i följande typer av områden: Stationsnära boende Höör Väster (1): blandad bebyggelse i naturnära läge. Centrum (6): blandad stadsbebyggelse med närhet till service. Mejeriet (3): stadsbebyggelse i centrum. Sjönära boende Ringsjöbandet (5): gles bebyggelse i natur. Park och skogsnära boende Park och skogsnära boende Orups Park (4): blandad bebyggelse med hus i park. Karlslund (2): villa- och radhus nära skog. Gyldenpris (7) Höör Öster (8) Boende i mindre samhällen Tjörnarp (9) Norra Rörum (10) Snogeröd (11) Utbyggnadsordning Utbyggnaden föreslås ske i etapper enligt vidstående tabell. Vardera etapp innehåller cirka 500 lägenheter. Vid en utbyggnad med i snitt 50 lägenheter per år motsvarar etapperna en tioårsperiod. Den huvudsakliga utbyggnaden förväntas ske i och kring Höörs tätort. Därutöver skall eftersträvas en mark- och planberedskap i Tjörnarp, Norra Rörum och Snogeröd för att ge förutsättningar för en basservice i dessa orter. Exempel på möjlig utbyggnad 2003-2023 (50 lägenheter/år) OMRÅDE Etapp 1 Etapp 2 Reserv Antal lgh OMRÅDE Etapp 1 Etapp 2 Reserv Antal lgh 1. Höör Väster 200 200 50 450 7. Gyldenpris 0 0 40 40 2. Karlslund 40 40 10 90 8. Höör Öster 0 150 450 600 3. Mejeriet 70 0 0 70 9.Tjörnarp 50 50 0 100 4. Orups park 80 0 0 80 10.Norra Rörum 10 10 10 30 5. Ringsjöbandet 50 50 150 250 11.Snogeröd 3 3 10 10 6. Centrum 40 40 150 40 Mindre grupper, enstaka hus 50 TOTALT cirka 500 500 800 1800 30

Attraktivt boende Hässleholms kommun Klippans kommun 10 NORRA RÖRUM Hallaröd TJÖRNARP 9 Munkarp 1 8 Eslövs kommun 4 3 2 6 7 HÖÖR 5 Sätofta Hörby kommun V. Ringsjön Ängsbyn Ö. Ringsjön SNOGERÖD 11 Rolsberga Översiktsplan Höörs kommun Satsarp utbyggnad Skala 0 2.5 5 km Löberöd Ringsjöbandet Utbyggnadsområde 31 31

och motiv Allmänna förutsättningar Höörs kommun kommer med stor sannolikhet att fortsätta vara en attraktiv kommun att bosätta sig i. Öresundsbron får stor betydelse för hela Skåneregionen. Företagssamheten väntas öka i regionen. Arbets- och bostadsmarknaden kommer att innefatta ett större geografiskt område än idag, eftersom kommunikationsmöjligheterna blir avsevärt förbättrade genom utökad kollektivtrafik, Öresundsbro, Citytunnel samt nya vägar. Även den nya länsindelningen är positiv i detta hänseende. Genom Öresundsförbindelsen och den expansion som väntas ske i regionen, kommer kommunen främst att påverkas inom områdena boende och näringsliv/turism. Möjligheten att bo i naturnära Höör och kunna pendla till Lund, Malmö och t.o.m till Köpenhamn bedöms attrahera en del bostadssökande. Informationsteknikens möjligheter att arbeta på distans kan också på sikt bidra till en fortsatt stor inflyttning. Översiktsplanen behandlar markanvändningen för bostäder under kommande 20-30-årsperiod. Utbyggnadstakten är svår att bedöma och delvis svår att påverka för kommunen. Översiktsplanen har inte till syfte att ange någon exakt utbyggnadstakt utan mer ange vilka områden som är tänkta att tas i anspråk för bostäder respektive verksamheter och en ungefärlig prioriteringsordning mellan olika områden. De områden som anges för bostadsbyggandet kommer att ha en betydande överkapacitet i förhållande till en trolig befolkningsökning. Det är emellertid viktigt att ha marginaler för att kunna anpassa utbyggnaden till eventuella ändringar av förutsättningarna i samhällsutvecklingen. För varje område som innebär större påverkan på miljön ska i ett tidigt skede av planeringen göras en behovsbedömning om MKB. Denna prövning avgör om MKB ska göras. Faktorer som markinnehav, ändringar i energiförsörjningen, transportekonomiska förhållanden m.m. kan förändra prioriteringen. Det kan medföra att ett område faller ur ramen för ett annat, som bättre tillgodoser det då möjliga och önskvärda. I valet av turordning för planering och genomförande måste ett varierat och tillräckligt utbud eftersträvas. Variationen skall avse typ av bostad, det geografiska läget och kostnaderna för boendet. Befolkning och byggande Bostadsbyggandet låg under 1990-talet på en mycket låg nivå. Detta berodde bl.a. på avskaffandet av det statliga bostadslånen, kopplingen mellan kravet på lånefinansieringen och räntebidraget samt 1990-talets arbetslöshet. En följd blev att många hushåll fick svårt att klara boendekostnaderna i nyproduktion. Bostadsbyggandet håller sakta på att öka från denna låga nivå. De som bygger idag får räkna med högre boendekostnader än tidigare som en följd av minskade subventioner och högre realränta. Förändringarna i finansieringen innebär också begränsade möjligheter för kommunen att styra bostadsbyggandet. Genom planering och utnyttjande av planmonopolet kan kommunen bestämma var och när detaljplaner skall upprättas och antas. Utbyggnadsbehovet i ett längre perspektiv är mycket osäkert. Det grundläggande bostadsbehovet styrs av befolkningsutvecklingen och befolkningens ålderssammansättning. Men det är hushållens ekonomi och kostnaderna i nyproduktionen som avgör i vilken utsträckning detta bostadsbehov kan komma till uttryck som faktisk efterfråga. Osäkerheten om framtiden gör det angeläget att ha en hög planberedskap så att kommunen snabbt kan möta förändringar på bostadsmarknaden. En möjlighet är då att utforma planen med förhållandevis väl tilltagna utbyggnadsreserver. Detta bör kombineras med en tydlig strategi för hur och i vilken ordning dessa skall tas i anspråk och vilka omständigheter som den valda strategin baserats på. Utbyggnadsstrategin bör omfatta både kort och lång sikt samt såväl högre som lägre utbyggnadstakt. Folkmängden i Höörs kommun har vuxit kraftigt sedan kommunen bildades 1969. Under perioden 1975-1998 byggdes i genomsnitt 70 nya lägenheter per år. Som mest har bostadsbyggandet varit uppe i 130 lägenheter per år. Under slutet av 1990-talet var, liksom i stora delar av landet, bostadsbyggandet ganska lågt. Genomsnitt per år under perioden: 70 lgh Genomsnitt 10 senaste åren: 56 lgh Genomsnitt 15 senaste åren: 56 lgh Genomsnitt 20 senaste åren: 65 lgh 32

