MILJÖ- OCH KVALITETSBOKSLUT CAPIO GERIATRIK NACKA 2013



Relevanta dokument
MILJÖ O KVALITETSBOKSLUT CAPIO GERIATRIK NACKA 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Bättre liv för sjuka äldre

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Innehållsförteckning

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Monica Forsberg


Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

Rutin för hantering av avvikelser

Resultat Röntgenkliniken

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Hemsjukvård i Hjo kommun

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Patientsäkerhetsberättelse

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Uppföljning. Gästhemmet Edsby slott

Kvalitetsbokslut 2013

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Kvalitetsbokslut 2013

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

PM Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/ Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Stockholmsvården i korthet

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Program Patientsäkerhet

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

Transkript:

MILJÖ- OCH KVALITETSBOKSLUT CAPIO GERIATRIK NACKA 2013 1

1 INTRODUKTION... 4 2 VERKSAMHETSIDÉ... 4 3 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. 8 3.1 SVENSKA PALLIATIVREGISTRET... 8 3.2 SVENSKA DEMENSREGISTRET... 9 3.3 SENIOR ALERT... 16 4 SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 17 4.1 AVVIKELSER OCH PATIENTSÄKERHET... 17 4.2 RISKBEDÖMNINGAR OCH ÅTGÄRDER... 19 4.3 HYGIEN OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER... 23 5 PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 25 6 EFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 27 6.1 SAMVERKAN DEMENS... 27 6.2 PRODUKTION... 27 6.3 TILLÄGGSUPPDRAG... 27 7 JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 27 8 VÅRD I RIMLIG TID... 28 8.1 BASGERIATRIK... 28 8.2 PALLIATION... 28 9 MILJÖ... 29 9.1 LÄKEMEDEL... 29 9.2 KÖRSTRÄCKOR- ANTAL BESÖK I HEMSJUKVÅRDEN.... 30 9.3 KEMIKALIEFÖRBRUKNING... 31 9.4 ÖVRIGA MILJÖFAKTORER... 31 10 ARBETSMILJÖ... 32 10.1 SJUKFRÅNVARO OCH PERSONALOMSÄTTNING... 32 10.2 ARBETSMILJÖENKÄTEN.... 33 10.3 FRISKVÅRD... 36 11 ENHETERNAS BERÄTTELSE... 37 2

12 BILAGA 1... 37 3

1 Introduktion Capio Geriatrik Nacka är sedan 1/5 2013 ett helägt dotterbolag till Capio Geriatrik. Innan det datumet ingick Capio Geriatrik Nacka i Investorägda Aleriskoncernen. Capio Geriatrik Nacka bedriver sin huvudsakliga verksamhet på Nacka närsjukhus. Capio Geriatrik Nacka är sedan 2005 miljöcertifierade, 2008 kvalitetscertifierade samt sedan 2010 arbetsmiljöcertifierade. 2013 genomgick kliniken en omcertifiering. Under 2013 har två interna revisioner har genomförts. Under året 2013 har Capio Geriatrik Nacka: Den bas geriatriska vården fått nytt uppdrag och lägre ersättning sedan 1/5 ASIH och slutenpalliativ vård (SPSV) övergått till vårdval 15/1 SPSV har startat en ny avdelning på avd 22 Bytt leverantör av IT-tjänster, under pågående verksamhet Skapat en ny organisation för mer strukturerad kliniskt kvalitetsarbete och det har redan visat positiva effekter Avd 51-52 har genomgått en stor organisationsförändring som bidragit till bättre miljö och patientsäkerhet Avd 21 eftervård av ortopediska patienter övergått till Aleris Specialistvård 2 Verksamhetsidé Capio Geriatrik Nacka erbjuder geriatrisk vård och behandling för den äldre befolkningen i Stockholms Läns Landsting samt avancerad hemsjukvård för boende i Nacka, Värmdö och söderort i alla åldrar. Dessutom erbjuds specialiserad Palliativ sluten vård för boende i Stockholms läns landsting för personer över 18 år. 4

Vision Capio Geriatrik Nacka skall vara ledande inom klinisk geriatrisk vård Capio Geriatrik Nacka skall vara en av Europas bästa arbetsplatser Capio Geriatrik Nacka skall vara en innovativ verksamhet som utvecklar nya lösningar för att möta individens och samhällets behov Följande processer finns identifierade för Capio Geriatrik Nacka Utgångspunkten för processer återfinns i lagar, förordningar och författningar men även kraven i enlighet med avtal med Stockholms Läns Landsting ingår. Huvudsaklig process: Inskrivning av patient Vård och behandling Utskrivning 5

