Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap ch Teknik för Alla sm drivs av Kungliga Vetenskapsakademien ch Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i samarbete med över 100 kmmuner i Sverige. Stckhlms stad har deltagit i samarbetet kring NTA sedan 2001 ch nu arbetar över 17000 elever på drygt 100 sklr i Stckhlms stad med NTA. Läs mer m NTA Stckhlm på nta.stckhlm.se Vill du läsa mer m hur NTA är rganiserat i Sverige? Gå in på ntasklutveckling.se För att kunna utvärdera NTA prgrammet sker en natinell datainsamling vilken berör persnuppgifter. Läs mer m detta på nta.stckhlm.se I tema Energi ch hållbar utveckling arbetar eleverna mt följande av kursplanens innehåll: Kemi Genm undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda kunskaper i kemi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör energi, miljö, hälsa ch samhälle, genmföra systematiska undersökningar i kemi, ch använda kemins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara kemiska se samband i samhället, naturen ch inuti människan. Klatmens egenskaper ch funktin sm byggsten i alla levande rganismer. Klatmens kretslpp. nniskans anv n ning av energi- ch naturresurser lkalt ch glbalt samt va et inneb r r en hållbar utveckling. emiska rcesser vi ramst llning ch återvinning av metaller a er ch laster. ivsc kelanal s av några vanliga r ukter. nnehållet i mat ch r cker ch ess bet else r h lsan. emiska rcesser i m nniskkr en till e em el mats lkning. ktuella samh lls rågr sm r r kemi. De kemiska m ellernas ch teriernas anv n barhet begr nsningar giltighet ch r n erlighet. stematiska un ers kningar. rmulering av enkla rågest llningar lanering ut ran e ch utv r ering.
amban et mellan kemiska un ers kningar ch utvecklingen av begrepp, mdeller ch terier. kumentatin av un ers kningar me tabeller iagram bil er ch skri tliga rapprter. llkritisk granskning av in rmatin ch argument sm eleven m ter i lika k llr ch samh lls iskussiner me k ling till kemi. Fysik Genm undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda kunskaper i fysik för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör energi, teknik, miljö ch samhälle, genmföra systematiska undersökningar i fysik, ch använda fysikens begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara fysikaliska samband i naturen ch samhället. Energins flöde från slen ch genm samhället El r uktin el istributin ch elanv n ning i samh llet. rs r ning ch anv n ning av energi histriskt ch i nuti samt t nkbara m ligheter ch begr nsningar i ramti en. sikaliska m eller r att beskriva ch rklara u kmsten av artikelstrålning ch elektrmagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande rganismer. Hur lika typer av strålning kan användas i mdern teknik, till exempel inm sjukvård ch infrmatinsteknik ktuella samh lls rågr sm r r sik De fysikaliska m ellernas ch teriernas anv n barhet begr nsningar giltighet ch r n erlighet stematiska un ers kningar. rmulering av enkla rågest llningar lanering ut ran e ch utv r ering tningar ch m tinstrument ch hur e kan kmbineras r att m ta strheter till exempel fart, tryck ch effekt amban et mellan sikaliska un ers kningar ch utvecklingen av begre m eller ch terier kumentatin av un ers kningar me tabeller iagram bil er ch skriftliga rapprter llkritisk granskning av in rmatin ch argument sm eleven m ter i k llr ch samh lls iskussiner me k ling till sik
Bilgi Genm undervisningen i ämnet bilgi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda kunskaper i bilgi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör hälsa, naturbruk ch eklgisk hållbarhet, genmföra systematiska undersökningar i bilgi, ch använda bilgins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara bilgiska samband i människkrppen, naturen ch samhället. nniskans åverkan å naturen lkalt ch glbalt. ligheter att sm knsument ch samh llsme brgare bidra till en hållbar utveckling. Eks stems energi l e ch kretsl av materia. ts ntes rbr nning ch an ra eks stemt nster. Aktuella samh lls rågr sm r r bilgi. ltstu ier ch e eriment. rmulering av enkla rågest llningar lanering ut ran e ch utv r ering. kumentatin av un ers kningar me tabeller diagram, bilder ch skriftliga rapprter. llkritisk granskning av in rmatin ch argument sm eleven m ter i lika k llr ch samh lls iskussiner me k ling till bilgi Teknik Genm undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att värdera knsekvenser av lika teknikval för individ, samhälle ch miljö, ch analysera drivkrafter bakm teknikutveckling ch hur tekniken har förändrats över tid. ur km nenter ch els stem samverkar i ett st rre system, till exempel vid prduktin ch distributin av elektricitet. nsekvenser av teknikval uti rån eklgiska eknmiska etiska ch sciala as ekter till e em el i råga m utveckling ch användning av bibränsle ch krigsmateriel.