Attraktivt boende Funkishus från 1940-talet Kvarteret Åtorp byggt i början på 1990-talet 33

Höör Väster. Idéskiss Gården White arkitekter Höör Väster. Idéskiss Ängsby White arkitekter Höör Väster. Idéskiss flerbostadshus FOJAB arkitekter Orups Park. Idéskiss flerbostadshus FFNS arkitekter 34

Områden med fritidshus Bostadsbehovet kan tillgodoses inte bara genom nyproduktion, utan också genom att fritidshus ändras till permanenthus. Antalet personer som flyttat in i fritidshus för permanentboende har ökat. Sammantaget har Höörs kommun således varit attraktiv som boendeort sedan lång tid tillbaka. Antalet fritidshus i kommunen är cirka 2 300 stycken. Huvuddelen av dessa ligger i närheten av Höör, Ringsjön och Tjörnarp. En översiktlig studie av befolkningsutvecklingen i fritidshusområdena söder och väster om Höör visar att befolkningen har ökat med cirka 170 personer åren 1990-98, vilket motsvara cirka 60-80 hushåll. För att få en uppskattning om hur stor kapacitet det finns för övergång från fritidshus till permanenthus har tre områden undersökts noggrannare. Materialet tyder på att det finns ett relativt stort antal fritidshus i Stanstorp- Ormanäs som kan omvandlas till permanenthus. Totala antalet hus inom Ringsjöbandet är cirka 800. Område antal året- andel hus runt åretrunt Ringsjöhöjden/ Ekbacken 116 55 47% Bokeslund 125 67 54 % Karlarp 178 20 10 % Attraktivt boende Befolkning i fritidsområde runt Höör Område 1990 1995 1998 förändring Ringsjöbandet 2015 2061 2136 +121 Bokeshall 156 184 202 +46 Karlarp 44 48 49 +5 Totalt 2215 2293 2387 +172 Mer översiktligt har hela Ringsjöbandet studerats. Preliminära resultat visar att 80-90% av husen inom områdena Nyby- Sätofta- Jägersbo- Ljungstorp är permanentbostäder medan cirka 50% av husen inom områdena Stanstorp- Ormanäs används för permanentboende. Fritidsbebyggelse i området Ringsjöhöjden-Ekbacken 35