Strategiska processer: Beslutsprocess Capio vann anbudet för Geriatrisk vård för befolkningen inom Nacka o Värmdö. En process påbörjades med önskemålet om att hela verksamheten skulle kunna hållas samman och Capio övertog vårdvalsområden SPSV och ASIH från Aleris med start 1 maj 2013. En vårdavdelning inom kliniken överfördes till Aleris specialistvård den 31 mars 2013 i med anledning av att kliniken skulle övergå till Capiokoncernen den 1 maj. ASiH och Specialiserad Palliativ Sluten Vård (SPSV) 15/1 2013 gick den palliativa enheten (SPSV ASIH) in i vårdval. Detta innebar för ASIH att området blev större, samt att det blev fler ASIH team i området. Enheten auktoriserade sig i område fyra, där även fyra andra ASIH team auktoriserade sig. Målgrupp 2 patienterna förvann i samband med detta helt, och alla patienter som blev inskrivna i ASIH har enheten fullt medicinskt ansvar för. Även konsultuppdrag samt handledningsuppdrag ingick i det nya uppdraget. Målgruppen för ASIH vård är multisjuka äldre, patienter med komplex sjukdoms-/symtombild samt patienter med behov av specialiserad medicinsk vård och omvårdnad. För SPSV innebar det nya uppdraget att enheten auktoriserade sig för att bedriva specialiserad palliativ slutenvård och uppdraget är länsövergripande. Målgruppen för vården är patienter över 18 år med komplex sjukdoms-/symtombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande behandling och som har en begränsad återstående livstid. Patienten ska kräva komplexa medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt. Avdelningen består av 12 vårdplatser. För båda uppdragen gäller att patienten själv ska välja vårdgivare genom att fylla i en vårdvalsblankett. Stödprocesser: Finansiering Ett extra avtal med beställarna fanns under hela 2013 och detta gav utrymme till att hålla fler vårdplatser öppna. Personalförsörjning och kompetensutveckling Internutbildning har genomförts med fokus på palliativ vård inom lungmedicin, demens och att känna igen den döende människan en kompetenshöjning för all personal. HLR- utbildning har genomförts för samtlig personal. Kompetenskort har införts för all omvårdnadspersonal och kommer att följas upp årligen på utvecklingssamtalen. För 2014 finns kompetenskort för samtliga personalkategorier. Dessa kommer att uppdateras årligen. Kompetensbevis finns framtagna för undersköterskor för allmänna och specifika medicinska arbetsuppgifter. Materialförsörjning- arbete med byte av leverantör av tvätt påbörjades. Personakläder kommer att bytas ut under 2014. IT 6

Under 2013 så har det största arbetet kring IT varit relaterat till det ägarbyte som skedde 1 maj 2013. Ett transitionsprojekt startades omgående efter ägarbytet för att planera flytten av Capio Geriatrik Nackas system och data samt att ta fram en ny Siths inloggningslösning. Under planeringsfasen så låg Capio Geriatrik Nacka kvar i Aleris IT miljö men under september var samtliga system och data överflyttat och verifierat i den nya IT miljön. Under de resterande månaderna har fokus legat på att säkerställa drift, support, rutiner och processer med vår nya leverantör Capio support. Den nya IT miljön upplevts av användarna som mer tillgänglig och stabil samt servicen från Capio support upplevts som mycket bättre. Det avspeglas tydligt i både antal ärenden och samtal till supporten men även i antal avvikelser kring teknik som gått ner markant. Lex Mariaanmälan som gjordes 2012 på grund av ett längre avbrott i tillgång till journalsystem beroende på kommunikationsbrist med leverantör är ännu inte avgjord Kvalitetsuppföljning Under hösten 2013 har verksamheten startat med regelbundna månatliga kvalitets möten med varje enhet. Löpande uppföljningsparametrar redovisas på Medbase (intranätet). Miljöfrågor ingår i rutiner. 7