Samhällskunskap Genm undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att analysera ch kritiskt granska lkala, natinella ch glbala samhällsfrågr ur lika perspektiv söka infrmatin m samhället från medier, Internet ch andra källr ch värdera deras relevans ch trvärdighet uttrycka ch värdera lika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågr ch argumentera utifrån fakta, värderingar ch lika perspektiv Mediernas rll sm infrmatinsspridare, pininsbildare underhållare ch granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad, till exempel en dagstidnings lika delar. Nyhetsvärdering ch hur den kan påverka människrs bilder av mvärlden. Möjligheter ch risker förknippade med Internet ch kmmunikatin via elektrniska medier. Hur hushållens, företagens ch det ffentligas eknmi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällseknmin ch vilka effekter de kan få för individer ch grupper. Hur länders ch reginers eknmier hänger samman ch hur lika reginers eknmier förändras i en glbaliserad värld. Aktuella samhällsfrågr, htbilder ch knflikter i Sverige ch världen. FN:s syfte ch huvudsakliga uppdrag, andra frmer av internatinell knflikt hantering ch flkrätten i väpnade knflikter Individers ch gruppers möjligheter att påverka beslut ch samhällsutveckling samt hur man inm ramen för den demkratiska prcessen kan påverka beslut Histria Genm undervisningen i ämnet histria ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda en histrisk referensram sm innefattar lika tlkningar av tidsperider, händelser, gestalter, kulturmöten ch utvecklingslinjer kritiskt granska, tlka ch värdera källr sm grund för att skapa histrisk kunskap
Industrialiseringen i Eurpa ch Sverige. Olika histriska förklaringar till industrialiseringen, samt knsekvenser för lika samhällsgruppers ch människrs levnadsvillkr i Sverige, Nrden, Eurpa ch några lika delar av världen. Vad histriska källr kan berätta m människrs ch gruppens strävan att påverka ch förbättra sina egna ch andras levnadsvillkr, till exempel genm uppfinningar, bildandet av fackföreningar ch kampen mt slaveri. Gegrafi Genm undervisningen i ämnet histria ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda en histrisk referensram sm innefattar lika tlkningar av tidsperider, händelser, gestalter, kulturmöten ch utvecklingslinjer kritiskt granska, tlka ch värdera källr sm grund för att skapa histrisk kunskap Klimatförändringar, lika förklaringar till dessa ch vilka knsekvenser förändringar kan få för människan, samhället ch miljön i lika delar av världen. Var lika varr ch tjänster prduceras ch knsumeras samt hur varr transprteras. Hur människrs försörjning ch handelsmönster har förändrats över tid. Hur jrdens beflkning är fördelad över jrdkltet samt rsaker till ch knsekvenser av den jämna beflkningsfördelningen. Migratin ch urbanisering ch rsaker. Metder att samla in, bearbeta värdera ch presentera gegrafiska data, till exempel m klimat, hälsa ch handel, med hjälp av kartr, gegrafiska infrmatinssystem (GIS) ch gegrafiska verktyg sm finns tillgängliga på Internet till exempel satellitbilder. Intresse knflikter ch naturresurser till exempel m tillgång till vatten ch mark. Samband mellan fattigdm, hälsa ch faktrer sm beflkningstäthet, klimat ch naturresurser.