s a m f s a m f s a m f v ä g s a m f v ä g L e k p la t s L e k p la t s E v e r t N ils v ä g E v e r t N ils v ä g s a m f s a m f M a g l a s ä t e v ä g e n M a g l a s ä t e v ä g e n K lo c k a r e v ä g e n K lo c k a r e v ä g e n v y + 9 0, 6 v y + 9 0, 6 v y v y S o l å k e r s v ä g e n S o l å k e r s v ä g e n F ly g a re v ä g e n F ly g a re v ä g e n K lo c k a r e b a c k e n T ju r a s jö T ju r a s jö K lo c k a r e b a c k e n D a m m g a t a n D a m m g a t a n B r ä n n e r ig a t a n B r ä n n e r ig a t a n S ti g e n S ti g e n L ä r k p a r k e n L ä r k p a r k e n N o r r a N y g a t a n N o r r a N y g a t a n N y a T o r g N y a T o r g v y v y K a p e l lg a t a n K a p e l lg a t a n P ip a r e g a ta n P ip a r e g a ta n B r e d g a t a n K lo c k s jö n K lo c k s jö n B r e d g a t a n T v ä r g a t a n T v ä r g a t a n L ila T o r g L ila T o r g s a m f s a m f H a g a g a t a n Å t o r p s p a r k e n Å t o r p s p a r k e n H a g a g a t a n R u n d g a t a n R u n d g a t a n K a l v s t i g e n K a l v s t i g e n B J Ö R K E N B J Ö R K E N B O K E N B O K E N B r o g a t a n B r o g a t a n O x s ti g e n O x s ti g e n Ä lv g a t a n Ä lv g a t a n E r ik s p l a n E r ik s p l a n F U R A N F U R A N E n e b a c k e n E n e b a c k e n B r o g a t a n Å g a ta n Å g a ta n S k o lg a t a n S k o lg a t a n B r o g a t a n M Ö L L A N M Ö L L A N P r ä s t å s e n P r ä s t å s e n H jo r ts t ig e n H jo r ts t ig e n M M F Ö R R Å D E T F Ö R R Å D E T S o l v ä n d a n S o l v ä n d a n s e rv s e rv P la n t v ä g e n P la n t v ä g e n P r ä s t å s e n P r ä s t å s e n T a lb a c k e n T a lb a c k e n K r K r T h u lin s k o g e n T h u lin s k o g e n L r L r Ä n g s p a r k e n Ä n g s p a r k e n P o r t v ä g e n P o r t v ä g e n L r L r s e r v s e r v S t a v g r ä n d S t a v g r ä n d R ib b g rä n d R ib b g rä n d S p j u t g r ä n d S p j u t g r ä n d S lä g g rä n d S lä g g rä n d G å n g e n G å n g e n R o d e l g r ä n d R o d e l g r ä n d H o p H o p N o r r N o r r S S Utbyggnadsområden Höör Väster (1) För områdets utbyggnad finns en fördjupad översiktsplan antagen av Kommunfullmäktige 1996-10-30. Området planeras för bostadsbebyggelse med erforderliga komplement till denna t. ex. lokaler för barn- och äldreomsorg, lekplatser m.m. Bebyggelseområdet omfattar cirka 40 hektar. Området innehåller värdefulla naturområden längs Höörsån och Ankdammen. Hylte Magleäng Höör Väster, utbyggnadsområde Snogeha ll Maglehill Ängdala Höörsån Höörsån K v i s t g a t a n K v i s t g a t a n L i n d g a t a n L i n d g a t a n D a m m g a t a n D a m m g a t a n E k e n ä s v ä g e n E k e n ä s v ä g e n L i l la T v ä rg a t a n L i l la T v ä rg a t a n M u n k a r p s v ä g e n M u n k a r p s v ä g e n S ta m p v ä g e n Ekeliden A lg a t a n A lg a t a n S ta m p v ä g e n E v e d a l s g a t a n E v e d a l s g a t a n Backa Ankdammen Kapell Stiftsgård Stiftsgården Åkersberg N o r r a T o rg g a t a n N o r r a T o rg g a t a n Tjurasjö N o r r a T o r g g a t a n N o r r a T o r g g a t a n Å h u s g a t a n Å h u s g a t a n O l o f N il s v ä g O l o f N il s v ä g V ä s t e rg a t a n Nya torg S ö d r a T o r g g a t a n S ö d r a T o r g g a t a n V ä s t e rg a t a n L ä r k g a ta n Å k e r s b e r g s g a t a n L ä r k g a ta n Å k e r s b e r g s g a t a n E n n i n g e r v ä g e n E n n i n g e r v ä g e n K lo c k s j ö g a t a n K lo c k s j ö g a t a n L a n t m a n n a g a t a n L a n t m a n n a g a t a n M ö l l e b a c k e n M ö l l e b a c k e n Klocksjön H e d g a t a n H e d g a t a n F a b r i k s g a t a n F a b r i k s g a t a n B a n g å r d s g a t a n B a n g å r d s g a t a n Stn Lilla torg H a n tv e r k s g a t a n H a n tv e r k s g a t a n K u n g s g a t a n K u n g s g a t a n J ä r n v ä g s g a ta n J ä r n v ä g s g a ta n H a n d e ls g a t a n H a n d e ls g a t a n T rä d g å r d s g a t a n T rä d g å r d s g a t a n Ene- backen Kvarn- bäck B a g a r e g r ä n d B a g a r e g r ä n d Höör C e n t r a l g a ta n S to r g a ta n S to r g a ta n E r ik s g a ta n E r ik s g a ta n J a k t s t ig e n J J u u la la r r p p s s v v ä ä g g e e n n C e n t r a l g a ta n J a k t s t ig e n J J u u la la r r p p s s v v ä ä g g e e n n F re d s g a t a n F re d s g a t a n A p o te k s g a t a n A p o te k s g a t a n R u n d g a t a n R u n d g a t a n P il g a ta n E r ik s g a ta n K a n in s t ig e n S k o t t s t ig e n P il g a ta n E r ik s g a ta n K a n in s t ig e n S k o t t s t ig e n H ä l s o v ä g e n Holmahemmet L o d j u r s s ti g e n H ä l s o v ä g e n L o d j u r s s ti g e n Ö s t e r g a t a n Ö s t e r g a t a n K o r t a g a t a n K o r t a g a t a n Prästa- åsen P a r k g a t a n P a r k g a t a n M u n k g a t a n M u n k g a t a n K il li n g s t ig e n K il li n g s t ig e n N o r r e v ä r n s g a t a n N o r r e v ä r n s g a t a n Skola L o d j u r s s t ig e n L o d j u r s s t ig e n S B a n v a l e n S B a n v a l e n L a m m s t i g e n L a m m s t i g e n N B a n v a l e n N B a n v a l e n S o l g r ä n d Ishall B jö r k d a la v ä g e n B jö r k d a la v ä g e n S o l g r ä n d Sporthall Skola H in d s t i g e n H in d s t i g e n I n d u s tr i g a ta n I n d u s tr i g a ta n F ro s t a v a l ls v ä g e n F ro s t a v a l ls v ä g e n S te n b o c k s t ig e n S te n b o c k s t ig e n F ri ri l u f t s v õ ä g e n F ri ri l u f t s v õ ä g e n T h o rn rn b e r g s g a t a n T h o rn rn b e r g s g a t a n F re jg a t a n F re jg a t a n R å d ju rs ti g e n R å d ju rs ti g e n F ri lu f ts v ä g e n F ri lu f ts v ä g e n Ekenäs Klockare- backen Komm.hus Skola Västernäs Områdets naturliga förutsättningar ska vara styrande när detaljplaner upprättas. na bör grupperas kring anläggningar av gemensamt intresse som t.ex. lekplatser, parkeringar och friytor. Vegetation och vattenstråk i området bör bevaras och inordnas i natur- och bebyggelseområden. Dagvattnet ska tas om hand lokalt, vilket bedöms möjligt inom största delen av området. Tätheten i området kan komma att variera från 7-15 lägenheter per hektar. Totalt beräknas Höör Väster rymma 400-500 lägenheter. Som jämförelse Å s g a ta n Å s g a ta n S y r e n v ä g e n S y r e n v ä g e n G r ö n a l u n d s v ä g e n G r ö n a l u n d s v ä g e n V e r k s ta d s g a ta n V e r k s ta d s g a ta n I n d u s t r ig a t a n I n d u s t r ig a t a n S ä v g r ä n d S ä v g r ä n d kan nämnas att tätheten i varierade småhusområden är cirka 10 lägenheter per hektar medan motsvarande för låga flerbostadshus är cirka 20 lägenheter per hektar. Bostadsbebyggelsen trafikförsörjs genom att nya och befintliga bostadsgator anslutes till Maglesätevägen och Åkersbergsgatan. Bebyggelsen i nordost kommer att anslutas till vägsystem som leder norroch västerut. Förslag finns att väg 13 på sikt ska få en dragning åt nordost med anknytning till ny väg 23 öster om Höörs tätort. Med en sådan dragning är det möjligt att ansluta matargatan längre norrut, vilket förbättrar tillgängligheten till det övergripande trafiksystemet, väg 13 och väg 23. Se ned- Lilla H olma anstående skiss. En sådan lösning bör också avlasta Åkersbergsgatan och centrumområdet från en del av trafiken från Höör Väster. Inom respektive delområde utformas vägsystemet Anneklev som lokalgator med hastighetsdämpande utform- Klevahill ning. Gång- och cykelvägnät byggs, dels för intern trafik, dels för kontakt med centrum, stationsområdet samt omgivande naturområden. Utgångspunkt för grönstrukturen inom Höör Eka Väster är att bibehålla och utveckla befintliga naturvärden. Tre större grönområden planeras, vid Backa och Ankdammen, längs Höörsån samt nordväst 155 Maglehills m gård. Inom dessa områden bibehålls nuvarande naturkaraktär och kompletteringar görs för att få områdena mer lättillgängliga och användbara. Befintliga vattendrag och diken är viktiga inslag i grönstrukturen. Vattendragen ges, där så behövs, en mer slingrande sträckning och slänterna fasas av så att marken sluttar svagt ner mot vattnet. Längs vattenstråken planteras träd och buskar så att det blir attraktivt att röra sig utmed dessa grönstråk. Stråken kan också fungera som spridningskorridorer för djur och växter. V id e g r ä n d V id e g r ä n d S k o g s ä n g s v ä g e n S k o g s ä n g s v ä g e n G r ö n a l u n d s v ä g e n G r ö n a l u n d s v ä g e n B a c k v ä n d a n B a c k v ä n d a n V io lg a t a n V io lg a t a n Idrottsplats G u l d r e g n s g a t a n G u l d r e g n s g a t a n P u m p v ä g e n P u m p v ä g e n S ta f e t t g r ä n d S ta f e t t g r ä n d H ä c k g r ä n d H ä c k g r ä n d L ö p a r e v ä g e n L ö p a r e v ä g e n B a n d y g r ä n d B a n d y g r ä n d M a r k n a d s v ä g e n M a r k n a d s v ä g e n I s h o c k y g r ä n d I s h o c k y g r ä n d D is k u s g r ä n d D is k u s g r ä n d Höör Väster har ett böljande landskap 36