3 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Medicinsk kvalitetsregistrering är viktig för att påvisa hur det kvalitativa resultatet blir av det som utförs i det dagliga arbetet. En registrering av medicinska data och en rapportering av olika kvalitetsparametrar blir ett instrument för att kunna följa upp den egna verksamheten över tid ur ett kvalitetsperspektiv. 3.1 SVENSKA PALLIATIVREGISTRET I palliativregistret registreras dödsfall, diagnoser, upplevelse av smärta, oro och ångest hos patienter i livets slutskede vid palliativa vårdenheter, liksom vissa kvalitativa parametrar (bland annat förekomst av trycksår) i vården. Syftet med registret är att successivt förbättra vården i livets slutskede. ASIH anslöt sig till registret under 2007. Från och med 2011 rapporteras samtliga dödsfall till palliativvårdsregistret. Både den palliativa enheten och geriatriken har 100 % följsamhet till detta. Palliativa enheten Samtliga parametrar visar en förbättring. En ny rutin har införts för ordination av vid behovs läkemedel för palliativa patienter. Flera av de patienterna i livets slutskede vårdas enligt vårdprogrammet LCP- en standardvårdplan att använda vid vård i livets slutskede. Det är första året som en renodlad SPSV- verksamhet bedrivs. Även de visar mycket goda resultat. Rutiner kommer att gås igenom under 2014 och då framför allt gällande dokumentationen. 8

För de geriatriska vårdavdelningarna visas inga resultat då det inte finns någon jämförelse. 2012 ingick den palliativa vården i basgeriatriken 3.2 SVENSKA DEMENSREGISTRET Jämförelse görs med andra specialistenheter Av den totala rapporteringen från specialistenheter utgör Capio Geriatrik Nackas andel 4,2 % (3,5 %) Detta trots att fler enheter anslutit sig till registret 2013. Följsamheten till registret är 100 %. Omkring 8 % av patienterna samtyckte inte till registrering i Svedem. Nedan redovisas de nationella kvalitetsindikatorerna i jämförelse övriga specialistkliniker. Capio Geriatrik Nacka har något högre siffror i alla parametrar. 9

Figur 1: Andel personer med demenssjukdom som genomgått basal utredning med totala antalet ovanför stapeln. Enbart data för egen enhetstyp visas 10

Figur 2: Andel personer med AD som behandlas med demensläkemedel Enbart data för egen enhetstyp visas 11

Figur 3: Andel personer med demenssjukdom som har plats på dagverksamhet Enbart data för egen enhetstyp visas 12

Figur 4: Andel personer som bor i permanent särskilt boende specifikt anpassat för demenssjuka av de som bor i särskilt boende Enbart data för egen enhetstyp visas 13

Figur 5: Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel Enbart data för egen enhetstyp visas 14

Bakgrundsinformation I registret presenteras en hel del bakgrundsfakta kring patienterna såsom ålder, kön, anhöriga, boendeform mm. Vi kan konstatera att Capio Geriatrik Nacka: s patienter i registret inte skiljer sig från riket i övrigt medianmässigt. Tabellen nedan visar antalet undersökningar per diagnos i jämförelse med andra specialistenheter. I utredningsfasen ser vi att Nackageriatriken har större andel EEG och LP än riket som helhet. Andelen patienter som utreds av Neuropsykolog är 37 % (52%) jämfört med 38% (37%) för Stockholm. Båda neuropsykologutredning och LP har hög evidens. 15

Ytterligare jämförelse som kan göras är att verksamheten diagnosticerar en större andel patienter med Levy- Bodydemens än andra jämförbara kliniker. Om detta beror på att fler utreds med EEG eller går ej att säga. Denna patientgrupp följs sedan upp under längre tid på specialistenhet än andra diagnosgrupper. 3.3 Senior Alert Verksamheterna rapportera till Senior Alert. Täckningsgraden inom palliationen var 100 % samt inom basgeriatrik 90 %. I och med detta uppfylldes beställarnas krav på följsamhet till registret. Registrets rapporter används ej för uppföljning och återkoppling. 16

4 Säker hälso- och sjukvård 4.1 Avvikelser och patientsäkerhet Avvikelsehantering 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Typ av avvikelse Antal Antal Antal Antal Antal Antal Administrativa 78 123 118 105 53 39 Hot & våld 6 7 6 6 9 Inköpsfrågor/ Reklamation 17 4 12 18 10 8 Läkemedelshantering 110 129 73 Ingår i 92 95 omvårdnad Miljö 11 6 11 11 20 18 Omvårdnad/ 296 292 344 397 Pateintrelaterade 346 255 Patientklagomål 2 5 16 16 12 Teknik 3 6 13 17 66 27 Vårdrelaterad infektion 1 6 Arbetsmiljö 16 Kommunikation/information 76 Säkerhet 9 Antalet avvikelser är relativt konstant Personalen uppmanas dock till att skriva avvikelserapporter Avvikelser per områden är något svårare att följa. 548 511 588 580 589 600 Nya områden har tillkommit under året ex kommunikation som under 2013 hade 79 avvikelser rapporterade. En del rör interna processer exempelvis överrapportering vid inskrivning. Flertalet av dessa avvikelser handlar dock k om försenade transporter när patient ska på hembesök/ hem eller till annan inrättning för undersökning. Omvårdnad/ Patientrelaterade- fallolyckor står för den största delen av avvikelserna: Avvikelser inom läkemedel ingår i denna grupp sedan 2013. Avvikelser gällande läkemedel har minskat ytterligare vilket kan förklaras med ASIH- dos som har införts och antalet dosetter som delas i verksamheten har blivit mindre. En del administrativa problem kvarstår runt rutiner vid ordination. 17

