VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund



Relevanta dokument
DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Jordbruksinformation

ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED DJURENEHETER

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Utlakningsförsöken i Mellby

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Anmälan av lantbruk djurenheter

och odling i typområden

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Handledning för delprojekt Miljöhänsyn i jordbruket

Gödselsepareringsdag!

Regional balans för ekologiskt foder

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Exempelgården Potatis och svin

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ekonomi i miljöåtgärder

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2017

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis Referensnr: /10 Jannie Hagman

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Omställning. av Åsa Rölin

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Miljörapport för lantbruksföretag Verksamhetsåret.

Gris, Nöt och Lamm i siffror En strukturrapport från LRF Kött

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Integrerad växtodling på Logården

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Ansökan för lantbrukare om yrkesmässig spridning och lagring av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:

Bra vallfoder till mjölkkor

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Anmälan avser Ny verksamhet Anmälan av befintlig verksamhet Ändring av befintlig verksamhet

Växtnäring i stallgödseln

Odla poppel & hybridasp!

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Växtskydd. Svarsförslag till övningsuppgift vid tvärvillkorskurs den 2-3 september Karin Almgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Ekologisk djurproduktion

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Lönsam stallgödselhantering teknik, växtnäringshushållning, kvalitet och ekonomi. Johan Malgeryd, Stig Karlsson, Lena Rodhe & Eva Salomon

Underlag för landsbygdsprogrammet

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Växtnäringsrekommendationer till frilandsgrönsaker

Data om svenska fiskodlingar

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Korastning javisst, men hur?

Energieffektivisering djurhållning

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, lantbruk.

Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Transkript:

VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare

Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet som finns i tabellerna i rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning 2006. Rapporten kan köpas från Jordbruksverket eller läsas i sin helhet på Jordbruksverkets hemsida (www.sjv.se) Du beräknar grödans nettobehov av växtnäring varje år efter avdrag för ingående balans, förfruktseffekt och långsiktig stallgödseleffekt. I nästa steg drar du av för effekten av årets stallgödseltillförsel från grödans nettobehov av växtnäring i år. Därmed har du också fastställt behovet av handelsgödsel. Sedan summerar du den totala tillförseln av växtnäring till årets gröda i form av stallgödsel och handelsgödsel på resultatfliken. Jämför denna med grödans nettobehov av växtnäring i år. Över- och underskott av fosfor och kalium redovisar du som en balans som du tar hänsyn till inför nästa års växtodlingssäsong. Resultatdelen i planen kan också användas vid analys av årets utfall och i förhållande till den verkliga tillförseln. I analysdelen kan du med hjälp av din faktiska skörd beräkna hur stort växtnäringsbehovet skulle varit om du känt till den verkliga skördenivån vid planeringstillfället i vår. Rekommendationer om behovsanpassad kemisk bekämpning hittar du i Jordbruksverkerkets bekämpningsrekommendationer. De ges ut årligen inom växtskydd för jordbruk, ogräs för jordbruk, fruktodling, bärodling, frilandsgrönsaker, växthusgrönsaker, prydnadsväxter i växthus och plantskolekulturer. För att få tillgång till materialet kontakta din länsstyrelse eller ladda ner materialet från www.sjv.se/vsc. Ytterligare information om växtskydd hittar ni på Växtskyddscentralernas internetsida www.sjv.se/vsc och från Säkert växtskydd, www.lrf.se Markkartering Klassindelning och klassgränser för fosfor och kalium, mg/0 g torr jord Lättlöslig del Klass I II III IV V P-AL mindre än 2 2,0-4,0 4,1-8,0 8,1-16 mer än 16 K-AL mindre än 4 4,0-8,0 8,1-16 16,1-32 mer än 32 Förrådsdel Klass 1 2 3 4 5 P-HCI mindre än 20 20-40 41-60 61-80 mer än 80 K-HCI mindre än 50 50-0 1-200 201-400 mer än 400 Tabeller för beräkning av stallgödselproduktionen finns på sista sidan i växtodlingsplanen!

Skiftesplan Jordanalys Skifte ha ph P-AL K-AL Förfrukt Gröda Förväntad skörd ton/ha

Utsäde Nederbörd Mängd Datum mm Dag mm Sort, kvalitet kg/ha Totalt, kg Datum sådd

BEHOV / INKÖP Utsäde - behov, kg Sort Totalt Eget Inköp Gödselmedel - behov, kg Gödselmedel Totalt Lager Inköp Växtskyddsmedel - behov, kg/liter Preparat Totalt Lager Inköp

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel Årets växtnäringsbehov, kg/ha Balans från föregående år, kg/ha N P K P K Förfruktseffekt kg N/ha Nettobehov av växtnäring, kg/ha N P K Stallgödsel Slag Långsiktig stallgödseleffekt kg N/ha Spridningsteknik ton/ ha Effekt, kg/ha Månad N P K

Handelsgödsel Att tillföra med handelsgödsel, kg/ha N P K Handelsgödsel, kg Per ha Totalt Per ha Totalt Per ha Totalt Per ha Totalt Per ha Totalt Per ha Totalt