Attraktivt boende Höör Väster-program markanvändning, illustrationsplan till fördjupad översiktsplan Holma Magleäng Kvarnbäck Maglehill Backa Åkersberg HÖÖR Grönområden Ny väg 13 Magleäng Kvarnbäck Maglehill Backa Åkersberg Vägsystem vid utbyggnad av väg 13 åt nordost med anslutning till ny väg 23. 37 HÖÖR Holma

Karlslund (2) För området gäller detaljplan från 1991. Området ligger i södra delen av tätorten utmed Sätoftavägens västra sida. Totalt finns utrymme för cirka 90 lägenheter i 1-1½-planshus, friliggande eller kopplade. Södra delen av området består av granplanterad åkermark med måttliga nivåskillnader. Norr därom följer ett något sankt lågparti. I norr finns kuperad terräng med lövskog, där ekvegetationen utgör ett markant inslag. Väster om området finns relativt nyplanterad granskog. Områdets västra del är naturskön kuperad skogsmark med ek och bok. Ny Sätoftaväg Tassahus Grönstråk Dalen Ekbacken Ekeborg 83,40 Stenskogen Ringsjöhöjden Ekbacken Skogsgård Sätofta hed Ekehall Tassahus Ekeborg Grönstråk Ringsjöhöjden Ekbacken Sätofta Ljungstorp Bosjöberg Sätofta Orupssjukhuset Sätofta Sk l Karlslundsområdet i Höör och Sätofta Bebyggelsen inom området kommer att utgöras av olika grupper med friliggande eller kopplade enbostadshus. Längs Sätoftavägen planeras dels rad- eller flerbostadshus, dels randbebyggelse på något större tomter. Längst i söder föreslås traditionell villabebyggelse i anslutning till närliggande bostäder. Den kuperade terrängen och den fina ekskogen kräver stor varsamhet vid husplaceringen och val av grundläggningsmetod. Skogsmarken i väster sparas vilket gör att känslan av naturområde kan bevaras. Inom och mellan bostadsgrupperna bibehålls vegetation och slänter. Tillfart med bil sker från Sätoftavägen. Från området leder också gång- och cykelleder utmed Malmövägen och Sätoftavägen, med förbindelse både norrut mot Höörs centrum och söderut mot Sätofta. Avståndet till stationen är det drygt 2 kilometer och till Sätoftasjön cirka 1,5 kilometer. Det är ungefär lika långt till F- 9-skolorna i Höör och Sätofta, 1,5 kilometer. Karlslund -program markanvändning Nybyggd bostad, Karlslund Sätofta 38