Patientklagomål förekommer inga. Det var förmodligen tidigare felrubricerade och skulle vara i gruppen Kommunikation/information Teknikfel. Har aven den minskat betydligt och då speciellt efter bytet av IT- leverantör Patientnämnden Under året har sex anmälningar (en anmälan 2012) gjorts till patientnämnden. De rör kommunikation och ansvar i vårdens övergångar. En anmälan rör fria vårdvalet där patienten vill byta vårdgivare. LexMaria En LexMaria anmälan gjordes 2012. Denna rörde brist i datakommunikation vilket ledde till ett oplanerat stopp i tillgång till patientjournal under sex timmar. Ingen återkoppling om denna har kommit från socialstyrelsen. IVO Två anmälningar har kommit från Inspektionen för Vård och Omsorg under 2013. Ingen av dessa är klar ännu. Externa avvikelser från andra vårdgivare Fem externa avvikelser har inkommit under 2013. Dessa berör främst kommunikation och/ eller förskrivning av hjälpmedel i samband med hemgång Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion under 2013. Efter detta ändrades en del rutiner bl.a. bedömning så att patienter med stort vårdbehov tilldelas rätt sängplats. Vid uppföljande inspektion var AMV nöjd med vidtagna åtgärder och stängde ärendet. Hjälpmedelsgruppen Under 2013 har service av alla patientnära hjälpmedel genomförts två gånger. 18

4.2 Riskbedömningar och åtgärder 19

Identifiering av vårdskador Capio Geriatrik Nacka gör journalgranskning enligt Global Triggers Tools. Andelen vårdtillfällen med vårdskador är cirka 12 %. En stor del av dessa är patienter som drabbats av VRI, återinskrivning eller överföring till högre vårdnivå. I jämförelse med SKL:s rapport 2013 där cirka 10000 vårdtillfällen granskats visar att patienter över 85 år drabbas av vårdskada vid cirka 2/3 av vårdagarna. Trygghetskvitto/ Utskrivningsmeddelande Läkemedelsberättelse Ett Trygghetskvitto/ utskrivningsmeddelande ska följa med samtliga patienter som skrivs ut till öppen vård inklusive SäBo. Detta gäller även för de patienter som skrivs ut från ASIH. Från basgeriatriken ska trygghetskvittot även innehålla en läkemedelsberättelse som innehåller information om vilka läkemedelsförändringar som är gjorda under vårdtiden, varför de är gjorda och hur behandlingen ska följas upp. 100 % av patientens som skrevs ut enlig ovan från palliativa enheten hade ett utskrivningsmeddelande. För basgeriatiken var motsvarande siffra 98.5%. Övervägande delen av de patienter som saknade trygghetskvitto skrevs ut till eget ASIH. För att öka säkerheten och säkerställa vårdens jämlikhet för patienterna som vårdas inom Capio Geriatrik Nacka utförs riskbedömningar och åtgärder vidtas. Målet är att alla patienter ska riskbedömas och att det vidtas adekvata åtgärder för de patienter som befinner sig inom riskzonerna. Fallprevention Samliga patienter som vårdats vid kliniken har fallriskbedömts. Det stora flertalet av patienterna får en hög risk för fall vid användandet av DFRI- skalan. Det beror främst på att patienterna har många läkemedel. Vid bedömning av paramedicinsk personal (sjukgymnast) bedöms risken som lägre. Fortsatt arbete behöver göras med att fånga upp de mest riskbenägna patienterna. 20