Bekämpningsåtgärder Skifte Gröda Utvecklingsstadium Datum Tid Ogräs/skadegörare Preparat Dos/ha

Vind- och väderleksförhållanden Skyddsavstånd mot Blommande vegetation temperatur vindstyrka vindriktning marktransport avstånd och objekt vindavdrift avstånd och objekt Påfyllnadsoch rengöringsplats Övrigt

Stallgödselproduktion Normtal för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider, m 3 Djurslag Beräkningsenhet Mjölkko, 6000 kg mjölk/år... Mjölkko, 8000 kg mjölk/år b)... Mjölkko, 000 kg mjölk/år... Kviga/stut < 1 år... Kviga/stut > 1 år... Gödtjur, 2-12 mån... Vallfodertjur, 2-16 mån... Betestjur, 2-18 mån... Diko, 6 mån stallperiod... Fastgödsel a) Lagringstid, mån 6 8 12 6,8 7,1 7,2 1,8 2,9 1,9 2,5 3,0 3,9 9,0 9,4 9,6 2,4 3,9 2,6 3,4 4,0 11,3 11,8 12,0 3,0 4,9 3,2 4,2 5,0 13,6 14,2 14,4 3,6 5,9 3,9 5,1 6,0 Urin + gödselvatten Lagringstid, mån 6 8 12 4,8 5,1 5,1 1,3 2,4 1,5 2,1 2,5 2,2 6,5 6,7 6,9 1,7 3,2 1,9 2,8 3,4 8,1 8,4 8,6 2,2 4,0 2,4 3,5 4,2 9,7,1,3 2,6 4,8 2,9 4,2 5,1 6 12,5 13,0 13,3 3,0 5,2 3,3 4,5 5,3 6,1 Flytgödsel Lagringstid, mån 8 12 16,6 17,4 17,7 4,0 6,9 4,4 6,0 7,1 20,8 21,7 22,1 5,0 8,6 5,5 7,6 8,9 24,9 26,1 26,5 6,0,3 6,6 9,1,7 Sugga i produktion c)... Sugga i satellit, 16v system d)... Suggplats i suggnav... Slaktsvin 3,0 omg/år... 1,5 1,5 0,6 0,35 2,0 2,1 0,8 0,47 2,5 2,6 1,0 0,58 3,0 3,1 1,3 0,69 3,0 3,3 1,1 1,0 4,0 4,4 1,5 1,3 5,0 5,5 1,9 1,6 6,0 6,6 2,3 2,0 3,9 3,8 1,6 1,3 5,2 5,0 2,1 1,8 6,5 6,3 2,7 2,2 7,8 7,6 3,2 2,6 Värphöns 0 st... Unghöns 0 st, 2,2 omg/år... Slaktkycklingar 0 st, 7,0 omg/år.. Kalkon 0 st, 2,3 omg/år... 1,9 0,6 0,7 1,7 2,6 0,8 0,9 2,3 3,2 1,0 1,2 2,8 3,9 1,2 1,4 3,4 4,8 6,4 8,0 9,6 Häst... Får, 6 mån stallperiod... 5,0 0,8 6,6 8,3 9,9 a) Volymvikten för fastgödsel, ton/m3: häst och får 0,5, sugga och slaktsvin 0,75, värphöns och unghöns 0,9, slaktkyckling 0,5 och kalkon 0,5. b) Vid avvikande mjölkavkastning påverkas endast gödselmängden marginellt. c) Sugga i produktion avser sinsugga, digivande sugga samt 21 smågrisar/år upp till 28,5 kg. d) Sugga i satellit, nya suggor in var 16:e vecka. Ungefärlig effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter, kg per ton gödsel N Gödseltyp vårbruk försommar tidig höst sen höst Fastgödsel, nöt Fastgödsel, svin Fastgödsel, höns Fastgödsel, slaktkyckling Fastgödsel, häst Urin, nöt Urin, häst Flytgödsel, nöt - 9 % ts Flytgödsel, svin - 6 % ts 70 70 5 25 15 15 20 2 1 12 8 17 5 5 25 25 3 8 4 6 8 7 7 35 35 4 6 8 P 15 35 50 80 15-3 6 K 40 25 50 150 80 50 40 15 Angivna kväveeffekter är översiktligt skattade och kan variera med hänsyn till spridningsteknik, gröda och hur snart eventuell myllning sker efter spridning. Vårspridning avser myllning inom 1 timme Vid övriga tidpunkter/nöt & hästgödsel: spridning till vall Försommar/svingödsel: spridning i växande stråsäd Tidig höst/svin & fjäderfägödsel: spridning före sådd av höstsäd, nedbrukning inom 4 timmar Sen höst/svin & fjäderfägödsel: spridning inför vårsådd, nedbrukning inom 12 timmar

Resultat Total tillförsel av växtnäring, kg/ha Balans att beakta nästa år, kg/ha Faktisk skörd Efterkalkyl, växtnäringsbehov, kg/ha N P K P K ton/ha N P K

Resultat Kostnader per ha Skördevärde, kr/ha Utsäde Gödsel Ogräsmedel Växtskydd Torkning Netto, kr/ha