Mejeriet (3) För kvarteret gäller äldre detaljplan från 1931. Planprogram för ny detaljplan har godkänts av Kommunfullmäktige 1997. I kvarteret finns en äldre industribyggnad med huvudfasad mot Föreningsgatan. En nordsydlig skänkel skjuter in i kvarterets mitt där den avslutas med en villa som innehöll disponentens bostad. I väster finns en lägre 50-talsbyggnad längs Västergatan, som innehåller kontorslokaler. Södra delen av kvarteret utgörs av en trädgård med träd- och buskvegetation. Attraktivt boende Kv. Mejeriet Höör Skiss till underlag för detaljplan. Entréplan med butik, kontor, bostäder, p-platser. Arkitekt Kjell-Aage Nilsson, 960805 Mejeriet, centralt kvarter för tätare bebyggelse Planprogrammets situationsplan Planprogrammet för detaljplan anger att kvarteret skall planeras för tätare kvartersbebyggelse i 2½- 3½ plan, huvudsakligen för hyresrätter. skisser har tagits fram som redovisar att kvarteret kan rymma cirka 70 lägenheter. Lägenheter fördelar sig i storlekarna 2-5 rum och kök, med koncentration på 2-3 rum och kök. Möjlighet finns att anordna butikslokaler i bottenvåningen. I planprogrammet har kvarteret indelats i en nordvästlig, större husgrupp med bostäder samt en mindre och något lägre sydostlig bostadsgrupp. I kvarterets norra hörn redovisas planer på en handelslokal i gatuplanet. Den äldre disponentvillan i kvarterets inre anges som en såväl miljömässigt som historiskt viktig tillgång för kvarteret. I planprogrammet förutsätts villan samt 50-talsbyggnaden bli bevarade och utnyttjade för exempelvis bostäder, kontor eller annat ändamål. Under senare tid har det framkommit nya tankar och diskussion om bl.a. äldreboende, trafikföring, parkering och bevarandefrågor. Fasadskiss till planprogram för detaljplan Arkitekt Kjell Aage Nilsson Disponentvillan 39

Orups Park (4) Området omfattar Orups sjukhus med närbelägna markområden. Orups sanatorium uppfördes 1912-15 och omfattar flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Bebyggelsen ligger i en parkmiljö på Orupshöjden i en smått kuperad terräng. Skogsområdet runt anläggningen består av en blandning av gran- och lövskog. Byggnadernas arkitektur anknyter till traditionellt formspråk med anknytning till stormakttidens Sverige. Väster om den genomgående vägen finns ett antal nyare bostadshus, med ett Stenskogen gemensamt funkisuttryck, väl värda att bevara. Bäckagården Ny bebyggelse i västra delen av området bör ges en egen karaktär som skiljer sig från den övriga bebyggelsen. Byggnadshöjden bör begränsas till två våningar med möjlighet till souterrängvåning. Området omfattar cirka 70-80 nya bostäder. Bebyggelsen bör anpassas till områdets parkkaraktär och tomtstorlekarna begränsas till förmån för gemensamma parkytor. Alléerna längs den genomgående vägen ska bibehållas och utvecklas. Naturområdena runt bebyggelseområdet skall skötas så att rekreationsvärdena bibehålls och förstärks. Ekes Drakarör Tassahus Ekeborg 3 Höörsån Skogstorpet Ekbacken 2 Ekehall Ringsjöhöjden Orupssjukhuset Bosjöberg 1 Orups gamla tomt Sätofta Orup Sätern Björkvik Jäg Stanstorps- gården n Nyby Karlsvik Karlsholm Östra Ringsjön Orups Park, bebyggelse i park och skogsmiljö Planprogram har upprättats för området. met redovisar förutsättningar för detaljplaneläggning och behandlar frågor om förändringar och bevarande. Region Skåne, har som ägare till fastigheten, för avsikt att sälja de delar anläggningen i vilka de inte längre bedriver någon verksamhet. Regionens avsikt är att behålla huvudbyggnaderna för att även fortsättningsvis bedriva rehabiliteringsverksamhet där. Bebyggelseområdet skall tydligt avgränsas från omgivande bebyggelse i söder så att området bibehåller karaktären av att ligga i ett skogsområde. Detta förutsätter också att omgivande skog bibehålls. Redovisat utredningsområde i planprogram för Orups park bör ej utnyttjas för bebyggelse. Avsikten är att behålla och utveckla områdets parkkaraktär och lyfta fram de naturvärden området erbjuder. Den befintliga bebyggelsen med tillhörande omgivning utgör tyngdpunkten i förslaget och har varit styrande vid val av bebyggelsezoner och utformningsregler. Orup-program markanvändning 1/Huvudbyggnaderna: Endast mindre, kompletterande tillbyggnader bör medgivas. 2/Funkisområdet: Kompletterande bebyggelse och mindre tillbyggnader bör medgivas, dock ej närmare allén än nuvarande bebyggelse. Ny bebyggelse och tillbyggnader skall anpassas till omgivningens egenart. 3/Nybebyggelse: Den nya bebyggelsen skall utformas som hus i park och åtskiljas från funkisområdet genom en vegetationsridå. Intendentvillan från 1924 40