En patient har ådragit sig fraktur i samband med fall vilket är en minskning sedan föregående år (3). De flesta patienter använder avdelningens patientsandaler och halksockor. Nutrition Samtliga patienter som vårdas inom Capio geriatrik Nacka bedöms för risk för undernäring. Patienter har utifrån sina förutsättningar erhållit insatser. SVP- nutrition har ordinerats för cirka 55% av dessa patienter. Av dessa har 90 % av de patienter som vårdats i sluten vård rapporterats till övertagande vårdgivare med rekommendation om fortsatta åtgärder. Trycksår Bakgrund: I tidigare PPM har det förekommit en hög total andel inneliggande patienter med trycksår samt ffa hög andel patienter som enligt registreringarna utvecklade trycksår på Capio Geriatrik Nacka. Analys: Journalgranskningar gjordes fortlöpande på alla inneliggande patienter för att kartlägga hur vi dokumenterar trycksår/risk för trycksår. Kvalitetsansvarig läkare följde med vid PPM för att bilda sig en uppfattning om vilka patienter det handlar om som har risk/trycksår, strukturera mätningen, att vi alla gör och bedömer lika, hur det ser ut med hjälpmedel finns adekvat mängd hjälpmedel och används hjälpmedlen. Huvudsakliga problemområden som identifierades: Inadekvat dokumentation vid inskrivning av patienten vilket hade lett till falskt hög andel patienter som registrerades som trycksår utvecklade på den egna kliniken. Registrering av hudförändringar som trycksår, som vid second opinion från sår-kunnig överläkare visade sig vara ngt annat. Åtgärd under 2013-2014 Sökordet förekomst trycksår i ssk-inskrivning har gjorts obligatoriskt. Uppföljande journalgranskningar samt stor informationsdrive kring dokumentation och användande av standardvårdplan trycksår. Sår-kunnig överläkare kommer fortsättningsvis att vid PPM granska samtliga patienter där man vill registrera ett trycksår. Utbildningsdrive sen HT-13 och VT-14 i bedömning av hudsår. Optimerade bedömningsinstrument. Avdelningschefer har kompletterat med ytterligare hjälpmedel i arbetet med trycksår. Standardvårdplanen trycksår har uppdaterats för att följa de senaste rekommendationerna kring trycksår och nutrition. 21

MRSA Följsamheten till MRSA- screening ligger för hela verksamheten strax över 90%. Det är liknande resultat som tidigare år. En patient har nyupptäckts med MRSA. Smittspårning har utförts på personal och patienter. Den gav inget resultat. Två patienter har haft nyupptäckta ESBL 22

4.3 Hygien och vårdrelaterade infektioner Mätningar har gjorts avseende: Basala hygienrutiner Livsmedelshantering Vårdrelaterade infektioner. Basala Hygienrutiner PPM mätningar Nacka har fortfarande sämre följsamhet till basala hygienrutiner än övrig geriatrik. Vårens mätning visade ingen större skillnad men under hösten följsamhetens försämrats markant medens övrig geriatrik visar en klar förbättring. Klädrutiner följs till 100 %. Hygiengruppen har åter startat på Nacka. Focus kommer under 2014 att ligga på handhygien och användande av handskar 23

Vårdrelaterade infektioner Resultatet varierar mycket då det är en ögonblicksbild som rapporteras och ett fåtal patienter som utgör underlag för mätningen. Andelen patienter med vårdrelaterad infektion är vid senaste mätningen 2 % vilket understiger 10% vilket är målet som satt av SKL Resultatet varierar mycket då det är en ögonblicksbild som rapporteras och ett fåtal patienter som utgör underlag för mätningen. Andelen patienter med vårdrelaterad infektion är vid senaste mätningen 2% vilket understiger 10% vilket är målet som satt av SKL Livsmedelshantering Regelbundna kontroller görs av temperatur av kylskåp och den varma mat som levereras till oss. Nacka kommuns miljöenhet har utfört en oanmäld inspektion vilket resulterade i en åtgärdspunkt: rengöringsprovtagning dvs ta prov på skärbrädor, porslin, arbetsbänkar m.m. var inte utförd 24

5 Patientfokuserad hälso- och sjukvård På SPSV genomförs patient- samt anhörig nöjdhetsmätning löpande under hösten 2013. Utfallet redovisas inte då det varit för få respondenter. De som har svarat har alla varit mycket nöjda med vården För de patienter som avlidit har en enkät skickats till anhöriga. Utfallet redovisas inte då det varit för få respondenter. De som har svarat har alla varit mycket nöjda med vården En patientundersökning genomfördes under 2013 i ASiH 25