Gissör Ringsjöbandet (5). Ringsjöbandet har sedan mellankrigstiden attraherat människor till bosättning. Framför allt har det gällt stadsboende människor från Malmö, Lund och andra städer, som här sökt ett fritidsboende i naturskön miljö med god tillgänglighet till servicefunktioner, transporter, handel m.m. Under de senaste årtiondena har etablerandet av nya bostäder och om- och tillbyggnader av befintliga hus främst avsett åretruntboende. Bebyggelsen öster om väg 23 utnyttjas till 80-90 % för permanentboende medan områdena väster om väg 23 utnyttjas till cirka 50%. Huvuddelen av befintlig bebyggelse öster om väg 23 är planlagd medan endast cirka hälften väster om väg 23 har detaljplan. Det bandformade området har en bredd i öst-västlig riktning om 6 km. Ekenäs Från Nyby är avståndet till centralortens servicefunktioner ca 4 Rävakärr Höör Fiskdammar t Bosjöklosters fg km. Reglerad vattenyta Ormanäs Björkåsen Snapphanabacken V. R i n g s j ö n Lillö Stanstorp Stanstorp Tjuvaröd Stenskogen Ringsjöbandet, attraktivt bebyggelseområde Björkåsen Nyby 83,40 23 Snapphanabacken Orup Höör Sätofta S ä t o f t a s j ö n Tjuvaröd Sätofta hed Dalen Hörby kommun Ringsborg t Bosjöklosters fg 83,40 Sövröd Ljungstorp Jägersbo Kvesarumsån Örnakärr Ludvigsborg Röinge 67,06 Häggenäs En större komplettering med ny bebyggelse förutsätter att en fördjupad översiktsplan upprättas för hela området. Tre grupper med ny bebyggelse redovisas inom Ringsjöbandet. Vid planeringen av området bör inriktningen vara att ge möjlighet till utökning av bostadsbeståndet samt förutsättningar för permanent boende. Planeringen skall bl.a. behandla lokalisering av ny bebyggelse, naturvårdsfrågor, grönstråk, idrottsplats, badplats, biltrafik, gång- och cykelvägar och tillgängligheten till Ringsjön. Möjligheten att nå strandområdet allemansrättsligt bör inventeras och säkerställas. En av huvudtankarna är att allmänheten ska kunna röra sig och vistas nära stranden. Detta kan ske genom att nyttja befintliga stigar och småvägar och där det behövs länka samman dessa med nya stigar. Tillgängligheten till service kräver goda förbindelser och en utveckling behövs av kollektivtrafiken. Trafikmatningen till och från Höör sker från Sövrödsvägen, Sätoftavägen, väg 23 samt Stenskogsvägen. Nybyvägen och Stanstorpsvägen, parallella med Ringsjöarna, fungerar som interna förbindelsevägar. Dessa längsgående vägar är till stora delar för smala för den trafik, som idag belastar dem. Endast en del av Nybyvägen har parallell cykelväg vilket höjt standarden till godtagbar nivå. Nybyoch Stanstorpsvägens standard ska förbättras och kompletteras med gång- och cykelbana i hela sin Natu Fiskdammar sträckning. Allmänna ledningar för den tekniska försörjningen finns i hela Ringsjöbandet. Ledningska- Dalen paciteten är tillräcklig för planerad utbyggnad och omvandling till permanent boende. Ett fastställt och ett planerat vattenskyddsområde finns inom området. Sövröd Attraktivt boende Stenskogen Stenskogen Skogsgård Sätofta hed Örnakärr anäs Rörvik Stanstorp grönstråk Skogstorpet Nyby Tassahus grönstråk Ekbacken Orupssjukhuset Sätofta Skola Orup Ekeborg grönstråk Sätofta Ljungstorp Jägersbo Ludvigs Stanstorp Björkö t Höörs fg grönstråk Kvesarumsån 67, Ringsjöbandet-program markanvändning Naturres. Lillö Fiskaretorpet Sätoftasjön Ringsborg Hörby kommun 23 41

Centrum (6) Centrumområdet har stor betydelse för hela tätortens och kommunens utveckling. I området finns en blandad bebyggelse med, service, handel, verksamheter och bostäder. Centrumområdet omfattar både områden söder och norr om stationsområdet. Närheten till service, skola och station gör centrum attraktivt för bostadsbebyggelse. Bostadsbebyggelsen består av hyreshus, radhus och villor. Parker, dammar och vattenstråk gör att centrum på många ställen ger ett grönt intryck, medan det på andra ställen finns mycket hårdgjorda ytor och lite grönska. Större delen av området omfattas av Centrumplanen, antagen av kommunfullmäktige 1982. Planen togs fram för att utgöra beslutsunderlag och handlingsprogram för centrumområdets utveckling. Centrumplanen är i stora delar inte längre aktuell. Ny centrumplan ska arbetas fram för att ge underlag till utveckling av centrum vad gäller bostäder, handel, verksamheter och service. Planeringen ska också behandla trafikfrågor, gatu- och torgmiljöerna samt grönstrukturen. Centrum rymmer idag en stor andel bostäder i blandad bebyggelse, både vad det gäller ålder och storlek. Planen bör redovisa möjligheterna till ny bebyggelse samt förutsättningarna att bevara en del av de kulturhistoriskt intressanta delarna, både vad det gäller bebyggelse och vegetation. Viktiga frågeställningar som ska utredas är också utnyttjandet av stationsområdet norr om spårområdet. Området har ett strategiskt läge i tätorten men även i regionen. Närheten till snabba tågförbindelser söderut till Lund, Malmö, Köpenhamn och norrut till Växjö, Karlskrona gör området intressant för tjänsteföretag med personal som vill kombinera närhet till arbetsplatsen och bra kollektiva förbindelser med naturnära boende Andra viktiga frågor att behandla är handelns utveckling och inriktning i förhållande till externhandeln. Dessa frågor hänger intimt samman med trafikfrågorna och tillgången till parkeringsplatser. Nya Torg, en av de viktigaste platserna i centrumområdet Maglehill Kle Åkersberg Fogda enäs Höör Centrum Centrum-program markanvändning 42

Maglehill Gyldenpris (7) Elisetorp Planeringsområdet Gyldenpris utgör en direkt fortsättning av planområdet Veterinärgården. För området finns ingen detaljplan. Avståndet Bokeslund till Höörs kommersiella centrum Klevahill är mindre än 2 km, och till det samlade skolområdet cirka 1,5 km. Den sammanlagda arealen är drygt 11 ha. Marken är i kommunens ägo. Holmahemmet Kvarnbäck Lilla Holma Bokeshall Misseröd Attraktivt boende Fogdaröd Fogdarödshemmet Höör Fiskdammar Dalen Sövröd Höör Gyldenpris Örnakärr Sätofta hed Röinge Tillkommande bostadsbebyggelse Ljungstorp bör utgöra en fortsättning på den befintliga bebyggelsen. Ludvigsborg Omgivande bebyggelse är i en eller två våningar, huvudsakligen Sätofta som enbostadshus. En viss del av området kan avsättas för mindre Jägersbo verksamheter. En grov uppskattning ger vid handen att området kan ge ett bostadstillskott på cirka 50 lägenheter. Allmänna ledningar för teknisk försörjning finns i intilliggande planområde. Trafikmatningen sker via Gamla Hörbyvägen och Ekgatan. Byggandet av bostäder på Gyldenpris har tidsmässigt låg prioritet. Grönstråk Bebyggelse Grönstråk Gyldenpris-program markanvändning 43

Höör Öster (8) Området består av två områden: Klevahill och Fogdaröd. Klevahillsområdet är starkt kuperat med storskog i östra delen och öppna betesmarker närmast väg 23. Fogdarödsområdet är relativt öppet med åker- och betesmarker. Mitt i området dominerar bokskog. Grundförhållandena är genomgående goda med undantag för sanka lågpartier inom Klevahill och Fogdaröd. Topografin ger omväxling, men kan i vissa delar vara hindrande för bebyggelse, särskilt inom Klevahillsområdet. Områdets tyngdpunkt ligger knappt 2 km från Höörs centrum. Den samlade arealen är cirka 70 ha. I området finns två områden med detaljplan och några områden med samlad bebyggelse. Höör Öster avgränsas i väster av väg 13 och 23. Centralt i området går väg 1335 i öst-västlig riktning. Ny väg 23 kommer att gå öster om området. Cirka 15 ha av marken är redan tagen i anspråk för bebyggelse. Av resterande 55 ha bedöms något mindre än hälften vara användbara för exploatering. Med en genomsnittlig täthet av 10 bostadslägenheter per hektar skulle Höör Öster kunna rymma cirka 600 bostäder. Närheten till vägarna 13 och 23 och ny väg 23 ger snabb tillgänglighet för arbetspendlande med bil. Området ligger relativt nära skolorna, men gångtunnlar/broar saknas, vilket är en förutsättning för att flertalet elever skall kunna ta sig trafiksäkert till skolorna. För området gäller dispositionsplan för Fogdaröd-Klevahill (KF 1983) och områdesplan O1-O2 (KF 1984) Höör Öster bör bebyggas huvudsakligen med friliggande enbostadshus med tillskott av radhus. Fogdarödsområdet har särskilda naturkvaliteter med bl. a.fin ädellövskog i dungar samt intressanta vattenflöden i riktning från öster till väster. Planskild korsning av ny väg 23 måste säkras. Allmänna ledningar för vatten och avlopp finns i områdets västra delar. Dessa förutsätter att en utbyggnad har sin början i delen Fogdaröd för att senare följas i Klevahill. Jularp Ekeröd Sopstation Lilla Holma Holmahemmet Elisetorp Ny väg 23 Kvarnbäck Klevahill Bokeslund Södra Rörumsv. Grönstråk med passager österut Fogdaröd Höör Fogdarödshemmet Fiskdammar Väg 13 Dalen Höör Öster, Klevahill i norr och Fogdaröd i söder. Sövröd Öster-program markanvändning 44