Alla patienter som svarade var mycket nöjda med vården och då speciellt med bemötandet enligt kommentarer. För basgeriatrik genomförs patientnöjdhetsmätning löpande sedan maj. Andelen respondenter är omkring 30 %. De som svarar på enkäten är som regel mycket nöjda med vården, bemötandet och den goda maten. Patienterna känner sig inte alltid informerade om sitt tillstånd och fortsatt planering. Andelen är dock högre än vad som har visats i liknande mätningar 26

6 Effektiv hälso- och sjukvård 6.1 Samverkan demens Capio Geriatrik Nacka har ett tilläggsuppdrag gällande samverkan dör demenssjuka. Samverkansöverenskommelse finns både med Nacka och Värmdö kommun. Utbildning i demensvård har hållits för både primärvård och kommunens biståndsbedömare. 6.2 Produktion Basgeriatriken fick en mindre beställning än tidigare från 2013-05-01. Uppdraget med specialiserad palliativ sluten vård lyftes ur det basgeriatriska uppdraget. Vid beställning räknades hela SPSV avdelningens produktion bort från basgeriatrik trots att de enbart haft cirka sex platser för palliativ vård. Vårdutbudet minskade så enbart vid 90 % (96 %) vid vårdtillfällen kunde plats erbjudas för Nacka- Värmdö patienter på kliniken. Basgeriatrik 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Slutenvårdstillfällen 1678 1778 1842 1876 1955 1711 Varav fria val o extra avtal 156 206 143 344 411 401 Vårdtid 10,6 11,44 9,96 8,9 10,14 9,28 9,56 Mottagning Nybesök 105 132 144 135 178 130 173 ASIH och SPSV övergick till vårdval 2013-01-15. Jämförande statistik saknas. Palliationen sammantagen har haft beläggning enlig beräknad volym. 6.3 Tilläggsuppdrag Under 2013 gällde ett tilläggsuppdrag. Avtalet syftade till att tillfälligtvis förstärka vårdutbudet för geriatriska patienter över 65 år som vårdats eller söker vård vid akutsjukhus i Stockholms läns landsting. Patienterna rapporterades med en speciell kod. Detta uppdrag var länsövergripande och ersattes enligt DRG 7 Jämlik hälso- och sjukvård Capio Geriatrik Nacka arbetar för att relevant kunskap kvinnor och mäns olika behov i vården ska vara känd bland verksamhetens anställda. Erfarenhetsmässigt vet vi att den bästa garantin för att patientens behov bedöms på ett så allsidigt sätt som möjligt är att hela vårdteamet använder samma 27

bedömningsinstrument och behandlingsrekommendationer i diskussion kring patientens behov. Detta sker i teamarbete och konkretiseras i den individuella vårdplanen. Alla uppföljningsparametrar följs även upp fördelat på antal män och kvinnor. Flertalet av de patienter som vårdas på Capio Geriatrik Nacka är kvinnor 8 Vård i rimlig tid 8.1 Basgeriatrik Capio Geriatrik Nacka strävar efter att alla patienter kommer på rätt vårdnivå i rätt tid. Basgeriatrik Kravet från beställarna inom det basgeriatriska uppdraget är att efter godkänd remiss från hemmet eller akutmottagning ska patient om så önskas erbjudas plats inom tre timmar. Detta krav uppfylldes till 100 % Vid övertagande från andra vårdavdelningar är motsvarande tid 24 timmar. Nackageriatriken uppfyllde dessa tillgänglighetskrav till 95%. När platser fanns tillgängliga belades de med patienter från andra områden och när kösituation uppstod erbjöds inte våra patienter plats på annan geriatrisk klinik 8.2 Palliation För anslutning till ASIH eller inläggning på SPSV krävs remiss från läkare. Patienten gör själv sitt val som dokumenteras på vårdvalsblankett. Remisserna ska besvaras inom 4 timmar mellan 8-17. Patienten ska erbjudas plats inom 48 timmar efter godkänd remiss. Palliationen uppfyllde dessa krav till 100% 28

9 Miljö 9.1 Läkemedel Följsamhet till kloka listan, rekvisitioner. 96 % (92 % 2012) av de läkemedel som rekvireras till verksamheten är rekommenderade på kloka listan. Recept 29

88 % (2012 78 %) av de läkemedel som skrivs på recept är rekommenderade på kloka listan Största posten ( 9%) som ej finns på kloka listan är ett läkemedel som används vid demenssjukdom där ersättningsläkemedel saknas. 9.2 Körsträckor- antal besök i hemsjukvården. Jämförelse mellan åren är mycket svår att göra. ATH som har sin bas i Huddinge var en del av verksamheten tom oktober 2012. Detta medför längre körsträckor då läkare och nattpersonal utgår från Nacka sjukhus. Den allmänna uppfattningen är dock att körsträckorna är på samma nivå som tidigare. 30