Tjörnarp (9) Bostadsbebyggelsen i Tjörnarp ligger huvudsakligen mellan järnvägen och väg 23. Inom detaljplanelagda områden finns utrymme för förtätning. Bebyggelsen utgörs till en del av fritidshus som kan omvandlas till permanentbebyggelse. Gällande, ej utbyggda detaljplaner är inaktuella och måste omarbetas. Skola, förskola och bibliotek ligger centralt i tätorten. Livsmedelsbutik, blomsteraffär m.m. ligger längs huvudgatan genom tätorten. Närheten till Tjörnarpssjön och skogsområdena i väster ger särskilda boendekvaliteter. Badplats finns alldeles intill tätorten mellan Tjörnarpssjön och stambanan, vilket medför buller och risker från tågen. Järnvägen kan passeras planskilt på tre ställen, två för gående/cyklande och en för biltrafik. Tjörnarp idag Invånare 747 varav 364 kvinnor 383 män Service Kollektivtrafik Skola Förskola Biblioteksfilial Livsmedelsaffär Blomsteraffär-postkontor Ringbuss och närtaxi Regionbuss linje 534 Nygård Attraktivt boende Översiktsplanen för Tjörnarp, antagen av Kommunfullmäktige 1987, bör aktualiseras. En större utbyggnad i Tjörnarp, 50 lägenheter per 10-årsperiod, förutsätter att mark reserveras för nya bebyggelseområden, befintliga detaljplaneområden utnyttjas samt att fritidshus i tätorten permanentas. Tillkommande bostadsbebyggelse bör i huvudsak lokaliseras mellan järnvägen och väg 23 och bebyggas med friliggande enbostadshus. I södra delen av tätorten finns områden, som rymmer cirka 30-50 hus inom planlagda områden, genom förtätning eller helt nya områden. I norr finns plats för cirka 30-50 hus bl. a genom ändring av detaljplan för industri till bostäder, inom planlagda områden samt i nya områden. Naturområden och strandskydd väster om järnvägen begränsar utbyggnadsmöjligheterna i detta område. Om Tjörnarp får Pågatågsstation kan detta stimulera ett bostadsbyggande, vilket i sin tur stärker serviceunderlaget. Möjlighet att flytta badplatsen bör studeras i samband med en fördjupad översiktsplan. orup Tjörnarpssjön 113,84 Tjörnarp väg 23 Spångahus Korsarödssjön Tjörnarp, utbyggnadsområde för bostäder Korsarödsjön Ella väg 23 Korsaröd Gunnarp TJÖRNARP Ebbarp Landsvägen 45

Norra Rörum (10) I Norra Rörum finns i gällande detaljplaner en kapacitet på cirka 40 tomter för bostäder. Förekomsten av strandskydd och områden med naturvärden begränsar utbyggnaden i tätortens norra delar. Skola och förskola finns i norra delen av tätorten. Kyrka, församlingshem och bibliotek ligger mitt i mellan de två tätortsdelarna. Handelsboden har sin placering i korsningen mellan vägen Höör -Ljungbyhed och Hallaröd-Tyringe. Tätorten omges till största delen av öppen åkeroch ängsmark men stora skogsområden finns strax intill. Genom tätorten går några vattendrag med avvattning till Rönne å. Markerade branter och platåer förekommer inom flera områden. Norra Rörum idag Invånare 214 varav 108 kvinnor 106 män Service Kollektivtrafik Skola Förskola Biblioteksfilial Pensionärsbostäder Livsmedelsbutik Närtaxi Områdesplan för Norra Rörum har antagits av kommunfullmäktige 1982-09-29. Delar av materialet kan användas för fortsatta programdiskussioner. I byns utkanter finns såväl bostäder som verksamheter, vilka bör få detaljplan, för att tillgodose en ändamålsenlig utveckling. Kommunen kan, genom att skapa förutsättningar för etablering av bostäder och verksamheter, verka för en bibehållen servicenivå. Områdena för fritidsbebyggelse, Broslätt och Lindhaga, ger ett visst underlag för service och skolor. Enligt inventeringen av fritidsbebyggelsen är cirka 45 hus bebodda permanent i dessa båda områden. Eket Osinga hall NORRA RÖRUM Norra Rörum, församlingshem Norra Rörum, utbyggnadsområde för bostäder 46

Snogeröd (11) Bostadsbebyggelsen ligger till helt övervägande del väster om väg 23. Här finns också några verksamheter. Bebyggelsen ligger högt och delvis med utsikt över Ringsjön. Bibliotek finns i västra delen av byn medan idrottsplatsen ligger öster om väg 23. Byn tillkom som en följd av järnvägens dragning mellan Eslöv och Hörby. Behovet av en station för person- och godstransporter i ett läge mellan de bägge ändstationerna skapade det ursprungliga Snogeröd. Den senare utvecklingen kulminerade under 1970-talet för att därefter stå nästan stilla. Kommunen gjorde relativt stora markköp kring skiftet 60-70-talet för att bygga upp en beredskap för främst bostäder. Den relativt goda jordbruksmarken ställer krav på en måttlig markkonsumtion. Det öppna landskapet exponerar byn för blåsten, vilket emellertid kan kompenseras genom planteringar runt byn. Det finns inga aktuella utvecklingsskisser för Snogeröd. Tidigare skisser har förutsatt omläggning av väg 23 till ett läge öster om byn. Denna omläggning bedöms inte vara aktuell längre. Däremot planeras det för en cirkulationsplats i korsningen väg 23 och väg 17. I gällande detaljplaner finns det inga utbyggnadsmöjligheter kvar. Snogeröd idag Invånare 223 varav 112 kvinnor 111 män Service Kollektivtrafik Väg 17 SNOGERÖD Isakstorp Väg 23 Väg 23 Utbyggnadsområde i Snogeröd Ingvala Biblioteksfilial Förskola Pensionärsbostäder Livsmedelsbutik Närtaxi Regionbuss linje 474 Väg 17 Ö. Ringsjön Attraktivt boende Rolsberga Byn innehåller bostäder och en hel del handel. Väg E 22 passerar genom byn, med i huvudsak verksamheter norr om vägen och bostäder samt verksamheter i söder. Väg E22 ska byggas ut till fyrfältsväg och kommer enligt Vägverkets förordade alternativ att byggas ut i befintligt läge genom byn. För att klarlägga intrång och påverkan på boendemiljön och näringsliv, ska på ett tidigt stadium särskilt studeras vägens närområde samt lokalisering av lokalvägnät. väg 23 Gudmuntorp ROLSBERGA E 22 E 22 Rolsberga 47