9.3 Kemikalieförbrukning Klorhexidinsprit förbrukningen har ökat sedan föregående år troligen pga av ett ökat patientantal i ASIH. För övrigt visas inga stora förändringar. Variationen beror främst på lagerhållning. 2010 2011 2012 2013 Klorhexidinsprit 5mg/ml 129,95 126,5 130 157 Maskindiskmedel flytande 6,1 kg 567,3 207,4 350 385 maskindiskmedel flytande 5L desinfektor 320 235 265 55 Ytdesinfektion liter 152 1207 700 1673 Handdesinfektion liter 1146,85 995,45 1159 1398 Hudskyddsbarriär ml 2604 1792 1500 1232 SLL har även ett utfasningsprogram för kemikalier. Ingen av dessa kemikalier används i verksamheten. 9.4 Övriga miljöfaktorer Förbrukningsartiklar Alla handskar som beställs inom verksamhet är fria från gummikemikalier och latexprotein från naturgummi. 31

10 Arbetsmiljö Capio Geriatrik Nacka är sedan 2010 arbetsmiljöcertifierade enligt OHSAS 18001 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket genomförde en inspektion under 2013. Efter detta ändrades en del rutiner bl.a. bedömning så att patienter med stort vårdbehov tilldelas rätt sängplats. Vid uppföljande inspektion var AMV nöjd med vidtagna åtgärder och stängde ärendet. Arbetsskador: Antalet stickskador har ökat. Det är nio anmälda stickskador. Rutiner har uppdaterats men det är viktigt att fortsätta följa denna parameter för att se om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Två rapporterade fall av uppkommen ryggsmärta finns. Förflyttningsutbildning kommer att hållas under vårterminen. Ett fall av personal som blivit hundbiten har förekommit. Rutin och checklista har tagits fram för riskbedömning vid hembesök. Övriga skador som är rapporterade: 2 klämskador 2 halkolyckor 1 stänk av urin 1 skärskada på läkemedelsampull Skyddsronder har genomförts på alla enheter. Noteras att drag från fönster och kalla rum är de mest förekommande problemen. 10.1 Sjukfrånvaro och personalomsättning Sjukfrånvaro % 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 4,18% 5,11% 6,03% 4,86% Män 3,32% 4,37% 2,99% 2,12% Totalt 4,09% 5,02% 5,60% 4,41% Sjukfrånvaron har minskat något sedan föregående år. Personalomsättningen är även den låg. En del nyrekrytering har gjorts beroende på det utökade uppdraget. De främsta anledningarna till att personal slutar är pensionsavgång och av underläkare som avslutar sina vikariat för att göra AT- tjänstgöring. 32

10.2 Arbetsmiljöenkäten. 2013 års medarbetarundersökning genomfördes under december månad. För att kunna jämföra resultatet med övriga arbetsplatser valdes icquality som leverantör av enkätinstrumentet. Deltagande i enkäten är visserligen frivilligt men vi strävar efter ett så högt deltagande som möjligt och har på olika sätt påmint de anställda och puffat för att de ska svara på den web-baserade undersökningen. Det är viktigt att ha i åtanke att resultatet är baserad på medarbetarnas subjektiva upplevelse av det som frågorna berör. Svaren kan påverkas av exempelvis enskilda händelser, dagsform och tidpunkt för enkäten. Övriga faktorer som också kan påverka resultaten är till exempel omorganisationer, konflikter i gruppen och stress. Det är bra att ha en dialog kring medarbetarnas olika förväntningar på varandra som kollegor och på ledningen samt ledningens förväntningar på medarbetarna, då förväntningarna ibland skiljer sig inom gruppen och kan påverka det samlade resultatet. Varje fråga bedöms på en skala från 1 till 8, där det högsta värdet alltid är till Capio Geriatrik Nackas fördel. Vid ett lågt värde är således medarbetaren missnöjd med det frågan berör. Skalan 1-8 används för att den ger en god spridning i svaren och för att den inte har någon mittpunkt. Det innebär att medarbetarna måste ta ställning, antingen åt det positiva eller negativa hållet, till påståendet. I resultatpresentationen illustreras medelvärdet av svaren på varje fråga omräknat till ett index mellan 0 och 100. Ett medelvärde på 1.0 på den 8-gradiga skalan ger alltså värdet 0 i diagrammen och ett medelvärde på 8.0 ger värdet 100. Nästa sida visar de formler som används för att göra indexeringen samt en lathund som visar vad olika värden i diagrammen motsvarar på skalan 1-8. 84 % av våra anställda svarade på enkäten. Glädjande nog är resultatet liksom tidigare år mycket bra. Inte desto mindre finns det anledning att uppmärksamma några resultat som inte är helt bra. Det kommer göras på arbetsplatsträffar på de respektive enheterna. 33

34

35

10.3 Friskvård Under vårterminen erbjöds pausgymnastik dagligen. På grund av det låga deltagandet lades denna ned. Ny strat planerad under vårterminen 2014 En kurs i Yoga har hållits under vårterminen. Organiserad stavgång genomfördes under vårterminen Friskis och Svettis anordnade ett Öppet hus i oktober - här och presenterar sin verksamhet, ger träningssråd. Personalen erbjuds 2 veckors gratis träning under hösten. 36

11 Enheternas berättelse 12 Bilaga 1 15/1 2013 gick den palliativa enheten (SPSV ASIH) in i vårdval. Detta innebar för ASIH att området blev större, samt att det blev fler ASIH team i området. Enheten auktoriserade sig i område 4, där även 4 andra ASIH team auktoriserade sig. Målgrupp 2 patienterna förvann helt, och alla patienter som blev inskrivna i ASIH har enheten fullt medicinskt ansvar för. Även konsultuppdrag samt handledningsuppdrag ingick i det nya uppdraget. Målgruppen för ASIH vård är multisjuka äldre, patienter med komplex sjukdoms-/symtombild samt patienter med behov av specialiserad medicinsk vård och omvårdnad. För SPSV innebar det nya uppdraget att enheten auktoriserade sig för att bedriva specialiserad palliativ slutenvård. Uppdraget är länsövergripande. Målgruppen för vården är patienter över 18 år med komplex sjukdoms-/symtombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande behandling och som har en begränsad återstående livstid. Patienten ska kräva komplexa medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt. Avdelningen består av 12 vårdplatser. För båda uppdragen gäller att patienten själv ska välja vårdgivare genom att fylla i en vårdvalsblankett. Enheterna förberedde detta noga under hösten 2012. Arbetet utgick ifrån arbetsgrupper som arbetade med olika områden bla: marknadsföring, samverkan, organisation, bemanning. En samordnare anställdes, samt en vaktmästare som ansvarar för bilskötsel, frukost på avdelningen, tvätt av kläder mm. Enheterna anslöt sig till Mina Vård Kontakter,(MVK). Började registrera i senior alert (ett kvalitetsregister). Började registrera KVÅ koder på patient besöken. Målet var att ha 70 patienter inskrivna i ASIH, vilket vi fort såg var rimligt samt att efterfrågan av ASUH platser var ännu större varför man bestämde att öka verksamheten till 80 patienter. Detta mål nåddes i oktober 2013. Med det ökade antalet patienter krävdes en annan rutin vid l-m administrering varför ASIH dos infördes maj 2013. Denna förändring har varit bra, men målet att 70% av patienterna ska ha ASIH dos har ännu ej uppnåtts, idag har ca 45% ASIH dos. Fördelen med ASIH dos är att det sparar tid för personalen samt blir en säkrare administrering för patienten. För att få plats i våra lokaler hyrdes ytterligare 2 rum, 1 konferens rum samt 1 läkarrum. Den största utmaningen för avdelningen har varit att anpassa sig till den nya bemanningen vilken inneburit en minskning av sjukskötersketätheten. AVD 22 började verksamheten i befintliga lokaler på plan 5, den nya lokalen lokalen stod klar i mars. Detta innebar mycket arbete för personalen men de har nu kommit till rätta och trivs bra. På enheternas gemensamma planeringsdag hösten 2012 var ett av målen ett utökat samarbete mellan avdelningen och ASIH. Planen var bla att ha en gemensam samordnare vilket visade sig orimligt. Målet med ett utökat samarbete är något enheterna ska fortsätta arbeta med under 2014. Enheterna har även haft planeringsdagar tillsammans med den palliativa enheten på Dalen. Där vi försöker hitta gemensamma samarbetsytor. Detta arbete är precis i sin linda och kommer att fortsätta under 2014. Enheterna har redan nu samarbetat kring några patientfall. SPSV AVD 22 37